Nonicoclolasos

ICA funderar på att sluta sälja cigaretter. Gör slag i saken, säger jag. Som läsare av denna blogg vet tar jag avstånd från många former av statlig paternalism, men det är viktigt att klargöra att motstånd mot förbud av fenomen x inte med automatik innebär att man tycker att fenomen x är bra. Som Richard Thaler och Cass Sunstein klargör i en ny bok kan man, som kontrast till statlig interventionism, tänka sig en rad situationer där människors val kan (och bör) påverkas medvetet av andra människor i situationer av frivillig interaktion. Näringsidkare kan t.ex. tänkas försöka påverka kunders livsstil genom att inte föra visa varor i sitt sortiment. Detta är principiellt förenligt med privat äganderätt och ett fritt samhälle, som jag förstår begreppen.

Frågan blir då vad som ska anses vara “bra” försök att påverka andras val. Som jag ser det kan inte den frågan besvaras objektivt, utan det handlar om subjektiva värderingar (precis som frågan om vilka ordningsregler som är bra). Jag råkar ogilla cigaretter och finner det bra om de frivilligt görs mindre tillgängliga. Andra kanske råkar ogillar icke rättvisemärkta varor och finner det bra om de frivilligt görs mindre tillgängliga. Det har de rätt att anse att verka för, men jag har också rätt att bojkotta den typen av affär. Det är så en experimentell marknadsekonomi fungerar.

Avslutningsvis kan jag nämna att det har blossat upp en debatt om det begrepp Thaler och Sunstein använder för frivilliga försök att försöka påverka andra människors val, libertarian paternalism. Se en kritik av professor Daniel Klein (med svar från Sunstein och svar från Klein), en annan kritik av professor Gregory Mitchell (med svar från Sunstein och Thaler) samt en kommentar av professor Gary Becker. Själv ogillar jag just begreppet libertariansk paternalism (och föredrar föreslagna alternativ, t.ex. mjuk paternalism eller frivillig paternalism), men jag har inget principiellt emot fenomenet.

Regeringen ska låta utreda sexköpslagen — men ett avskaffande är från början märkligt nog uteslutet! Jag misstänker att Beatrice Ask, och andra förbudsförsvarare, inte har läst professor Martha Nussbaums utmärkta analys av prostitution:

In general we should be worried about poverty and lack of education. We should be worried that women have too few decent employment options and too little health and safety regulation in those that they do have. And we should be worried if men force women to do things sexually that they do not want to do. All these things are worth worrying about, and it is these things that sensible nations do worry about. But the idea that we ought to penalize women with few choices by removing one of the ones they do have is grotesque.”

Dvs. Nussbaum förnekar inte att det finns många kvinnor som lever ett tufft liv, vilket också gäller många prostituerade, och att det finns inslag i deras tillvaro som behöver uppmärksammas och förbättras. Men att logiskt separera detta från prostitutionshandlingen som sådan tycks de flesta oförmögna till. Denna handling borde vara helt laglig.

Bonustips: Martha Nussbaum går i “The Professor of Parody” till hårt angrepp mot den feministiska teoretikern Judith Butler.

Uppdatering: Se även Jakob Heidbrinks resonemang i frågan.

Claes Borgström vill skärpa straffet för sexköp. Det ska dömas till fängelse. Ty:

Övergreppet mot en kvinna man köper sex av är ett betydligt allvarligare brott än att till exempel snatta i en affär. Prostitution är också en förutsättning för människohandel.”

Och den moderata justitieministern hänger på (även om hon betonar att snatteri också är en allvarlig förseelse – alltid något). När jag läste detta frågade jag mig: Vågar ingen säga emot? Vågar någon stå upp för frihet och självbestämmande?

Jodå. Blogge Bloggelito säger emot, och det rejält. Hans analys av “normofilerna” är obligatorisk läsning. Komplettera sedan med att läsa de kloka juristerna Mårten Schultz och Jakob Heidbrink i samma ämne. Det borde stämma till eftertanke.

James Buchanan i Why I, Too, Am Not a Conservative (Edward Elgar, 2006, s 22):

If the idealistic vision of politics is accepted, if the activity does, indeed, consist in the continuing search for some ‘good’ that exists independently from individual value creation, there could be little justificatory argument for democratic structures. In this setting there is a necessary bias toward allowing ‘experts’ to lead the search. There is little room for democracy in this basically Platonic vision. If, however, transcendent values do not exist, and persons must create their own values, how can those of some persons be deemed more important than those of others?”

Det jag finner särskilt intressant är Buchanans syn att vi skapar våra egna värderingar och att detta faktum utgör ett normativt argument för politisk jämlikhet. Två reflexioner:

1. Jag är i grunden sympatiskt inställd till synen att värderingar inte kommer “utanifrån” utan från människors insida och att det inte finns någon “objektiv” moral mot vilken vi kan utvärdera våra egna hållningar. Men jag skulle i allmänhet tveka inför att säga att vi skapar eller väljer våra värderingar. Vi kan inte undgå att reagera emotionellt som vi gör, med grund i arv och miljö, inför olika fenomen. Vi skapar eller väljer inte våra egna känslor, vilka utgör grund för våra värderingar.
2. Om man påstår att värderingar är externa/objektivt fastställda/transcendenta kan man tänka sig att detta också innefattar det Buchanan varnar för, en syn där en upplyst moralelit måste få bestämma vilka politiska beslut som fattas. Jag tror att det finns en sådan risk: Tror man att det finns en normativ “sanning” och att påvar, kalifer eller dalai lamor har sett denna “sanning”, varför ska någon annan än dessa eller deras underlydande få bestämma?

Apropå judikaliseringen av politiken föreslår nu regeringen att det ska bli tillåtet för svenskar att själva köpa alkohol från andra länder även om man själv inte transporterar hem den:

EG-domstolen konstaterade dessutom i en dom 4 oktober 2007 att ‘Sverige har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 28 EG-fördraget genom att förbjuda att privatpersoner importerar alkoholdrycker genom oberoende mellanhand eller yrkesmässig befordran, utan att detta förbud kan anses vara befogat enligt artikel 30 EG-fördraget’. Regeringen beslutar därför om en proposition för att EU-anpassa svensk alkohollagstiftning. Enkelt uttryckt behöver svensk lagstiftning anpassas så att införsel av ­alkohol för privat bruk genom ombud blir tillåtet.”

Ett mycket välkommet förslag, som vi förstås i första hand har EU-medlemskapet att tacka för. (EG-domstolen rår inte ens nykterhetslobbyn på.)

En personlig anekdot: För några år sedan besökte jag restaurang Bagatelle i Oslo och ville efter hemkomsten köpa ett av de viner som serverades där. Det fanns inte på Systembolaget, så jag tog reda på att det såldes av en dansk återförsäljare. Jag fick därefter fylla i en blankett på Systembolaget för beställning av 12 flaskor. De kom aldrig. Jag ringde ett antal gånger till olika personer på Systembolaget, men ingen visste vad som hände med min order. I framtiden kan jag tack och lov beställa själv.

Jag blev upprymd då jag såg att regeringen motsätter sig att ett förbud mot “smädelse av religion” ska göras till del av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Sverige har aktivt motarbetat flera resolutioner i FN om skydd mot smädelse. Regeringen anser inte att skyddet för religioner ska höra hemma i regelverket för mänskliga rättigheter ‘eftersom detta enbart reglerar staters skyldigheter gentemot individer’. Individen skyddas alltså, men religionen som sådan måste tåla en hårdare behandling, kan man säga.”

Som Ilya Somin påpekar:

[T]he recent UN General Assemby Resolution endorsing a ban on ‘defamation of religion’ was passed by a coalition of mostly authoritarian nations over the opposition of most of the world’s liberal democracies.”

Men i Sverige finns kristna som gillar lagar mot religionskritik.

Tommy Körberg har polisanmälts av en pastor i Jönköping:

Det var i ett ‘mellansnack’ som Körberg började tala om Gud. Han sade sig ha förståelse ör att människor ropade till Gud i nöd, men att tro att man kan få svar är ’schizofrent’. … - Jag är van vid hårda tag, men har lärt mig att man inte kränker troende människor, säger han [pastorn].

Denna händelse illustrerar en oroväckande tendens, att olika grupper känner sig “kränkta” av kritik emot dem och att de vill använda rättsystemet för att straffa dem som “kränker”. I ett fritt samhälle får man stå ut med att ens läror ifrågasätts och ibland t.o.m. hånas. Nu tror jag inte att Tommy Körberg kommer att befinnas ha sagt något brottsligt; men det finns kristna som vill skärpa lagstiftningen. Oroväckande var ordet.

Själv vill jag inte begränsa yttrandefriheten ytterligare utan gå motsatt väg och avskaffa lagen om hets mot folkgrupp, som redan idag kriminaliserar hets mot religiösa. Så här lyder början av Brottsbalken 16 kap. 8 §:

Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter.” [Fetstil tillagd.]

Uppdatering: Det blir inget åtal mot Tommy Körberg.

Professor Greg Mankiw har en utmärkt artikel i gårdagens New York Times i vilken han analyserar de tre presidentkandidaternas syn på frihandel. Detta är en viktig fråga för mig och för varje person som bryr sig om välståndsutveckling. Mankiw skriver:

As the economy continues to weaken from problems in the housing and credit markets, you can expect to hear more about foreigners stealing American jobs, regardless of the true merits of the case. This shift of public opinion toward economic isolationism may well become a political problem for John McCain. Compared with those of either of his possible Democratic rivals, his track record shows him to be a more unequivocal free trader.”

Mankiw konstaterar alltså att McCain* är den mest frihandelsvänliga av kandidaterna men också att Clintons och Obamas oroväckande retorik mot frihandelsavtalet NAFTA kanske inte ska tas på så stort allvar. De säger vad de tror att väljarna vill höra men kan komma att välja en mindre protektionistisk linje om de kommer till makten.

________________________

*McCain har dock även han en del negativa sidor.

Göran Skytte går till storms mot finansministern, som i Sydsvenskan pekar på att vissa könsspecifika traditioner kan inverka menligt på flickors möjligheter i det svenska samhället. Anders Borg skriver:

Redan små barn möts av olika förväntningar och tilldelas olika roller. Det allvarliga i detta ligger inte i att flickrummen målas rosa och pojkarna får riddarrustningar, utan i allt annat som följer med på köpet. Det bekymmersamma med könsrollerna visar sig i att kvinnor har svårt att få de högavlönade jobben och i den ojämna resurs- och förmögenhetsfördelningen. De kulturella, sociala och strukturella mönster vi vant oss vid är betydligt svårare att ändra än skattesatser och budgetposter. Det ställer våra trygga traditioner på ända och tvingar oss att tänka om. Det ansvaret går inte att delegera till vare sig politiker eller näringslivstoppar utan måste tas av var och en.”

Skytte upprörs av detta och skriver:

Det låter ju som i vilket velourkollektiv som helst på 60- och 70-talet. Barn är viljelösa offer för det gammalmodiga könssamhällets förtryckare. Vad väntar härnäst? Lag om momsbefriade dockor till pojkar? Skattesubventionering av leksaksbrandbilar till flickor? Hela vänsterstolleriet i repris? … Förlåt en borgare. När blev det till exempel fel med ‘trygga traditioner’? När blev det ‘tvingande’ för borgerlig politik att ställa just ‘trygga traditioner’ på ända? När blev det en borgerlig politisk livsuppgift att störta till exempel ‘kulturella… mönster vi vant oss vid’ i gruset?”

Själv tycker jag att finansministern hamnar ganska rätt mellan å ena sidan radikalfeminister, som vill omdana hela samhället i enlighet med abstrakta och syntetiska modeller, och å andra sidan konservativa, som motsätter sig allt ifrågasättande av traditioner. Problemet med de förra är att de helt negligerar att det kan finnas genuina individuella preferenser för en livsform som avviker från “matematisk” jämställdhet. Problemet med de senare är att de negligerar att kultur och sociala strukturer kan förhindra att genuina individuella preferenser realiseras genom (omedveten) inlärning och genom upprätthållande av olika sociala sanktioner.

Det är bra och viktigt att vissa traditioner ifrågasätts, och enligt min mening gäller detta också könsrollstänkandet. För att ta exemplet dockor. Medan en radikalfeminist kanske vill pådyvla pojkar dockor, och medan en konservativ kanske vill pådyvla pojkar brandbilar, menar jag att en pojke bör få välja själv. Det ska inte problematiseras på något vis om han väljer det ena eller det andra.

Se ett tidigare inlägg på liknande tema.

När man nästan hade glömt bort Laila Freivalds dyker hon upp och gör en oväntat bra och viktig poäng:

Till stöd för fortsatt bidrag har hävdats att det skulle vara censur om KR [Kulturrådet] upphörde att ge bidrag till Mana. Det är en orimlig ståndpunkt. Med det regelverk KR har att följa är inte alla tidskrifter och till exempel teatergrupper som nekas bidrag utsatta för censur i TF:s och YGL:s mening.”

Det är föreslaget att brittiska olympiker ska skriva på ett kontrakt för att få åka till OS i Beijing, genom vilket de lovar att inte kritisera den kinesiska regimen:

From the moment they sign up, the competitors – likely to include the Queen’s granddaughter Zara Phillips and world record holder Paula Radcliffe – will be effectively gagged from commenting on China’s politics, human rights abuses or illegal occupation of Tibet.”

Ett mycket märkligt och upprörande förslag, som också har gett upphov till omfattande protester i Storbritannien.

(På bilden: Zara Phillips.)

Men samtidigt som man bör tillåta idrottare och andra att ge uttryck för sina uppfattningar, är det viktigt att ha klart för sig att bojkotter och högljudda protester inte alltid utgör den mest effektiva metoden för att påverka utvecklingen i positiv riktining. Frihet att yttra sig bör vara självklar; men en sådan frihet bör brukas med omsorg. Som Niklas Ekdal påpekar är det viktigt att också se de positiva tecknen i Kina och att på olika sätt stärka dessa. Närvaro och kontakter människor emellan kan ibland fungera oväntat bra.

I ett avsnitt nyligen av BBC:s program The Big Questions deltog bl.a. Richard Dawkins och Lord Carey (tidigare ärkebiskop av Canterbury) i diskussionen av tre frågor:

1. Bör hädelse även fortsatt vara ett brott?*
2. Kan vi leva utan att ljuga?
3. Bör religion bara vara för vuxna?

Programmet kan ses här.

Häromdagen hade jag en animerad diskussion på lunchen med några kollegor om fråga 3, där jag hävdade att det är rimligt att sätta gränser, i synnerhet moraliska men också i vissa fall lagliga, för vad föräldrar i religionens namn ska få utsätta barn för.

_______________________

*Det finns även svenska kristna som vill att hädelse ska vara brottsligt!

Man kan tycka att det är lite överflödigt att år 2008 utse “Årets homo” – vad är det för pris att vinna i vårt öppna och accepterande samhällsklimat? Men jag tycker faktiskt att årets pristagare, den moderate riksdagsledamoten Tomas Tobé, är värd att lyftas fram. Han är en av dem som har varit med att skapa de nya moderaterna – och nu menar jag inte främst den ekonomiska utan mer den sociala politiken. Ett mer liberalt moderaterna, som nu också har föresatt sig att genomföra en könsneutral äktenskapslagstiftning, gör mig glad. Och Tomas Tobé är en inte oviktig del i den utvecklingen.

Se ett tre minuters sammandrag från Gaygalan, där Tomas hörs tala lite grann. Och här är han på bild därifrån med pojkvännen Markus:

Denna text av Mårten Schultz är obligatorisk läsning:

Är det inte snarare så att upphovsrätten, i sin nuvarande och framför allt blivande form, kränker köparens äganderätt till musiken, riskerar att kränka yttrande- och tryckfrihet och i allmänhet får anses som en anomali i en liberal rättighetskatalog?”

Enligt HomO får, om man ska tro Dagens rapportering, inte kyrkor i Sverige neka någon person medlemskap utifrån sexuell läggning. Jag är inte jurist och vet inte om lagen verkligen säger så; men om den gör det anser jag att den bör ändras. En frivilligorganisation bör ha rätt att själv utforma kriterier för medlemskap. Att man sedan personligen kan finna sådana kriterier frånstötande är en annan sak. Gör man det och är medlem får man antingen försöka ändra kriterierna inom organisationen eller lämna den; gör man det utan att vara medlem kan man förstås också genom argument försöka påverka organisationens beslutfsfattare samt försöka påverka andra att inte stödja organisationen. Men man bör inte använda lagen, dvs. tvång, för att stipulera medlemsreglers utformning.

Å andra sidan, väljer man som organisation att ta emot offentliga bidrag finner jag det helt rimligt att staten ställer vissa strukturella krav, kanske av det slag HomO framför. Men återigen, en organisation bör, om den väljer att inte följa sådana krav, inte förbjudas, med hot om straff, att utforma sina medlemskriterier som den vill. Det räcker gott med att bidragen dras in.

Adam Smith år 1755:

Little else is requisite to carry a state to the highest degree of opulence from the lowest barbarism but peace, easy taxes and a tolerable administration of justice.”

Moderaterna tycks starkt splittrade i fildelningsfrågan: vissa vill tillåta, andra vill ha förbud. Hur kan personer med samma grundläggande värderingar komma till helt olika slutsatser? Det är inte så konstigt – faktum är att liberaler i alla tider har varit splittrade i frågan om “intellektuell egendom” och i vilken mån den ska skyddas av staten – och det handlar i hög grad om hur man ska förstå begreppet egendom. Detta visas av min gode vän Tom G. Palmer i dessa två artiklar (i vilka han för övrigt argumenterar principiellt för en tillåtande hållning):

• “Are Patents and Copyrights Morally Justified? The Philosophy of Property Rights and Ideal Objects“
• “Intellectual Property: A Non-Posnerian Law and Economics Approach“

Jag rekommenderar annars Oscar Swartz aktuella argumentation i denna fråga, som tangerar F. A. Hayeks syn (uttryckt i The Fatal Conceit):

The difference between [copyrights and patents] and other kinds of property rights is this: while ownership of material goods guides the use of scarce means to their most important uses, in the case of immaterial goods such as literary productions and technological inventions the ability to produce them is also limited, yet once they have come into existence, they can be indefinitely multiplied and can be made scarce only by law in order to create an inducement to produce such ideas. Yet it is not obvious that such forced scarcity is the most effective way to stimulate the human creative process.”

Uppdatering: Se Blogges referens till en artikel i Journal of Political Economy i vilken forskarna inte finner stöd för att fildelning minskar cd-försäljningen.

Uppdatering 2: Docent Mårten Schultz reder ut den juridiska terminologin i ett viktigt avseende.

När jag hävdade att man inte bör indoktrinera barn i religiösa frågor möttes jag av ett motargument:

• Premiss 1: Föräldrar och andra vuxna påverkar barn på olika områden.
• Premiss 2: Om man finner det acceptabelt med sådan påverkan på ett område måste man, för att vara konsekvent, acceptera sådan påverkan på alla områden.
• Premiss 3: Jag accepterar sådan påverkan i vissa fall men inte i alla.
• Slutsats: Jag är inkonsekvent och är därför inte trovärdig i min argumentation.

Slutsatsen stämmer dock inte, eftersom premiss 2 är felaktig. Det går att förespråka viss typ av påverkan utan att finna all typ av påverkan önskvärd. Sådan påverkan som jag anser falsk och skadlig motsätter jag mig, t.ex. försök att få ett barn att “bekänna sina synder till Jesus” eller försök att få ett barn att hylla Adolf Hitler. Jag motsätter mig däremot inte alls annan påverkan, t.ex. försök att inskärpa av vikten av att inte lägga handen på en varm spisplatta eller försök att lära ut Bertrand Russells liberala dekalog. De senare (men inte de förra) typerna av påverkan tror jag nämligen gynnar ett barns långsiktiga välmående och lycka.

Jag har noterat samma tankefel som ovan i diskussioner om tolerans och statlig neutralitet. Angående tolerans säger vissa att om man kräver tolerans på ett område måste man själv vara tolerant och själv kräva tolerans på alla områden (om man ska vara konsekvent). Angående statlig neutralitet säger vissa att om man kräver statlig neutralitet på ett område måste man kräva statlig neutralitet på alla områden (om man ska vara konsekvent). Båda dessa uppfattningar är felaktiga. Tolerans är bra på vissa, men inte på alla, områden; och statlig neutralitet är bra på vissa, men inte på alla, områden; och jag är inte inkonsekvent när jag hävdar det.

Se gärna vidare Karl Poppers “Paradox of Tolerance” samt mina små texter “Den missförstådda toleransen” och “A Clarification of Government Neutrality and Discrimination“.

En av mina idoler, Bertrand Russell, har utarbetat tio liberala budord som jag personligen finner betydligt mer inspirerande än den bibliska dekalogen. Låt vara att jag inte håller med om alla punkter till fullo, men en sådan skepticism är i själva verket i enlighet med andan i de liberala buden:

1. Do not feel absolutely certain of anything.

2. Do not think it worth while to proceed by concealing evidence, for the evidence is sure to come to light.

3. Never try to discourage thinking for you are sure to succeed.

4. When you meet with opposition, even if it should be from your husband or your children, endeavor to overcome it by argument and not by authority, for a victory dependent upon authority is unreal and illusory.

5. Have no respect for the authority of others, for there are always contrary authorities to be found.

6. Do not use power to suppress opinions you think pernicious, for if you do the opinions will suppress you.

7. Do not fear to be eccentric in opinion, for every opinion now accepted was once eccentric.

8. Find more pleasure in intelligent dissent than in passive agreement, for, if you value intelligence as you should, the former implies a deeper agreement than the latter.

9. Be scrupulously truthful, even if the truth is inconvenient, for it is more inconvenient when you try to conceal it.

10. Do not feel envious of the happiness of those who live in a fool’s paradise, for only a fool will think that it is happiness.”

Källa: The Autobiography of Bertrand Russell, Volume 3: 1944–1969.

Se också mina tidigare hyllningar till Russell.

En grupp som kallar sig Liberala kvinnor vill sätta upp belysning, övervakningskameror och avskräckande skyltar där prostitution tros förekomma. Språket förvanskas inte lite när några som kallar sig “liberaler” inte bara försvarar kriminalisering av frivilliga transaktioner människor emellan utan också vill trappa upp förföljelsen av dem som köper och säljer sexuella tjänster. Den enda liberala linje jag kan se är att verka för sexköpslagens omedelbara avskaffande.

Se förresten den politiska språkbarometern angående hur begrepp av detta slag används olika mycket över tid i riksdagen.

Uppdatering: Se även Blogge Bloggelitos frejdiga inlägg i frågan.

Som liberal är jag emot statlig inblandning i religion, på alla sätt och plan. Som ateist är jag emot en levande religion, som fångar människor emotionellt. Problemet är att forskning visar att statlig inblandning i religion, med minskad konkurrens mellan religiösa grupper som följd, leder till att religionen blir icke-levande, stagnerande och ointressant för människor. Abstract:

Traditional religious research fails to recognize religion as a market phenomenon. It especially overlooks supply-side factors that shape the incentives and opportunities of religious firms, emphasizing instead demand-side shifts in the perceptions, tastes, and needs of consumers. This paper reviews the effects of government actions that alter religious supply. Our examples demonstrate that simple deregulation lies at the root of major religious trends and that the vitality of a religious market depends critically upon its competitiveness.”

(Se även här och här.)

Bör man som liberal ateist därför förespråka statlig inblandning i religionen, t.ex. i form av en statskyrka? Då tenderar ju religionen – som levande kraft – att spela mindre roll i samhället.

Nej, jag anser trots allt inte att statskyrkan ska återinföras. Men dess avskaffande kanske medför en kostnad i form av ökad religiositet på sikt i takt med att konkurrensen om de stackars svenskarnas själar intensifieras.

Det finns, även i det sekulariserade och socialt progressiva Sverige, vissa som tvekar inför en könsneutral äktenskapsbalk, dvs. inför att låta homosexuella par omfattas av exakt samma lagstiftning på samlevnadsområdet som heterosexuella par. Ofta åberopas traditionen: “det har alltid varit på ett visst sätt och därför ska det förbli på det sättet”.

Intressant nog menar Jonathan Rauch att F. A. Hayek, som överlag var motståndare till stora och radikala samhällsförändringar, kan anföras för att argumentera mot traditionalism i just äktenskapsfrågan. Hayek insåg att lagars utformning kan vara resultatet av att makthavare har haft en inskränkt, snäv och orättfärdig syn på saker och ting.

Det förtjänar att påpekas att Hayek inte var konservativ utan en klassisk liberal.

Som mycket liberal är jag synnerligen skeptisk till förbud av olika slag. Men jag är också konsekvensetiker, dvs. jag försvarar inte liberala uppfattningar på ett dogmatiskt sätt utan försöker i varje fall pröva om en icke-liberal hållning inte kan vara bättre för människors lycka. Mot den bakgrunden kan jag meddela att jag stöder rökförbud på restauranger och barer.

Grundorsaken är att jag anser att det föreligger en ineffektivitet som gör att rökning utan förbud fortsätter trots att de flesta inte vill att rökning ska fortsätta. Nationalekonomerna Poutvaara och Siemers förklarar argumentet mer i detalj. Abstract:

We study the social interaction of non-smokers and smokers as a sequential game, incorporating insights from social psychology and experimental economics into an economic model. Social norms affect human behavior such that non-smokers do not ask smokers to stop smoking and stay with them, even though disutility from smoking exceeds utility from social interaction. Overall, smoking is unduly often accepted when accommodating smoking is the social norm. The introduction of smoking and non-smoking areas does not overcome this specific inefficiency. We conclude that smoking bans may represent a required (second-best) policy.”

Dessutom visar undersökningar att uppemot 90 procent stöder ett rökförbud ex post, även en majoritet av rökarna själva. Jag anser att hållningar som innebär att man motsätter sig (approximativa) Paretoförbättringar är suspekta.