Nonicoclolasos

Archive for the ‘planekonomi’ Category

Svält trots mycket mat

Faran med planekonomi illustreras i den nya studien ”The Institutional Causes of China’s Great Famine, 1959-61″:

This paper investigates the institutional causes of China’s Great Famine. It presents two empirical findings: 1) in 1959, when the famine began, food production was almost three times more than population subsistence needs; and 2) regions with higher per capita food production that year suffered higher famine mortality rates, a surprising reversal of a typically negative correlation. A simple model based on historical institutional details shows that these patterns are consistent with the policy outcomes in a centrally planned economy in which the government is unable to easily collect and respond to new information in the presence of an aggregate shock to production.

Ekonomipristagaren F. A. Hayek har tydligare än de flesta förklarat hur marknadsekonomin fungerar som en kunskapsgenererande process, inte minst via prissystemet, utan vilken det är mycket svårt att effektivt allokera resurser — se ”Economics and Knowledge” och ”The Use of Knowledge in Society”. Studiens resultat påminner mig även om ekonomipristagaren Amartya Sens analys i Poverty and Famines, i vilken han finner att det ofta inte är brist på mat som orsakar hungersnöd. Snarare avgör politisk-institutionella faktorer.

Written by Niclas Berggren

25 oktober 2010 at 4:25

Debatt om spontan ordning

På Cato Unbound diskuteras spontan ordning, särskilt som begreppet används av ekonomipristagaren F.A. Hayek. Timothy Sandefur börjar med att peka på fyra problem med begreppet:

(1) The difference between constructed and spontaneous orders is not a difference in principle. Indeed, the difference turns out to depend solely on the observer’s choice of perspective. This means that (2) while spontaneous order is descriptively useful, it provides no basis for a normative critique of constructivism, just as the concept of evolution by natural selection cannot tell us whether a lion should eat any particular antelope. In fact, (3) unless all orders that persist are ipso facto just, then the concept of spontaneous order gives us no basis for recognizing an unjust order. Hayek tried to resolve this problem by incorporating intentional planning into the process of spontaneous order, but this meant that (4) remedying injustice requires “rational constructivism,” which leads us back to problem (1).

John Hasnas bemöter kritiken; det gör också min gode vän Daniel Klein (som dock erkänner en del av Hayeks analytiska svagheter, vilka också noteras av [och irriterar] Bryan Caplan) och Hayek-experten Bruce Caldwell. Själv har jag sympati för en av Caldwells föreslagna tolkningar av Hayek:

Hayek himself was a type of rule utilitarian, and his criticisms of constructed orders had to do with the bad consequences he thought they entailed.

Dvs. varje ordning, eller uppsättning regler, måste utvärderas i termer av sina konsekvenser, oavsett uppkomstsätt, men om en spontan ordning i allmänhet kan förväntas ge upphov till bättre utfall än en konstruerad, då är den att föredra. Den är dock inte att föredra om den ger upphov till sämre resultat. Som Klein påpekar kan spontan ordning ses som en omskrivning av frihet, och den empiriska frågan blir då om ett samhälle utvecklas bättre (t.ex. i termer av välstånd) ju friare det är. Men frågan är komplex. T.ex. kan, som Caldwell tar upp, ett fritt samhälle kräva en konstruerad institutionell-konstitutionell grund, vilket i synnerhet den tidiga Hayek betonade i sin kritik av laissez-faire; likaså medgav Hayek att spontana ordningar, som sedvanerätt, kunde behöva korrigeras med hjälp av (konstruerad) lagstiftning. Att Hayeks uppfattningar inte är helt analytiskt klara, och ibland direkt felaktiga, tycks helt klart; men jag anser dem ändå stimulerande och mer insiktsfulla än många andra synsätt.

Written by Niclas Berggren

14 december 2009 at 21:24

Kriser ger interventionism

hayekFriedrich Hayek och Gunnar Myrdal delade 1974 på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta till trots är det är svårt att tänka sig två mer olika ekonomer. I bokkapitlet ”Hayek’s and Myrdal’s Stance on Planning”, publicerad i Evolution of the Market Process: Austrian and Swedish Economics, beskriver Robert Nadeau skillnader mellan de två i synen på möjligheten att framgångsrikt centralplanera och reglera en ekonomi. Hayek var ytterst skeptisk; Myrdal optimistisk.

En sak jag fastnade för var detta resonemang om effekten av kriser:

myrdalMyrdal does not doubt that in many ways the unbroken succession of international crises during the first half of the twentieth century ”bears a major responsibility for the steady increase in the volume of state intervention in the economic life of the western countries” (Myrdal, 1960: 30). But again, what is quite distinctive about Myrdal’s analysis is that he identifies this rapidly increasing state intervention as one of the main forces—and maybe the main driving force—behind what he refers to as ”the trend towards economic planning.” The visible hand finally takes the place of the invisible one.

Är detta en prediktion om vad som händer nu efter den just uppleva krisen? Eller är det som Simon Johnson hävdar, att väldigt lite faktiskt görs i termer av regleringar av de finansiella marknaderna? Den osynliga handen kanske lever och frodas fastän vi inte ser den?

Written by Niclas Berggren

17 september 2009 at 7:12

Är bostadspriserna för höga?

dn.se återfinns en webbenkät, där resultatet just nu är:

bostadsprisfraga

Men vad innebär det att säga att bostadspriserna är ”för höga”? Jag kan tänka mig tre tolkningar:

  1. Man accepterar marknadsbestämningen av bostadspriserna och accepterar gällande priser men anser dem för höga för att själv vilja eller kunna köpa. Med denna tolkning värderar 82 procent helt enkelt inte boende i Stockholms innerstad tillräckligt högt för att köpa bostad där, eller så har de inte tillräckligt med resurser för sådana köp.
  2. Man accepterar marknadsbestämningen av bostadspriserna men har en önskan om att de gällande priserna ska gå ner så att man själva ska vilja och kunna köpa. Eftersom marknadsbestämningen av bostadspriserna accepteras handlar denna önskan om lägre priser om en förhoppning om att utbudet stiger eller att efterfrågan sjunker, med lägre priser som resultat.
  3. Man ifrågasätter marknadsbestämningen av bostadspriserna och anser att de bör sänkas genom politiska beslut så att man själv ska vilja och kunna köpa. Det handlar då om att införa en prisreglering, kanske av samma typ som idag gäller för hyresrätter.

Jag har inga problem med 1 och 2, men om ja-respondenterna avser 3 blir jag orolig. De samhällsekonomiska kostnaderna av politiskt beslutade, lågt satta priser är välkända. Kanske bör dn.se:s läsare lyssna lite mer på experter i denna fråga. Om de inte redan har gjort det och avser 1 eller 2, alltså.

Written by Niclas Berggren

4 april 2009 at 7:38

Den farlige systemmannen

Det förra seklet präglades i många avseenden av de stora, centralstyrda ekonomisk-politiska systemen och utopiska drömmar om att kunna planera fram det ideala samhället. Tilltron till individens förmåga och respekten för dennes preferenser, liksom förståelsen av fenomenet spontan ordning, lyste på många håll med sin frånvaro. I The Theory of Moral Sentiments (VI.II.42) varnar Adam Smith för systemmannen, han som tror sig veta hur allt ska styras och ställas:

adamsmithThe man of system, on the contrary, is apt to be very wise in his own conceit; and is often so enamoured with the supposed beauty of his own ideal plan of government, that he cannot suffer the smallest deviation from any part of it. He goes on to establish it completely and in all its parts, without any regard either to the great interests, or to the strong prejudices which may oppose it. He seems to imagine that he can arrange the different members of a great society with as much ease as the hand arranges the different pieces upon a chess-board. He does not consider that the pieces upon the chess-board have no other principle of motion besides that which the hand impresses upon them; but that, in the great chess-board of human society, every single piece has a principle of motion of its own, altogether different from that which the legislature might chuse to impress upon it. If those two principles coincide and act in the same direction, the game of human society will go on easily and harmoniously, and is very likely to be happy and successful. If they are opposite or different, the game will go on miserably, and the society must be at all times in the highest degree of disorder.

Mycket tänkvärda ord.

Fördjupning: F. A. Hayek använder begreppen kosmos och taxis för spontan respektive planerad ordning: han analyserar och kontrasterar dem i kapitel 2 av Law, Legislation and Liberty; Rules and Order. Se också Norman Barrys översikt om spontan ordning.

Written by Niclas Berggren

25 januari 2009 at 6:01

Vissa flyttar ut, andra flyttar in

Hyresgästföreningen motsätter sig ett ökat inslag av marknadshyror. De föredrar dagens mer reglerade system, trots de höga kostnader det medför. Dessa kostnader förtigs av föreningen, som ensidigt nu larmar:

Mer än 50 000 hushåll i Stockholm, Göteborg och Malmö kommer att tvingas flytta om förslagen från den statliga utredningen ”EU, allmännyttan och hyrorna” blir verklighet. Det rör sig om människor med låga inkomster som bor i städernas mest attraktiva delar.

Jag vet inte hur korrekt beräkningen är (en aspekt som t.ex. inte verkar ha tagits med är förmögenheter), men låt oss anta att den är korrekt. Att då vissa flyttar ut och andra flyttar in är inget konstigt utan tvärtom en naturlig följd av ett reglerat system ersätts av ett marknadssystem. De som bor i attraktiva områden idag men betalar lite i hyra har kunnat åtnjuta ett konstlat lågt pris för sitt boende under lång tid, vilket har gynnat dem samtidigt som samhällsekonomiska kostnader har uppstått, särskilt effektivitetsförluster som kommer sig av att människor som har varit villiga att betala mer för samma boende har hållits borta. De kommer nu att gradvis ta över, vilket är samhällsekonomiskt effektivt. Ed Glaeser och Erzo Luttmer på Harvard förklarar det hela i detalj. Så utredningens förslag är att välkomna, därför att 50 000 hushåll flyttar till billigare boenden.

Se även ett tidigare inlägg om orättvisa hyror samt vad Jonas Vlachos och Jakob Heidbrink har att säga.

Written by Niclas Berggren

8 september 2008 at 5:01

Carin, Mikael, Göran och Cristiano

Idag återfanns fyra av mina favoriter i nyhetsflödet:

  • Carin Jämtin (s) är upprörd över att det är kö till hyreslägenheter i Stockholm. Om hon hade den mest grundläggande förståelse av begreppet marknadsklarering skulle hon inse att problemet är det system hon själv stöder, med ett pris som är satt under jämviktspriset. Det ger alltid köer. Att det byggs fler bostadsrätter har inte mycket med saken att göra, eftersom grundfrågan är vilka incitament bostadsföretagen har. Med artificiellt låg hyra lönar sig hyreslägenheter sämre. Läs mer här.
  • Mikael Oscarsson (kd) slår in öppna dörrar när han argumenterar för skolavslutning i kyrkan. Han påpekar att det inte är förbjudet, men det har, mig veterligt, ingen heller hävdat. Frågan är om det är lämpligt och, i så fall, under vilka former. Läs mer här.
  • Göran Hägglund (kd) kan tänka sig en könsneutral samlevnadslagstiftning, som det verkar, bara ordet äktenskap tas bort. Alltid något. Jag har ingen särskild förkärlek för ordet äktenskap — det viktiga för mig är att samlevnadslagstiftningen inte gör vare sig materiell eller begreppslig skillnad på par av samma kön och par av olika kön. Det som talar emot förslaget är dock att det kan ses som en politisk eftergift till religiösa grupper som vill behålla en exkluderande tolkning av begreppet äktenskap. Och det skälet får mig att avvisa förslaget. Kör över kd! Läs mer här och här.
  • Och slutligen: hur kan man klandra någon för att inte kunna motstå Cristiano Ronaldo? Läs mer här.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2008 at 8:31

Orättvisa hyror

När det gäller hyror menar personer som bor i hyresrätter i Stockholms innerstad att det är orättvist att de, likt t.ex. bostadsrättsinnehavarna i huset brevid, ska betala ett marknadspris för sitt boende. De vill ha fortsatt artificiellt låg hyra och struntar i de samhällsekonomiska kostnader som systemet ger upphov till.

Nu visar en ny studie från Fastighetsägarna att hyresnivåerna är snarlika i Stockholms innerstad och i de betydligt mindre attraktiva ytterområdena:

Detta är förstås helt i linje med hur systemet är tänkt att fungera, men att påstå att det är rättvist känns minst sagt ansträngt. Då känns det modesta förslag till anpassning av hyrorna till efterfrågan som en utredning nyligen presenterade mycket rättvisare.

Studien visar också att andelen av disponibel inkomst som går till hyran är betydligt högre i ytterområdena. Medan en hyresgäst på Östermalm betalar 18 procent av sin inkomst till hyra, betalar en hyresgäst på Järvafältet 32 procent:

Rättvist? Se även Jonas Vlachos om hyresregleringens effekt på segregation.

Written by Niclas Berggren

26 maj 2008 at 8:04

Hyresregleringens nackdelar förtigs

Regeringens utredare föreslår relativt modesta förändringar av systemet för prissättning av hyresrätter:

Vi föreslår att stora skillnader mellan utbud och efterfrågan ska spela en roll vid hyressättningen. I bostadsområden där det krävs flerårigt köande för en hyresbostad ska hyrorna kunna öka med maximalt omkring fem procent per år tills man nått en mer balanserad situation. En sådan relativt långsam höjning av hyran kommer bara att beröra en liten minoritet av landets hyresgäster. För de flesta kommer hyran inte att höjas mer än i dag. Vi föreslår för övrigt generellt för alla hyresgäster att hyran inte ska kunna öka med mer än omkring fem procent per år, även om bruksvärdet skulle ha stigit mer än så. Ett sådant skydd finns inte i dag. Vi föreslår också att hyrorna ska kunna sjunka i bostadsområden med stora vakanser.

Det är ett bra förslag, vilket SvD och DN också konstaterar, även om jag personligen, förespråkar rena marknadshyror. Varför är förslaget ett steg i rätt riktning? Därför att dagens system medför stora kostnader utan att ge några större fördelar:

  1. Stora köer uppstår, vilket gör att efterfrågan inte tillgodoses.
  2. Incitamenten är lägre för bostadsföretag att bygga nya hus, vilket förstärker problemet med köer.
  3. Lägenheter felallokeras, vilket ger upphov till en välfärdskostnad (se här).
  4. Orättvisa uppstår när personer i attraktiva lägen får betala obetydligt mer än personer i oattraktiva lägen.
  5. Segregationen minskar inte (se här och här).

Att Hyresgästföreningen reagerar med överdrifter, och att Mona ger den sitt stöd, är inget att förvånas över, men att Rapport fortsätter att fungera som megafon för denna intressegrupp av insiders på hyresmarknaden är märkligt. De fem punkterna ovan nämns inte alls.

Det som förvånar mig är att alla de som tycker om prisreglering inte förespråkar det på fler områden. Varför ska hus och bostadsrätter få prissättas på marknaden? Varför ska bilar få prissättas fritt? Det finns exempel från DDR på härliga köer för att få en Trabant. Rättvist och bra, alla betalar lika.

Written by Niclas Berggren

18 april 2008 at 8:24

Undermålig journalistik

hus.jpg

Ett inslag i Rapport i afton exemplifierade fenomenet partisk och okunnig nyhetsrapportering. Det handlade om det utredningsförslag som ska läggas i april och som kommer att föreslå en viss uppmjukning av hyresregleringen, så att hyresrätter ska kunna prissättas så att efterfrågan och utbud närmar sig varandra. Anledningen till att vi har köer idag är att priset är satt artificiellt lågt, vilket ger ett efterfrågeöverskott.

Nå, inslaget präglades som sagt av partiskhet, i det att reportern uppenbarligen motsatte sig en reform. Vad sägs om detta snyfttema?

Agneta Wesslén vill inget hellre än att bo kvar i sin lägenhet. Men eftersom hon vet att hon inte klarar av en kraftig hyreshöjning har hon redan börjat förbereda sig på att flytta.

Dvs. reportern föresatte sig att skydda insiders, de som redan har mycket förmånliga hyresavtal. Outsiders intressen nämndes inte med ett ord. Inte heller nämndes att man kan tänka sig olika övergångslösningar, där enbart nya hyresgäster omfattas av den nya hyressättningen. På Rapports hemsida kan man också räkna ut hur ens hyra kommer att öka med 5 procent per år i ett antal år. I förbigående, och uppenbart motvilligt, informerades i inslaget om att hyrorna kommer att sjunka där det finns utbudsöverskott.

Måhända berodde denna partiskhet på okunnighet. Inslaget var mycket snävt och fokuserade nästan enbart på att vissa får höjd hyra. Den större bilden berördes inte alls. Det finns gott om nationalekonomisk analys som förklarar varför köer uppkommer, hur detta problem kan lösas och vilka samhällsekonomiska kostnader som följer om de inte löses. Inget nämndes överhuvudtaget om detta.

Jag misstänker att reportern är medlem i eller i vart fall starkt influerad av Hyresgästföreningen. Han borde läsa lite av professor Glaeser istället. Rent allmänt undrar jag hur journalistik ska kunna kvalitetssäkras. Det torde få stora konsekvenser om medborgare och väljare serveras simplistisk propaganda istället för på vetenskap baserad analys.

Uppdatering: Se även vad Jonas Vlachos har att säga i denna fråga.

Written by Niclas Berggren

25 mars 2008 at 20:41

Publicerat i ekonomi, media, planekonomi, tv

Chockhöjda hyror vore inte så dumt

Den statliga utredningen om allmännyttans framtid kan komma att föreslå marknadsprissättning av hyreslägenheter. Detta är en mycket klok idé, då hyresregleringen medför stora kostnader. Hyresgästföreningen inser att dagens system inte fungerar särskilt väl och resonerar enligt följande:

Man kan gå till väga på tre olika sätt när det gäller att få bort bostadsköer. Det enklaste är att höja avgifterna till bostadsköerna. Då blir man av med en massa folk direkt. Sedan kan man höja hyrorna så kraftigt att det inte är någon idé att stå i kön eller så kan man bygga fler bostäder, säger han.” (Min kursivering.)

Men vänta. Innebär inte en avgift för att bli av med en massa folk direkt bara ett sätt att de facto höja hyrorna så kraftigt att det för vissa inte är någon idé att stå i kön? Visst är det så. Det är ett försök att göra ett dåligt fungerande system något mindre dåligt; men om man erkänner behovet av att minska köerna genom att låta den faktiska hyran (inklusive avgift) närma sig en marknadshyra blir frågan varför man inte är beredd att förespråka marknadshyra direkt. Om det är bra att minska kön lite, varför inte minska kön helt? 

Ett system med marknadshyra skulle dessutom ge bostadsföretag incitament att bygga fler hyresrätter.

Written by Niclas Berggren

3 februari 2008 at 11:39

Hyresregleringens kostnader

Om man vill motverka segregering är hyresreglering inte ett effektivt medel. Läs Dr Vlachos initierade diskussion om hyresregleringen i Stockholm och jämför med Ed Glaesers analys i ”Does Rent Control Reduce Segregation?” (publicerad i Swedish Economic Policy Review, 2003, 10(1): 181–202).

Förutom detta problem med hyresreglering finns andra, inte minst bostadsbrist och köer. Ed Glaeser och Erzo Luttmer tar upp ytterligare ett problem, nämligen att hyresreglering medför att bostäder felallokeras, vilket ger upphov till en välfärdsförlust. Detta analyseras i ”The Misallocation of Housing Under Rent Control” (publicerad i American Economic Review, 2003, 93(4): 1027–1046). Utdrag:

Price controls, quotas, and restrictions that limit the tendency of goods to go to the highest bidder can reduce welfare by leading to a misallocation of goods across consumers. Prices do not just provide information for producers about how many goods to produce; they also ensure that heterogeneous goods go to the consumers that value them most.

Written by Niclas Berggren

4 december 2007 at 19:49

Publicerat i ekonomi, planekonomi

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: