Nonicoclolasos

Archive for the ‘miljö’ Category

Nyttan med affärsresor

Inte sällan anförs numera att man av hänsyn till miljön bör avstå från att resa till möten av olika slag. Istället kan man ha möten via webcam eller dylikt. Frågan är om det kan finnas fördelar med fysiska möten som gör dem bättre, i andra avseenden än miljömässiga, än virtuella? I den nya studien ”International Business Travel: An Engine of Innovation?” undersöks saken:

While it is well known that managers prefer in-person meetings for negotiating deals and selling their products, face-to-face communication may be particularly important for the transfer of technology because technology is best explained and demonstrated in person. This paper studies the role of short-term cross-border labor movements for innovation by estimating the recent impact of U.S. business travel to foreign countries on their patenting rates. Business travel is shown to have a significant effect up and beyond technology transfer through the channels of international trade and foreign direct investment. On average, a 10% increase in business travel leads to an increase in patenting by about 0.3%. … This study provides initial evidence that international air travel may be an important channel through which cross-country income differences can be reduced.

Dvs. fysiska möten tycks viktiga för att sprida tekniskt kunnande och innovationer, vilket i sin tur kan hjälpa fattiga länder att växa snabbare. Denna effekt pekar på att det finns en trade-off här. Mer flygresande kan ha negativ inverkan på miljön men en positiv inverkan på ekonomin, inte minst för de minst bemedlade i världen. Som Andreas Bergh påpekar är det inte tillräckligt för att motverka en viss typ av handlande, att miljöförstöring uppkommer. Andra, positiva effekter måste vägas däremot:

När det gäller miljöförstöring: De flesta företag förstör naturen i den bemärkelsen att naturen omvandlas till en kombination av sådant vi efterfrågar och avfallsprodukter som ingen vill ha. (Detta gäller exempelvis nästan all tillverkning av mat). Huruvida nyttan överväger kostnaderna (skadorna på naturen är ofta irreversibla) är en bedömningsfråga från fall till fall. Hållningen att vara emot miljöförstöring ger vägledning endast i de fall någon förstör miljön på pin kiv utan att också tillverka något som efterfrågas, och det är ganska sällsynt.

Kanske kan en väg framåt vara att sluta med vissa typer av resande, som är av mer rutinmässigt slag, och att fortsätta minska flygets påverkan på miljön.

Addendum: Christian Bjørnskov tipsar om en annan studie i samma anda: ”Flows of People, Flows of Ideas, and the Inequality of Nations”, accepterad för publicering i Journal of Economic Growth.

Written by Niclas Berggren

26 juni 2011 at 5:17

Publicerat i ekonomi, miljö, resor

Bör IPCC regleras?

Klimatfrågan är viktig och kontroversiell. Professor Richard Tol menar i ”Regulating Knowledge Monopolies: The Case of the IPCC” att Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som helt dominerar kunskapsuttolkningen i klimatfrågan, utgör ett naturligt monopol och att den därför behöver regleras för att fungera bättre:

I argue that the IPCC has a natural monopoly, as a new entrant would have to invest time and effort over a longer period to perhaps match the reputation, trust, goodwill, and network of the IPCC. The IPCC is a not-for-profit organization, and it is run by nominal volunteers; it therefore cannot engage in the price-gouging that is typical of monopolies. However, the IPCC has certainly taken up tasks outside its mandate; the IPCC has been accused of haughtiness; innovation is slow; quality may have declined; and the IPCC may have used its power to hinder competitors. There are all things that monopolies tend to do, against the public interest. The IPCC would perform better if it were regulated by an independent body which audits the IPCC procedures and assesses its performance; if outside organizations would be allowed to bid for the production of reports and the provision of services under the IPCC brand; and if policy makers would encourage potential competitors to the IPCC.

Jag instämmer, inte därför att jag misstror IPCC:s övergripande slutsatser, utan därför att jag anser att man som lekman i regel bör underordna sig experters kunskapsutlåtanden. Kan man förbättra den process genom vilken experterna kommer fram till sina uppfattningar är det inte minst viktigt för den okunnige lekmannen, men också förstås för politiker som fattar beslut.

Written by Niclas Berggren

14 oktober 2010 at 5:12

Konjunkturberoende miljöengagemang

Ekonomer har i många år försökt klargöra hur man undviker lågkonjunkturer, då dessa i regel medför kostnader av olika slag. Nu visar en ny studie, ”Environmental Concern and the Business Cycle: The Chilling Effect of Recession”, att ekonomiska nedgångar även påverkar människors engagemang för miljön:

This paper uses three different sources of data to investigate the association between the business cycle—measured with unemployment rates—and environmental concern. Building on recent research that finds internet search terms to be useful predictors of health epidemics and economic activity, we find that an increase in a state’s unemployment rate decreases Google searches for “global warming” and increases searches for “unemployment,” and that the effect differs according to a state’s political ideology. From national surveys, we find that an increase in a state’s unemployment rate is associated with a decrease in the probability that residents think global warming is happening and reduced support for the U.S to target policies intended to mitigate global warming. Finally, in California, we find that an increase in a county’s unemployment rate is associated with a significant decrease in county residents choosing the environment as the most important policy issue.

Det är kanske inte helt förvånande att människor i första hand bryr sig om sin egen, och andras, ekonomiska situation. Idealismen får stå tillbaka när man förlorar eller riskerar att förlora jobbet.

En relaterad fråga är att vissa miljövänner förespråkar nolltillväxt eller negativ tillväxt, i tron att detta hjälper miljön. Det tror jag inte att det gör med automatik, eftersom tillväxt ofta handlar om att få ut mer av givna resurser; men beaktar man dessutom att människors engagemang för miljön tycks försvagas i frånvaro av en god ekonomisk utveckling, då tror jag att det tillväxtfientliga programmet riskerar att utgöra en riktig fara för miljön.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

3 augusti 2010 at 5:21

Bra för miljön att byta bil?

Antag att du ska köpa en bil och bryr dig om miljön. Ska du köpa en ny hybridbil eller en begagnad bil? Fördelen med en ny hybridbil är att den är mer bränslesnål. Nackdelen är att det går åt mycket energi att tillverka den. Slutsats:

This would mean that it would take about 129,230 miles [20 793 svenska mil] of driving before the 2008 Prius [ny hybridbil] surpasses the 1998 Tercel [begagnad bil] in eco-friendliness.

Denna trade-off hör jag få biltillverkare (och kylskåpstillverkare, för den delen) tala om. Kanske därför att nästan alla bilar körs i mer än 20 793 mil?

Tips: Marginal Revolution.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

11 juni 2010 at 16:08

Publicerat i miljö

Andra påverkar miljövänligheten

Vad bestämmer människors miljövänlighet? En ny studie, ”Environmental and Pro-Social Norms: Evidence on Littering”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy” (preliminär gratisversion här), finner att miljovänlighet inte bestäms i ett vakuum utan att den påverkas av förväntningar om andra människors beteende:

This paper investigates whether perceived environmental cooperation by the public is an important determinant of explaining environmental morale and environmental preferences of individuals. Our hypothesis is that an individual’s behavior is likely to be influenced by their perception of the behavior of other citizens. For example, if an individual believes that throwing litter in a public place is common, then the environmental morale or preference of the individual decreases. Alternatively, if an individual believes others to be compliant, then the environmental morale/preference increases. Using recent EVS data for Western and Eastern European countries, we find strong empirical support for the hypothesis. The results remain robust using 11 different specifications and after dealing with potential causality issues.

Dvs. om man tror att andra inte skräpar ner är man själv mindre benägen att skräpa ner och mer benägen att ge pengar till miljövänliga ändamål. Om man vill stimulera miljövänlighet kan det vara viktigt att satsa pengar på att sätta upp papperskorgar och att samla upp det skräp människor slänger, så att folk inte tror att andra skräpar ner.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 maj 2010 at 5:29

Publicerat i forskning, miljö, normer, psykologi

Dags för mindre hus?

Ekonomipristagaren Elinor Ostrom intervjuas:

Fran: Do you have a message for the general public?

Elinor: We need to get people away from the notion that you have to have a fancy car and a huge house. Some of the homes that have been built in the last 10 years just appall me. Why do humans need huge homes? I was born poor and I didn’t know you bought clothes at anything but the Goodwill until I went to college. Some of our mentality about what it means to have a good life is, I think, not going to help us in the next 50 years. We have to think through how to choose a meaningful life where we’re helping one another in ways that really help the Earth.

Written by Niclas Berggren

13 april 2010 at 5:11

Publicerat i ekonomi, lyx, miljö

Livslängdens betydelse för miljön

Människor orsakar miljöförstöring — implicerar det att det är bra för miljön ju färre människor det föds och ju kortare tid de människor som föds lever? Det är inte alls säkert. En ny teoretisk analys, i ”Life Expectancy and the Environment”, betonar att personer som lever längre har större incitament att bry sig om miljön, eftersom miljön påverkar deras livskvalitet i högre grad:

Agents may invest in environmental care, depending on how much they expect to live. In turn, environmental conditions affect life expectancy. As a result, our model produces a positive correlation between longevity and environmental quality, both in the long-run and along the transition path. Eventually, multiple equilibria may also arise: some countries might be caught in a low-life-expectancy / low-environmental-quality trap.

Kan detta resultat förklara varför utvecklingsländer, med relativt kort genomsnittlig livslängd, har varit förhållandevis obenägna att reducera sina koldioxidutsläpp? Kanske, men å andra sidan har människor i utvecklingsländer fler barn, och i den mån föräldrar är altruister gentemot sin avkomma borde den effekten verka i motsatt, miljövänlig riktning. Man kan se det som att föräldrarna lever vidare genom sina barn och att deras tidshorisont därigenom förlängs. (Detta får mig att tänka på en kritik mot Keynes: att han förespråkade kortsiktig politik därför att han saknade barn.)

Written by Niclas Berggren

1 februari 2010 at 17:00

Gynnas miljön av ett högre bensinpris?

Miljöpartiet förespråkar höjd skatt på bensin med ca 2 kronor per liter. Vad skulle det få för effekter? Att döma av en ny amerikansk studie, ”Pain at the Pump: The Differential Effect of Gasoline Prices on New and Used Automobile Markets”, skulle effekterna på bilmarknaden bli stora:

We find that a $1 increase in gasoline price [motsvarande ca 2 kr per liter] changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of new cars by +20% and -24%, respectively. In contrast, the same gasoline price increase changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of used cars by only +3% and -7%, respectively.

För nya bilar ger en sådan prisförändring på bensin alltså upphov till en kraftigt ändrad efterfrågan, mot mer bränslesnåla fordon. Effekten för begagnade bilar är betydligt mindre, pga. en annorlunda utbudssida, men även där ser man en förändring mot mer bränsesnåla fordon. Det kan alltså vara så att ett högre bensinpris leder personer att köra mindre med de bilar de har eller till att byta fordon. Positivt för miljön, som det verkar. (Om inte de som köper mer bränslesnåla bilar känner att de nu har råd att köra längre sträckor.)

Written by Niclas Berggren

14 januari 2010 at 7:37

Luftföroreningar ger lägre IQ

Femåriga barn vars mödrar under fosterstadiet levde och verkade i en miljö med luftföroreningar från trafik tycks ha lägre intelligens, enligt studien ”Prenatal Airborne Polycyclic Aromatic Hydrocarbon Exposure and Child IQ at Age 5 Years”, publicerad i Pediatrics:

After adjustment for maternal intelligence, quality of the home caretaking environment, environmental tobacco smoke exposure, and other potentially confounding factors, high PAH levels (above the median of 2.26 ng/m3) were inversely associated with full-scale IQ (P = .007) and verbal IQ (P = .003) scores. Children in the high-exposure group had full-scale and verbal IQ scores that were 4.31 and 4.67 points lower, respectively, than those of less-exposed children (2.26 ng/m3).

Därmed inte sagt att all trafik nödvändigtvis ska motverkas: den har kostnader, av detta och andra slag, men den har också intäkter, som bör beaktas i en kostnads-intäktsanalys. Men forskning som indikerar att kostnaderna är högre än vad man tidigare känt till kan förstås göra det tilltalande, i mångas ögon, med politiska förslag som begränsar trafiken jämfört med dagens nivå. En positiv bieffekt av trängselskatter, som många förespråkar av andra skäl, skulle t.ex. kunna vara högre IQ hos barn längre fram, i alla fall i städer med höga föroreningshalter.

Written by Niclas Berggren

28 december 2009 at 8:08

Husdjur är miljöbovar

vovveTänka sig:

[K]eeping a medium-sized dog has the same ecological impact as driving 10,000 km (6,213 miles) a year in a 4.6 liter Land Cruiser.

Själv har jag varken husdjur eller bil. Då kanske jag kan få dricka mitt mineralvatten i fred?

Tips: David Ninnad.

Written by Niclas Berggren

31 oktober 2009 at 11:48

Publicerat i djur, miljö, moralism

Köp inte ekologisk mat

ekologisk gurkaEnligt Rapport:

[F]orskare på Sveriges Lantbruksuniversitet menar att ekologisk odling är mer skadlig för miljön än konventionellt jordbruk.

Därutöver tycks det inte finnas belägg för att ekologisk mat är nyttigare; och den är betydligt dyrare. Jag kommer inte börja besöka Hermans Ekohandel, som nyligen etablerade sig ett stenkast från min bostad – och jag anser att statens mål för och särskilda stöd till ekologisk odling bör upphöra pronto.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4

Written by Niclas Berggren

27 juli 2009 at 6:44

Publicerat i forskning, mat, miljö, rationalitet

Statustävlan kan gynna miljön

Robert Frank klankar ned på statustävlan och menar att den ger upphov till välfärdsförluster. Jag har dock anfört att hans analys kan vara missvisande, om det är så att entreprenörer, som skapar ekonomisk utveckling till gagn för de allra flesta, drivs av statustävlan. Till detta kan nu läggas en ny studie, ”Going Green to Be Seen”, accepterad för publicering i Journal of Personality and Social Psychology, som visar att statustävlan kan leda till mer miljövänlig konsumtion:

grönWhy do people purchase pro-environmental ”green” products? We argue that buying such products can be construed as altruistic, since green products often cost more and are of lower quality than their conventional counterparts, but green goods benefit the environment for everyone. Because biologists have observed that altruism might function as a ”costly signal” associated with status, we examined in three experiments how status motives influenced desire for green products. Activating status motives led people to choose green products over more luxurious non-green products. Supporting the notion that altruism signals one’s willingness and ability to incur costs for others’ benefit, status motives increased desire for green products when shopping in public (but not private), and when green products cost more (but not less) than nongreen products. Findings suggest that status competition can promote pro-environmental behavior.

Visst kan statustävlan innefatta negativa konsekvenser, som att människor fås att lägga resurser på onödiga lyxprodukter som de endast köper för att imponera på andra, men analysen är allvarligt ofullständig om statustävlans positiva konsekvenser negligeras. Sådana finns uppenbarligen.

Written by Niclas Berggren

8 juli 2009 at 9:02

Priset på koldioxid

Miljöekonomen Richard Tol anför följande i ”The Economic Effects of Climate Change”, publicerad i Journal of Economic Perspectives:

tol

[C]limate change initially improves economic welfare. However, these benefits are sunk. Impacts would be predominantly negative later in the century. Global average impacts would be comparable to the welfare loss of a few percent of income, but substantially higher in poor countries. … There are over 200 estimates of the marginal damage cost of carbon dioxide emissions. The uncertainty about the social cost of carbon is large and right-skewed. For a standard discount rate, the expected value is $50/tC, which is much lower than the price of carbon in the European Union but much higher than the price of carbon elsewhere.

Möjligen kan det suboptimalt höga priset på koldioxidutsläpp i EU ses som bra mot ljuset av att andra, som USA, har suboptimalt låga priser. Men bör inte USA hjälpa till mer när det gäller att bära bördan av att bekämpa den globala uppvärmningen? Bör inte försök till påverkan av USA prioriteras av Fredrik Reinfeldt när Sverige blir ordförandeland i EU?

Written by Niclas Berggren

21 juni 2009 at 9:14

Handdukar på hotell

badrumVi har nog alla sett de små skyltarna på hotellrummen, där vi uppmanas att använda handdukarna mer än en dag av miljöskäl. En ny studie, ”A Room with a Viewpoint”, publicerad i Journal of Consumer Research, visar att det kanske mer är hänsynstagande till sociala normer än hänsynstagande till miljön som får människor att följa uppmaningen:

Two field experiments examined the effectiveness of signs requesting hotel guests’ participation in an environmental conservation program. Appeals employing descriptive norms (e.g., ”the majority of guests reuse their towels”) proved superior to a traditional appeal widely used by hotels that focused solely on environmental protection. Moreover, normative appeals were most effective when describing group behavior that occurred in the setting that most closely matched individuals’ immediate situational circumstances (e.g., ”the majority of guests in this room reuse their towels”), which we refer to as provincial norms.

Ja, människan är ett socialt djur, vilket kan utnyttjas för goda ändamål.

Written by Niclas Berggren

9 juni 2009 at 11:47

Staten som jobbskapare

I dessa tider tycks tilltron till statens förmåga att använda knappa resurser väl och skapa nya jobb total. Jag förhåller mig, liksom professor Barro och professor Sala-i-Martin, mer skeptisk. Nu läser jag i The Economist att den spanska regeringen har satsat stort för att skapa gröna jobb. Hur har det gått?

Gabriel Calzada Álvarez, a professor at King Juan Carlos University in Madrid, has tried to use empirical data to estimate how Spain’s subsidies for renewables, which so impressed Mr Obama, will affect employment. He calculates that the subsidies for existing renewable-electricity plants, which the government has promised to pay for 25 years, will cost €29 billion. Those subsidies, in turn, have created 50,200 jobs, according to data from the European Commission. That equates to a subsidy of over €570,000 per job. Spain’s private sector, on the other hand, creates a job for every €260,000 or so invested, by Mr Calzada’s reckoning. So if the government had left the €29 billion in the hands of the private sector, it would have created 113,000 jobs with it—2.2 times as many. In other words, the government, Mr Calzada finds, is destroying 2.2 ordinary jobs for every green one it creates.

Just gröna jobb förhöll jag mig skeptisk till redan 1998.

Written by Niclas Berggren

6 april 2009 at 12:06

Gynnar inte krisen miljön?

Om ekonomisk tillväxt leder till försämrad miljö och oförändrat eller lägre välmående, borde inte den negativa tillväxten välkomnas istället för att beklagas? Ja, den frågan borde någon ställa till Miljöpartiets Maria Wetterstrand:

Det finns inte något ställe där högre ekonomisk tillväxt inte medfört högre resursanvändning. Vi måste alltså minska resursanvändningen, vilket kommer att påverka möjligheten till hög ekonomisk tillväxt. I vår del av världen innebär inte längre hög ekonomisk tillväxt ökad välfärd eller att vi blir lyckliga utan här behöver vi andra måttstockar för att mäta utvecklingen, exempelvis miljöaspekter och hur vi människor mår.

Det vore dock lite elakt att pressa Wetterstrand på denna punkt — partiets väljarstöd skulle knappast öka om det i konsekvensens namn bejakade den sämre välståndsutvecklingen. Det kan bero på att väljarna inser att Wetterstrand har fel i sak. Ty:

Det senare klargörs av professor Runar Brännlund, bl.a. i dessa diagram, som visar på en icke-linjär relation mellan BNP per capita och utsläpp:

utslapp

Se även det tidigare inlägget ”Borde inte vänstern gillar kriser?”

Written by Niclas Berggren

28 februari 2009 at 18:05

Publicerat i ekonomi, kriser, miljö, tillväxt

Okunskap på DN Kultur

 

Anders Hansson)

Nina Björk (foto: Anders Hansson)

I ett svagt ögonblick i förra veckan lät jag mig övertalas att åter abonnera på DN i sex månader. (Jag sa upp abonnemanget 2007 pga. upprördhet.) Vad möter mig då idag när jag slår upp DN Kultur? En notis av Nina Björk (ej på nätet), i vilken hon först beskriver en annons från en bilfirma, sedan konstaterar att det ju inte är bra för miljön med fler bilar (”vi är som bekant beroende av miljöns hälsotillstånd”) och avslutar med:

Över annonsen svävar den gamla nationalekonomiska osynliga handen. Den där handen som, om vi alla bara agerade utifrån vårt egenintresse, skulle fixa allt till det bästa. Annonsen visar att det som är osynligt faktiskt inte existerar. Och det har vi ju vetat ett tag vad gäller troll, vättar, spöken och gudar. Tid kanske även för ekonomer att sluta vara troende.

Ett djupt okunnigt inlägg, av flera skäl:

  • Det behöver inte vara dåligt för miljön att nya bilar säljs, om dessa ersätter äldre bilar med större utsläpp.
  • Jag tror inte att någon nationalekonom hävdar att marknader är perfekta. (Kan Nina Björk namnge någon?) Tvärtom är s.k. marknadsmisslyckanden en integrerad del av nationalekonomisk analys — inte minst externaliteter, som klargör att den osynliga handen inte nödvändigtvis leder till optimala utfall utan hjälp av politiska beslut. Analysen förklarar att vi lätt får för mycket av x om inte samtliga effekter av x är prissatta. Därför publicerade t.ex. professor Erik Dahmén redan 1968 boken Sätt pris på miljön. Nina Björk slår in öppna dörrar.
  • Att marknader inte är perfekta innebär dock inte att de inte fungerar väl i normalfallet — och inte heller att staten är allgod, allsmäktig och allvetande och kan lösa alla problem. Det må vara osynligt för den som inte bekantar sig med empirisk forskning. 

I sex månader får jag stå ut.

Se det tidigare inlägget ”Barnsliga tankar om biologi och ekonomi”.

Written by Niclas Berggren

16 februari 2009 at 7:53

Ett miljövänligt förslag i kristider

Professor Greg Mankiw har ett förslag för att dämpa krisen:

How about an immediate and permanent reduction in the payroll tax, financed by a gradual, permanent, and substantial increase in the gasoline tax? Make the two tax changes equal in present value, so while the package results in a short-run budget deficit, there is no long-term budget impact. Call it the create-jobs, save-the-environment, reduce-traffic-congestion, budget-neutral tax shift.

Men miljöomsorgen — och budgetomsorgen — får förstås stå tillbaka nu när bilindustrin till varje pris ska konserveras på nuvarande nivå. Inte minst av de rödgröna.

Media: Aftonbladet, DN1, DN2, SvD1, SvD2

Written by Niclas Berggren

15 december 2008 at 8:15

Hur kan fisken räddas?

Det är mycket tal om att olika fisksorter håller på att dö ut, inte minst pga. utfiskning. Denna effekt är inte förvånande om reglerna är sådana att alla har rätt att fiska så mycket de vill — ett lysande exempel på vad som kallas the tragedy of the commons. Hur kan problemet lösas? Svaret lyder: privatisering!

I synnerhet har ett system med individuellt överförbara fiskekvoter (ITQs) visat sig vara mycket framgångsrikt för att undvika utfiskning. Detta klargörs i ”Can Catch Shares Prevent Fisheries Collapse?” i senaste numret av Science, vars abstract lyder:

Recent reports suggest that most of the world’s commercial fisheries could collapse within decades. Although poor fisheries governance is often implicated, evaluation of solutions remains rare. Bioeconomic theory and case studies suggest that rights-based catch shares can provide individual incentives for sustainable harvest that is less prone to collapse. To test whether catch-share fishery reforms achieve these hypothetical benefits, we have compiled a global database of fisheries institutions and catch statistics in 11,135 fisheries from 1950 to 2003. Implementation of catchshares halts, and even reverses, the global trend toward widespread collapse. Institutional change has the potential for greatly altering the future of global fisheries. 

Systemet med individuellt överförbara kvoter har dock inte införts på så många ställen, vilket framgår av denna karta:

Detta kan bero på många faktorer: okunskap är säkert en faktor, en ideologisk aversion mot marknadslösningar inom naturresursområdet kan vara en annan. Men det finns också fördelningsskäl till varför vissa motsätter sig kvoter — frågan är, anser de, varför vissa privatpersoner ska få rätten att för personlig del få sig tilldelad en lönsam kvot som exkluderar andra.

I vilket fall är resultatet, att införandet av ett slags privat ”ägande” till fisk ger incitament att hålla fiskstockarna intakta, mycket intressant, inte bara för dem som bryr sig om fisk utan också mer allmänt. Ekonomipristagaren Douglass North menar t.ex. att privat äganderätt var central för att västvärlden skulle kunna utvecklas ekonomiskt. En ekonomi fungerar olika bra beroende på vilka regler som inramar den. Det gäller att sträva efter regler som gör privata intressen förenliga med allmänna intressen.

Se även en ledarkommentar och en artikel från The Economist om studien ovan samt The Privatization of the Oceans, en bok bl.a. om det isländska fallet med individuellt överförbara fiskekvoter.

Written by Niclas Berggren

20 september 2008 at 11:01

Den fräna klimatdebatten

Elisabeth Höglund, klimatdebattör

Elisabeth Höglund, klimatdebattör

En debatt har blossat upp i klimatfrågan mellan, av alla människor, meteorologen Pär Holmgren och reportern Elisabeth Höglund. Jag tillbringade själv lördagsnatten (fram till 02.30) i en frän diskussion i just denna fråga. Den väcker känslor.

Men låt oss påminna oss Bertrand Russells kloka ord från ”On the Value of Scepticism”:

When there are rational grounds for an opinion, people are content to set them forth and wait for them to operate. In such cases, people do not hold their opinions with passion; they hold them calmly, and set forth their reasons quietly. The opinions that are held with passion are always those for which no good ground exists; indeed the passion is the measure of the holder’s lack of rational conviction. Opinions in politics and religion are almost always held passionately.

Målsättningen bör vara att närma oss klimatfrågan, som alla andra frågor, på ett rationellt sätt och att inte tysta, förtiga, förlöjliga eller reagera alltför affektivt. För min del innebär det:

  • att acceptera majoritetsuppfattningen bland klimatexperter, att global uppvärmning är att vänta och att den till icke negligerbar del orsakas av koldioxidutsläpp;
  • att ha en viss grad av osäkerhet i denna acceptans, eftersom det finns en minoritet av experter som inte håller med IPCC (och graden av osäkerhet bör vara en funktion av hur stor denna minoritet är);
  • att inte acceptera policyslutsatser som inte bygger på noggrann kostnads-intäktsanalys — i linje med resonemang av miljöekonomer som Richard Tol och William Nordhaus; och
  • att inte lyssna så mycket på amatörer och allmänna tyckare.

Written by Niclas Berggren

21 augusti 2008 at 8:38

Koll på elförbrukningen

Modern elmätare

Modern elmätare

Jag har just fått en ny elmätare från Fortum, som läser av min elförbrukning kontinuerligt och som möjliggör månatlig debitering av faktisk förbrukning. Alltid något.

Men mätaren sitter i källaren, och jag orkar aldrig gå ner och titta på hur min elförbrukning utvecklas. När kommer denna nya elmätare, som man kan läsa av i realtid i datorn och som klargör hur olika apparaters elförbrukning ser ut? Jag väntar otåligt. För miljöns skull.

Written by Niclas Berggren

20 augusti 2008 at 13:36

Publicerat i el, innovation, miljö, rationalitet

Miljövänlig dusch

När jag duschade i morse slog det mig: Är miljöanpassade duschmunstycken, med lägre vattentryck, verkligen bättre för miljön?

Förvisso släpps en mindre mängd vatten igenom per minut, men å andra sidan duschar jag i fler minuter när vattentrycket är lågt. Jag har behov av en given mängd vatten för att skölja bort schampo och duschkräm. Om fler beter sig som jag är det dags att börja kalla miljöanpassade duschmunstycken för något annat. Lågvattentrycksduschmunstycken-som-skapar-irritation-utan-att-gynna-miljön kanske?

Written by Niclas Berggren

17 augusti 2008 at 8:00

Publicerat i miljö, rationalitet

Svenskt kött i hela världen

Svenska (och relativt lyckliga) grisar

Svenska (och relativt lyckliga) grisar

Sverige är enligt Rapport på gång att exportera kött till Kina. Men miljögrupper protesterar, eftersom det leder till ökade koldioxidutsläpp. De tänker enligt min uppfattning för enkelspårigt. Jag tycker att jordbruksminister Eskil Erlandsson har helt rätt när han stöder idén med detta argument:

I Sverige finns goda förutsättningar för produktion av kött med hög kvalité, svenska bönder har hög nivå på djuromsorgen och vi har låga förekomster av smitta.

Dvs. köttexport till Kina ger flera fördelar som måste vägas mot ökade koldioxidutsläpp*. Viktigast bland dessa tycker jag är förbättrat välmående för djuren. Om kineser köper x kg kött per år kommer de antingen att köpa det från Sverige, där djuren genom Djurskyddslagen och allmänt god djurhållning har det relativt bra, eller från andra länder, där djuren med största sannolikhet har det sämre. Det är bättre att deras efterfrågan leder till fler svenska än till fler icke-svenska djur. Faktum är att det nog vore bra, av detta skäl, om Sverige exporterade kött till hela världen.

Utöver denna viktiga fördel med köttexport kan nämnas bättre köttkvalitet för kineserna och högre vinster för svenska köttproducenter.

__________________

*Koldioxidutsläpp kan rimligen inte ha lexikografisk prioritet — i så fall skulle vi t.ex. inte alls äta kött i Sverige.

Written by Niclas Berggren

7 augusti 2008 at 8:51

Publicerat i djur, lagstiftning, lycka, miljö

Beror global uppvärmning på koldioxid?

Professor Humlum

Ole Humlum är professor i fysisk geografi vid Universitetet i Oslo. Han tillhör dem som förhåller sig kritisk till den bild av de globala klimatförändringarna som FN:s klimatpanel (IPCC) torgför:

”IPCC anses officielt som grundig, afbalanceret og autoritativ i sin virksomhed, og der er tiltro til, at de udpegede forskere, der står bag IPCC, tegner billedet af en bred videnskabelig enighed om klimaudvikling. Det er et forståeligt håb, men det er ikke i samklang med virkeligheden. … Et ikke ubetydeligt antal forskere er i dag af den opfattelse, at det primært er vanddamp, skyer, vulkaner samt påvirkning fra sol og kosmisk stråling, der i hovedtræk bestemmer den globale klimaudvikling, mens CO2 ser ud til at have en mindre betydningsfuld rolle.”

Se även Ole Humlums klimatsajt Climate4you.

Professor William Nordhaus och professor Richard Tol är två andra forskare som har engagerat sig i klimatfrågan, med lite andra perspektiv och slutsatser än dem man vanligtvis hör i media.

(Tips från Christian Bjørnskov.)

Written by Niclas Berggren

16 juli 2008 at 15:12

Apelsinjuice — en riktig miljöbov

Vatten på flaska verkar inte lika farligt för miljön som vissa andra drycker:

Enligt dessa innebär konsumtion av en liter buteljerat vatten ett utsläpp på 0,8 kilo koldioxid. En liter mjölk ger ett något högre utsläpp, 1,1 kilo, medan motsvarande mängd läsk, lättöl och apelsinjuice medför utsläpp på 2,0, 2,8 respektive 4,8 kilo koldioxid.

Men även om mineralvatten vore en större miljöbov, skulle jag ändå gladeligen fortsätta att konsumera denna dryck — se tidigare inlägg i denna fråga här, här och här.

Written by Niclas Berggren

3 juli 2008 at 12:50

Publicerat i miljö, rationalitet

Manlig miljövän

Risken för män som bryr sig om miljön är att de uppfattas som lite feminina. (And we know that’s bad.) David Giffels ger bl.a. dessa råd om hur man kan vara macho för miljön:

”… [L]earn how to landscape with a machete. Instead of firing up the chainsaw and using gas to trim the branches, use the machete to hack a path. … [S]hower less frequently. You can tell your wife that you’re saving the earth. … [C]onserve water by drinking your whiskey straight.”

Written by Niclas Berggren

26 juni 2008 at 13:27

Publicerat i maskulinitet, miljö

Rationell syn på klimathotet

Klimathotet framställs i media som akut och överhängande, värt att bekämpa till varje pris. Att det är värt att bekämpa torde de flesta hålla med om, men att noga fundera igenom vilka åtgärder som är mest effektiva verkar sällsynt. Ett undantag: professor William Nordhaus.

I sin nya bok A Question of Balance: Weighing the Options of Global Warming påpekar han att de långtgående förslag som har presenterats är oerhört kostsamma och att det finns överlägsna alternativ. En recension i New York Review of Books sammanfattar Nordhaus rangordning av alternativen:

(1) Avoid the ambitious proposals. (2) Develop the science and technology for a low-cost backstop. (3) Negotiate an international treaty coming as close as possible to the optimal policy, in case the low-cost backstop fails. (4) Avoid an international treaty making the Kyoto Protocol policy permanent.

Med ”low-cost backstop” avser Nordhaus bl.a. utvecklingen av genetiskt modifierade träd, som ”äter” koldioxid. Innovativt tänkande, vilket särskilt behövs i frågor där ett hysteriskt tonläge ofta kväser nytänkande.

Se ett tidigare inlägg om överdriven klimatoro.

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 9:44

Överdriven klimatoro

En av tre svenskar oroar sig inte för klimathotet, visar en ny undersökning. De kanske har läst vad professor Richard Tol har att säga? T.ex. detta:

We must do something and should now begin, that’s where I agree with Stern. But there is no risk of damage that would force us to act injudiciously. We’ve got enough time to look for the economically most effective options rather than dash into ‘actionism’ which then becomes very expensive.

Written by Niclas Berggren

9 maj 2008 at 8:49

Farligt miljötänkande

Paul Krugman varnar för den etanolpolitik som förs i västvärlden för närvarande. Den är inte särskilt bra, kanske t.o.m. direkt dålig, för miljön, och den är en bidragande orsak till ökade matpriser, som främst drabbar världens fattiga:

The subsidized conversion of crops into fuel was supposed to promote energy independence and help limit global warming. But this promise was, as Time magazine bluntly put it, a ‘scam.’ This is especially true of corn ethanol: even on optimistic estimates, producing a gallon of ethanol from corn uses most of the energy the gallon contains. But it turns out that even seemingly ‘good’ biofuel policies, like Brazil’s use of ethanol from sugar cane, accelerate the pace of climate change by promoting deforestation. And meanwhile, land used to grow biofuel feedstock is land not available to grow food, so subsidies to biofuels are a major factor in the food crisis. You might put it this way: people are starving in Africa so that American politicians can court votes in farm states.”

Det är dags för mer av kritisk analys i miljöfrågor, inte minst om etanol.

Written by Niclas Berggren

10 april 2008 at 7:46

Publicerat i miljö, politik, rationalitet

Värme uppskattas

snocykel.jpg

Det rapporteras att denna vinter har varit rekordvarm. Eftersom jag avskyr kyla och snö är detta något jag hälsar med stor tillfredsställelse. Bryan Caplan påpekar att många människor tycks dela min preferens för ett varmare klimat. En intressant fråga är: Bör denna preferens tillmätas vikt när klimatpåverkan analyseras? Jag har svårt att se varför den inte skulle det. En kostnads-intäktsanalys får inte negligera intäktssidan.

Written by Niclas Berggren

3 mars 2008 at 13:30

Publicerat i klimat, miljö, väder

Etanol – en miljöfara?

Är man bekant med public choice frågar man sig ofta om politiska beslut är resultatet av intressegruppers påverkan. Jag undrar om inte detta perspektiv kan förklara en hel del av vurmandet för etanol. Ty det tycks som om detta drivmedel inte, allt beaktat, är särskilt miljövänligt. En ny studie av Steven Polasky (som förutom att vara professor vid University of Minnesota också är fellow vid svenska Beijerinstitutet) och en medarbetare, som publiceras i Science, tyder snarast på motsatsen:

Turning native ecosystems into ‘farms’ for biofuel crops causes major carbon emissions that worsen the global warming that biofuels are meant to mitigate.”

Tidigare amerikanska studier har gett liknande resultat – se detta varnande inlägg av professor Bengt Kriström m.fl.

Vi subventionerar miljöbilar med stora belopp; de flesta av dessa använder etanol; och en stor del av etanolen i Sverige kommer från andra länder, särskilt Brasilien, där miljöpåverkan är relativt stor och negativ. När man sedan ser vem som är Maud Olofssons rådgivare går tankarna till public choice-perspektivet igen. Som Bengt Kriström m.fl. skriver:

Jordbrukets och omvandlingsindustrins lobbyister har framgångsrikt etablerat en grön myt.”

Miljöfrågan är politiskt känslig – ingen tung politiker har mig veterligt ifrågasatt om det är klokt att stimulera fram en massivt ökad etanolkonsumtion. Antagligen beror det på att ingen vill uppfattas som ointresserad av miljöfrågor. Men om etanol inte ger upphov till bra nettokonsekvenser är det dags att, likt SLU-forskaren Torbjörn Rydberg, fråga sig om det inte finns bättre sätt att värna miljön.*

_______________________________

*Se även  Tyler Cowens fundering om ökad bränslesnålhet och lägre kostnader för drivmedel som är mindre miljöskadliga än olja och bensin, men icke desto mindre miljöskadliga, inte kommer att öka de totala miljöproblemen av bilkörning. (Själv cyklar jag.)

Written by Niclas Berggren

1 mars 2008 at 10:51

Mineral- eller kranvatten?

Äntligen en slogan jag gillar i den infekterade vattendebatten:

vatten.jpg

Written by Niclas Berggren

31 januari 2008 at 14:10

Publicerat i miljö, politik

Rationellt om miljön

Ibland får man intryck av att miljödebatten helt saknar rationella inslag: trots att tidigare miljölarm ofta har visat sig felaktiga tycks få tänka kritiskt på detta område. När ett miljöhot har identiferats anser vissa att det genast måste åtgärdas, och dessutom att det måste åtgärdas helt oavsett kostnader. Det som ofta glöms bort är det mycket viktiga begreppet alternativkostnad. När resurser avsätts för ett visst ändamål kan dessa resurser inte användas till något annat ändamål, som kanske skulle vara mer verksamt för att uppnå givna mål.

Denna fundamentala insikt vägleder emellertid den danske miljöexperten Bjørn Lomborg. Se honom intervjuas av Stina Dabrowski, som uppenbarligen blir helt förvirrad av att höra koldioxidminskningsdogmatismen ifrågasättas.

lomborg.jpg

Här skriver också Lomborg om denna fråga i Washington Post.

Written by Niclas Berggren

29 januari 2008 at 9:18

Lyssna till professor Kriström

När jag var doktorand på Handelshögskolan var Bengt Kriström miljöekonomisk forskare på institutionen. Han är nu professor i naturresursekonomi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Till skillnad från många andra akademiker tar Bengt Kriström den tredje uppgiften på allvar, dvs. han deltar i samhällsdebatten och sprider insikter från sin forskning till en vidare krets. Med den äran!

Två exempel på frågor han har tagit sig an:

  1. Har avregleringen av elmarknaden orsakat de högre elpriserna? Knappast, enligt professorerna Kriström och Brännlund: ”Det är en myt att avregleringen av elmarknaden har orsakat det rekordhöga elpriset. I stället är det politiska beslut i Sverige och EU som stadigt driver upp konsumenternas kostnader.”
  2. Är det rätt av SLU som lärosäte att förlöjliga all kritik av den dominerande synen i klimatfrågan?* Knappast, enligt professor Kriström: ”Det uppfattas som om man tänker på ett visst sätt så är man korkad. Man är absolut inte korkad om man ifrågasätter saker och undersöker fakta.”

*Se själv ett exempel:

Written by Niclas Berggren

14 januari 2008 at 21:36

Mer kärnkraft

Som tolvåring var jag starkt engagerad i folkomröstningen om kärnkraft. Jag gick inte bara omkring med en stor Linje 1-knapp med texten ”Energi för Sverige” på utan höll också, med min kompis Johan, ett föredrag på roliga timman i skolan om kärnkraftens välsignelser. För ändamålet hade vi byggt ett kärnkraftverk i papier mâché.

Det gläder mig därför att kärnkraften nu möter mer allmänt gillande igen. Peter Wolodarskis artikel i DN idag tycks mig mycket väsentlig. Han hänvisar till den nya rapporten ”Miljöpolitik utan kostnader?” i vilken denna graf återfinns (s 87):

co2.jpg

Wolodarski skriver:

Den visar att den svenska industrins utsläpp av svavel och koldioxid är tillbaka på ungefär samma nivå som år 1913, trots att näringslivet bidrar med nästan 12 gånger mer till bruttonationalprodukten. Utvecklingen illustrerar tydligt att ekonomisk utveckling hänger ihop med miljöförbättrande åtgärder. Under de gångna 100 åren har miljöeffektiviteten ökat kraftigt. Hur blev detta möjligt? I debatten framstår det ibland som om förklaringen ligger i de senaste 15 årens miljöpolitik. Men sanningen är att det handlar om beslut som togs långt tidigare. Utbyggnaden av kärnkraften är huvudförklaringen till trendbrottet i mitten av 1970-talet. Det var då koldioxidkurvan vände brant nedåt, efter att ha stigit under praktiskt taget hela mätperioden. Andra bidragande orsaker är oljekriserna, liksom den ökade användningen av biobränslen på 1980-talet.”

Storbritanniens Gordon Brown och Sveriges Jan Björklund har förstått.

(Se gärna vad jag tidigare har skrivit om de tunga argumenten för vindkraft och om konsumtion av mineralvatten.)

Written by Niclas Berggren

11 januari 2008 at 9:09

Bingolotto och mineralvatten

Igår tittade jag på Bingolottos uppesittarkväll och blev upprörd. Bl.a. lottades en apparat ut som kolsyrar kranvatten. Denna framhölls som bra eftersom mineralvatten på flaska ”förstör miljön”. Vi som konsumerar mineralvatten demoniserades ett flertal gånger under programmets gång.

Det som stör mig är inte att människor bryr sig om miljön utan bristen på redigt tänkande. Vill man uppnå ett visst miljömål, t.ex. en sänkning av koldioxidutsläppen med x procent, bör man fråga sig hur det målet bäst och mest rättvist uppnås. Nu har mediadebatten snöat in (om uttrycket tillåts så här års) på ett perifert fenomen, mineralvattendrickande. Samtidigt ignoreras mycket större miljöproblem, t.ex. privatbilismen. Bingolotto demoniserar mineralvattendrickande men lottar utan minsta kritik ut 27 bilar och två motorcyklar, samt en massa annat vars produktion inte direkt gynnar miljön, i programmet. Hyckleri eller dumhet?

Min poäng är att om koldioxidutsläppen ska minskas bör det ske genom att de aktiviteter som orsakar störst problem diskuteras kritiskt. Men eftersom de flestas preferenser är sådana att de inte vill gynna miljön om det drabbar dem själva alltför mycket ignoreras t.ex. problem med bilåkande helt. Andras preferenser struntar man däremot helt i. ”Förbjud mineralvatten, det är ändå en onödig produkt”. Vissa av oss anser faktiskt inte det.

Kanske bör varje person tillåtas orsaka y kg koldioxidutsläpp per år? I så fall kanske vi som inte har bil kan få dricka mineralvatten medan de som kör bil måste dra ner på en massa annan miljöförstörande verksamhet, såsom mineralvattendrickande, köp av bingolotter (vars produktion förstör miljön), köp av platt-tv (vars materialutvinning och produktion förstör miljön) och tittande på tv (som kräver el som förstör miljön).

Jag har tidigare upprört klagat på DN:s Krogkommission i samma fråga.

Written by Niclas Berggren

24 december 2007 at 8:43

Publicerat i fascism, miljö

Mindre hysteri i klimatfrågan

Jag finner den nuvarande allmänna hållningen i klimatfrågan suspekt. Ty:

1. Jag är inte helt övertygad om att människan orsakar stora klimatförändringar. Jag misstänker att många, inklusive forskare, älskar en möjlighet att få ställa och styra och spela roll (det har många fått för sig ger livet mening). Men att ställa och styra och spela roll har ofta inte altruistisk utan egoistisk grund och kan leda till ensidighet och överdrifter i sakfrågor. Jag ser det som väsentligt att det finns ifrågasättande röster. Alla får inte hoppa upp på den nya religionens triumfvagn och ropa halleluja så fort FN-experter som älskar att ställa och styra och spela roll säger något. Jag är i detta avseende orolig för barn och ungdomar, som indoktrineras att inte ifrågasätta de nya dogmerna.

2. Även om dogmerna är sanna är det nyttigt att de ifrågasätts, som John Stuart Mill argumenterade för i On Liberty:

However unwillingly a person who has a strong opinion may admit the possibility that his opinion may be false, he ought to be moved by the consideration that however true it may be, if it is not fully, frequently, and fearlessly discussed, it will be held as a dead dogma, not a living truth.

Och även om de är sanna har jag personligen inget emot högre medeltemperatur. Sverige är för kallt ändå. De områden som drabbas negativt gör det långsamt, vilket möjliggör gradvis mänsklig anpassning. No big deal.

3. De som tror på och håller med FN:s klimatplanel och bör fundera på kärnkraft som ett alternativ till fossila bränslen och bör rent allmänt vara öppna för rationell analys – vilket bl.a. innefattar att analysera alternativkostnaden av att förhindra klimatförändring. Kan inte pengarna användas bättre? (Rationell analys lyste för övrigt med sin frånvaro då en kvinna i Aktuellt härförleden ville få oss alla att äta vår egenodlade mat, för ”det är bäst för miljön”. Å, så härligt att få ställa och styra och spela roll! Men kvinnan verkade inte känna till att det finns goda argument för att dagens ordning med handel och transporter är bättre för miljön än lokala odlingar.)

Uppdatering: Statsvetaren Peter Santesson-Wilson analyserar skickligt utopismen i klimatfrågan.

Written by Niclas Berggren

22 november 2007 at 18:51

Publicerat i ekonomi, miljö, politik

Vindkraftens styrka

vindkraftverk.jpg

Jag är oerhört förtjust i vindkraftverk. Inte för att de är bra för miljön (den är jag ganska ointresserad av) eller för att de ger energi (till sådant vill jag ha kärnkraftverk) – utan för att de är så estetiskt tilltalande.

Written by Niclas Berggren

22 november 2007 at 7:27

Publicerat i estetik, miljö, politik

Ekonomer för trängselskatt

Ytterligare en nationalekonom förespråkar trängselskatt. Tidigare har bl.a. ekonomipristagaren Gary Becker och Uppsalaprofessorn Nils Gottfries gjort det.

Uppdatering: Professor Alex Tabarrok sällar sig till skaran.

Written by Niclas Berggren

18 november 2007 at 16:54

Publicerat i ekonomi, miljö, politik

Mineralvatten

DN:s Krogkommission skrev nyligen följande:

Att dessutom i tider av galopperande miljöångest genomgående servera hitforslat italienskt Surgiva-vatten för sextio(!) kronor 75-centilitersflaskan till maten är att be om badwill. Är det någon som verkligen efterfrågar sådant i dag utan att skämmas?

Ja, jag skäms inte det minsta. Jag tycker däremot att DN:s Krogkommission bör skämmas. Ty de ifrågasätter inte att italienska viner serveras på samma restaurang. De ifrågasätter inte att papper används för att tillverka tidningar som de kan skriva i. De ifrågasätter inte köttätande. Nej, de har valt att godtyckligt attackera en preferens med negativ miljöpåverkan men inte en miljon andra preferenser med samma eller värre effekt. Och media och allmänhet hänger på, utan vidare reflexion.

Written by Niclas Berggren

18 november 2007 at 9:00

Publicerat i död, film, miljö, politik

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: