Nonicoclolasos

Archive for the ‘retorik’ Category

Hur har inkomstklyftorna förändrats?

Socialdemokraterna hävdar i denna valrörelse att regeringen har ”ökat klyftorna”. Detta ogillar de och varnar för att länder med höga klyftor drabbas av allsköns sociala problem. Jag beslöt mig för att jämföra hur klyftorna har förändrats, dels under det socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 och dels under den nuvarande regeringen 2006-2010. Jag tittar på den procentuella förändringen i Gini-koefficienten för justerad disponibel inkomst, ett etablerat mått på klyftornas storlek. Resultat:


Källa: Diagram 1.10, s. 13

Som synes ökade klyftorna mer med tre olika sätt att mäta under det långa socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 än under den nuvarande regeringen. Under den nuvarande regeringen anar man t.o.m. något minskade klyftor med ett av måtten. Jag kan ha missat något, men när nämnde Thomas Östros det här senast?

Brasklapp 1: Ett lands inkomstfördelning påverkas dels av mycket annat än förd politik och dels, i den mån den påverkas av politik, med fördröjning. Därför ska siffrorna här tolkas med stor försiktighet som en indikation på hur förd politik under en viss tidsperiod har påverkat inkomstfördelningen. Nu hävdar dock Socialdemokraterna att ”klyftorna har ökat” under innevarande mandatperiod, och då förefaller det rimligt att anföra siffrorna ovan för att något bredda perspektivet.
Brasklapp 2: Siffrorna är inte helt exakta, då jag har läst av dem från ett diagram.

Written by Niclas Berggren

26 augusti 2010 at 9:10

Socialdemokratisk logik?

Thomas Östros:

Vi uppnår detta [sänkt skatt för pensionärer] genom att bygga ut grundavdraget för ålderspensionärer samtidigt som vi avvisar en fortsatt utbyggnad av det så kallade förvärvsavdraget, som sker med lånade pengar trots underskott och växande arbetslöshet.

Visst kan man förespråka olika typer av skattesänkningar – men är det inte bisarrt att använda argumentet att en viss typ av skattesänkning sker med lånade pengar trots underskott och växande arbetslöshet, när det är uppenbart att även den skattesänkning Östros själv förespråkar, som är av annan typ men likväl en skattesänkning, sker med lånade pengar trots underskott och växande arbetslöshet?

Luciano Astudillo:

De som vill köpa städtjänster ska självklart köpa städtjänster. Men för det behövs ingen subvention. Vi vill att skattesystemet och samhället ska vara rättvist. Det är inte rättvist att använda våra gemensamma skattepengar till att ensidigt gynna en del av tjänstebranschen.

Visst kan man förespråka avskaffandet av subventioner – men är det inte bisarrt att använda argumentet att en viss typ av subvention ensidigt gynnar en del av tjänstebranschen och därmed är orättvis, när det är uppenbart att den subvention Astudillo själv förespråkar (ROT-avdrag), som är av en annan typ men likväl en subvention, lika ensidigt gynnar en del av tjänstebranschen och därmed är orättvis?

Se även inläggen ”Okunnighet om skattesänkningar” och ”Märklig syn på ansvar”.

Written by Niclas Berggren

5 december 2009 at 9:57

Thatcher som debattör

I det engelska parlamentet äger ofta uppfriskande debatter rum. Här kan vi se Margaret Thatcher i fin form:

Det jag särskilt tycker om är hennes kritik av en motståndares uppfattning om distributiv rättvisa:

But what the Honourable Gentleman is saying is that he would rather the poor were poorer, provided the rich were less rich.

En klassisk konflikt i politiken: är absolut eller relativ inkomst mest intressant att fokusera på? Den är inte minst aktuell nu, i dessa kristider. Daniel Waldenström visar att den disponibla inkomsten har sjunkit både för dem med högst och dem med lägst disponibel inkomst, men mer för de förra. Har det ökat rättvisan? Är det en bättre situation än om båda grupperna hade fått ökad inkomst men om den förra gruppen hade ökat sin inkomst mer?

Se även inlägget ”Hårda ord i politiken”.

Written by Niclas Berggren

19 november 2009 at 5:09

Skattesänkningar stimulerar

Trots vad många, inte minst Mona Sahlin och Thomas Östros, hävdar finns goda belägg i forskningen för att skattesänkningar förmår stimulera ekonomin minst lika bra som utgiftsökningar. Nu finns ytterligare en studie, av Harvard-ekonomerna Alberto Alesina och Silvia Ardagna, ”Large Changes in Fiscal Policy: Taxes Versus Spending”, som fastslår detta:

We examine the evidence on episodes of large stances in fiscal policy, both in cases of fiscal stimuli and in that of fiscal adjustments in OECD countries from 1970 to 2007. Fiscal stimuli based upon tax cuts are more likely to increase growth than those based upon spending increases.

Politisk retorik som går på tvärs med aktuell forskning, hur ska man se på sådan?

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2009 at 11:50

Förvirrad kritik av regeringen

monaMona Sahlin och Thomas Östros kritiserar regeringen därför att den ”lånar till skattesänkningar” och därför att den har ett högre budgetunderskott. Är inte denna kritik märklig mot bakgrund av följande?

  1. (S) har tidigare kritiserat regeringen för att i den pågående krisen inte bedriva en tillräckligt expansiv politik. Är det då inte märkligt att berömma sig av ett lägre underskott, och en mindre expansiv finanspolitik? Kanske, svarar någon, menar (S) att enbart utgiftsökningar förmår stimulera ekonomin. Måhända, men i så fall har de fel.
  2. (S) ska bilda regering, är det tänkt, med Vänsterpartiet. En snabbtitt på dess budgetmotion avslöjar budgetunderskott som är 17,8 miljarder högre än regeringens under kommande treårsperiod. Var finns kritiken mot detta partis fiskala ansvarslöshet?
  3. (S) vill också ”låna till skattesänkningar” (till pensionärerna).
  4. Ser man på hur den offentliga sektorns finanser har utvecklats på senare år ser man bl.a. att skuldsättningen trots allt inte var lägre på Mona Sahlins tid i regeringen – vilket bl.a. får en att undra om dagens regering är mer eller mindre ansvarslös än den förra.

skuld

Media: SvD, AB, Expr1, Expr2, Expr3, Dagen, Sydsv.

Written by Niclas Berggren

6 oktober 2009 at 10:19

Publicerat i ansvar, ekonomi, politik, retorik

Märklig syn på ansvar

östrosThomas Östros vill öka generositeten i a-kassan, vilket beräknas kosta 14 miljarder kr. Regeringen vill sänka inkomstskatterna med 10 miljarder kr. Det senare kallar Östros ansvarslöst därför att ”man sänker skatten på lånade pengar”. Varför är det inte lika ansvarslöst att öka utgifterna på lånade pengar? Please explain.

Se även inlägget ”Okunnighet om skattesänkningar”. Media: Expr, ABDN, Sydsv, SvD.

Written by Niclas Berggren

3 oktober 2009 at 10:30

Publicerat i ansvar, ekonomi, logik, politik, retorik, skatt

Hårda ord i politiken

Nyligen såg jag den gripande musikalen Billy Elliot i New York, baserad på filmen med samma namn. Ett mindre gripande inslag i musikalen var låten ”Merry Christmas, Maggie Thatcher”, som gav uttryck för gruvarbetarnas inställning till henne. Jag måste säga att jag blev lite omtumlad av den råa texten, skriven av Lee Hall. Bl.a. sjungs det om Maggie:

We all celebrate today
‘Cause it’s one day closer to your death

Och om Michael Heseltine:

And you’re just a Tory Swine

Musiken är skriven av Sir Elton John, som också här sjunger:

Hur ser ni på att använda väldigt nedlåtande epitet om politiska motståndare? Jag tycker inte att det är fel att i en film eller musikal låta karaktärer som faktiskt tycker så här framföra det, men däremot är jag mycket tveksam till om den politiska processen kan fås att fungera bättre om man ska smäda och förolämpa sina motståndare på detta vis. Effekten blir nog den motsatta.

Se även inlägget ”En kraftfull kvinna” och länkarna däri.

Written by Niclas Berggren

23 juli 2009 at 8:07

Publicerat i dans, debatt, hat, musik, politik, retorik, språk

Katoliker och kommunister

orwellGeorge Orwell identifierar något de har gemensamt:

The Catholic and the Communist are alike in assuming that an opponent cannot be both honest and intelligent. Each of them tacitly claims that ”the truth” has already been revealed, and that the heretic, if he is not simply a fool, is secretly aware of ”the truth” and merely resists it out of selfish motives.*

Två reflexioner:

  1. Påståenden av detta slag kan förstås aldrig motbevisas, men de är obehagliga i det att de antyder att meningsmotståndare medvetet ljuger. Underminerar inte detta ett rationellt offentligt samtal?
  2. Det intressanta är att båda säger sig stå för sanningen. Kommunisten anser att katoliken ”innerst inne” inser (den kommunistiska) sanningen; katoliken anser att kommunisten ”innerst inne” inser (den katolska) sanningen. Hur föreslår de att sådana konflikter ska kunna lösas? Knappast genom att beskylla varandra för att ljuga. 

*Ur ”The Prevention of Literature”, Polemic, nr 2, januari 1946.

Written by Niclas Berggren

10 maj 2009 at 9:02

Skilsmässor i kristna led

Kristen äktenskapsetik är mycket strikt. De kristna makarna Linda och Benjamin tar den, trots problem, på allvar:

”We’re afraid that if we get a divorce, He’ll never forgive us,” said Benjamin, 37, who admitted that he and Linda had recently started arguing in their car with the radio on so that God wouldn’t hear them. 

Andra kristna är inte lika noga med att följa de bibliska moralreglerna — inte ens de som kallar sig bibeltroende:

[F]undamentalists are as likely to get divorced as the rest of the population.

Trots en högstämd retorik i den offentliga debatten, t.ex. när det gäller könsneutrala äktenskap och bioetik, går det tydligen bra för kristna att välja och vraka bland gamla regler när de själva är berörda. Då inger Linda och Benjamin mer respekt. De följer förvisso en absurd regel, men de hycklar i alla fall inte.

Se de tidigare inläggen ”Runar bryter mot bibeln” och ”Ska skilsmässa tillåtas?”

Written by Niclas Berggren

28 december 2008 at 17:38

Förmögenhetsskatten åter?

Var skrevs följande förra året, när regeringen avskaffade förmögenhetsskatten?

Förmögenhetsskatten är ingen oumbärlig skatt. Den utgör bara cirka 0,3 procent av skatteintäkterna och är … en djupt orättvis skatt. Den är full av kryphål och möjligheter till manipulationer som gör att de rikaste inte betalar förmögenhetsskatt alls eller kan välja hur mycket det vill betala. (Svaret återfinns här.)

Vem har sagt detta?

Inte bara att det blir en orättvis skatt, den skapar dåliga beslut i svensk ekonomi och försämrar tillväxten. (Svaret återfinns här.)

Vem har yttrat dessa ord?

Förmögenhetsskatten är ett missfoster. (Svaret återfinns här.)

Vem sa detta?

Förmögenhetsskaten har negativa effekter. (Svaret återfinns här.)

Thomas Östros har dock inte lyssnat på denna kraftfulla argumentation utan aviserar återinförd förmögenhetsskatt:

Att återinföra förmögenhetsskatten är helt enkelt nödvändigt, tycker Thomas Östros.

–Vi kommer in i en ganska tuff situation och alla måste vara med och bära sin del av bördan.

Detta är alltså symbolpolitik: genom att det låter bra att säga att de rika ska vara med och betala tror man sig vinna väljarstöd. Östros känner dock till problemen med förmögenhetsskatten, så jag tror att han trots allt inte tänker sig att återinföra den. Miljöpartiet säger ju nej, och därför kan utspelet ses som ett sätt att få förhandlingsstyrka mot detta samarbetsparti. Utfallet tror jag blir ett urvattnat förslag eller ingen återinförd skatt alls, om nu Östros lyckas bli finansminister 2010.

Se även nationalekonomen vid Lunds universitet Åsa Hanssons studie om förmögenhetsskattens tillväxteffekter, hennes diskussion av förmögenhetsskattens för- och nackdelar, Finanspolitiska rådets syn (s. 226 ff.) samt regeringens motiv för att avskaffa skatten. Notera slutligen vad Peter Santesson-Wilson har att säga om Östros som populist och vad Daniel Waldenström har att säga om socialdemokraternas ambition att minska förmögenhetsklyftorna.

Written by Niclas Berggren

6 oktober 2008 at 9:46

Rättvis fotboll

Ärkebiskopen och en annan biskop vill att vi enbart ska köpa rättvisemärkta fotbollar:

”Arbetsgivare föredrar att exploatera barn för att det anses legitimt att betala dem lägre lön, och därmed öka vinsten.”

Jovisst, men det finns ett litet problem. De barn som tillverkar fotbollar som inte är rättvisemärkta kommer med största sannolikhet att få det sämre, vilket jag har påpekat, med stöd i forskning, här och här. Detta dilemma ignorerar biskoparna.

Se även dr Vlachos och dr Santesson-Wilson i denna fråga.

Written by Niclas Berggren

13 juni 2008 at 9:32

Välfärdsstat och utlänningar

Gordon Tullock noterar att omfördelning nästan helt äger rum inom länder.* Vi identifierar oss med vår egen grupp och upprättar ett välfärdssystem där vi tar hand om varandra. Men vad händer med människor i andra länder? Vi inkluderar inte dem i våra välfärdssystem, eftersom det skulle bli kostsamt. Vi värnar om vår egen välfärd i första hand. Det kan eventuellt också bidra till att förklara avvisande inställningar till människor från andra länder som bosätter sig i det egna landet. ”Varför ska de komma hit och få del av våra förmåner?” Om detta stämmer kan välfärdsstaten tänkas bidra till xenofobiska attityder. Sådana attityder finns säkert även utan en välfärdsstat (de kan ha evolutionär grund, i stil med Hayeks tankar i ”The Atavism of Social Justice”). Men de kan nog förstärkas av välfärdsstaten.

Will Wilkinson återger detta OECD-diagram över andelen utlandsfödda i olika länder:

Sverige tycks ha runt tolv procent utlandsfödda, vilket är något över OECD-genomsnittet. Jag noterar med intresse att Danmark ligger på runt sju procent — och ändå har de en så hätsk invandringsdebatt.

__________________________________________

*Tullock, Gordon (1981). ”The Rhetoric and Reality of Redistribution.Southern Economic Journal, 47(4): 895—907.

Written by Niclas Berggren

13 juni 2008 at 8:50

Fosterlandets väl

Jag har tidigare tagit avstånd från nationalism (se t.ex. här, här och här) och fann därför denna skrivning från Allmänna Valmansförbundet 1920, och det stöd en ung kristdemokrat uttalar för den, provocerande:

Den svenska högern är ett nationellt parti. Den sätter fosterlandet främst, dess väl över individers och klassers särintressen.

Frågan är vad som menas med ”fosterlandets väl”. Vad är det som ska sättas främst, på bekostnad av individer och klasser? Är fosterlandet någon faktiskt existerande, medveten varelse vars väl ska värnas? Det kan knappast någon mena. Avses en social välfärdsfunktion som ska maximeras? I så fall förefaller det märkligt att tala om fosterlandets väl istället för individers samlade väl, i synnerhet som det verkar godtyckligt att låta nationsgränsen utgöra en avgränsning för vilka individers nytta som ska tas med i kalkylen. Kan någon upplysa mig om hur ”fosterlandets väl” ska definieras?

Written by Niclas Berggren

9 juni 2008 at 10:17

Skrämmande syn på strejkbrytare

På senare tid har jag stött på en politisk attityd och retorik som jag trodde var utdöd. Så här skriver Petter:

[P]å min lista kommer svartfot överst av de saker man kan göra under sitt liv som i samma sekund fråntar en all värdighet och hederlighet.”

Och så här skriver Nicklas:

Strejkbrytaren är en opålitlig, gemen liten varelse som tror sig stå över resten av arbetarklassen eller ha behov som särskiljer sig från restens. Genom att svika sina kamrater och hugga kniven i ryggen på dem, genom att bevisa för dem att deras kamp betyder noll och ingenting och jobba under konflikt visar strejkbrytaren sitt rätta jag. … Också tackar de smutsiga kräken för allt de fått gratis genom att göra på det här viset. … Och i en strid kan det bli offer. Särskilt för små skadeinsekter som strejkbrytare. … Det finns inga godtagbara skäl för att bli strejkbrytare. Och det finns inga godtagbara skäl för kamraterna att inte förakta och frysa ut en sådan när konflikten är över. Han eller hon har visat att han pissar på er. Varför ska inte ni pissa på honom?”

Vad ska man säga? Vilket hat. Vilken aggression. Vilket försök att med språk och handling förnedra politiska och fackliga motståndare.

Det som upprör mig är dock inte bara den svulstiga och nedvärderande retoriken utan också hållningen i sak. Jag anser att människor ska ha rätt att strejka — men också att inte strejka. De som väljer att arbeta när andra, vars organisation av ”kamrater” man inte tillhör, inte arbetar ska inte trakasseras för det. Ingen är skyldig att offra egna förmåner för andras ekonomiska vinning.

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 17:29

Frihandel som stridsfråga

Professor Greg Mankiw har en utmärkt artikel i gårdagens New York Times i vilken han analyserar de tre presidentkandidaternas syn på frihandel. Detta är en viktig fråga för mig och för varje person som bryr sig om välståndsutveckling. Mankiw skriver:

As the economy continues to weaken from problems in the housing and credit markets, you can expect to hear more about foreigners stealing American jobs, regardless of the true merits of the case. This shift of public opinion toward economic isolationism may well become a political problem for John McCain. Compared with those of either of his possible Democratic rivals, his track record shows him to be a more unequivocal free trader.”

Mankiw konstaterar alltså att McCain* är den mest frihandelsvänliga av kandidaterna men också att Clintons och Obamas oroväckande retorik mot frihandelsavtalet NAFTA kanske inte ska tas på så stort allvar. De säger vad de tror att väljarna vill höra men kan komma att välja en mindre protektionistisk linje om de kommer till makten.

________________________

*McCain har dock även han en del negativa sidor.

Written by Niclas Berggren

17 mars 2008 at 8:42

Drastisk samhällsanalys

Carin Stenström, chefredaktör för den kristna tidningen Världen idag:

Det står klart att Sverige är ett land som arbetar på sin egen undergång. … I stort sett hela det politiska etablissemanget bekämpar familjen och har varit så framgångsrik att den svenska familjen som en frisk och självständig enhet praktiskt tagit inte existerar. … Det är dags för en motattack mot den destruktiva minoritet som terroriserar och deformerar samhället.”

Dick Erixon:

Det finns ingen rätt i Sverige. Annat än för kriminella.”

Jag efterlyser lite sans och balans.

Written by Niclas Berggren

5 februari 2008 at 10:16

Publicerat i retorik

Har alla människor lika värde?

Kdu:s ordförande Ella Bohlin skriver:

Människovärdet måste gälla som övergripande princip på alla politikområden. Människolivet är okränkbart och alla människors har ett lika värde.

Jag är ytterst osäker på vad hon menar.

  • Vad är ”människovärdet”? Att lika ska behandlas lika? Eller att alla, oavsett grad av olikhet, ska behandlas lika? Och avser i så fall ”behandlas lika” lag eller moral? (Att hävda att en värdering ”måste” gälla är för övrigt också märkligt.)
  • Vad innebär det att människolivet ”är okränkbart”? Notera att det står ”är” okränkbart, inte att det ”bör vara” okränkbart, som vore detta ett faktum, inte en värdering. Innebär det att ingen människa kan kränkas, enligt Ella Bohlin? Eller att ingen människa kan dödas? Vilka konkreta fakta beskriver hennes uttalande? Eller avser det, trots det i så fall synnerligen vilseledande språkbruket, ingen beskrivning av fakta utan blott en värdering? I så fall, vad innebär uttalandet? Att ingen människa någonsin bör kränkas? Att ingen människa (hur nu det definieras!) någonsin bör dödas?
  • Vad betyder det att alla människor har ”ett lika värde”? Jag misstänker att detta är synonymt med att hävda principen ”människovärdet”, diskuterad ovan, men jag är osäker.

Om dessa fluffiga begrepp betyder något konkret blir frågan: varför inte använda ett konkret och begripligt språk istället? Men jag anar att fluffigheten inte så lätt låter sig konkretiseras. Det dunkelt sagda är nog, som vanligt, det dunkelt tänkta.

Written by Niclas Berggren

1 februari 2008 at 8:23

Publicerat i etik, filosofi, politik, retorik

Reinfeldt bör lära av Thatcher

Moderaterna fortsätter att gå ner i opinionsmätningarna. En förklaring tror jag är Fredrik Reinfeldts svaga ledarstil, som gör att regeringen uppfattas som icke statsmannamässig. Han har en del att lära av Margaret Thatcher.

Dels är det viktigt att hålla stora tal med fyndiga, slagkraftiga och tuffa formuleringar:

Dels är det viktigt att ha självförtroende, att tro på det man gör, att tala med passion, att ta kommandot och att inte låta sig hunsas av journalister och andra.

Med denna inspiration i bagaget tror jag att Reinfeldt kan komma igen och bli poppis.

Written by Niclas Berggren

30 november 2007 at 9:23

Publicerat i media, politik, retorik

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: