Nonicoclolasos

Archive for the ‘kommunikation’ Category

Avreglering av godståg

The Economist lyfter fram en avreglering som ägde rum 1980 i USA genom The Staggers Rail Act:

Giving the railroads the freedom to run their business as they saw fit led to dramatic improvements. The first result was a sharp rise in traffic and productivity and fall in freight costs. Since 1981 productivity has risen by 172%, after years of stagnation. Adjusted for inflation, rates are down by 55% since 1981 (see chart 1). Rail’s share of the freight market, measured in ton-miles, has risen steadily to 43%—about the highest in any rich country.

Här illustreras effekterna:

Det är tydligen så att det finns potential för effektivisering genom avreglering även på speciella marknader, som den gällande tågtransporter. Därmed inte sagt att avregleringar alltid ger goda resultat: effekterna torde bero på hur avregleringen genomförs — i vilken ordning och hur det nya regelverket ser ut. Detta visas t.ex. av europeiska avregleringar av tågverksamhet. Uppfattningen att marknader som den för tågtransporter och den för elproduktion alltid och endast lämpar sig för statlig monopolproduktion eller för regleringar som tar bort alla marknadsmekanismer kan dock avvisas.

Written by Niclas Berggren

17 januari 2011 at 4:14

Den olycklige pendlaren

Betänk detta när du beslutar dig för var du ska bosätta dig:

According to the calculations of Frey and Stutzer, a person with a one-hour commute has to earn 40 percent more money to be as satisfied with life as someone who walks to the office. Another study, led by Daniel Kahneman and the economist Alan Krueger, surveyed nine hundred working women in Texas and found that commuting was, by far, the least pleasurable part of their day.

Pendling verkar alltså sänka lyckan. Eller är det så att människor som av andra anledningar är olyckliga pendlar i högre grad?

Written by Niclas Berggren

15 april 2010 at 5:31

Avreglerade tåg

I många europeiska länder har tågverksamheten avreglerats under senare decennier. Vad har effekten av detta varit? Läser man statsvetaren Marie Demker eller politikern Lena Hallengren kan man lätt få för sig att det enbart har lett till elände. Ett mer seriöst försök till svar ges i ”Railway (De)Regulation: A European Efficiency Comparison”, publicerad i Economica (preliminär gratisversion här):

First, our regressions show that reforms have positively affected railroad productivity. Deregulation improves the productivity trend of a country, an effect that corresponds to an average output increase of 0.5 percent per year. Second, higher reform intensity does not necessarily increase productivity. Rather it depends on sequencing of reforms. In countries in which reforms are implemented in a sequential way, productivity increases, while the opposite is true in countries that have implemented packages of reforms.

Som med de flesta reformer tycks det alltså vara så även här, att avregleringar inte med automatik ökar den ekonomiska effektiviteten. Effekten beror på hur en avreglering genomförs. Men att det finns en effektiviseringspotential i många offentliga och reglerade verksamheter, därom råder knappast något tvivel.

Written by Niclas Berggren

4 mars 2010 at 11:43

Närhet till pappa ger bättre kärleksrelationer

pappa dotterEn ny studie påvisar samband mellan hur döttrar och fäder kommer överens och hur flickornas framtida romantiska relationer blir:

The results:

1. Girls with good communication with their fathers also had significantly better communication with their boyfriends when compared to girls with low communication with their fathers.
2. Girls with high levels of trust with their fathers also had significantly better communication and trust with their boyfriends.
3. Finally, time spent with their fathers was not associated with communication, trust or time spent with their boyfriends.

Punkt 3 måste vara en tröst för alla pappor som är arbetsnarkomaner. Det är kvalitetstid, inte kvantiteten tid, som räknas. Men kvaliteten spelar roll.

Media: DN

Written by Niclas Berggren

1 juni 2009 at 8:55

Den idealiske middagstalaren?

Adjunkt Vilhelm Persson beskriver sin svåger, statsrådet:

Han är en talare som när han reser sig inte vet vad han skall säga, när han talar inte vet vad han säger och när han sätter sig inte vet vad han har sagt.

Ur Statsrådets verk av Bo Balderson (s. 48).

Written by Niclas Berggren

6 februari 2009 at 18:17

Mot polemik

Michel Foucault fick i en intervju 1984, strax före sin död, denna fråga:

Why is it that you don’t engage in polemics?

Hans svar — som vore det formulerat av en upplysningsfilosof av ovanligt upplyst slag — är värt att läsa i sin helhet:

I like discussions, and when I am asked questions, I try to answer them. It’s true that I don’t like to get involved in polemics. If I open a book and see that the author is accusing an adversary of ”infantile leftism”, I shut it up again right away. That’s not my way of doing things, I don’t belong to the world of people who do things that way. I insist on this difference as something essential: a whole morality is at stake, the morality that concerns the search for the truth and the relation to the other.

Läs fortsättningen på Foucaults svar och min kommentar här

Written by Niclas Berggren

3 februari 2009 at 15:19

Kommunikation från Riksbanken

Riksbanken

Riksbanken

En ny forskningsgenomgång, ”Central Bank Communication and Monetary Policy: A Survey of Theory and Evidence”, publicerad i Journal of Economic Literature, visar att centralbanker numera, i bjärt kontrast till tidigare, ägnar sig åt kommunikation och att detta i regel har goda effekter:

The key empirical question is whether communication contributes to the effectiveness of monetary policy by creating genuine news (e.g., by moving short-term interest rates in a desired way) or by reducing noise (e.g., by lowering market uncertainty). There are two main strands in the literature. The first line of research focuses on the impacts of central bank communications on financial markets. The basic idea is that, if communications steer expectations successfully, asset prices should react and policy decisions should become more predictable. Both appear to have happened. The second line of research seeks to relate differences in communication strategies across central banks or across time to differences in economic performance. For example, does announcing a numerical inflation target help anchor the public’s long-run inflation expectations? The answer seems to be a qualified yes.

Just mot bakgrund av att kommunikationsstrategierna varierar kraftigt centralbanker emellan och att det inte råder samsyn om hur sådana strategier bör utformas, välkomnar jag en diskussion om Riksbankens sätt att kommunicera. Förtjänstfulla inlägg i den diskussionen står bl.a. Martin Flodén och Sloped Curve för.

Written by Niclas Berggren

21 januari 2009 at 8:25

Taxi, nej tack

När jag ska förflytta mig kortare sträckor i Stockholm cyklar jag. Men om jag ska färdas längre sträckor eller när jag är på resande fot är cykling inget bra alternativ.

I sådana fall ogillar jag att åka taxi, men inte av vad jag tror är de två vanligaste skälen för att undvika den transportformen: kostnaden respektive miljöhänsyn. I mitt fall handlar det om att jag, som introvert atomist-autonomist, finner det plågsamt att befinna mig nära en annan människa (taxichauffören) som jag inte känner och som har en tendens att börja prata med mig. Jag vet aldrig vad jag ska säga i en sådan situation.

Därför åker jag nästan alltid kollektivt när jag inte kan cykla. Även om det finns fler människor på bussar och tåg är det där ingen som tar kontakt eller förväntar sig konversation. En mycket mer avkopplande resmiljö av det skälet!

Written by Niclas Berggren

12 oktober 2008 at 17:04

Pendling sänker lyckan

Pendeltåg

Pendeltåg

Alois Stutzer och Bruno Frey finner i en ny studie (gratis här) att pendling sänker en individs lycka:

”People spend a lot of time commuting and often find it a burden. According to standard economics, the burden of commuting is chosen when compensated either on the labor or on the housing market so that individuals’ utility is equalized. However, in a direct test of this strong notion of equilibrium with panel data, we find that people with longer commuting time report systematically lower subjective well-being. This result is robust with regard to a number of alternative explanations. We mention several possibilities of an extended model of human behavior able to explain this ‘commuting paradox’.”

Det verkar alltså som om många pendlar trots att det gör dem mindre lyckliga ”netto” (dvs. när fördelarna med pendling, som bättre jobb och billgare boende, har beaktats). En del kan förklaras med flyttkostnader och marknadsstelheter, men bara en del. Författarna föreslår att ”resten” bör kunna förklaras utifrån teorier i gränslandet mellan nationalekonomi och psykologi, särskilt sådana som betonar att människor gör felbedömningar och har begränsad viljestyrka.

Själv bor jag nära jobbet. Lucky me.

Written by Niclas Berggren

29 juli 2008 at 8:44

Cykling i Stockholm

Jesper Roine refererar en undersökning som visar att Stockholm anses vara världens sjunde bästa stad att bo i. Vad är det då som ger livskvalitet i en stad?

”[S]aker som fungerande kollektivtrafik, möjligheter att gå och cykla, bra miljö, bra sjukvård, bra arkitektur, miljömedveten och tolerant befolkning, etc. är sånt som höjer betyget. Och vad av detta är relativt dåligt i Stockholm? Jo, cykelmöjligheterna och diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden.”

Som cyklist i Stockholm håller jag med om att cykelbanorna bör bli ännu fler, och jag beklagar verkligen att den nuvarande borgerliga ledningen för staden har sänkt anslagen till byggande av sådana banor drastiskt.

Written by Niclas Berggren

16 juli 2008 at 14:32

Säkraste platsen i planet

En studie av 105 flygolyckor klargör följande:

”For the best chance of getting out alive from a burning aircraft, people should choose an aisle seat near the front within five rows of an emergency exit. … The most dangerous seats are those six or more rows from an exit.”

Written by Niclas Berggren

26 juni 2008 at 23:11

Publicerat i död, kommunikation

Ring inte mig

Jag har nästan helt slutat att tala i telefon med människor. Det är lite för direkt, lite för påträngande, ofta direkt störande. Kommunikation via sms/mms eller nätet är helt klart att föredra. Då läser man och svarar när man själv vill och med lite eftertanke. Glädjande nog tycks svenskarna i allmänhet dra ner på ringandet:

Sms-trafiken ökar hela tiden. Svenskar skickar allt oftare sms eller mms i stället för att ringa, säger Charlotte Züger, kommunikationschef för mobila tjänster på Telia Sonera.

Återstår bara att få alla försäljare att sluta ringa. De verkar mer svårövertygade (trots min Nix-registrering).

Written by Niclas Berggren

1 januari 2008 at 16:23

Publicerat i ego, kommunikation, telefon

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: