Nonicoclolasos

Archive for the ‘liberalisering’ Category

Konkurrensens ekonomiska betydelse

Är konkurrens företag emellan viktig för ekonomisk tillväxt? Den saken undersöks i ett såväl historiskt som modernt perspektiv i studien ”British Relative Economic Decline Revisited”. Begreppet konkurrens förstås i vid mening och innefattar sådant som rätt att starta företag och gå in på existerande marknader (dvs. frånvaro av vissa typer av regleringar) och att staten avhåller sig från att konservera existerande industristrukturer genom stöd och industripolitik.

Forskaren beskriver några av slutsatserna i sin studie:

The results of the “Thatcher Experiment” in the 1980s make the case and paved the way for reversing relative economic decline. Competition was much strengthened by ongoing trade liberalisation, deregulation, and discontinuing 1970s’ industrial policy. As competition strengthened, there were major changes in industrial relations which were associated with organisational change, together with divestment and restructuring in large firms.

At the sectoral level, stronger competition and greater openness were correlated with improved productivity performance. As the age of information and communication technology came along, Britain was able to embrace the opportunities associated with rapid diffusion of the new technologies, which required big changes in working practices and management hierarchies, better than its continental-European peer group. This would not have happened with 1970s-style industrial relations and a heavily-regulated service sector.

Kan Thatchers inriktning mot reformer som ökade konkurrensen bero på hennes insikter om entreprenörskapets betydelse?

Written by Niclas Berggren

12 juli 2011 at 5:26

Statens stötande stöd

Idag är det påskdagen, en högtid i den kristna religionen, men inte bara det. Det är också allmän flaggdag i Sverige! Jag finner det stötande att staten, som enligt min uppfattning bör vara neutral i religiösa frågor, på detta sätt ger sitt stöd till en religion. Inte för att jag bryr mig om svenska flaggan i sig, men allmänna flaggdagar fungerar som symbol för vad staten anser ska högtidlighållas, varför dagens påbjudna flaggning bör kritiseras. Nu är det dags att verkligen skilja stat och religion åt (där förvisso betydligt mer behöver göras än att ta bort vissa allmänna flaggdagar).

För övrigt förespråkar jag ett nytt system för helgdagar och en nygammal kalender.

Written by Niclas Berggren

24 april 2011 at 15:10

Anställningsskyddets effekter

När reformer på arbetsmarknaden diskuteras tycks få villiga att förespråka en liberalisering av anställningsskyddet. Förklaringen kan ligga i att insiders, som har jobb, har ett intresse av att blockera förändringar och att dessa lyckas, genom att utgöra en mycket stor väljargrupp och genom att vara företrädda av mycket starka intressegrupper i form av fackföreningar. (Se Lindbeck och Snowers insider-outsider-teori.) I en ny uppsats, ”Employment Consequences of Employment Protection Legislation”, presenterar Per Skedinger, som själv forskar på området, en sammanfattning av forskningen på området. Han sammanfattar:

I denna uppsats diskuteras den snabbt växande empiriska forskningslitteraturen om hur anställningsskyddet påverkar sysselsättningen och nya resultat i frågan diskuteras. Litteraturen pekar entydigt på att starkare anställningsskydd bidrar till minskad dynamik på arbetsmarknaden och en försämrad position för marginalgrupper, men effekten på aggregerad sysselsättning och arbetslöshet är mer osäker. Marginalgrupperna tycks inte heller ha dragit någon fördel av den i många länder förekommande reformstrategin att liberalisera regelverket för visstidsanställningar, men behålla skyddet för fasta jobb oförändrat starkt. Min egen analys tyder på att ett starkt skydd för tillsvidareanställningar bidrar till välfärdsförluster i form av en ökad andel med ofrivilligt visstidsarbete, främst bland ungdomar.

Det verkar alltså särskilt viktigt att notera dessa forskningsresultat om man har som målsättning att minska arbetslösheten t.ex. bland ungdomar. Detsamma gäller lägstalönernas nivå.

Written by Niclas Berggren

20 mars 2011 at 6:50

Avreglering av godståg

The Economist lyfter fram en avreglering som ägde rum 1980 i USA genom The Staggers Rail Act:

Giving the railroads the freedom to run their business as they saw fit led to dramatic improvements. The first result was a sharp rise in traffic and productivity and fall in freight costs. Since 1981 productivity has risen by 172%, after years of stagnation. Adjusted for inflation, rates are down by 55% since 1981 (see chart 1). Rail’s share of the freight market, measured in ton-miles, has risen steadily to 43%—about the highest in any rich country.

Här illustreras effekterna:

Det är tydligen så att det finns potential för effektivisering genom avreglering även på speciella marknader, som den gällande tågtransporter. Därmed inte sagt att avregleringar alltid ger goda resultat: effekterna torde bero på hur avregleringen genomförs — i vilken ordning och hur det nya regelverket ser ut. Detta visas t.ex. av europeiska avregleringar av tågverksamhet. Uppfattningen att marknader som den för tågtransporter och den för elproduktion alltid och endast lämpar sig för statlig monopolproduktion eller för regleringar som tar bort alla marknadsmekanismer kan dock avvisas.

Written by Niclas Berggren

17 januari 2011 at 4:14

Nationalekonomer om regler för organdonation

Jag har tidigare rapporterat om att nationalekonomer är positivt inställda till liberalisering av reglerna kring organhantering för transplantation: ca 70 procent vill tillåta ersättning vid donation. Nu visar en ny kartläggning av de 72 nationalekonomer som har publicerat vetenskapliga artiklar i frågan och som därför kan anses som experter, ”Do Economists Reach a Conclusion on Organ Liberalization?”, publicerad i Econ Journal Watch, att knappt 70 procent av dem likaledes är positivt inställda till viss eller stor liberalisering. Själv delar jag denna syn.

Written by Niclas Berggren

25 september 2010 at 14:56

Liberal politik och barnadödlighet

Att liberal ekonomisk politik — i form av liberaliseringar, avregleringar, starkt skydd av privat ägande och inriktning på makroekonomisk stabilitet — förmår förbättra den ekonomiska utvecklingen är inte så kontroversiellt att hävda. En mer omstridd fråga rör hur sådan politik påverkar välfärd i vidare mening. I studien ”Do Neoliberal Economic Policies Kill or Save Lives?”, publicerad i Business and Politics, undersöks sambandet mellan sådan politik och barnadödlighet:

This paper hypothesizes that open international trade policies, low-inflation macroeconomic environments, and market-oriented property rights regimes promote human development across the world. We test this argument by examining the impact of several measures of neoliberal policies on infant mortality rates across the world between 1960 and 1999. Results suggest that openness to imports, long-term membership in the GATT and WTO, low rates of inflation, and effective contract enforcement are each associated with lower rates of infant mortality across the world, even when controlling for countries’ economic performance.

Man kan dessutom notera att när olika mått på socioekonomisk ojämlikhet inkluderas som kontrollvariabel, påverkar inte det resultaten. Osäkerhet om kausalitet föreligger förstås, men resultaten indikerar i vilket fall att en liberal ekonomisk politik inte är oförenlig med, utan snarare positivt samvarierar med, sjunkande barnadödlighet.

Written by Niclas Berggren

29 mars 2010 at 11:54

Är Chockdoktrinen korrekt?

Naomi Kleins bok Chockdoktrinen framför tesen att ekonomiska kriser tenderar att utnyttjas av kapitalistiska makteliter för att genomdriva liberaliserande reformer. Är denna tes korrekt? Turligt nog finns nu mer än anekdotiska bevis. I den nya studien ”Are Financial Crises Drivers of Market-Oriented Reforms or of a Setback of Liberalization?” av Hans Pitlik analyseras systematiskt effekterna av 105 bankkriser, 159 valutakriser och 55 skuldkriser mellan 1971 och 2005 i 123 länder:

Results of our empirical tests suggest that banking crises enhance market-oriented reforms if crises occur in a less liberalized environment. If banking crises take place in an economically free institutional environment, a setback of market-friendly reforms is more likely. While we do not find any impact of currency crises on economic policy liberalization, sovereign debt crises appear to be negatively related to market-friendly reforms in the subsequent period.

Resultaten tyder alltså på att Chockdoktrinens tes inte är generellt giltig.

Se även ”Naomi Klein, kriser och liberaliseringar”, ”Naomi Kleins imponerande försvarare” och ”Är kriser bra för tillväxten?”.

Written by Niclas Berggren

8 mars 2010 at 5:23

Fattigdomen faller

När man, som jag, dagligen läser DN Kultur (ett alster fullt av högstämd retorik men tomt på statistik och data), får man lätt intryck av att tillvaron för världens fattiga har försämrats kraftigt under de senaste decenniernas globalisering och liberalisering. Om man tar del av forskning på området får man revidera det intrycket. I en ny studie, ”Parametric Estimations of the World Distribution of Income”, finner Maxim Pinkovskiy och Xavier Sala-í-Martin följande:

Using the official $1/day line, we estimate that world poverty rates have fallen by 80% from 0.268 in 1970 to 0.054 in 2006. The corresponding total number of poor has fallen from 403 million in 1970 to 152 million in 2006. … We find that various measures of global inequality have declined substantially …

Andelen fattiga i världen illustreras i denna figur:

När det gäller inkomstfördelningen har ginikoefficienten i världen utvecklats så här:

Förvisso är det lätt att se att mycket nöd återstår i världen, men det är ändå glädjande att utvecklingen i stort inte bara har gynnat världens rika utan även stora delar av de fattiga.

Se även ”Fattigdomen minskar pga. ekonomisk tillväxt” och ”Är omfördelning viktig?”.

Written by Niclas Berggren

22 januari 2010 at 6:48

Liberaliseringar ger tillväxt

Läser man DN Kultur kan man lätt få för sig att liberaliserande reformer av den ekonomiska politiken inte medför några fördelar. Som tur är finns mer högkvalitativ litteratur att tillgå. En ny studie, ”Structural Policies and Growth: Time Series Evidence from a Natural Experiment”, publicerad i Journal of Development Economics, undersöker effekten på ekonomisk tillväxt av sådana reformer (närmare bestämt ”price liberalization, foreign exchange/trade liberalization, small/large scale privatization, enterprise reform, competition policy reform, banking sector reform, and reform of non-banking financial institutions”) samt av en förstärkt rättsstat i före detta kommunistländer. Deras resultat:

In this paper we utilize an eleven year panel of 26 transition countries to identify short term effects of structural policies that are large and significant. A ten percent change in the quality of structural policies (or the Rule of Law) towards OECD standards is shown to raise annual growth by about 2.5%. To control for endogeneity, we develop an instrument using the hierarchy of institutions hypothesis and find that it holds a robust explanatory power. We also document that early reformers reap the greatest benefits, but that it is never too late to begin structural policy reforms.

Värderar man ökat ekonomiskt välstånd förefaller de vidtagna reformerna ha varit synnerligen bra.

Written by Niclas Berggren

19 januari 2010 at 7:54

Vad förklarar jordbruksavregleringar?

vete mörka molnI många utvecklingsländer har jordbrukssektorn avreglerats på senare år. I mer utvecklade länder kvarstår regleringarna på detta område i hög grad, vilket nog har fått många frihandelsförespråkare att sucka uppgivet. Det är bl.a. därför av intresse att analysera hur de reformer som har kommit till stånd kan förklaras. En ny studie, ”The Political Economy of Agricultural Market Reforms in Developing Countries”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy, finner följande:

Our results suggest that the sudden and strong decline in the international price of agricultural commodities played a crucial role in destabilizing the financial equilibrium of marketing boards. In addition, changes in the rural representation in the political arena and government ideology also played significant roles in breaking up the status quo.

Det visar sig alltså att existerande intressegrupper inte alltid förmår blockera förändringar av förd politik, t.ex. vid exogena prischocker och när politikerna själva är övertygade om reformers positiva effekter. Det senare var sannolikt också avgörande när Storbritannien på 1800-talet genomförde en stor frihandelsreform.

För en utmärkt introduktion till grunden för reformer i mer utvecklade länder, se den nya boken Reform.

Written by Niclas Berggren

14 september 2009 at 17:54

Bör LAS avskaffas?

Lagen om anställningsskydd har enligt tidigare forskning flera negativa konsekvenser. En viktig sådan konsekvens är hög ungdomsarbetslöshet. Nu visar en ny studie, ”Do Labor Market Rigidities Have Microeconomic Effects?”, att regleringar av det slaget också försämrar resursallokeringen i ekonomin:

We exploit a unique outlet-level dataset from a multinational chain with over 2,500 outlets in 43 countries to investigate the effects of labor regulations that protect employment. The dataset contains information on output, materials, and labor costs at a weekly frequency over several years, allowing us to examine the consequences of labor market rigidity at a much more detailed level than has been possible to date. We find that higher labor market rigidity is associated with significantly higher levels of hysteresis. 

Denna lägre flexibilitet hämmar välståndsutvecklingen: 

Our results suggest that labor regulations reduce the ability of firms to adjust labor levels in response to demand or productivity fluctuations, thus hampering the reallocation of resources and potentially impeding an important channel for aggregate productivity growth.

Det kanske är en god idé för fler partier än Centerpartiet att ta del av resultat från detta växande forskningsfält. Problemet är nog att insiders på arbetsmarknaden i vissa avseenden gynnas av nuvarande regelverk, vilket gör att fackföreningarna blockerar en liberalisering.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5AB1, AB2, AB3, AB4, AB5DN1, DN2, DN3DN4 

Written by Niclas Berggren

9 maj 2009 at 7:51

Friare flöde av kapital ökar välståndet

henryFå studier har funnit någon positiv effekt av liberaliserade kapitalmarknader på långsiktig ekonomisk tillväxt. Är liberaliseringarna därmed att betrakta som misslyckanden? Nej, menar Peter Blair Henry i ”Capital Account Liberalization: Theory, Evidence, and Speculation” (preliminär gratisversion här), publicerad i Journal of Economic Literature:

There is little evidence that economic growth and capital account openness are positively correlated across countries. But there is lots of evidence that opening the capital account leads countries to temporarily invest more and grow faster than they did when their capital accounts were closed.

Henry menar alltså att den teoretiskt förväntade effekten av en liberalisering är att höja tillväxttaken på kort sikt och välståndet på längre sikt och att studier som enbart tittar på långsiktig tillväxt missar denna välstånds-
höjande effekt, som emellertid beläggs i en del nyare empiriska studier.

Media: AB

Written by Niclas Berggren

6 april 2009 at 7:17

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: