Nonicoclolasos

Archive for the ‘kristendom’ Category

Djur inför rätta

En av de roligaste uppsatser jag har läst på länge är ”Animal Trials”. Den handlar inte om djurförsök utan om rättegångar mot djur. Så här beslutade en kyrklig domstol i ett fall:

In the name and by virtue of God, the omnipotent, Father, Son and Holy Spirit, and of Mary, the most blessed Mother of our Lord Jesus Christ, and by the authority of the holy apostles Peter and Paul, as well as by that which has made us functionary in this case, we admonish by these presents the aforesaid locusts and grasshopper and other animals by whatsoever name they may be called, under pain of malediction and anathema to depart from the vineyards and fields of this district within six days from the publication of this sentence and to do no further damage there or elsewhere.

Men hur kan man döma skadedjur i domstol? I uppsatsen argumenteras för följande:

For 250 years French, Italian, and Swiss ecclesiastic courts tried insects and rodents for property crimes as legal persons under the same laws and according to the same procedures they used to try actual persons. I argue that the Catholic Church used animal trials to increase tithe revenues where tithe evasion threatened to erode them. Animal trials achieved this by bolstering citizens’ belief in the validity of Church punishments for tithe evasion: estrangement from God through sin, excommunication, and anathema. Animal trials permitted ecclesiastics to evidence their supernatural sanctions’ legitimacy by producing outcomes that supported those sanctions’ validity. These outcomes strengthened citizens’ belief that the Church’s imprecations were real, allowing ecclesiastics to reclaim jeopardized tithe revenue.

Det ligger nära till hands att se dessa djurrättegångar som ytterligare en indikation på att katoliker har en skruv lös — och mycket riktigt har tidigare forskare inte kunnat förklara vad dessa rättegånger fyllde för funktion — men nu presenteras alltså ett i mitt tycke intressant och rimligt förslag till förklaring: rättegångerna syftade till att få (okunnigt och vidskepligt) folk att betala tionde. Låt vara att det inte finns data för att testa dess giltighet på ett rigoröst sätt, men det finns åtminstone vissa indikationer på att förklaringen har en del som talar för sig. Förklaringen är i linje med tidigare forskning som använder nationalekonomins analysverktyg för att tolka och förstå läror och beteenden inom religionens värld.

Written by Niclas Berggren

20 juni 2011 at 4:51

Hawking om himlen

Fysikern Stephen Hawking intervjuas i The Guardian:

You had a health scare and spent time in hospital in 2009. What, if anything, do you fear about death?

I have lived with the prospect of an early death for the last 49 years. I’m not afraid of death, but I’m in no hurry to die. I have so much I want to do first. I regard the brain as a computer which will stop working when its components fail. There is no heaven or afterlife for broken down computers; that is a fairy story for people afraid of the dark.

Se även inlägget ”Vad säger fysiken om gud?”.

Written by Niclas Berggren

16 maj 2011 at 15:14

Ger religiösa mer dricks?

Tidigare forskning har funnit att kyrkobesökare inte är ärligare än andra. En ny studie, ”Religion and Prosocial Behaviour: A Field Test”, publicerad i Applied Economics Letters, visar följande:

Religious people are thought to be more prosocial than nonreligious people. Laboratory studies of this using ultimatum, dictator, public goods and trust games have produced mixed results, which could be due to lack of context. This article examines the relationship between religion and prosocial behaviour using data from a context-rich, naturally occurring field experiment that closely resembles the dictator game – tipping in restaurants. Customers were surveyed as they left a set of restaurants in Richmond, Virginia, in the summers of 2002 and 2003. Our findings reveal no evidence of religious prosociality.

Religionen framställs ibland som en garant för gott beteende i ett samhälle. Underlaget för sådana påståenden tycks inte särskilt starkt. Kan det ha att göra med att grundläggande moraliska intuitioner kan ha biologisk, snarare än religiös, grund?

Written by Niclas Berggren

5 maj 2011 at 6:08

Försvagar utbildning religionens ställning?

Det finns skäl att se utbildning som viktig för ekonomisk utveckling. Inte nog med det. Den nya studien ”The Effect of Education on Religion: Evidence from Compulsory Schooling Laws” innehåller bl.a. följande figur över sambandet mellan utbildning och icke-religiositet:

Studien använder sig sedan av ekonometri för att undersöka om det här sambandet gäller för hela Canada, när man kontrollerar för andra variablers inflytande och när man försöker identifiera kausalitet:

For over a century, social scientists have debated how educational attainment impacts religious belief. In this paper, I use Canadian compulsory schooling laws to identify the relationship between completed schooling and later religiosity. I find that higher levels of education lead to lower levels of religious participation later in life. An additional year of education leads to a 4-percentage-point decline in the likelihood that an individual identifies with any religious tradition; the estimates suggest that increases in schooling can explain most of the large rise in non-affiliation in Canada in recent decades.

 Jag gillar (och förstår varför vissa prelater räds) utbildning.

Written by Niclas Berggren

26 april 2011 at 5:18

Statens stötande stöd

Idag är det påskdagen, en högtid i den kristna religionen, men inte bara det. Det är också allmän flaggdag i Sverige! Jag finner det stötande att staten, som enligt min uppfattning bör vara neutral i religiösa frågor, på detta sätt ger sitt stöd till en religion. Inte för att jag bryr mig om svenska flaggan i sig, men allmänna flaggdagar fungerar som symbol för vad staten anser ska högtidlighållas, varför dagens påbjudna flaggning bör kritiseras. Nu är det dags att verkligen skilja stat och religion åt (där förvisso betydligt mer behöver göras än att ta bort vissa allmänna flaggdagar).

För övrigt förespråkar jag ett nytt system för helgdagar och en nygammal kalender.

Written by Niclas Berggren

24 april 2011 at 15:10

Hädelselag här men inte där?

Jag noterar att tre personer knutna till en kristen tankesmedja kritiserar hädelselagar, bl.a. den i Pakistan:

Hädelselagen hindrar en öppen debatt och sprider samma sorts skräck som i andra totalitära system. Varje människa – muslim, kristen, sekulärhumanist, eller vilken grundsyn man än har – har en självklar rätt att fritt försvara sin övertygelse. Varje människa har också rätt att tydligt kritisera andras livsåskådning utan att hotas eller utsättas för våld. Pakistans hädelselagstiftning är ett oacceptabelt ingrepp mot mänskliga rättigheter i vår värld idag.

Så bra! Ett litet problem bara. Chefen för den tankesmedja de tillhör, kd-riksdagsmannen Tuve Skånberg, har i Sveriges riksdag motionerat för införande av en hädelselag i Sverige, med straff på upp till sex månaders fängelse, och har även senare talat sig varm för denna sin uppfattning (i linje med den kristna traditionen, förvisso). Denna tankesmedja talar således, tycks det, med kluven tunga.

Written by Niclas Berggren

10 april 2011 at 20:35

Attack på kristendomen

Mårten Schultz skriver:

Vi växer upp med tanken att skulden ligger på den som gjort sig skyldig till en otillåten eller otillbörlig handling och inte på någon annan. Tanken återkommer under hela våra liv. Vi föds inte med skuld om våra föräldrar gjort något fel tidigare. Tidigt i skolan får vi med oss att kollektiva bestraffningar är djupt orättvisa. Vi tar avstånd från blodsskuld och svepande gruppansvar. Denna individualiserade syn på ansvar och skuld präglar oss moraliskt och utgör fundamentet för vår rättsliga reglering.

Fastän ämnet för artikeln är ett annat utgör detta de facto en skarp attack på kristendomens kärna: dess lära om arvsynd. Så här säger Catechism of the Catholic Church:

Following St. Paul, the Church has always taught that the overwhelming misery which oppresses men and their inclination towards evil and death cannot be understood apart from their connection with Adam’s sin and the fact that he has transmitted to us a sin with which we are all born afflicted, a sin which is the ‘death of the soul’. Because of this certainty of faith, the Church baptizes for the remission of sins even tiny infants who have not committed personal sin.

Dvs. denna kyrka lär att alla människor föds syndiga, trots att de inte har gjort något fel själva, och att detta gör dem förtjänta av evigt straff. Schultz skriver att ”[v]i tar avstånd från blodsskuld och svepande gruppansvar”. Det gör vi verkligen — och därför tar vi avstånd från kristendomen.

Written by Niclas Berggren

8 april 2011 at 15:00

Judarna är inte skyldiga

Påven uttalar sig nu om judarnas eventuella skuld för Jesu död:

The pope has written a detailed and personal repudiation of the idea that the Jews were collectively responsible for the death of Jesus. … The notion of collective Jewish guilt, which bedevilled relations between the two faiths, was disowned by the Roman Catholic church at the second Vatican council in 1965. But this is thought to be the first time a pope has carried out such a detailed, theological demolition of the concept.

Det som är uppenbart för vem som helst med basal känsla för etik, rättrådighet och rättvisa — att en hel folkgrupp inte kan klandras för det en eller några medlemmar av den folkgruppen har gjort — har nu alltså fastslagits av översteprästen i Rom. Så beundransvärt! Så ädelt! Så klarsynt! Ett litet, litet problem bara: Katolska kyrkan förkunnar fortfarande kollektiv skuld, inte bara för judarna utan för alla människor, genom att påstå att arvsynd existerar. Så här säger Catechism of the Catholic Church:

Following St. Paul, the Church has always taught that the overwhelming misery which oppresses men and their inclination towards evil and death cannot be understood apart from their connection with Adam’s sin and the fact that he has transmitted to us a sin with which we are all born afflicted, a sin which is the ‘death of the soul’. Because of this certainty of faith, the Church baptizes for the remission of sins even tiny infants who have not committed personal sin.

Dvs. denna kyrka lär att alla människor föds syndiga, trots att de inte har gjort något fel själva, och att detta gör dem förtjänta av evigt straff. Precis som denna kyrka tidigare lärde att judarna som kollektiv bar skuld för handlingar som några få judar, för länge sedan, hade gjort, lär den att du och jag och alla andra människor bär skuld för handlingar som Adam och Eva utförde för länge sedan. (Att ens tro att Adam och Eva existerade är förstås löjeväckande, men nu granskar vi det budskap denna kyrka faktiskt trycks tro på och förmedlar.) Det är dags att förkasta denna bisarra och stötande religion.

Se även inläggen ”Det förkastliga  begreppet synd”, ”Ayn Rand om arvssynden””Barndopets hemska grund”, ”Jesus är en domare”, ”Det obehagliga begreppet synd”, ”En pojke som kissar i sängen” och ”Påven har talat”.

Written by Niclas Berggren

5 mars 2011 at 5:57

Kristendom och rasism

Ofta har människor en bild av religion som en god kraft i samhället, som verkar i riktning mot tolerans och acceptans. Så är inte alltid fallet, enligt den nya studien ”Priming Christian Religious Concepts Increases Racial Prejudice”, publicerad i Social Psychological and Personality Science:

Positive correlations have been found between several self-report measures of religiousness and racial prejudice; however, no experiment has yet examined the direct effect of religion on racial attitudes. In the current studies, persons were subliminally primed with Christian or neutral words. Then covert racial prejudice (Study 1) and general negative affect toward African-Americans (Study 2) were assessed. Participants subliminally primed with Christian words displayed more covert racial prejudice against African-Americans (Study 1) and more general negative affect toward African-Americans (Study 2) than did persons primed with neutral words.

De kristna kodord som användes, och som visades i 35 ms, var: ”Bible, faith, Christ, church, gospel, heaven, Jesus, Messiah, prayer, and sermon”. En möjlig förklaring till resultatet skulle kunna vara att religion har en tendens att skapa ett vi-och-dem-tänkande:

These findings suggest that ”‘religious prosociality is not extended indiscriminately: the ‘dark side’ of within-group cooperation is between-group competition and conflict. The same mechanisms involved in in-group altruism may also facilitate out-group antagonism” (Norenzayan & Shariff, 2008, p. 62).

I vilket fall är religion ingen garanti för ”godhet”: det kan t.o.m. förhålla sig så att religion förstärker eller skapar negativa förhållningssätt, attityder och beteende mot andra människor.

Written by Niclas Berggren

27 januari 2011 at 4:24

Alla dessa döda fåglar

Den kristna profetissan Cindy Jacobs, som tillsammans med sin man leder organisationen Generals International, tror sig veta varför så många fåglar dör:

Cindy är inte ensam i kristenheten om att koppla katastrofer av olika slag till politiska beslut som misshagar den kristne guden: pastor Åke Green gör det likaså, liksom den i Grotesco-sammanhang kände pastor Christer From. Den kristne guden är förvisso en straffande gud! Man kanske kunde tycka att han kunde straffa andra än oskyldiga fåglar, men å andra sidan finns det tecken på att den kristne guden inte bryr sig om djurs lidande. Inom ramen för den kristna tolkningen av världen är Cindy uppenbarligen inte helt ute och cyklar. Vad det säger om den kristna tolkningen av världen — huruvida den är rimlig och tilltalande — är en annan sak.

Written by Niclas Berggren

12 januari 2011 at 9:15

Vatikanen välkomnar utomjordingar

Påvens astronom kan tänka sig att döpa utomjordingar:

[H]e said that the traditional definition of a soul was to have intelligence, free will, freedom to love and freedom to make decisions. ”Any entity – no matter how many tentacles it has – has a soul.” Would he baptise an alien? ”Only if they asked.”

Jag hoppas att utomjordingar, i den mån de existerar, är kloka nog att inte be om dop, ty idén bakom dopet är ytterst osmaklig. Och att de läser Nietzsche innan de accepterar astronomens obehagliga tal om fri vilja.

Written by Niclas Berggren

31 december 2010 at 15:42

Påven har talat

Påven har hållit ett litet tal på BBC Radio. Richard Dawkins kommenterar:

Ratzinger has much to confess in his own conduct, as cardinal and pope. But he is also guilty of promoting one of the most repugnant ideas ever to occur to a human mind: ”Without the shedding of blood there is no forgiveness” (Hebrews 9:22).

Så riktigt och viktigt av Dawkins att peka på den fullkomligt bisarra grundtanken i kristendomen: idén om arvssynd och behovet av ett offerlamm för att bli kvitt denna synd. Den förnuftiga människan bör tvärtom förkasta begreppet synd — liksom hon bör förkasta den överstepräst i Rom som bygger sin makt på att lura på människor det.

Se även inläggen “Ayn Rand om arvssynden”, “Barndopets hemska grund” och “Jesus är en domare”.

Written by Niclas Berggren

24 december 2010 at 21:50

Djävulen ska bekämpas

Hur ska man förstå USA:s tendens att vilja ställa saker och ting till rätta i världen genom en interventionistisk utrikespolitik? Flera nya böcker menar att en religiös dimension utgör en viktig förklaringsfaktor. Från en recension:

How and why does America succumb to fits of madness in its relations with other countries? Why does it so often overreach and overreact? The answer, these books tell us, seems to lie in altered states of consciousness—messianic enchantment, demonic possession, divine mission, what have you. Zombies, in other words, are no mere hypothetical threat. They’re all around us—and may have been running things for a long time.

Det finns något djupt oroväckande i denna grund för politiskt handlande, i synnerhet sådant handlande som har enorma konsekvenser. Men jag tycker ändå att man får skilja på motiv och konsekvenser: det spelar, med mitt sätt att se, ingen roll i sig vilka motiven bakom handlingar är, så länge deras konsekvenser får anses goda (en principiell syn som bl.a. har fomulerats av Sidgwick). I många fall menar jag att USA:s interventionism har haft goda konsekvenser, trots delvis religiösa motiv. Problemet med religiösa eller vidskepliga motiv är emellertid att det inte finns någon som helst garanti för att att de handlingar de motiverar ger upphov till, på det hela taget, goda konsekvenser — och att det är svårt att föra rationella diskussioner med personer som anser sig ha ett gudomligt uppdrag att verkställa. Därför är det trots allt otillfredsställande att världens enda supermakt i så hög grad styrs av människor vars världsbild förefaller religiöst influerad, även om varje religiöst motiverat aktion utomlands inte har varit dålig (och även om ingen religiöst motiverad aktion utomlands hittills hade varit dålig).

Written by Niclas Berggren

5 november 2010 at 5:25

Teologens mardröm

En av utgångspunkterna i religiöst tänkande är att jorden och människorna härpå är viktiga och föremål för någon guds uppmärksamhet. Bertrand Russell driver med denna typen av utgångspunkt i den härliga, korta texten ”The Theologian’s Nightmare”, som härmed återges som underhållande söndagsläsning:

The eminent theologian Dr. Thaddeus dreamt that he died and pursued his course toward heaven. His studies had prepared him and he had no difficulty in finding the way. He knocked at the door of heaven, and was met with a closer scrutiny than he expected. ”I ask admission,” he said, ”because I was a good man and devoted my life to the glory of God.” ”Man?” said the janitor, ”What is that? And how could such a funny creature as you do anything to promote the glory of God?” Dr. Thaddeus was astonished. ”You surely cannot be ignorant of man. You must be aware that man is the supreme work of the Creator.” ”As to that,” said the janitor, ”I am sorry to hurt your feelings, but what you’re saying is news to me. I doubt if anybody up here has ever heard of this thing you call ‘man.’ However, since you seem distressed, you shall have a chance of consulting our librarian.”

The librarian, a globular being with a thousand eyes and one mouth, bent some of his eyes upon Dr. Thaddeus. ”What is this?” he asked the janitor. ”This,” replied the janitor, ”says that it is a member of a species called ‘man,’ which lives in a place called ‘Earth.’ It has some odd notion that the Creator takes a special interest in this place and this species. I thought perhaps you could enlighten it.” ”Well,” said the librarian kindly to the theologian, ”perhaps you can tall me where this place is that you call ‘Earth.’” ”Oh,” said the theologian, ”it’s part of the Solar System.” ”And what is the Solar System?” asked the librarian. ”Oh,” said the theologian, somewhat disconcerted, ”my province was Sacred Knowledge, but the question that you are asking belongs to profane knowledge. However, I have learnt enough from my astronomical friends to be able to tell you that the Solar System is part of the Milky Way.” ”And what is the Milky Way?” asked the librarian. ”Oh, the Milky Way is one of the Galaxies, of which, I am told, there are some hundred million.” ”Well, well,” said the librarian, ”you could hardly expect me to remember one out of so many. But I do remember to have heard the word galaxy’ before. In fact, I believe that one of our sub-librarians specializes in galaxies. Let us send for him and see whether he can help.”

After no very long time, the galactic sub-librarian made his appearance. In shape, he was a dodecahedron. It was clear that at one time his surface had been bright, but the dust of the shelves had rendered him dim and opaque. The librarian explained to him that Dr. Thaddeus, in endeavoring to account for his origin, had mentioned galaxies, and it was hoped that information could be obtained from the galactic section of the library. ”Well,” said the sub-librarian, ”I suppose it might become possible in time, but as there are a hundred million galaxies, and each has a volume to itself, it takes some time to find any particular volume. Which is it that this odd molecule desires?” ”It is the one called ‘The Milky Way,’” Dr. Thaddeus falteringly replied. ”All right,” said the sub- librarian, ”I will find it if I can.”

Some three weeks later, he returned, explaining that the extraordinarily efficient card index in the galactic section of the library had enabled him to locate the galaxy as number QX 321,762. ”We have employed,” he said, ”all the five thousand clerks in the galactic section on this search. Perhaps you would like to see the clerk who is specially concerned with the galaxy in question?” The clerk was sent for and turned out to be an octahedron with an eye in each face and a mouth in one of them. He was surprised and dazed to find himself in such a glittering region, away from the shadowy limbo of his shelves. Pulling himself together, he asked, rather shyly, ”What is it you wish to know about my galaxy?” Dr. Thaddeus spoke up: ”What I want is to know about the Solar System, a collection of heavenly bodies revolving about one of the stars in your galaxy. The star about which they revolve is called ‘the Sun.’” ”Humph,” said the librarian of the Milky Way, ”it was hard enough to hit upon the right galaxy, but to hit upon the right star in the galaxy is far more difficult. I know that there are about three hundred billion stars in the galaxy, but I have no knowledge, myself, that would distinguish one of them from another. I believe, however, that at one time a list of the whole three hundred billion was demanded by the Administration and that it is still stored in the basement. If you think it worth while, I will engage special labor from the Other Place to search for this particular star.”

It was agreed that, since the question had arisen and since Dr. Thaddeus was evidently suffering some distress, this might be the wisest course.

Several years later, a very weary and dispirited tetrahedron presented himself before the galactic sub-librarian. ”I have,” he said, ”at last discovered the particular star concerning which inquiries have been made, but I am quite at a loss to imagine why it has aroused any special interest. It closely resembles a great many other stars in the same galaxy. It is of average size and temperature, and is surrounded by very much smaller bodies called ‘planets.’ After minute investigation, I discovered that some, at least, of these planets have parasites, and I think that this thing which has been making inquiries must be one of them.”

At this point, Dr. Thaddeus burst out in a passionate and indignant lament: ”Why, oh why, did the Creator conceal from us poor inhabitants of Earth that it was not we who prompted Him to create the Heavens? Throughout my long life, I have served Him diligently, believing that He would notice my service and reward me with Eternal Bliss. And now, it seems that He was not even aware that I existed. You tell me that I am an infinitesimal animalcule on a tiny body revolving round an insignificant member of a collection of three hundred billion stars, which is only one of many millions of such collections. I cannot bear it, and can no longer adore my Creator.” ”Very well,” said the janitor, ”then you can go to the Other Place.”

Here the theologian awoke. ”The power of Satan over our sleeping imagination is terrifying,” he muttered.

Satan, vik hädan! Vi är speciella.

Written by Niclas Berggren

31 oktober 2010 at 17:03

Dags att gå ur Svenska kyrkan

Om du går ur Svenska kyrkan före den 1 november slipper du att betala kyrkoavgift för nästa inkomstår. Det rör sig om ca 1 procent av din bruttoinkomst. Här anger jag varför du bör gå ur och hur du gör. Agera idag!

Written by Niclas Berggren

19 oktober 2010 at 12:06

Så kan det gå

Written by Niclas Berggren

9 oktober 2010 at 17:34

Ska man leva som en munk?

David Hume förklarar i Enquiries Concerning the Human Understanding and Concerning the Principles of Morals varför han inte anser det vettigt:

And as every quality which is useful or agreeable to ourselves or others is, in common life, allowed to be a part of personal merit; so no other will ever be received, where men judge of things by their natural, unprejudiced reason, without the delusive glosses of superstition and false religion. Celibacy, fasting, penance, mortification, self-denial, humility, silence, solitude, and the whole train of monkish virtues; for what reason are they everywhere rejected by men of sense, but because they serve to no manner of purpose; neither advance a man’s fortune in the world, nor render him a more valuable member of society; neither qualify him for the entertainment of company, nor increase his power of self-enjoyment? We observe, on the contrary, that they cross all these desirable ends; stupify the understanding and harden the heart, obscure the fancy and sour the temper. We justly, therefore, transfer them to the opposite column, and place them in the catalogue of vices; nor has any superstition force sufficient among men of the world, to pervert entirely these natural sentiments. A gloomy, hair-brained enthusiast, after his death, may have a place in the calendar; but will scarcely ever be admitted, when alive, into intimacy and society, except by those who are as delirious and dismal as himself.

Jag instämmer förstås. Att förneka njutning och självförverkligande, i regel på religiös grund, kan alltså på intet sätt betraktas som dygder utan som laster. Sedan anser jag förvisso att människor ska få ägna sig åt laster om de så önskar, men det är inget jag rekommenderar.

Written by Niclas Berggren

4 september 2010 at 5:40

Är kyrkobesökare ärliga?

Det finns en föreställning om att religion är bra i ett samhälle därför att den ger en grund för moraliskt beteende. Stämmer det? En österrikisk studie, ”Honesty on the Streets — A Natural Field Experiment on Newspaper Purchasing”, ger vid handen att den uppfattningen inte är självklart sann. Undersökningen bestod av att låta människor oövervakat välja hur mycket de skulle betala för en söndagstidning, där priset angavs till 60 cent. I en enkät fann forskarna bl.a. följande:

People who regularly attend service at church pay 22.1 cents less for the Sunday tabloid … This is a large effect, and we can only speculate with regard to its reasons. One reason might be that the church attendees lacked the coin money to make a proper payment. Active religious participation is high in the region, and on a typical Sunday morning it is plausible that many people might have donated some of their coin money to the church. Of course, this explanation does not change the fact that church attendees are particularly dishonest when paying for the newspaper. Another possible explanation is that the church attendees share relevant social traits. Gneezy (2005) found that honesty interacts with social preferences towards the person who benefits from one’s honesty. According to this explanation, a typical church attendee might believe that it would do little harm to the wealth of the publisher if he does not pay for the paper.

Åtminstone kan de kristna fuskarna antas vara ärliga när de tillfrågas om vad de betalade. Alltid något, men de utgör knappast på det hela taget ett moraliskt föredöme.

Tips: Tobias Heldt.

Written by Niclas Berggren

3 september 2010 at 4:56

En ateistisk doktor, tack

För ett tag sedan publicerades Döden är förhandlingsbar av professor Torbjörn Tännsjö. I denna genomgång av vård i livets slutskede i Sverige konstateras bl.a. följande:

[I] dag varierar praxis och läkarens personliga moral är många gånger avgörande. Men inom gällande lagstiftning finns trots allt ett förhandlingsutrymme för ett anständigt döende …

Intressant nog visar en ny brittisk studie, ”The Role of Doctors’ Religious Faith and Ethnicity in Taking Ethically Controversial Decisions During End-of-Life Care”, publicerad i Journal of Medical Ethics, att läkares religiösa synsätt påverkar hur de talar med och beter sig mot svårt sjuka, döende patienter:

Independently of speciality, doctors who described themselves as non-religious were more likely than others to report having given continuous deep sedation until death, having taken decisions they expected or partly intended to end life, and to have discussed these decisions with patients judged to have the capacity to participate in discussions.

Detta förvånar inte: som Peter Singer påpekar i Rethinking Life and Death: The Collapse of Our Traditional Ethics står en humanitär idé om livskvalitet och en religiös idé om livskvantitet mot varandra i den praktiska medicinska etiken. När jag drabbas av sjukdom, plågor, åldrande — måtte jag få en ateistisk doktor! (En fördel med att ha flyttat till Stockholm från Jönköpings län är att sannolikheten att min önskan blir uppfylld är betydligt högre här.)

Se även ”När palliativ vård inte räcker till”, ”Nedsövning för att minska lidande””Är dödshjälpsmotståndarna inkonsekventa?”, ”Doktor Glas om dödshjälp och abort””Balanserad önskan att dö””När livet är hemskt””Svaga argument mot dödshjälp””Friheten att dö””Ja till eutanasti””Liv och död””Legalisera aktiv dödshjälp””Dödshjälp och Göran Persson”, ”Att dö utan smärta””Döden kan befria””Dödshjälp när så önskas””Hjälp att dö bör tillåtas””Liv till varje pris””Dödshjälp i Nederländerna””Obefogad religiös alarmism””Att dö för andras skull””JK om dödshjälp””Det rör på sig i dödshjälpsfrågan””Dödshjälp skadar men kan föredras ändå”, ”Den irrationella döden””Rationell syn på självmord”.

Written by Niclas Berggren

27 augusti 2010 at 5:15

Religion vid svår sjukdom

Jag har länge förundrats övar en tendens hos många att vända sig till religiös tro vid svåra sjukdomar. Gissningsvis erbjuder sådan tro något slags (för mig obegriplig) tröst. Nå, jag fann detta vittnesbörd från en svårt sjuk person helt i linje med mitt eget tänkande:

My torture from this illness only makes sense, is *only* meaningful to me if there is no God, or if the God which exists does not really care about my welfare at all. Because I have done nothing terribly wrong, immoral, in my life, let alone anything wrong that makes this punishment seem necessary or proportionate or just under any conception of ethics or justice. Strangely, it is only by denying God in these moments that my life makes enough sense for me to push forward.

På dessa grunder finner jag det även ytterst märkligt hur många söker sig till präster i svåra livssituationer. Det är de sista jag skulle vilja ha kontakt med. Bort dem! Det allra värsta anser jag vara katolska präster som tränger sig på döende människor på det mest fräcka sätt, när de är svaga och utan kraft och rationalitet att motstå prästernas vidskepelse.

Written by Niclas Berggren

19 augusti 2010 at 14:47

Vad är socialism?

Glöm allt du fick lära dig när du läste statsvetenskap. Pastor Ulf Ekman förklarar vad socialismen egentligen är:

Socialism är inte en ideologi. Det är en andemakt. Jag ska ta det igen. Det är inte en ideologi, det är en andemakt! Det är en Gudlös, ateistisk, stolt, dominant andemakt och dess inflytande måste brytas i andevärlden.

Detta citat ur en predikan återges i Per Kornhalls nyutkomna och mycket läsvärda bok Livets Ord: kontroll och manipulation i Jesu namn (s. 142). Som du förstår har du mycket att lära av och om Ulf Ekman.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

14 juni 2010 at 11:30

Staten påverkar kyrkobesöken

Under kommunisttiden var den religiösa aktiviteten ungefär lika låg i olika östeuropeiska länder. Sedan 1990 har den däremot tilltagit rejält i en del länder, medan den har legat mer eller mindre still i andra. Vad förklarar denna skillnad? Den nya studien ”After the Fall: The Impact of Government Regulation on Church Attendance in Eastern Europe, 1990–2004″, publicerad i Public Choice, rapporterar följande:

Using religion-related data as well as demographic and economic data from 22 Eastern European countries after the fall of Communism, the existence of any form of religious restrictions is found to reduce church attendance rates.

En viktig förklaringsfaktor tycks alltså vara olika grad av statliga regleringar, som håller den religiösa aktiviteten stången. Detta är i linje med tidigare forskning. Ska man som ateist (och anti-teist) välkomna sådana regleringar? Nej, jag anser att staten ska förhålla sig neutral i religiösa frågor. Den ska varken uppmuntra eller försvåra besök i religiösa lokaler. Låt kyrkan sköta sig själv (vilket förvisso implicerar vissa politiska reformer).

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

25 maj 2010 at 17:28

Utmärkt okunskap

Hur ligger det till med britternas bibelkunskap? En undersökning förra året fann följande:

Knowledge of the Bible is in decline in Britain, with fewer than one in 20 people able to name all Ten Commandments and youngsters viewing the Christian holy book as ”old-fashioned”, a survey said.

Anledningen till att jag tycker att detta är en utveckling att hälsa med tillfredsställelse är att spridd bibelkunskap återspeglar en kulturell uppfattning att den kristna religionen bör tas på allvar och att den är värd att lära sig mer om. Okunskap reflekterar uppfattningen, inte att den kristna religionen är bra eller dålig, inte att den är sann eller falsk, utan att den är irrelevant.

Se även inlägget ”Jul utan religion”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

25 maj 2010 at 5:29

Helvetets eld brinner

Om nu någon trodde att kristendomen hade övergivit den grymma läran om evigt straff i helvetet, får de tänka om. Påven klargör:

Hell is a place where sinners really do burn in an everlasting fire, and not just a religious symbol designed to galvanise the faithful, the pope has said.

Denna lära är förstås uttänkt som en kontrollmekanism, för att få människor rädda och att för att få dem att söka sig till kyrkan för frälsning. Människan ska göras psykologiskt beroende av prästerlig absolution. Ergo barndopet. Ergo sista smörjelsen. Osmakliga företeelser, mot bakgrund av helvetesläran.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

20 maj 2010 at 11:40

Publicerat i grymhet, kristendom, religion

Mycket debatt om religion

På senare tid har religionsdebatterna avlöst varandra i Stockholm. Jag tänkte tipsa om två:

Jag är inte säker på att debatter av detta slag övertygar någon som sedan tidigare har en viss uppfattning, men de kan möjligen påverka obeslutsamma åhörare och är hursomhelst underhållande.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 maj 2010 at 17:29

Allians för söndagsstängt

När fackföreningar och kyrkor driver kampanj tillsammans kan man vara rätt säker på att det är något läskigt på gång. Mycket riktigt:

Gör söndagen till vilodag i EU. Det budskapet kommer från ett flertal europeiska kyrkor, organisationer och politiker. För att få igenom idén har en namninsamling startats med målet att föra upp frågan till EU-kommissionen.

Det finns en del invändningar.

Written by Niclas Berggren

22 april 2010 at 17:47

Publicerat i förbud, handel, kristendom

Vem ska man lita på?

Kardinal Tarcisio Betone, Katolska kyrkan:

Många psykologer och psykiatriker har visat att det inte finns någon länk mellan celibatet och pedofili medan åter många andra har visat, enligt vad jag har blivit underrättad, att det finns ett samband mellan homosexualitet och pedofili.

Professor Gregory Herek, University of California at Davis:

The empirical research does not show that gay or bisexual men are any more likely than heterosexual men to molest children. This is not to argue that homosexual and bisexual men never molest children. But there is no scientific basis for asserting that they are more likely than heterosexual men to do so. And, as explained above, many child molesters cannot be characterized as having an adult sexual orientation at all; they are fixated on children.

Written by Niclas Berggren

13 april 2010 at 13:24

En fråga om ateismen

Den kristne aktivisten Tuve Skånberg ställer en fråga:

Vilka normer har ateismen?

Svaret är enkelt: ateismen har inga normer, därför att ateismen inte är något mer än frånvaro av tro på gudar. Ateismen kan av den anledningen inte heller ha några normer. Den har inte till syfte att ha några normer. Däremot är alla och inga normer förenliga med ateismen. Du kan förespråka alla människors lika värde, likt Tuve Skånberg, och vara ateist. Du kan förespråka utrotning av alla judar, likt Adolf Hitler, och vara ateist. Därför måste varje ateist själv besvara vilka normer hon eller han står för, det är inget som ateismen per se influerar eller styr. Däremot finns det forskning som talar för att det finns en biologisk grund för moral, som påverkar såväl ateister som religiösa. Som professor Marc Hauser och professor Peter Singer påpekar i ”Godless Morality”:

These studies provide empirical support for the idea that, like other psychological faculties of the mind, including language and mathematics, we are endowed with a moral faculty that guides our intuitive judgments of right and wrong. These intuitions reflect the outcome of millions of years in which our ancestors have lived as social mammals, and are part of our common inheritance. … [I]t is our own nature, not God, that is the source of our morality.

Written by Niclas Berggren

8 april 2010 at 5:13

Kan en ateist leda bön?

Ja, Richard Dawkins leder bordsbön:

At a lunch party I was placed next to a well-known female rabbi, now ennobled. She asked me, somewhat belligerently, whether I said grace when it was my turn to do so at High Table dinner in my Oxford college. ”Yes,” I replied, ”Out of simple good manners and respect for the medieval traditions of my college.” She attacked me for hypocrisy, and was not amused when I quoted the great philosopher A J (Freddy) Ayer, who also was quite happy to recite the grace at the same college when he chanced to be Senior Fellow: ”I will not utter falsehoods”, said Freddy genially, ”But I have no objection to making meaningless statements.”

Själv är jag nog både mer militant i min ateism och mer anti-traditionalistisk än Dawkins: jag skulle ha svårt för att leda eller delta i böner och skulle verka för att traditionen med bordsbön skulle överges. Detta trots att jag instämmer i att böner, från mitt perspektiv, handlar om att yttra meningslösa saker. Men kanske borde jag släppa min starka aversion mot vissa religiösa yttringar och, likt Dawkins, slappna av lite? Jag försökte mig faktiskt på det under en konsert i en kyrka härförleden, då jag med viss entusiasm sjöng med i några psalmer. Full av ironi, förstås, men ändå.

Se även de tidigare inläggen ”Ska man respektera religion?” och ”Skeptisk ironi istället för ateism”.

Written by Niclas Berggren

21 mars 2010 at 16:27

Preferensförfalskning i Texas

Freakonomics-bloggen rapporterar om en familj i Texas som känner sig tvingad att framställa sig som kristen för att barnen inte ska fara illa:

It seemed silly but it’s all very serious business down here. We don’t go to church or teach our children one belief is “right” over another. We expose them to every kind of belief and trust that they will one day settle in to their very own spirituality. However, for the sake of friends and neighbors, we pretend we are Christians. We try not to lie but rather not to disclose unnecessary information. As the children are getting older, this isn’t so easy for them and an outing is probably eminent.

Beklämmande att de som anser att barn inte bör indoktrineras pressas att förtiga eller förfalska sina sanna övertygelser. Texas skiljer sig onekligen från Sverige i så måtto. Här kanske rentav kristna preferensförfalskar för att inte uppfattas som avvikande? Det tycker jag för all del inte heller är bra. Även åsikter och synsätt som folk i allmänhet finner obehagliga bör kunna framföras utan risk för social stigmatisering. Bra argument för det ges i kapitel 2 av On Liberty.

Written by Niclas Berggren

9 mars 2010 at 5:48

Bort med kristendomen

Kristdemokraterna hävdar:

Det är bara att slå upp almanackan för att inse vilken stor roll kristendomen spelar för vårt lands kultur, tradition och historia.

Låt oss då rensa bort kristendomen ur almanackan! Dessutom bör vi byta sätt att ange årtal, hylla okunskap om varför julen firas och arbeta för ett borttagande av biblar på hotellrum. Vi bör med andra ord aktivt verka för att kristendomen spelar en mindre roll och med all kraft motsätta oss försök att använda skolan i motsatt syfte. Om förekomst av kristna rester i vår kultur är ett argument för att kristendomen ska ha en särställning i skolundervisningen, måste frånvaro av sådana rester ses som ett argument mot att kristendomen ska ha en särställning i skolundervisningen. Implicerar ett vara ett böra i det ena fallet, gör det rimligen det även i det andra.

Se även 之乎者也:s inlägg ”Så kallade kristna värderingar” samt debattartikeln ”Myt att kristendomen byggt Sverige”.

Written by Niclas Berggren

21 februari 2010 at 8:42

En människofientlig religion

Jag talar om kristendomen, som har deformerat många människor med sin njutningshatande samlevnadsmoral. Hur väl beskrivs inte detta i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas! Här ett utdrag där prästfru Gregorius lättar sitt hjärta inför doktorn:

Jag har visst redan sagt er, att jag var mycket religiöst uppfostrad. … Så en dag fick jag veta av far, att pastor Gregorius hade begärt mig till hustru. Jag stod alldeles häpen, han hade aldrig närmat sig till mig på något sådant sätt att jag kunnat ana något. Han hade umgåtts länge hos oss, mor beundrade honom, och far var lite rädd för honom, tror jag. Jag gick in i mitt rum och grät. Det var alltid något hos honom som bjöd mig emot på ett särskilt sätt, och jag tror att det just var detta som gjorde att jag till sist bestämde mig för att säga ja. Ingen lade något tvång på mig, ingen övertalade mig. Men jag trodde att det var Guds vilja. Man hade ju lärt mig att tro, att Guds vilja alltid var det, som allra mest bjöd vår egen vilja emot. Ännu natten förut hade jag ju legat vaken och bett till Gud om befrielse och ro. Jag trodde nu, att han hade hört mina böner – på sitt sätt. Jag tyckte mig se hans vilja lysa alldeles klart för mina ögon. Jag trodde, att vid den mannens sida skulle min längtan slockna och mina begär dö bort, och att det var på det sättet Gud hade ordnat det för mig. Och att han var en god och bra man var jag ju säker på, eftersom han var präst.

Som tur är kom sedan viss klarsyn över fru Gregorius, både gällande prästen och den religion han förkunnade:

Det gick ju annorlunda. Han kunde icke döda mina drömmar, han kunde bara smutsa dem. I stället dödade han så småningom min tro. Det är det enda jag kan tacka honom för, ty jag längtar icke tillbaka till den. När jag nu tänker på den, förefaller den mig bara besynnerlig. Allt det som man längtade efter, allt som var ljuvt att tänka på, det var synd. En mans famntag var synd, om man längtade efter det och gärna ville det; men om man fann det oskönt och motbjudande, ett gissel, en plåga, ett äckel – då var det synd att icke vilja det! Säg, doktor Glas, är det inte besynnerligt?

Besynnerligt var ordet.

Written by Niclas Berggren

19 februari 2010 at 7:39

Uppvaknande under nattvarden

Hjalmar Söderberg beskriver i Martin Bircks ungdom hur den unge Martin under sin konfirmationshögtid plötsligt ser klart vad det hela rör sig om:

Men då han … såg prästerna i sina kåpor röra sig av och an framför altaret, medan de sysslade med brödet och vinet och buro handdukar över armen liksom kypare, kände han svindel och äckel och kunde icke förstå, att han hade låtit narra sig med på detta.

Som tur är verkar dagens ungdom i hög grad dela Martin Bircks uppfattning.

Written by Niclas Berggren

6 februari 2010 at 10:11

En underlägsen skapelseberättelse

Arthur Schopenhauer berör, i ”On the Sufferings of the World”, hur olika religioner och filosofiska tänkare har sett på det faktum att världen rymmer mycket lidande. Han ger inte mycket för den judisk-kristna skapelsemyten:

But that a God like Jehovah should have created this world of misery and woe, out of pure caprice, and because he enjoyed doing it, and should then have clapped his hands in praise of his own work, and declared everything to be very good—that will not do at all! In its explanation of the origin of the world, Judaism is inferior to any other form of religious doctrine professed by a civilized nation …

Schopenhauer framhåller istället österländsk filosofi, kanske i synnerhet buddhismen, samt grekiska filosofer som överlägsna i sin förståelse av tillvarons tillkomst och karaktär. Själv avvisar jag alla övernaturliga, andliga och religiösa tankegångar på detta område som vidskepliga, men det är riktigt att den judisk-kristna är särskilt svårsmält och bisarr.

Written by Niclas Berggren

1 februari 2010 at 11:47

Direktbegraving, ja tack

Direktbegravning blir allt vanligare, men naturligtvis ska en präst, med mumbo-jumbo-ordet ”människovärde”, försöka stoppa utvecklingen:

Sedan 2006 har antalet direktbegravningar i Göteborgsområdet ökat med drygt 20 procent.
– De läggs i en kista, den enklaste varianten och så körs de rakt in i krematoriet och ut i minneslunden. Inte ens en urna är det utan alltså raka vägen. Det är inte människovärdigt, säger Peter Bratthammar.

Jag tycker tvärtom att det låter som en utmärkt ordning, i synnerhet om de anhöriga föredrar den. Den som är död är död och bryr sig ändå inte. Direktbegravning får mig att tänka på kung Fahd och professor Veblen.

Written by Niclas Berggren

23 januari 2010 at 14:39

Religiös rättvisa?

Det är inte bara kristna företrädare, som Åke Green och Pat Robertson, som ser händelser som jordbävningen på Haiti som ett gudomligt straff. Den turkiske tidningskolumnisten Nuh Gönültaş för samma resonemang:

The Quran tells us that if collective sins are not met with collective repentance, that some disasters will occur in that region. The fundamental reality of [Haiti] is that the majority of its people are engaged in witchcraft.

Är det inte lite märkligt hur en allvetande och allsmäktig gud inte anses straffa de skyldiga utan även en stor mängd oskyldiga genom naturkatastrofer som slår blint? Han vet ju vilka som är skyldiga; han förmår ju straffa enbart de skyldiga. Ändå straffar han ett kollektiv, vari såväl skyldiga som oskyldiga förekommer. Mig tycks det klart att någon sådan gud inte existerar — eller att han är genuint ond. I ingetdera fallet bör man dyrka en sådan gud, varken i en islamsk eller i en kristen version.

Written by Niclas Berggren

19 januari 2010 at 12:17

Konflikt mellan religion och vetenskap?

Vissa hävdar att det inte föreligger någon konflikt mellan ett vetenskapligt och ett religiöst förhållningssätt till världen. Så kommer pastor Pat Robertson och hävdar att naturkatastrofen i Haiti beror på landets pakt med djävulen:

En obehaglig religion, den kristna.

Tips: Oscar Swartz.

Written by Niclas Berggren

14 januari 2010 at 2:54

Film om social kontroll

Den tyska filmen Det vita bandet handlar om människorna i en liten by för knappt 100 år sedan. Byn präglas av rigida hierarkier, social kontroll och en nästan pervers straffmentalitet. På toppen står en exploaterande baron, en fascistisk präst (som påminner starkt om biskopen i Fanny och Alexander) samt en elak läkare. Från tidiga år tuktas barnen att lyda. Minsta avsteg straffas hårt, såväl psykiskt som fysiskt. Religionen är en central del i detta: indoktrinering om synd och skam är en integrerad del av uppfostran, även i skolan, där konfirmationsundervisning bedrivs. Denna tortyrkammare lyckas inte med sina uttalade föresatser: att få fram oklanderliga nya medborgare. Barnen skadas, förvrids och blir kopior av sina föräldrar. Förtryckets komplicerade psykologi och dynamik illustreras väl. Istället för kärlek och värme skapas grymhet.

Filmen påminde mig åter om hur oerhört glad jag är över att leva i det moderna samhället, präglat av respekt för barn, av social frihet, individualism och autonomi samt av valmöjligheter i fråga om alla typer av relationer, intressen och yrkesval. Den påminde mig därvidlag också om varför jag starkt ogillar konservatismen som ideologi, med dess betoning just av hierarki, ordning och kollektivets primat, gärna med vidskeplig grund (religion, fördomar, tabun), om så anses krävas. Mot allt detta står den liberala idén om atomistisk sammanhållning och den av nationalekonomer ofta framhållna idén om frivillig interaktion människor emellan.

Här finns en trailer. Filmen visas just nu på biografen Zita i Stockholm. A must-see.

Se även inläggen ”Frihet kontra familj och småstad”, ”Trånga små själar” och ”Kom inte för nära”.

Traditionens makt

F. A. Hayek betonar värdet av seder, vanor och traditioner som spontant framvuxna metoder för att skapa sammanhang, mening och struktur i en annars kaotisk tillvaro. Själv intar jag en betydligt mer skeptisk hållning och har autonomi, ifrågasättande och atomism som ledstjärnor. Det var inte utan att jag log när jag läste Friedrich Nietzsches öppning av essän ”Fate and History”:

If we could look upon Christian doctrines and church-history in a free and impartial way we would have to express several views that oppose those that are generally accepted. But confined as we are from our earliest days under the yoke of custom and prejudice and inhibited in the natural development of our spirit, determined in the formation of our temperament by the impressions of our childhood, we believe ourselves compelled to view it virtually as a transgression if we adopt a freer standpoint from which to make a judgment on religion and Christianity that is impartial and appropriate to our time. Such an attempt is not the work of a few weeks, but of a lifetime.

Den som följer det invanda är en passiv del av en flock; den beundransvärde är den som tänker själv och vågar utmana. Det är inte lätt, det är förknippat med en såväl intellektuell som social kostnad, men just därför är det också beundransvärt. Därmed inte sagt att alla traditioner per definition är felaktiga – det är det okritiska accepterande av dem, och i synnerhet det automatiska avvisandet av rationell kritik, som jag vänder mig emot.

Written by Niclas Berggren

26 december 2009 at 14:53

En teologisk fråga

Fotbollsspelaren Jamie Carragher  i Liverpool tror tydligen på existensen av en gud. Inte nog med det, denna gud tros också vilja favorisera just hans eget lag:

Jag ber till Gud att vi ska vinna FA-cupen eller Europa League och att vi blir bland de fyra bästa i ligan.

Antag att en gud existerar. Vad finns det för skäl att tro att hon skulle bry sig om just Liverpool? Har hon favoriter? Något för teologerna att bita i! De brukar ju analysera de viktiga frågorna.

Se tidigare inlägg om religion och sport här, här, här och här. Media: Expressen, Dagen.

Written by Niclas Berggren

17 december 2009 at 4:52

Ska böneutrop tillåtas?

Moskén i Fittja har ansökt om tillstånd för böneutrop:

I dag sker böneuppropen inför varje bön i moskén. Men nu vill alltså föreningen att utropen ska ske från minareten.

Min uppfattning är enkel: om ringning i kyrkklockor tillåts, ska böneutrop från minareter tillåtas.

Se även inläggen ”Glassbilen och kyrkklockor”, ”Smarta tål inte oljud”, ”Oljud i det offentliga rummet” och ”Ett parti för mig?”.

Written by Niclas Berggren

16 december 2009 at 13:26

Ett parti för mig?

kyrkklockorVia Aqurette hittar jag hemsidan till det danska partiet Nihilistisk Folkeparti. Jag fann direkt dess anslag sympatiskt. Jag gillade också detta politiska krav:

STOP KIRKEKLOKKER SØNDAG MORGEN!
Gud er død. Når NFP bliver repræsenteret i borger repræsentationen, vil vi tage konsek­vensen og arbejde for, at landets borgere aldrig igen skal være ofre for en lille, forskruet minoritets religiøse chikane.

När kommer ett systerparti till Sverige?

Se det tidigare inlägget ”Glassbilen och kyrkklockor”.

Written by Niclas Berggren

20 november 2009 at 5:23

Låt kyrkans medlemmar betala

kyrkaSvenska kyrkan har mage att klaga över att den nu föreslås betala skatt som alla andra. Dess företrädare påstår att skatten hotar många kyrkobyggnaders fortsatta existens. Givetvis ska finansministern strunta i dessa klagomål. Lösningen är enkel. Om Svenska kyrkan så gärna vill bevara alla sina byggnader kan den höja kyrkoavgiften. Då får de som har valt att vara medlemmar betala, vilket tycks mig rättvist. Idag inbringar kyrkoavgiften ca 9 miljarder kronor per år. Det nya förslaget innebär att Svenska kyrkan får betala ca 150 miljoner kronor mer i skatt till staten per år. Det motsvarar en höjning av kyrkoavgiften med 150/9000=1,67 procent. Den genomsnittliga kyrkoavgiften är nu 1,18 procent, och efter höjningen skulle den ligga på 1,20 procent. Det är en genomsnittlig höjning per betalande kyrkomedlem på 33 kronor per år. Alternativt kan kyrkan prioritera om bland sina årliga inkomster om totalt 11 miljarder kronor.

Så vad gnäller Svenska kyrkan om? Den kan lätt lösa sina egna ekonomiska problem utan att kräva undantag från skattereglerna.

Se även de tidigare inläggen ”Oanständig favorisering av kyrka”, ”Sluta gynna Svenska kyrkan”, ”Låt kyrkan sköta sig själv” och ”Låt kyrkan betala skatt” samt Jakob Heidbrinks inlägg ”Skattelättnader för kulturarvet”. Media: SvD, Expressen.

Written by Niclas Berggren

10 november 2009 at 17:24

Nobelpristagare om den kristna guden

saramagoNobelpristagaren i litteratur José Saramago skräder inte orden:

This time his target is the Bible itself, which he describes as ”a manual of bad morals,” and a ”catalogue of cruelties and of the worst of human nature.” … It took ”a thousand years and dozens of generations” to write the Bible, which depicts a ”cruel, spiteful, vengeful, jealous and unbearable God,” said the writer, who recommended people not to trust ”the God depicted in the Bible.” He said he would not have to settle accounts with God, because ”the human brain is a great creator of absurd notions, and God is the most absurd one of all.”

Så klartänkt, så uppfriskande!

Written by Niclas Berggren

9 november 2009 at 17:38

Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?

weberMax Weber menade i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism att protestantismens betoning av en strikt arbetsetik i hög grad förklarar protestantiska länders tidiga ekonomiska framgångar. En ny studie, ”Was Weber Wrong? A Human Capital Theory of Protestant Economic History”, publicerad i QJE, presenterar en alternativ teori:

Protestant economies prospered because instruction in reading the Bible generated the human capital crucial to economic prosperity. We test the theory using county-level data from late-nineteenth-century Prussia, exploiting the initial concentric dispersion of the Reformation to use distance to Wittenberg as an instrument for Protestantism. We find that Protestantism indeed led to higher economic prosperity, but also to better education. Our results are consistent with Protestants’ higher literacy accounting for most of the gap in economic prosperity.

Detta resultat stämmer väl överens med Ed Glaesers konstaterande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Läskunnighet och utbildning är följaktligen synnerligen viktiga för långsiktig ekonomisk framgång.

Tips: Henrik Jordahl.

Written by Niclas Berggren

20 oktober 2009 at 6:24

Är bibelns gud god?

Så här är Jahve – den gud som bl.a. kristna dyrkar – enligt 5 Mosebok 13:

Om en profet eller drömskådare träder fram hos dig, utlovar ett tecken eller under och vill övertala dig att tjäna andra gudar, som du inte känner, och om detta tecken eller under inträffar, skall du inte lyssna till vad en sådan profet eller drömskådare säger, ty Herren, er Gud, vill sätta er på prov för att se om ni verkligen älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och med hela er själ.

Herren, er Gud, skall ni följa, honom skall ni frukta, hans bud skall ni hålla, honom skall ni lyda, honom skall ni tjäna och hålla er till.

Men profeten eller drömskådaren skall dödas, eftersom han manade till trolöshet mot Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten och befriat er ur slavlägret. Han ville locka dig bort från den väg som Herren, din Gud, har befallt dig att gå. Du skall utrota det onda ur folket.

Om din egen bror, din son eller din dotter eller kvinnan i din famn eller din närmaste vän i hemlighet söker förleda dig och övertala dig att tjäna andra gudar, som varken du eller dina fäder har lärt känna, sådana gudar som folken omkring er dyrkar, nära eller fjärran, från jordens ena ände till den andra, då skall du inte ge efter eller lyssna till en sådan person. Visa ingen förskoning eller barmhärtighet. Skydda honom inte utan ta hans liv. Du skall själv vara den förste som lyfter handen för att döda honom, och sedan skall hela folket göra på samma sätt.

Du skall stena honom till döds, därför att han försökte locka dig bort från Herren, din Gud, som har fört dig ut ur Egypten, ut ur slavlägret.

Hela Israels folk skall känna fruktan när de hör om detta, och sedan skall ingen göra något så ont hos dig.

Skulle du om någon av de städer som Herren, din Gud, ger dig att bo i få höra att ondsinta män ur ditt folk har förlett invånarna och övertalat dem att tjäna andra gudar, som du inte känner, skall du noga undersöka detta, göra efterforskningar och anställa förhör. Om det verkligen är sant att något så skändligt har skett i ditt folk skall du hugga ner stadens invånare med svärd, du skall viga staden och alla som finns där åt förintelse. Också djuren skall huggas ner.

Samla på torget allt du tar som byte, och bränn staden och allt byte som ett heloffer åt Herren, din Gud. Den skall förbli en ruinhög för all framtid och får aldrig byggas upp igen.

Ingenting som har vigts åt förintelse får bli kvar i din ägo. Så stillas Herrens glödande vrede, han förbarmar sig över dig och gör dig i sin barmhärtighet till ett talrikt folk, så som han med ed lovade dina fäder, därför att du lyssnar till Herren, din Gud, håller alla hans bud, som jag i dag ger dig, och gör det som är rätt i Herrens, din Guds, ögon.

Som sagt, grymmare än Stalin.

Tips: Bryan Caplan, som i sin ungdom bl.a. skrev ”Letter Against the Christians”.

Written by Niclas Berggren

4 oktober 2009 at 12:03

Destruktiv homofobi

Vi förleds lätt att tro att det är oproblematiskt att vara öppet homosexuell numera. För vissa är det uppenbarligen inte så, vilket framgår i en gripande intervju i DN idag. Där berättar en 18-årig kurdisk kille om sitt liv:

– Både muslimer och kristna fördömer oss homosexuella. Det känns surt och svårt. Jag har ju inte precis valt att bli bög.
Han svarar med ett enda ord när jag frågar hur det känns att vara så föraktad av sin egen familj.
– Hjärtskärande.

Denna typ av förtryck drabbar, med stor tydlighet, den enskilde, men också andra:

– Det blir synd om min fru, för jag kommer att vara otrogen.

Detta ”moralsystem” är destruktivt. Båda homosexuella och de kvinnor de mer eller mindre måste gifta sig med skulle bli lyckligare om homosexualitet kunde accepteras.

Se även inlägget ”Vem tänker på kvinnorna?”.

Written by Niclas Berggren

2 oktober 2009 at 9:39

Den värdelösa teologin

dawkinsRichard Dawkins ställer följande viktiga frågor om ämnet teologi:

What has theology ever said that is of the smallest use to anybody? When has theology ever said anything that is demonstrably true and is not obvious? I have listened to theologians, read them, debated against them. I have never heard any of them ever say anything of the smallest use, anything that was not either platitudinously obvious or downright false.

Just så. Lägg ned de teologiska fakulteterna!

Written by Niclas Berggren

30 september 2009 at 17:56

Ignosticism och apateism

Inställningen – eller avsaknaden av inställning – till religion kan ta sig många former. Monoteism, polyteism, ateism (stark och svag) och agnosticism är kanske de mest välkända; men därtill kan läggas ignosticism och apateism. Vad avses med dessa två synsätt?

Min syn: jag har viss sympati för båda dessa synsätt. Jag anser emellertid att ignosticism går att förena med den svaga ateism jag företräder, och så länge religion påverkar saker jag bryr mig om på ett i huvudsak negativt sätt kan jag inte vara apateistisk. Om religiösa själva vore apateistiska, eller om de skulle utöva sin religion strikt privat, skulle jag också vara det, men de flesta är tvärtom aktivistiska och försöker påverka människor och politik. Jag fortsätter därför min bana som aktivistisk anti-teist.

Tips: Niklas Elert.

Written by Niclas Berggren

28 september 2009 at 6:32

Revidera skolans värdegrund

klassrumInför Folkpartiets landsmöte i november har min gode vän Martin Andreasson skrivit en motion vars budskap jag starkt sympatiserar med:

Det är principiellt olämpligt att skolväsendets styrdokument fastslår att skolans värdegrund ska förknippas med en viss religion. … Formuleringarna om kristen tradition och västerländsk humanism bör strykas ur skolans läroplan.

Jag är emellertid inte lika förtjust som Martin i det som därefter kvarstår:

Det är tillräckligt att skolans värdegrund redovisas med utgångspunkt i demokratin och de mänskliga rättigheterna som universella principer.

Problemet här är att det inte finns några ”mänskliga rättigheter”; frågan är om skolan bör lära ut en (kanske användbar) fiktion. Räcker det kanske med demokrati som angiven värdegrund, så får lärare och elever sedan diskutera om hur demokratin ska förstås och kanske förbättras? Eller varför inte ställa sig frågan om skolan behöver en specificerad värdegrund överhuvudtaget?

Se även ”Det finns inga mänskliga rättigheter”, ”Rawls och värdegrunden”, ”Mänskliga rättigheter existerar inte”, ”Raz om mänskliga rättigheter” och ”Välfärd istället för mänskliga rättigheter”.

Written by Niclas Berggren

19 september 2009 at 8:23

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: