Nonicoclolasos

Archive for the ‘miljö’ Category

Nyttan med affärsresor

Inte sällan anförs numera att man av hänsyn till miljön bör avstå från att resa till möten av olika slag. Istället kan man ha möten via webcam eller dylikt. Frågan är om det kan finnas fördelar med fysiska möten som gör dem bättre, i andra avseenden än miljömässiga, än virtuella? I den nya studien ”International Business Travel: An Engine of Innovation?” undersöks saken:

While it is well known that managers prefer in-person meetings for negotiating deals and selling their products, face-to-face communication may be particularly important for the transfer of technology because technology is best explained and demonstrated in person. This paper studies the role of short-term cross-border labor movements for innovation by estimating the recent impact of U.S. business travel to foreign countries on their patenting rates. Business travel is shown to have a significant effect up and beyond technology transfer through the channels of international trade and foreign direct investment. On average, a 10% increase in business travel leads to an increase in patenting by about 0.3%. … This study provides initial evidence that international air travel may be an important channel through which cross-country income differences can be reduced.

Dvs. fysiska möten tycks viktiga för att sprida tekniskt kunnande och innovationer, vilket i sin tur kan hjälpa fattiga länder att växa snabbare. Denna effekt pekar på att det finns en trade-off här. Mer flygresande kan ha negativ inverkan på miljön men en positiv inverkan på ekonomin, inte minst för de minst bemedlade i världen. Som Andreas Bergh påpekar är det inte tillräckligt för att motverka en viss typ av handlande, att miljöförstöring uppkommer. Andra, positiva effekter måste vägas däremot:

När det gäller miljöförstöring: De flesta företag förstör naturen i den bemärkelsen att naturen omvandlas till en kombination av sådant vi efterfrågar och avfallsprodukter som ingen vill ha. (Detta gäller exempelvis nästan all tillverkning av mat). Huruvida nyttan överväger kostnaderna (skadorna på naturen är ofta irreversibla) är en bedömningsfråga från fall till fall. Hållningen att vara emot miljöförstöring ger vägledning endast i de fall någon förstör miljön på pin kiv utan att också tillverka något som efterfrågas, och det är ganska sällsynt.

Kanske kan en väg framåt vara att sluta med vissa typer av resande, som är av mer rutinmässigt slag, och att fortsätta minska flygets påverkan på miljön.

Addendum: Christian Bjørnskov tipsar om en annan studie i samma anda: ”Flows of People, Flows of Ideas, and the Inequality of Nations”, accepterad för publicering i Journal of Economic Growth.

Written by Niclas Berggren

26 juni 2011 at 5:17

Publicerat i ekonomi, miljö, resor

Bör IPCC regleras?

Klimatfrågan är viktig och kontroversiell. Professor Richard Tol menar i ”Regulating Knowledge Monopolies: The Case of the IPCC” att Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som helt dominerar kunskapsuttolkningen i klimatfrågan, utgör ett naturligt monopol och att den därför behöver regleras för att fungera bättre:

I argue that the IPCC has a natural monopoly, as a new entrant would have to invest time and effort over a longer period to perhaps match the reputation, trust, goodwill, and network of the IPCC. The IPCC is a not-for-profit organization, and it is run by nominal volunteers; it therefore cannot engage in the price-gouging that is typical of monopolies. However, the IPCC has certainly taken up tasks outside its mandate; the IPCC has been accused of haughtiness; innovation is slow; quality may have declined; and the IPCC may have used its power to hinder competitors. There are all things that monopolies tend to do, against the public interest. The IPCC would perform better if it were regulated by an independent body which audits the IPCC procedures and assesses its performance; if outside organizations would be allowed to bid for the production of reports and the provision of services under the IPCC brand; and if policy makers would encourage potential competitors to the IPCC.

Jag instämmer, inte därför att jag misstror IPCC:s övergripande slutsatser, utan därför att jag anser att man som lekman i regel bör underordna sig experters kunskapsutlåtanden. Kan man förbättra den process genom vilken experterna kommer fram till sina uppfattningar är det inte minst viktigt för den okunnige lekmannen, men också förstås för politiker som fattar beslut.

Written by Niclas Berggren

14 oktober 2010 at 5:12

Konjunkturberoende miljöengagemang

Ekonomer har i många år försökt klargöra hur man undviker lågkonjunkturer, då dessa i regel medför kostnader av olika slag. Nu visar en ny studie, ”Environmental Concern and the Business Cycle: The Chilling Effect of Recession”, att ekonomiska nedgångar även påverkar människors engagemang för miljön:

This paper uses three different sources of data to investigate the association between the business cycle—measured with unemployment rates—and environmental concern. Building on recent research that finds internet search terms to be useful predictors of health epidemics and economic activity, we find that an increase in a state’s unemployment rate decreases Google searches for “global warming” and increases searches for “unemployment,” and that the effect differs according to a state’s political ideology. From national surveys, we find that an increase in a state’s unemployment rate is associated with a decrease in the probability that residents think global warming is happening and reduced support for the U.S to target policies intended to mitigate global warming. Finally, in California, we find that an increase in a county’s unemployment rate is associated with a significant decrease in county residents choosing the environment as the most important policy issue.

Det är kanske inte helt förvånande att människor i första hand bryr sig om sin egen, och andras, ekonomiska situation. Idealismen får stå tillbaka när man förlorar eller riskerar att förlora jobbet.

En relaterad fråga är att vissa miljövänner förespråkar nolltillväxt eller negativ tillväxt, i tron att detta hjälper miljön. Det tror jag inte att det gör med automatik, eftersom tillväxt ofta handlar om att få ut mer av givna resurser; men beaktar man dessutom att människors engagemang för miljön tycks försvagas i frånvaro av en god ekonomisk utveckling, då tror jag att det tillväxtfientliga programmet riskerar att utgöra en riktig fara för miljön.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

3 augusti 2010 at 5:21

Bra för miljön att byta bil?

Antag att du ska köpa en bil och bryr dig om miljön. Ska du köpa en ny hybridbil eller en begagnad bil? Fördelen med en ny hybridbil är att den är mer bränslesnål. Nackdelen är att det går åt mycket energi att tillverka den. Slutsats:

This would mean that it would take about 129,230 miles [20 793 svenska mil] of driving before the 2008 Prius [ny hybridbil] surpasses the 1998 Tercel [begagnad bil] in eco-friendliness.

Denna trade-off hör jag få biltillverkare (och kylskåpstillverkare, för den delen) tala om. Kanske därför att nästan alla bilar körs i mer än 20 793 mil?

Tips: Marginal Revolution.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

11 juni 2010 at 16:08

Publicerat i miljö

Andra påverkar miljövänligheten

Vad bestämmer människors miljövänlighet? En ny studie, ”Environmental and Pro-Social Norms: Evidence on Littering”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy” (preliminär gratisversion här), finner att miljovänlighet inte bestäms i ett vakuum utan att den påverkas av förväntningar om andra människors beteende:

This paper investigates whether perceived environmental cooperation by the public is an important determinant of explaining environmental morale and environmental preferences of individuals. Our hypothesis is that an individual’s behavior is likely to be influenced by their perception of the behavior of other citizens. For example, if an individual believes that throwing litter in a public place is common, then the environmental morale or preference of the individual decreases. Alternatively, if an individual believes others to be compliant, then the environmental morale/preference increases. Using recent EVS data for Western and Eastern European countries, we find strong empirical support for the hypothesis. The results remain robust using 11 different specifications and after dealing with potential causality issues.

Dvs. om man tror att andra inte skräpar ner är man själv mindre benägen att skräpa ner och mer benägen att ge pengar till miljövänliga ändamål. Om man vill stimulera miljövänlighet kan det vara viktigt att satsa pengar på att sätta upp papperskorgar och att samla upp det skräp människor slänger, så att folk inte tror att andra skräpar ner.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 maj 2010 at 5:29

Publicerat i forskning, miljö, normer, psykologi

Dags för mindre hus?

Ekonomipristagaren Elinor Ostrom intervjuas:

Fran: Do you have a message for the general public?

Elinor: We need to get people away from the notion that you have to have a fancy car and a huge house. Some of the homes that have been built in the last 10 years just appall me. Why do humans need huge homes? I was born poor and I didn’t know you bought clothes at anything but the Goodwill until I went to college. Some of our mentality about what it means to have a good life is, I think, not going to help us in the next 50 years. We have to think through how to choose a meaningful life where we’re helping one another in ways that really help the Earth.

Written by Niclas Berggren

13 april 2010 at 5:11

Publicerat i ekonomi, lyx, miljö

Livslängdens betydelse för miljön

Människor orsakar miljöförstöring — implicerar det att det är bra för miljön ju färre människor det föds och ju kortare tid de människor som föds lever? Det är inte alls säkert. En ny teoretisk analys, i ”Life Expectancy and the Environment”, betonar att personer som lever längre har större incitament att bry sig om miljön, eftersom miljön påverkar deras livskvalitet i högre grad:

Agents may invest in environmental care, depending on how much they expect to live. In turn, environmental conditions affect life expectancy. As a result, our model produces a positive correlation between longevity and environmental quality, both in the long-run and along the transition path. Eventually, multiple equilibria may also arise: some countries might be caught in a low-life-expectancy / low-environmental-quality trap.

Kan detta resultat förklara varför utvecklingsländer, med relativt kort genomsnittlig livslängd, har varit förhållandevis obenägna att reducera sina koldioxidutsläpp? Kanske, men å andra sidan har människor i utvecklingsländer fler barn, och i den mån föräldrar är altruister gentemot sin avkomma borde den effekten verka i motsatt, miljövänlig riktning. Man kan se det som att föräldrarna lever vidare genom sina barn och att deras tidshorisont därigenom förlängs. (Detta får mig att tänka på en kritik mot Keynes: att han förespråkade kortsiktig politik därför att han saknade barn.)

Written by Niclas Berggren

1 februari 2010 at 17:00

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: