Nonicoclolasos

Archive for the ‘intelligens’ Category

Lika IQ i näraliggande länder

I IQ and Global Inequality redovisas genomsnittlig IQ för 113 länder. Här kan man se dessa siffror, i kolumn 3. Sverige har en genomsnittlig IQ på 99. Nå, studien ”The Geography of IQ”, publicerad i Intelligence, undersöker om det finns ett geografiskt mönster länder emellan:

It is found that as predicted, nations that are geographical neighbors have more similar IQs than nations that are far apart. National IQ varies strikingly with position around the globe; the relationship between location and national IQ is even stronger than the relationship between location and national average temperature.

Se även inlägget ”Kognitiv kapitalism”.

Written by Niclas Berggren

30 maj 2011 at 5:35

Publicerat i intelligens

Kognitiv kapitalism

Vad skapar tillväxt och ekonomisk utveckling? En ny studie, ”Cognitive Capitalism: The Effect of Cognitive Ability on Wealth, as Mediated Through Scientific Achievement and Economic Freedom”, publicerad i Psychological Science, finner att kognitiv förmåga spelar en stor roll:

Using three large-scale assessments, we calculated cognitive-competence sums for the mean and for upper- and lower-level groups for 90 countries and compared the influence of each group’s intellectual ability on gross domestic product. … Our results underscore the decisive relevance of cognitive ability—particularly of an intellectual class with high cognitive ability and accomplishments in science, technology, engineering, and math—for national wealth. Furthermore, this group’s cognitive ability predicts the quality of economic and political institutions, which further determines the economic affluence of the nation. Cognitive resources enable the evolution of capitalism and the rise of wealth.

Effekterna illustreras i denna figur:

Särskilt intressant finner jag att de smartaste i ett land är särskilt viktiga för dess välstånd, dels direkt och dels indirekt, genom att de också påverkar de ekonomiska institutionernas utformning. En enkel uppskattning indikerar att om genomsnittlig IQ ökar med en enhet i den smartaste gruppen ökar detta genomsnittlig BNP per capita med $470; en motsvarande ökning i den grupp som består av medelsmarta ökar genomsnittlig BNP per capita med $230. Förvisso styrker detta tidigare forskningsresultat som tyder på ett samband mellan intelligens och ekonomisk tillväxt — se här och här — samt mellan intelligens och personlig ekonomisk framgång — se här. (Att ekonomisk frihet förmår generera välstånd är också känt sedan tidigare.)

Written by Niclas Berggren

19 maj 2011 at 5:14

Intelligens och laglydnad

Tidigare forskning har visat att den kultur människor har vuxit upp i sätter prägel på deras beteende:

We find that the number of diplomatic parking violations is strongly correlated with existing measures of home country corruption. This finding suggests that cultural or social norms related to corruption are quite persistent: even when stationed thousands of miles away, diplomats behave in a manner highly reminiscent of government officials in the home country. Norms related to corruption are apparently deeply ingrained, and factors other than legal enforcement are important determinants of corruption behavior.

Samtidigt visar den experimentella litteraturen att intelligens är positivt relaterad till prosocialt beteende. Den nya studien ”Human Capital in the Creation of Social Capital: Evidence from Diplomatic Parking Tickets” undersöker mot denna bakgrund om genomsnittlig intelligens och utbildning är relaterad till omfattningen av korruption i olika länder och till diplometernas laglydnad utomlands:

We demonstrate two facts in this paper: First, that national average IQ and education levels predict home country corruption, consistent with the view that human capital creates social capital, and second, that national average IQ and education predict unpaid diplomatic parking tickets even when we control for the diplomat’s home-country corruption and GDP per capita. … It appears that intelligence is a form of social intelligence, and that education helps create social capital. Contrary to what one might expect from simple versions of the Machiavellian intelligence hypothesis (inter alia, Byrne (1996)), diplomats from more intelligent, better educated nations do not attempt to exploit the rules to the maximum extent possible. Instead, they are more likely to cooperate with the local norms, to ”go along to get along.” The negative relationship between human capital and diplomatic parking tickets fits in better with hypothesis that human capital is typically used for cooperation, not exploitation (inter alia, Moll and Tomasello (2007). For those familiar with the experimental literature on intelligence and prosocial cooperation, our results should be unsurprising.

Forskarna tror att genomsnittlig IQ och utbildningsnivå kan bidra till att förklara hur företrädare för olika länder beter sig i internationella förhandlingar och i vilken mån de följer ingångna avtal. Det vore en intressant sak att utforska vidare. I vilket fall finner jag det fascinerande att kognitiv förmåga och samarbetsvilja är relaterade.

Written by Niclas Berggren

28 april 2011 at 5:15

Är konservativa mindre smarta?

En ny studie, ”Conservatism and Cognitive Ability”, publicerad i Intelligence, undersöker sambandet mellan att vara konservativ och IQ. Vad menas med ”konservativ” här?

… a person who attaches particular importance to the respect of tradition, humility, devoutness and moderation (i.e., Traditional values) as well as to obedience, self-discipline and politeness (i.e., Conformist values), social order, family, and national security (Security values) and has a sense of belonging to and a pride in a group with which he or she identifies (In-group Collectivism). A Conservative person also subscribes to conventional religious beliefs (Alphaism) and accepts the mystical, including paranormal, experiences (Deltaism). The same person is likely to be less open to intellectual challenges (Openness) and will be seen as a responsible “good citizen” at work and in the society (Conscientiousness) while expressing
rather harsh views toward those outside his or her group (Harshness Towards Outsiders).

Man bör notera att detta rör sig om ett slags psykologisk konservatism, som troligen ligger nära politisk konservatism men som inte med nödvändighet gör det. Nå, studien finner följande:

Conservatism and cognitive ability are negatively correlated. The evidence is based on 1254 community college students and 1600 foreign students seeking entry to United States’ universities. At the individual level of analysis, conservatism scores correlate negatively with SAT, Vocabulary, and Analogy test scores. At the national level of analysis, conservatism scores correlate negatively with measures of education (e.g., gross enrollment at primary, secondary, and tertiary levels) and performance on mathematics and reading assessments from the PISA (Programme for International Student Assessment) project.

Det behöver nog inte sägas att kausaliteten är oklar, även om jag finner det rimligare att tro på en effekt från kognitiv förmåga till konservatism än tvärtom.

Written by Niclas Berggren

25 april 2011 at 5:59

Intelligens och lycka

Är smarta människor mer eller mindre lyckliga än andra? Denna fråga tas upp i studien ”Giftedness and Subjective Well-Being: A Study with Adults”, publicerad i Learning and Individual Differences:

In a longitudinal project 101 intellectually gifted adults (mean IQ = 136) were compared to 91 adults of average intelligence (mean IQ = 103). Subjective well-being was operationalized by positive and negative affectivity, general life satisfaction and satisfaction with life in specific domains (work, spouse/partner, self and friends, health, and leisure). Gifted and nongifted respondents did not differ statistically significantly in any of the components of subjective well-being. However, gifted adults reported somewhat lower satisfaction with the domain of leisure (d = −.28).

Förvisso ska studier med få deltagare tas med en nypa salt, men om vi ändå ska tro på resultatet hade jag nog förväntat mig (inspirerad av Schopenhauer och Söderberg som jag är) en lägre lyckonivå hos de smarta: det är inte lyckobringande att inse tillvarons karaktär, vilken jag trodde lättare greppades av de med högre kognitiv förmåga. Att de smarta i högre grad verkar finna lycka på arbetet, snarare än fritiden, kanske ändå styrker denna tes något. Slutligen: Om intelligens inte medför högre lycka, är intelligens ändå att föredra? På vilken grund då, i så fall? Och om intelligens skulle medföra lägre lycka, är den då önskvärd?

Written by Niclas Berggren

1 april 2011 at 5:27

Publicerat i forskning, intelligens, lycka

Det farliga tänkandet

Doktor Glas:

Icke gissa gåtor! Icke fråga! Icke tänka! Tanken är en syra som fräter. Du tänker i början, att den blott skall fräta på det som är murket och sjukt och som skall bort. Men tanken tänker inte så: den fräter blint. Den börjar med det rov som du helst och gladast kastar åt honom, men du skall inte tro att det mättar honom. Han slutar inte förrän han gnagt sönder det sista du har kärt.

Written by Niclas Berggren

24 mars 2011 at 15:10

Dunning-Kruger-effekten

Så här beskrivs den:

The Dunning–Kruger effect is a cognitive bias in which unskilled people make poor decisions and reach erroneous conclusions, but their incompetence denies them the metacognitive ability to appreciate their mistakes. The unskilled therefore suffer from illusory superiority, rating their ability as above average, much higher than it actually is, while the highly skilled underrate their own abilities, suffering from illusory inferiority. This leads to the situation in which less competent people rate their own ability higher than more competent people.

Bertrand Russell formulerar en variant av effekten; Sokrates för ett liknande resonemang. Ja, detta är i sanning ett stort samhällsproblem vars lösning jag inte ser framför mig.

Tips: Bengt Kriström.

Written by Niclas Berggren

19 februari 2011 at 15:05

Påverkar kvinnor män?

Ja, i alla fall deras kognitiva förmåga, enligt studien ”Interacting with Women Can Impair Men’s Cognitive Functioning”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology:

The present research tested the prediction that mixed-sex interactions may temporarily impair cognitive functioning. Two studies, in which participants interacted either with a same-sex or opposite-sex other, demonstrated that men’s (but not women’s) cognitive performance declined following a mixed-sex encounter. In line with our theoretical reasoning, this effect occurred more strongly to the extent that the opposite-sex other was perceived as more attractive (Study 1), and to the extent that participants reported higher levels of impression management motivation (Study 2).

Är det bäst för männen att hålla sig för sig själva, kanske? Kan detta resultat t.ex. tala för enkönade skolklasser (vilket även kan tänkas gynna flickor)?

Se även inläggen ”Vackra schackspelare” och ”Effekten av en vacker kvinna”.

Written by Niclas Berggren

12 februari 2011 at 4:37

Publicerat i forskning, intelligens, kön

Intelligent musiksmak

Det verkar som om smaken för klassisk musik varierar grupper emellan i samhället. Vad beror en sådan variation på? En faktor av potentiell betydelse lyfts fram i studien ”Why More Intelligent Individuals Like Classical Music”, publicerad i Journal of Behavioral Decision Making:

Recent work on the evolution of music suggests that music in its evolutionary origin was always vocal and that purely instrumental music is evolutionarily novel. The Savanna-IQ Interaction Hypothesis would then imply that more intelligent individuals are more likely to prefer purely instrumental music than less intelligent individuals, but general intelligence has no effect on the preference for vocal music. The analyses of American (General Social Surveys) and British (British Cohort Study) data are consistent with this hypothesis.

Detta kan vara en förklaring. En annan (troligen lika kontroversiell) skulle kunna vara den kausalt motsatta, som ofta kallas ”Mozart-effekten”: att lyssnande på klassisk musik ökar intelligensen. Den har dock svagt stöd:

On the whole, there is little evidence left for a specific, performance-enhancing Mozart effect.

En tredje möjlig förklaring kan vara att personer som råkar vara intelligenta av andra skäl lär sig att tycka om klassisk musik: kanske är intelligens knuten till vissa sociala normer som betonar vikten av en sådan musiksmak.

Written by Niclas Berggren

6 februari 2011 at 4:31

Publicerat i forskning, intelligens, musik

Amning gynnar barn

Jag har förståelse för mödrar som inte ammar sina barn: det är, som jag har förstått det, ofta plågsamt, opraktiskt och oestetiskt. Man ska emellertid beakta att amning medför en del fördelar för barnen. Den nya studien ”The Effect of Brestfeeding on Children’s Cognitive Development” finner följande:

This paper examines the effect of breastfeeding on children’s cognitive outcomes, as measured by test scores in reading, writing and mathematics measured at ages 5, 7, 11, and 14. … We find that breastfeeding does have a causal effect on children’s cognitive outcomes. The “raw” difference between children who were and were not breastfed at four weeks of age is large, at a little over one third of a standard deviation. Most of this difference may be explained by maternal characteristics. However, even after controlling for these, a statistically significant difference remains. This is smaller, at a little over one tenth of a standard deviation. However, it is statistically significant across English, maths and science scores, and it persists at least until age fourteen; indeed, there is some evidence that the effect tends to grow over time.

Den metod som används för att klargöra den kausala effekten kallas propensity score matching och innebär att man jämför barn som i ”alla” relevanta avseenden har liknande bakgrund, med den skillnaden att vissa ammas och att andra inte ammas. Nå, även om effekten inte är jättestor finns den ändå där, och jag tycker att den talar för amning (liksom andra resultat som tyder på goda hälsoeffekter).

Written by Niclas Berggren

1 februari 2011 at 4:21

Publicerat i barn, hälsa, intelligens, matematik

Skönhet och intelligens

I artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, publicerad i Intelligence, utvecklas en teori om varför det kan förväntas finnas en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

I den nya studien ”Intelligence and Physical Attractiveness”, publicerad i samma tidskrift, presenteras vissa empiriska belägg för teorin:

This brief research note aims to estimate the magnitude of the association between general intelligence and physical attractiveness with large nationally representative samples from two nations. In the United Kingdom, attractive children are more intelligent by 12.4 IQ points (r = .381), whereas in the United States, the correlation between intelligence and physical attractiveness is somewhat smaller (r = .126). The association between intelligence and physical attractiveness is stronger among men than among women in both nations. The association remains significant net of a large number of control variables for social class, body size, and health.

Sista ordet är nog inte sagt om detta (bl.a. därför att skönhetsmåttet i den brittiska delen av studien är problematiskt, då det baseras på lärarbedömningar). Men visst är det spännande med detta forskningsfält!

Written by Niclas Berggren

29 januari 2011 at 4:18

Publicerat i forskning, intelligens, skönhet

IQ och hälsa

Är intelligenta män friskare än ointelligenta? Ja, enligt studien ”Does a Fitness Factor Contribute to the Association between Intelligence and Health Outcomes? Evidence from Medical Abnormality Counts among 3654 US Veterans”, publicerad i Intelligence. Hur kan det komma sig? En möjlighet:

This offers tantalising – yet preliminary – evidence that health and intelligence are the result of common genetic factors, and that low intelligence may be an indication of harmful genetic mutations.

En annan möjlighet är att smartare män bättre inser hur de ska leva för att uppnå bättre hälsa.

Written by Niclas Berggren

11 november 2010 at 15:06

Intelligenta tänker mer som nationalekonomer

Det finns belägg för att människor i allmänhet förstår ekonomiska samband annorlunda än nationalekonomer. Men även bland människor i allmänhet finns skillnader. Vad förklarar att vissa tänker mer som nationalekonomer i ekonomiska frågor än andra? I studien ”Intelligence Makes People Think Like Economists: Evidence from the General Social Survey”, publicerad i Intelligence (preliminär gratisversion här), rapporteras följande:

Education is by far the strongest predictor of whether a non-economist will share the economic beliefs of the average economist. (Caplan, 2001) Is the effect of education as large as it seems? Or is education largely a proxy for cognitive ability? Using data from the General Social Survey (GSS), we show that the estimated effect of education sharply falls after controlling for intelligence. In fact, education is driven down to second place, and intelligence replaces it at the top of the list of variables that make people ”think like economists.” Thus, to a fair degree education is proxy for intelligence, though there are some areas—international economics in particular—where education still dominates.

Själv vill jag nog framhålla det önskvärda i såväl intelligens som utbildning, även om resultaten indikerar att utbildning inte är allena saliggörande och kanske inte heller viktigast för att avgöra kunskapsläge och uppfattningar. Tidigare studier — se här och här — tyder också på att intelligens och ekonomisk tillväxt är positivt relaterade. Smarthet betalar sig.

Written by Niclas Berggren

1 november 2010 at 4:56

Ska personer med låg intelligens skaffa barn?

Bryan Caplan är inte rädd för att framstå som kontroversiell. Så här motiverar han varför han tycker att personer med låg intelligens ska skaffa barn:

Smart people may excel in all activities, but as the law of comparative advantage reveals (see here and here) everyone’s better off if people with high IQs outsource their less challenging tasks to others. In a society of Einsteins, Einsteins take out the garbage, scrub floors, and wash dishes. What a mind-numbing waste of talent!

Detta påminner mig om hur jag reagerade då jag reste i USA en gång; jag kommer även att tänka på debatten om RUT och den uppfattning som säger att alla ska städa hemma själva. En fråga är vilken korrelationen är mellan föräldrars IQ och deras barns IQ. Caplans resonemang tycks utgå från att den är synnerligen hög.

En vidare (och likaledes kontroversiell) fråga är: Ska några personer alls skaffa barn? Se vad David BenatarChristoph Fehige och Seana Shiffrin har att säga om saken.

Written by Niclas Berggren

26 oktober 2010 at 5:35

IQ och tillväxt

Vad förklarar att vissa länder har en starkare produktivitetstillväxt än andra? I studien ”Cognitive Ability and Technology Diffusion: An Empirical Test” befinns IQ vara en viktig förklaringsfaktor:

I use the database of IQ tests assembled by Lynn and Vanhanen (2002, 2006) and find a robust relationship between national average IQ and the conditional rate of total factor productivity growth over the 1960-1995 period. In a horse race between IQ and education, national average IQ performs better as a predictor of TFP growth.

Sambandet illustreras i denna figur:

Man kan fundera på hur vad sambandet beror på. Kanske innebär en genomsnittlig hög IQ en högre förmåga att inse vilken ekonomisk politik som ger tillväxt? Kanske innebär högre IQ en större förmåga till samarbete?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

6 juni 2010 at 13:17

Introduktion till logisk positivism

A.J. Ayer intervjuas av Bryan Magee om vad logisk positivism handlar om. Jag hade glömt att tv kunde vara en intelligent företeelse.

(På den tiden kunde man visst röka i tv-soffan.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

22 maj 2010 at 21:39

Att verka smart

Att verka smart och att vara smart är två olika saker. Professor Eric Schwitzgebel har noterat följande:

Seeming smart is probably to a large extent about activating people’s associations with intelligence. This is probably especially true when one is overhearing a comment about a complex subject that isn’t exactly in one’s expertise, so that the quality of the comment is hard to evaluate. And what do people associate with intelligence? Some things that are good: Poise, confidence (but not defensiveness), giving a moderate amount of detail but not too much, providing some frame and jargon, etc. But also, unfortunately, I suspect: whiteness, maleness, a certain physical bearing, a certain dialect (one American type, one British type), certain patterns of prosody — all of which favor, I suspect, upper- to upper-middle class white men.

Några korta reflexioner:

  • Jag undrar hur stark korrelationen mellan att verka och att vara smart är. Tänk om den är låg?
  • Schwitzgebel tycker sig ha observerat att de som verkar smarta förväntas vara smarta, vilket gör att de förbättrar sina prestationer. Jag undrar om effekten på motsvarande sätt blir negativ för personer som verkar osmarta men som kanske är relativt smarta, att de fås att prestera sämre.
  • Personer som talar ett språk jag kan dåligt får jag ofta för mig är relativt osmarta, trots att smarthet sannolikt har mycket lite med språkkunskaper att göra.
  • Hur kan man avgöra vem som är verkligt smart? (Är det önskvärt att avgöra det?) Ska man be att få se resultatet på högskoleprovet?
  • Jag ogillar att umgås med personer som verkar betydligt smartare än jag. Är man smart kan det vara klokt att dölja det till viss del i vissa fall.
  • Jag försöker själv ständigt verka smartare än jag är. Om det är så smart är oklart (särskilt om andra förmår se igenom mina försök).

Written by Niclas Berggren

6 maj 2010 at 5:17

Publicerat i intelligens

Har smarta ungdomar sex?

Enligt studien ”Smart Teens Don’t Have Sex (or Kiss Much Either)”, publicerad i Journal of Adolescent Health, varierar de sexuella erfarenheterna med ungdomars smarthet:

Controlling for age, physical maturity, and mother’s education, a significant curvilinear relationship between intelligence and coital status was demonstrated; adolescents at the upper and lower ends of the intelligence distribution were less likely to have sex. Higher intelligence was also associated with postponement of the initiation of the full range of partnered sexual activities.

Frågan är om smarta ungdomar inte vill ha sex i samma utsträckning som de medelsmarta (kanske därför att de har större kunskaper om könssjukdomar eller därför att de är fullt upptagna med att räkna matte) eller om de, pga. nördighet, inte får sex i samma utsträckning.

Written by Niclas Berggren

26 april 2010 at 11:56

Publicerat i forskning, intelligens, sex, ungdom

Bryr sig arbetsgivare om högskoleprovet?

Joel ställer en befogad fråga:

Colleges care about applicants’ SAT scores. Employers don’t. What’s going on?

Jag förstår inte heller varför inte arbetsgivare skulle bry sig om resultat på (motsvarigheten till) högskoleprovet. Gör de inte det i Sverige heller? I så fall: What’s going on? Vill inte arbetsgivare ha smarta och kunniga anställda? Eller anser de sig kunna bedöma det utifrån annan information?

Written by Niclas Berggren

23 april 2010 at 12:32

Världens främste schackspelare

Den 19-årige norrmannen Magnus Carlsen rankas som etta i världen i schack. Han har intervjuats av Der Spiegel och har en del intressant att säga.

SPIEGEL: Mr Carlsen, what is your IQ?
Carlsen: I have no idea. I wouldn’t want to know it anyway. It might turn out to be a nasty surprise.
SPIEGEL: Why? You are 19 years old and ranked the number one chess player in the world. You must be incredibly clever.
Carlsen: And that’s precisely what would be terrible. Of course it is important for a chess player to be able to concentrate well, but being too intelligent can also be a burden. It can get in your way. I am convinced that the reason the Englishman John Nunn never became world champion is that he is too clever for that.

En annan smart kille, Andreas Bergh, menar också att man kan vara för smart. Jag undrar dock om den riktigt smarte inte lätt kan identifiera och motverka de nackdelar som stor smarthet kan medföra. Här kan du, liksom jag har gjort, testa din IQ.

Vidare undrar jag om Carlsens erfarenheter av att lära sig matte utgör ett argument för hemundervisning (som ju bl.a. Mårten Schultz och Johan Noberg nyligen har talat sig varma för):

SPIEGEL: How were you able to stand maths lessons then?
Carlsen: When I was 13, my parents took me out of school for a year. They travelled around the world with me and my sisters, and on the way they taught us. That was fantastic, much more effective than sitting in school. I do understand that it is a problem for a teacher having to look after 30 pupils. But the slow speed was quite frustrating for me. I didn’t miss school at all.

Det är inte svårt att beundra Carlsen. Men även solen har sina fläckar:

Carlsen: When we were in Moscow, my mother and my sisters went to the Bolshoi Theatre, I didn’t.
SPIEGEL: Why not?
Carlsen: I ask you, ballet! That’s boring.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2010 at 5:38

Intelligens ger olycka

Ja, det konstateras i Hjalmar Söderbergs novell ”Med strömmen”:

Den äldsta av Mortimers barn är en gosse, som liknar honom påfallande i det yttre. Han kommer likväl, mänskligt att döma, att bli lyckligare än fadern, ty han är svagt begåvad.

Written by Niclas Berggren

1 mars 2010 at 17:00

Mediokra motståndare

Albert Einstein:

Great spirits have always found violent opposition from mediocrities. The latter cannot understand it when a man does not thoughtlessly submit to hereditary prejudices but honestly and courageously uses his intelligence.

Written by Niclas Berggren

2 februari 2010 at 12:04

Publicerat i genier, intelligens

Luftföroreningar ger lägre IQ

Femåriga barn vars mödrar under fosterstadiet levde och verkade i en miljö med luftföroreningar från trafik tycks ha lägre intelligens, enligt studien ”Prenatal Airborne Polycyclic Aromatic Hydrocarbon Exposure and Child IQ at Age 5 Years”, publicerad i Pediatrics:

After adjustment for maternal intelligence, quality of the home caretaking environment, environmental tobacco smoke exposure, and other potentially confounding factors, high PAH levels (above the median of 2.26 ng/m3) were inversely associated with full-scale IQ (P = .007) and verbal IQ (P = .003) scores. Children in the high-exposure group had full-scale and verbal IQ scores that were 4.31 and 4.67 points lower, respectively, than those of less-exposed children (2.26 ng/m3).

Därmed inte sagt att all trafik nödvändigtvis ska motverkas: den har kostnader, av detta och andra slag, men den har också intäkter, som bör beaktas i en kostnads-intäktsanalys. Men forskning som indikerar att kostnaderna är högre än vad man tidigare känt till kan förstås göra det tilltalande, i mångas ögon, med politiska förslag som begränsar trafiken jämfört med dagens nivå. En positiv bieffekt av trängselskatter, som många förespråkar av andra skäl, skulle t.ex. kunna vara högre IQ hos barn längre fram, i alla fall i städer med höga föroreningshalter.

Written by Niclas Berggren

28 december 2009 at 8:08

Smart och rik

Vad bestämmer hur rika människor blir? Är det slumpmässigt eller varierar förmögenhet systematiskt med diverse variabler? En ny studie, ”Cognition and Economic Outcomes”, finner tecken på ett samband mellan intelligens och förmögenhet. Den visar bl.a. följande:

… that the ability to answer three simple mathematical questions is a significant predictor of wealth, wealth growth, and wealth composition for people over 50 years of age.

Förvisso är kausaliteten, som så ofta, något oklar, men forskarna argumenterar för att den primärt går i riktningen från intelligens till förmögenhet.

I såväl ett rättvise- som i ett incitamentsperspektiv är resultatet synnerligen intressant. Är det mer eller mindre önskvärt med förmögenhetsskatt om förmögenheters storlek i hög grad beror på intelligens?

Written by Niclas Berggren

22 december 2009 at 12:33

Homosexuella på universitetet

Forskning i USA tyder på att homosexuella i högre grad än heterosexuella skaffar sig en universitetsutbildning. Men är den sexuella läggningen – om man är homo-, bi- eller heterosexuell – relaterad till prestationer? Studien ”Sexual Orientation and Outcomes in College”, publicerad i Economics of Education Review, finner t.ex. detta för manliga studenter:

After conditioning on observable demographic characteristics and institution fixed effects, we find that (compared to their heterosexual peers): (1) gay males have higher college grade point averages and perceive their academic work as more important; (2) gay and bisexual males are more likely to report the presence of a faculty member or administrator with whom they could discuss a problem; and (3) gay and bisexual males place more importance on participating in student organizations, volunteer activities, the arts, and politics.

Det finns ibland en tendens i den offentliga debatten att framställa homosexuella som svaga offer. Ibland finns det förvisso skäl att uppröras, även i upplysta länder, över diskriminering; men prestationsmässigt tycks homosexuella inte skilja sig från andra i negativ riktning i alla fall.

Tips: Henrik Jordahl.

Written by Niclas Berggren

21 december 2009 at 8:56

Intelligenta tar mer risker och är mindre otåliga

Att intelligens har sina fördelar torde inte förvåna särskilt många; se länkarna underst i detta inlägg för en del om detta. Nu visar en ny studie, ”Are Risk Aversion and Impatience Related to Cognitive Ability?”, att såväl riskaversion som otålighet är negativt relaterade till intelligens:

Individuals with higher cognitive ability are significantly more willing to take risks in the lottery experiments, and are significantly more patient over the year-long time horizon studied in the intertemporal choice experiment. The correlation between cognitive ability and risk aversion is present for both young and old, and for males and females, although the relationship is somewhat weaker for females and younger individuals. We find that the correlation of both traits with cognitive ability remains strong and significant even after removing variation due to personal characteristics such as gender, age, and height, as well as important economic variables including education, income, and liquidity constraints.

Det är nog bra att de som är mest villiga att ta risker (vilket t.ex. är viktigt för entreprenörskap) är de smarta. Man kan också konstatera att tålighet och självkontroll har visat sig vara viktiga egenskaper för att nå framgång, såväl i skolan som ekonomiskt.

Se även de tidigare inläggen ”Intimiderande intelligens”, ”Intelligens och tillväxt”, ”Intelligensen i olika akademiska ämnen”, ”Samarbetar smarta mer?”, ”Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?”, ”Intelligens ger ateism” och ”Intelligens ger ekonomisk framgång”.

Written by Niclas Berggren

27 november 2009 at 5:17

Svenska lärares låga löner

Economix förmedlar OECD-data om lärare. Tittar man på grundskolelärares lön hamnar Sverige, med sina drygt 30 000 dollar per år, rätt långt ner jämfört med andra länder:

lärarlöner

Om man tittar på kvoten mellan grundskollärarlön och BNP per capita ser det ut så här:

lärarlönekvoter

Frågorna hopar sig. Är det en nackdel att lärarlöner är relativt låga i Sverige? Skulle t.ex. smartare personer attraheras av en lärarkarriär om lönerna vore högre? (Det verkar så i Australien.) Är det belagt att lärares kvalitet gynnar eleverna? (Det finns vissa tecken på det, men de flesta resultat är osäkra.) Vad beror de låga lönerna på? (Teknologisk förändring?)

Media: SvD1, SvD2, SvD3DN, AB1, AB2, AB3.

Written by Niclas Berggren

10 september 2009 at 17:54

Smarta fåglar

I studien ”Raising the Level: Orangutans Use Water as a Tool” (från Biology Letters) klargörs att orangutanger är duktiga på problemlösning:

We investigated the use of water as a tool by presenting five orangutans (Pongo abelii) with an out-of-reach peanut floating inside a vertical transparent tube. All orangutans collected water from a drinker and spat it inside the tube to get access to the peanut.

Mer förvånande är kanske att vissa fåglar också har en dylik förmåga, enligt två nya studier:

Never underestimate the intelligence of birds.

Written by Niclas Berggren

11 augusti 2009 at 5:14

Maskiner med omtanke

Forskare i artificiell intelligens har mötts för att diskutera farorna med att maskiner tar över eller, i alla fall, blir skadliga för människor. Men konferensens arrangör Eric Horvitz noterade också att maskiner kan föra goda saker med sig:

He recently demonstrated a voice-based system that he designed to ask patients about their symptoms and to respond with empathy. When a mother said her child was having diarrhea, the face on the screen said, “Oh no, sorry to hear that.” A physician told him afterward that it was wonderful that the system responded to human emotion. “That’s a great idea,” Dr. Horvitz said he was told. “I have no time for that.”

Om maskinerna kan ta hand om empatin kan läkarna få tid för fler patienter och minska väntetiderna. Utmärkt!

Written by Niclas Berggren

26 juli 2009 at 9:58

Grundregel för konversation

Bryan Caplan beskriver hur han kom att öka sin sociala intelligens. Inte minst genom denna insikt, som många fler borde ta till sig:

The most basic form of social ineptitude is to say what’s on your mind, even though you have no reason to believe your listeners are interested. Even more cloddish: Saying what’s on your mind, even though you know that your listeners are not interested.

Även jag har mycket att lära på detta område.

Written by Niclas Berggren

13 juli 2009 at 8:36

Självkontrollens betydelse

De flesta har nog hört talas om det experiment med marshmallows som genomfördes av Walter Mischel i slutet av 1960-talet, där barn fick välja mellan att äta en marshmallow direkt eller vänta ett tag och få två. The New Yorker har en fin essä om experimentet, vad det säger om människor och om aktuell forskning som har inspirerats av det. Det centrala budskapet är att en förmåga till självkontroll är mycket viktig för framgång i livet.

Vad avgör graden av självkontroll? En förmåga till ”metakognition”:

marshmallowsMischel’s conclusion, based on hundreds of hours of observation, was that the crucial skill was the ”strategic allocation of attention.” Instead of getting obsessed with the marshmallow—the ”hot stimulus”—the patient children distracted themselves by covering their eyes, pretending to play hide-and-seek underneath the desk, or singing songs from ”Sesame Street.” Their desire wasn’t defeated—it was merely forgotten. ”If you’re thinking about the marshmallow and how delicious it is, then you’re going to eat it,” Mischel says. ”The key is to avoid thinking about it in the first place.” … ”If you can deal with hot emotions, then you can study for the S.A.T. instead of watching television,” Mischel says. ”And you can save more money for retirement. It’s not just about marshmallows.”

Självkontroll förefaller dessutom viktigare än IQ för akademisk framgång:

She [Angela Lee Duckworth] found that the ability to delay gratification—eighth graders were given a choice between a dollar right away or two dollars the following week—was a far better predictor of academic performance than I.Q.

Mischel menar att metakognition går att lära ut, även om det är oklart hur bestående effekterna av dessa ”mentala tricks” är. Hemmiljö och genetiskt arv kan göra det svårt att långsiktigt påverka sättet att tänka och hantera känslor (något forskningen just nu håller på att försöka utreda).

I och för sig kan man fråga sig vem som är lyckligast: den som lever för stunden eller den som är disciplinerad och framtidsinriktad. Jag skulle tro att den senare är det, så länge disciplin och framtidsinriktning fungerar som medel för att nå lycka längre fram. Det finns dock en typ av människor för vilka disciplin och framtidsinriktning blir mål i sig och som aldrig ger sig själva tillfälle att koppla av att njuta av livet. Lyckan är nog störst på den gyllene medelvägen.

Written by Niclas Berggren

6 juli 2009 at 9:00

Vilket är ditt Erdös-nummer?

ErdösHäromdagen läste jag för första gången om Erdös-nummer. Det är ett mått på hur matematiskt framgångsrik man är. Det har sin bas i matematikern Paul Erdös, som publicerade fler matematiska artiklar än någon annan (uppemot 1500 stycken), de flesta samförfattade.

Hur får man då fram sitt Erdös-nummer? Erdös själv har nummer o. Har man samförfattat med Erdös har man nummer 1. Har man samförfattat med en samförfattare till Erdös men inte med honom själv har man nummer 2. Har man samförfattat med en samförfattare till en samförfattare till Erdös, men inte med en samförfattare till Erdös eller med Erdös själv, har man nummer 2, och så vidare. Har man inte samförfattat med någon som har anknytning till Erdös på detta samförfattande sätt har man oändligheten som nummer.

Vilket är ditt Erdös-nummer? Jag vågar inte avslöja mitt.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2009 at 15:14

Publicerat i genier, intelligens, matematik

Samtal mellan Dawkins och Davies

Richard Dawkins samtalar med Paul Davies om sådant som om det finns liv på andra planeter, om biologin kommer att upptäcka lagar likt fysiken och om hur livet först kan ha uppstått (om det senare, se även här). Riktigt spännande!

Written by Niclas Berggren

18 maj 2009 at 11:29

Intelligens ger ekonomisk framgång

Kan intelligens bidra till ekonomisk framgång? I den nya studien ”Cognitive Skills Affect Economic Preferences, Strategic Behavior, and Job Attachment”, publicerad i Proceedings of the National Academcy of Sciences of the United States of America, får vi veta lite mer om den saken: 

Economic analysis has so far said little about how an individual’s cognitive skills (CS) are related to the individual’s economic preferences in different choice domains, such as risk taking or saving, and how preferences in different domains are related to each other. Using a sample of 1,000 trainee truckers we report three findings. First, there is a strong and significant relationship between an individual’s CS and preferences. Individuals with better CS are more patient, in both short- and long-run. Better CS are also associated with a greater willingness to take calculated risks. Second, CS predict social awareness and choices in a sequential Prisoner’s Dilemma game. Subjects with better CS more accurately forecast others’ behavior and differentiate their behavior as a second mover more strongly depending on the first-mover’s choice. Third, CS, and in particular, the ability to plan, strongly predict perseverance on the job in a setting with a substantial financial penalty for early exit. Consistent with CS being a common factor in all of these preferences and behaviors, we find a strong pattern of correlation among them. These results, taken together with the theoretical explanation we offer for the relationships we find, suggest that higher CS systematically affect preferences and choices in ways that favor economic success.

Mot denna bakgrund är det kanske inte så förvånande att resultat börjar komma som påvisar ett positivt samband mellan genomsnittlig IQ och ekonomisk tillväxt. Forskningsresultat på mikronivå bidrar till att förklara forskningresultat på makronivå (gissar jag).

Written by Niclas Berggren

12 maj 2009 at 19:20

Vad förklarar judars framgångar?

Vad förklarar att judar har nått så stora framgångar? Som exempel kan nämnas att av 62 mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har 24 varit judar (i strikt mening), vilket ger en andel på ca 39 procent. En studie, ”How to Explain High Jewish Achievement: The Role of Intelligence and Values”, publicerad i Personality and Individual Differences, finner följande:

nidbild

Nidbild av en jude

Throughout the 20th century, Jews have been greatly over-represented in western nations among intellectual elites, in the universities, and among the higher socio-economic classes. The two principal theories that have been advanced to explain this are that Jews have high intelligence and, alternatively, that they have cultural values that promote success. We review the evidence and present new data suggesting that high intelligence is the more important of these two factors.

Judars framgångar har stört många antisemiter under århundradena. De har ofta försökt få det till att judar på ett oegentligt sätt har tagit sig fram, genom konspirationer av olika slag, men det verkar snarare som att framgångarna helt enkelt beror på smarthet.

Se även det tidigare inlägget ”Svag för judar”.

Written by Niclas Berggren

5 maj 2009 at 11:44

Intelligens ger ateism

Hur ser förhållandet mellan intelligens och religiositet ut? Studien ”Average Intelligence Predicts Atheism Rates Across 137 Nations”, publicerad i Intelligence, finner följande samband:

Evidence is reviewed pointing to a negative relationship between intelligence and religious belief in the United States and Europe. It is shown that intelligence measured as psychometric g is negatively related to religious belief. We also examine whether this negative relationship between intelligence and religious belief is present between nations. We find that in a sample of 137 countries the correlation between national IQ and disbelief in God is 0.60.

Resultatet förvånar mig inte. Smarta människor inser i högre grad att religion är ett mänskligt påhitt. De mindre smarta tror mer okritiskt på de sagor de har fått lära sig som barn.

Written by Niclas Berggren

1 maj 2009 at 6:51

Frihet för genier

Varför är det viktigt med frihet för individen i ett samhälle? John Stuart Mill anför ett intressant skäl i On Liberty, nämligen att (legal och social) frihet möjliggör för originella, kreativa och insiktsfulla människor att finna sätt att förbättra tillvaron för sig själva och andra. Mill skriver i kapitel 3:

johnstuartmillPersons of genius, it is true, are, and are always likely to be, a small minority; but in order to have them, it is necessary to preserve the soil in which they grow. Genius can only breathe freely in an atmosphere of freedom. Persons of genius are, ex vi termini, more individual than any other people — less capable, consequently, of fitting themselves, without hurtful compression, into any of the small number of moulds which society provides in order to save its members the trouble of forming their own character.

Mill befarar att de flesta inte har förstått nyttan av frihet för genier:

But in its true sense, that of originality in thought and action, though no one says that it is not a thing to be admired, nearly all, at heart, think that they can do very well without it. … Originality is the one thing which unoriginal minds cannot feel the use of. 

Det finns alltså potentiellt stora kostnader förknippade med en allmän attityd av konformitet, kontroll och likriktning. Jantelagen har sitt pris. Mill hjälper oss att inse det.

Written by Niclas Berggren

26 april 2009 at 12:12

Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?

BE027528AVad spelar störst roll för framgång på arbetsmarknaden, intelligens (”cognitive ability”) eller personliga egenskaper som stresstålighet, självdisciplin och social förmåga (”noncognitive ability”)? Det senare, visar en ny studie av Erik Lindqvist och Roine Vestman, ”The Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability”. Genom att använda den noggranna psykologiska utvärdering som äger rum under mönstringen, istället för enkätsvar, som har använts i tidigare studier, finner forskarna följande:

[N]oncognitive ability is a much stronger predictor of employment status than cognitive ability. … Moreover, men with high noncognitive ability have shorter unemployment spells while cognitive ability has no statistically signifi…cant effect on the duration of unemployment. … [N]oncognitive ability is a stronger determinant of annual labor market earnings, in particular at the low end of the earnings distribution.

Att vara smart är förstås bra på arbetsmarknaden, men att ha personliga egenskaper av ovan nämnt slag är alltså ännu bättre. En intressant precisering är att betydelsen av intelligens respektive personliga egenskaper skiljer sig åt mellan tre grupper av anställda (chefer, kvalificerad arbetskraft, okvalificerad arbetskraft):

Interestingly, workers in a managerial position have somewhat lower cognitive ability than workers in other quali…fied occupations, but signi…ficantly higher noncognitive ability. … For unquali…fied workers and managers, noncognitive ability has a signifi…cantly higher return than cognitive ability. In contrast, quali…fied workers in non-managerial positions have similar return to cognitive and noncognitive ability. In essence, we fi…nd that noncognitive ability is important regardless of occupation or level of ability, while cognitive ability is important only for workers in quali…fied occupations.

Om man som kvalifiicerad yrkesmänniska ogillar chefen kan man möjligen trösta sig med att man med ganska stor sannolikhet i alla fall är smartare. Och är man smart och introvert ska man antagligen inte satsa på att nå chefspositioner utan kommer mer till sin rätt på andra kvalificerade positioner.

Written by Niclas Berggren

17 april 2009 at 6:12

Är vackra smartare?

Ja, så tycks det vara, enligt den evolutionära psykologen Satoshi Kanazawa. Han visar bl.a. detta diagram:

iq_skonhet

Han har också, i artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, utvecklat en teori om varför det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

Ett spännande men måhända kontroversiellt forskningsfält, detta. Forskningen verkar visa att åt den som har skall varda givet.

Se även det tidigare inlägget ”Vackra kvinnors intelligens”.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2009 at 11:02

Publicerat i forskning, intelligens, skönhet

Rakar frisören sig själv?

Bertrand Russell är en smartis. Därför lyckades han identifiera Russellparadoxen. Den är abstrakt men kan illustreras med hjälp av den mer konkreta frisörparadoxen:

Suppose there is a town with just one male barber; and that every man in the town keeps himself clean-shaven: some by shaving themselves, some by attending the barber. It seems reasonable to imagine that the barber obeys the following rule: He shaves all and only those men in town who do not shave themselves.

Under this scenario, we can ask the following question: Does the barber shave himself?

Asking this, however, we discover that the situation presented is in fact impossible:  

• If the barber does not shave himself, he must abide by the rule and shave himself.
• If he does shave himself, according to the rule he will not shave himself.

Så vad säger du: Rakar frisören sig själv?

Written by Niclas Berggren

29 mars 2009 at 6:55

Att komma andra nära

Arthur Schopenhauer beskriver i Parerga und Paralipomena hur vår uppfattning av andra förändras när vi kommer dem nära:

Your estimation of a man’s size will be affected by the distance at which you stand from him, but in two entirely different ways according as it is his physical or his mental stature that you are considering. The one will seem smaller, the farther off you move; the other greater.

Ja, det är avslöjande att komma nära. Därför försöker jag att hålla distans till andra och, framförallt, att få andra att hålla distans till mig.

Written by Niclas Berggren

3 mars 2009 at 10:59

Publicerat i filosofi, intelligens

Svårt att tänka statistiskt

Läsare av denna blogg har haft tillfälle att fräscha upp sina kunskaper i sannolikhetsteori. Det borde fler göra. En ny studie, ”The Non-Use of Bayes Rule: Representative Evidence on Bounded Rationality”, dokumenterar att det hos den tyska allmänheten finns uppenbara svårigheter att analysera grundläggande statistiska problem:

The ability to process new information and to compute conditional probabilities is crucial for making appropriate decisions under uncertainty. In this paper, we investigate the capability of inferring conditional probabilities in a representative sample of the German population. Our results show that only a small fraction of the population responds consistently with Bayes’ rule. Instead, most individuals either neglect the base probability, or the arrival of new information, in their responses. 

Ett fascinerande resultat är att ju högre utbildning respondenterna har, desto högre andel svarar fel! Det knyter an till resultat om att läkare inte klarar av att applicera Bayes sats särskilt väl.

Den fråga som ställdes var:

Imagine you are on vacation in an area where the weather is mostly sunny and you ask yourself how tomorrow’s weather will be. Suppose that, in the area you are in, on average 90 out of 100 days are sunny, while it rains on 10 out of 100 days. The weather forecast for tomorrow predicts rain. On average, the weather forecast is correct on 80 out of 100 days. What do you think is the probability, in percent, that it is going to rain tomorrow?

Kan du själv ange rätt svar? Klicka här för facit.

Written by Niclas Berggren

27 februari 2009 at 6:22

Sämre elever ger sämre tillväxt

Skolverket finner i en genomgång att svenska elevers testresultat i naturvetenskap och matematik försämras, absolut och relativt, under perioden 1991—2007. Vad spelar detta för roll, kanske en del frågar sig. En ny studie, ”Do Better Schools Lead to More Growth? Cognitive Skills, Economic Outcomes, and Causation”, dokumenteras att just sådana testresultat (eller rättare sagt, det de mäter) påverkar den ekonomiska tillväxten:

We provide evidence that the robust association between cognitive skills and economic growth reflects a causal effect of cognitive skills and supports the economic benefits of effective school policy. We develop a new common metric that allows tracking student achievement across countries, over time, and along the within-country distribution. Extensive sensitivity analyses of cross-country growth regressions generate remarkably stable results across specifications, time periods, and country samples.

Denna figur illustrerar sambandet:

test_tillvaxt

Jan Björklunds oro över utvecklingen verkar alltså synnerligen befogad för dem som värdesätter ett ökat materiellt välstånd i framtiden.

Media: PJ, SvD1, SvD2Aftonbladet, Sydsvenskan, DN1, DN2

Written by Niclas Berggren

30 januari 2009 at 14:24

Lögner kräver hjärnförmåga

baboonInte bara människor ljuger och försöker bedra — det gör även vissa djur, enligt en studie:

Our analysis shows that the size of the neocortex in a modern primate species predicts the extent to which individuals of that species use deceptive tactics for social manipulation.

Det krävs alltså viss kognitiv förmåga för att försöka dupera andra. Med smarthet följer inte bara bra utfall utan även en del dåliga, tycks det. Om nu lögner ska ses som dåliga. Jag har alltid funnit Immanuel Kants dogmatiska aversion mot lögner överdriven.  Även om total lögnaktighet vore dåligt, är total sanningsenlighet, i enlighet med det kategoriska imperativet, också dåligt. Jag förespråkar en gyllene medelväg. I vilket fall tycks människor oförmögna att avslöja lögner:

In more than 100 studies, researchers have asked participants questions like, Is the person on the videotape lying or telling the truth? Subjects guess correctly about 54 percent of the time, which is barely better than they’d do by flipping a coin. Our lie blindness suggests to some researchers a human desire to be deceived, a preference for the stylishly accoutred fable over the naked truth.

Tips: Panu Poutvaara
Uppdatering: Lögndetektorer fungerar inte heller. 

Written by Niclas Berggren

26 december 2008 at 7:39

Längd och lön hänger ihop

Långa personer av båda könen tjänar mer — lönen ökar med 0,6 procent per centimeter. Hur kommer det sig? En ny studie baserad på brittiska data har svaret:

We find that half of the premium can be explained by the association between height and educational attainment among BHPS participants. Of the remaining premium, half can be explained by taller individuals selecting into higher status occupations and industries. These effects are consistent with our earlier findings that taller individuals on average have greater cognitive function, which manifests in greater educational attainment, and better labor market opportunities.

Jag är 187 cm lång och ganska välutbildad. Resultaten verkar stämma! :-)

Se tidigare inlägg: ”Varför tjänar långa mer?”, ”Längden spelar roll” och ”Längd som mått på levnadsstandard”

Written by Niclas Berggren

23 december 2008 at 8:12

Gödels bacillskräck slår min

godelMatematikern Kurt Gödel (mest känd för sina två ofullständighetsteorem) var rädd för baciller:

In his later years Gödel grew paranoid about the spread of germs, and he became notorious for compulsively cleaning his eating utensils and wearing ski masks with eyeholes wherever he went. He died at age 72 in a Princeton hospital, essentially because he refused to eat.

Jag är förvisso också rädd för baciller, men så långt som att nyttja skidmasker har jag inte gått. Jag nöjer mig med att drömma om munskydd och att använda alcogel.

Se gärna The Kurt Gödel Society samt boken Gödel: A Life of Logic.

Written by Niclas Berggren

22 december 2008 at 18:19

Publicerat i genier, hälsa, intelligens

Tillåt medel som hjälper oss att tänka

Jag har tidigare talat mig varm för att tillåta, och kanske även uppmuntra, intellektuell dopning. Utan att förneka vissa risker och problem, argumenterar ett antal forskare, detaljerat och balanserat, för samma sak i Nature:

Like all new technologies, cognitive enhancement can be used well or poorly. We should welcome new methods of improving our brain function. In a world in which human workspans and lifespans are increasing, cognitive enhancement tools — including the pharmacological — will be increasingly useful for improved quality of life and extended work productivity, as well as to stave off normal and pathological age-related cognitive declines. Safe and effective cognitive enhancers will benefit both the individual and society.

Written by Niclas Berggren

18 december 2008 at 10:14

Samarbetar smarta mer?

Vad bestämmer om personer i en grupp samarbetar med varandra? En analys* av 36 experiment visar att intelligens har en gynnsam effekt:

Are more intelligent groups better at cooperating? A meta-study of repeated prisoner’s dilemma experiments run at numerous universities suggests that students cooperate 5% to 8% more often for every 100 point increase in the school’s average SAT score. This result survives a variety of robustness tests. Axelrod (1984) recommends that the way to create cooperation is to encourage players to be patient and perceptive; experimental evidence suggests that more intelligent groups implicitly follow this advice.

En plott ger en illustration:

sat_samarbete

För egen del fann jag detta resultat förvånande: jag trodde att smarta människor var mer egocentriska och socialt kyliga.

Se ett tidigare inlägg om hur smarta studenter i olika ämnen är. Nationalekonomer torde samarbeta väl!

___________________________

*Jones, Garett (kommande). “Are Smarter Groups More Cooperative? Evidence from Prisoner’s Dilemma Experiments, 1959-2003.” Journal of Economic Behavior and Organization.

Written by Niclas Berggren

3 december 2008 at 7:44

De sämsta och de bästa är pojkar

En ny studie, ”Global Sex Differences in Test Score Variability”, publicerad i Science, rör pojkars och flickors prestationer i skolan i 41 länder:

International testing results show greater variance in boys’ scores than in girls’ scores.

Forskarna finner bl.a. att pojkar dominerar såväl bland de fem procent bästa som bland de fem procent sämsta eleverna i matematik i nästan alla länder.

En annan ny studie, ”Culture, Gender, and Math”, publicerad i samma tidskrift, undersöker orsakerna och finner stöd för tesen att resultatet främst står att finna i kulturella faktorer — hur flickor (och pojkar) behandlas under uppväxten:

Analysis of PISA results suggests that the gender gap in math scores disappears in countries with a more gender-equal culture.

Tidigare inlägg: ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar” och ”Olympiad för intelligenta”.
Relaterat i media: SvD

Written by Niclas Berggren

30 november 2008 at 10:35

Barnsliga tankar om biologi och ekonomi

jesus_barnBarn har en tendens att tro på en skapare eller designer, visar ny forskning:

Children’s normally and naturally developing minds make them prone to believe in divine creation and intelligent design. In contrast, evolution is unnatural for human minds; relatively difficult to believe.

Det är alltså barnsligt att inte tro på evolution och att tro på religion, helt i linje med vad Jesus sa:

Om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket. (Matt. 18:3)

Nå, professor Don Boudreaux gör en intressant koppling till svårigheten för många att förstå hur komplexa sociala fenomen som språk, lagar, penningväsende och marknader kan uppkomma, existera och fungera utan att någon har planerat fram dem:

Creationist views (there are several variations) differ from non-creationist views by insisting that all order ultimately is the result of some design acting upon the whole. Just as there is a compelling non-creationist view of biological beings, there is a compelling non-creationist view of social order.  And while obviously different in detail, at a general level these two non-creationist theories share much with each other, not least of which is the scientific insistence that order is best explained, not by positing a creator, but by understanding the logic of an order’s emergence from small, individual acts, no one of which is “intended to” (or “intends” itself) to become part of a larger order.

De som tänker som barn tror på kreationism och ”intelligent design” samt på det konstanta behovet av en stark politisk styrning av samhället, inte minst ekonomin, i extremfallet i form av kommunism. För hur kan något fungera utan en medveten plan?

Själv är jag varken kreationist på ekonomins eller på biologins område. Jag trotsar Jesus, med andra ord, och försöker undvika att bli som barnen.

Fördjupning: F. A. Hayek använder begreppen kosmos och taxis för spontan respektive planerad ordning: han analyserar och kontrasterar dem i kapitel 2 av Law, Legislation and Liberty; Rules and Order. Carl Menger beskriver hur penningväsendet utvecklades spontant i ”On the Origins of Money”. Läs också mer om spontan ordning, i form av Norman Barrys översikt, här. AC Grayling bestrider tolkningen av den nya forskningen.
Tips: Orsakverkan

Written by Niclas Berggren

27 november 2008 at 23:55

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: