Nonicoclolasos

Archive for the ‘skatt’ Category

Ohelig allians i skattefrågor

Det slog mig att man kan vilja sänka inkomstskatten av olika skäl:

  • Om man tror att en sådan sänkning ökar arbetsutbudet och om man anser att en sådan ökning är bra.
  • Om man tror att en sådan sänkning minskar arbetsutbudet och om man anser att en sådan minskning är bra.

För att knyta an till enkel mikroteori kan man här åberopa den s.k. Slutskyekvationen och påpeka att en sänkt inkomstskatt dels verkar mot lägre arbetsutbud genom en inkomsteffekt (”får jag mer kvar av en given arbetsinsats kan jag arbeta mindre och ha det lika bra som tidigare”) och att en sådan sänkning dels verkar mot högre arbetsutbud genom en substitutionseffekt (”får jag mer kvar av en given arbetsinsats är det mer lönsamt att arbeta mer”). Vilken effekt som dominerar är en empirisk fråga som man kan göra olika bedömningar av.

Kopplingarna mellan bedömningen av effekterna av en skattesänkning och synen på arbete kan illustreras av denna ”fyrfältare”:

Man skulle alltså här kunna tänka sig att en vänsterinriktad miljöpartist (som tror att sänkt skatt sänker arbetsutbudet och som förespråkar starkare incitament för fritid) och en högerinriktad moderat (som tror att sänkt skatt ökar arbetsutbudet och som förespråkar starkare incitament för arbete) i praktisk politik möter varandra och förespråkar en liknande sänkning av inkomstskatten.

Written by Niclas Berggren

1 juni 2011 at 5:33

Varför betalar inte Obama mer i skatt?

President Obama har klagat på att Kongressen inte beskattar rika tillräckligt mycket. Steven Landsburg ställer en fråga:

If the President believes that people like him ought to be paying more, then why didn’t he pay more? There is absolutely no rule against sending in more money than you owe.

Detta påminner mig om den fråga jag har ställt till de socialdemokrater som klagar på regeringens skattesänkningar: varför betalar ni inte frivilligt mer, antingen till staten eller till ett socialdemokratiskt välfärdskontor (SOVÄK)?

Ett möjligt svar: om en eller några personer betalar in mer gör det ingen vidare skillnad: alla rika måste betala mer. Landsburg menar att det är ett märkligt argument:

If the Obamas are one of, say, a million families in their financial position, and if the Obamas, and only the Obamas, send in some extra money, that’s only (by Mr Obama’s reckoning) one one-millionth as good as repealing the Bush tax cuts — but at the same time it’s costly to only one one-millionth as many taxpayers. Surely these things should scale. In fact, since you’d expect the first hundred thousand to go to the most urgent use, the president’s contribution should be worth more than one one-millionth of a million contributions, while still imposing costs on only one one-millionth as many people. If repealing the Bush tax cuts is a good deal, the Obamas’ extra voluntary contribution would be an even better one.

Jag håller med, särskilt om detta frivilliga handlande koordineras av samtliga partier på vänsterkanten. Så varför görs inte detta? Två möjliga förklaringar som jag kommer att tänka på: (i) klagandet är inte ärligt menat utan snarast att betrakta som ett slags cheap talk och (ii) det anses föreligga en risk med att förstärka välfärden i en situation när de politiska motståndarna har makten, då det kan ge dessa hela äran av tillståndet i landet (särskilt om väljarna är begränsat rationella). Fler förslag?

Se även inläggen ”Hycklar Göran Persson?” och ”Är rika socialister inkonsekventa?”.

Written by Niclas Berggren

27 april 2011 at 5:30

Publicerat i ekonomi, politik, rättvisa, skatt

Fallande skattekvot

DI:s ledarsida idag konstaterar att få idag vill höja skattekvoten och presenterar följande figur:

Bra att känna till. En intressant fråga är om regeringen föreslår nya skattesänkningar i vårpropositionen nästa vecka; en annan vilken skattekvoten är vid nästa val, 2014. Vill någon prediktera?

Se även inlägget ”Gäller Wagners lag?”.

Written by Niclas Berggren

5 april 2011 at 15:01

Publicerat i ekonomi, politik, skatt

Bör inkomst eller konsumtion beskattas?

Adam Smith noterar, i The Wealth of Nations, att konsumtionsskatter tenderar att användas istället för inkomstskatter när det är svårt att beskatta inkomster. Men det kanske är att föredra att beskatta konsumtion inställer för inkomster, även när det går att beskatta de senare (som i vårt moderna samhälle)? I nästan alla någorlunda rika länder används idag båda typerna av beskattning; Greg Mankiw presenterar pedagogiskt det nationalekonomiska huvudargumentet för att övergå till konsumtionsbeskattning:

Let W be the real wage, r be the interest rate, and t be the tax rate. Suppose I work today in order to save and consume in T years. Under an income tax, the amount of consumption I get for one hour of work is:

(1-t)W*[1+(1-t)r]^T

Under a consumption tax, the amount of consumption I get is:

(1-t)W*[1+r]^T

Now compare these after-tax relative prices to the before-tax relative price, which is

W*[1+r]^T

You can see that the consumption tax creates a constant wedge: the after-tax relative price is 1-t times the before-tax relative price, regardless of T. However, an income tax creates a growing wedge. The larger is T, the greater is the gap between the before-tax and after-tax relative price. In other words, a consumption tax taxes current and future consumption at the same rate, whereas an income tax in effect taxes future consumption at a higher rate than current consumption.

The bottom line: Both consumption taxes and income taxes discourage work, but income taxes discourage saving as well.

Någon kanske invänder att det blir svårt att införa konsumtionsbeskattning som är progressiv (om nu detta är ett önskat kännetecken hos ett skattesystem). Svaret blir att det inte alls är svårt att göra det: se t.ex. förslag här och här.

Något att tänka på när nästa stora skattereform börjar diskuteras så småningom.

Written by Niclas Berggren

5 april 2011 at 5:41

Rättvisa skatter?

Via Greg Mankiw hittar jag denna tabell, som anger vilken andel av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter som den tiondel som har högst inkomst betalar, vilken andel av de totala inkomsterna som denna tiondel tjänar samt kvoten mellan skatteandel och inkomstandel:

Man kan notera att de tio procent som tjänar mest i Sverige betalar nästan exakt lika stor andel i inkomstskatt och arbetsgivaravgfiter som deras inkomster utgör andel av de totala inkomsterna — och att siffran i USA är hela 1,35. Notera dock att denna sammanställning endast inkluderar inkomstskatter och arbetsgivaravgifter: säkerligen ser siffrorna annorlunda ut för andra typer av skatter. Min fråga är i vilket fall: Är det rent allmänt rimligt att använda en kvot av det här slaget som rättvisemått och uppnås i så fall störst rättvisa vid kvoten 1,0? Jag är nyfiken på hur ni besvarar frågor som dessa och inkluderar därför en omröstning. Motivera gärna i kommentarfältet.

Written by Niclas Berggren

31 mars 2011 at 5:10

Bryr sig fotbollsspelare om skatten?

Frågan om hur skatter påverkar människors beteende är ständigt aktuell. I en ny studie, ”Taxation and International Migration of Superstars: Evidence from the European Football Market”, undersöks hur skatter påverkar fotbollsstjärnors flyttbenägenhet i Europa. Studien finner stöd för rätt stora effekter, i synnerhet för toppspelare:

Our results show that (i) the overall location elasticity with respect to the net-of-tax rate is positive and large, (ii) location elasticities are extremely large at the top of the ability distribution but negative at the bottom due to ability sorting effects, and (iii) cross-tax effects of foreign players on domestic players (and vice versa) are negative and quite strong due to displacement effects.

Det finns alltså många resultat i studien; jag väljer här att ge prov på tre smakprov i form av diagram (som främst handlar om utvecklingen efter Bosman-domen). Först har vi en plott över sambandet mellan genomsnittlig toppskattesats för inhemska spelare i olika länder och den genomsnittliga andel av spelarna från ett land som spelar i någon av de europeiska toppligorna som spelar i det egna landets toppliga:

Som synes tycks förmågan att behålla de duktigaste inhemska spelarna samvariera negativt med den skattesats de möter. Det andra diagrammet visar samma skattemått samt hur många poäng ländernas samtliga klubbar har fått i Champion’s League, UEFA Cup och Cup Winners’ Cup:

Höga skattesatser för toppinkomster samvarierar i viss grad negativt med ländernas fotbollsprestationer. Slutligen ett diagram som jämför Danmark, som har lägre skattesats för utländska fotbollsspelare, och Sverige:

Forskarna kommenterar:

First, until the reform in 1992, there are very few top foreigners in Denmark and only slightly more in Sweden. Second, immediately following the reform, the fraction of top foreigners in the Danish league increases while the fraction of top foreigners in the Swedish league falls, so that Denmark overtakes Sweden in terms of attracting good foreign players. But the short-run effect is not very large as the pre-Bosman rules imposes tight bounds on the potential migration impact of the Danish tax scheme. Third, after the Bosman ruling, the gap in the fraction of foreigners in the two countries substantially widens and by 2008 the fraction of top foreigners is about 6 times as large in the Danish first league than in the Swedish first league.

Se där: det verkar som om den institutionella konkurrensen är verksam för toppspelare i fotboll. Dessa resultat ger upphov till många frågor — t.ex. om resultaten gäller annan toppkompetens i samhället (och vilka effekterna av att locka till sig färre i den kategorin i ett land blir) och hur särskilda skattesatser för fotbollsspelare och andra toppyrkesmän kan motiveras i ett rättviseperspektiv (kan man klara sig i konkurrensen om den bästa arbetskraften och ha kvar en generell skattepolitik?).

Written by Niclas Berggren

27 mars 2011 at 5:01

Gäller Wagners lag?

Nej, jag talar inte om komponisten Richard Wagner utan om dennes landsman, nationalekonomen Adolph Wagner, som formulerade en lag om sambandet mellan ekonomiskt välstånd och offentlig sektors storlek. Lagen säger att de offentliga utgifterna växer snabbare än BNP och att de offentliga utgifternas andel av BNP därför stiger med tiden. Orsakerna kan t.ex. vara att i takt med ökat välstånd efterfrågar människor mer offentligt finansierad välfärd och att administration blir allt kostsammare i en större ekonomi.

Vid en hastig anblick tycks Wagners lag gälla i många länder och tidsperioder — men en färsk studie av Dick Durevall och Magnus Henrekson, ”The Futile Quest for a Grand Explanation of Long-Run Government Expenditure”, visar att den inte alltid gäller:

According to our main results, Wagner’s Law does not hold in the long run, although the data are consistent with Wagner’s Law between roughly 1860 and the late 1960s in Sweden, and the 1970s in the UK. This can be traced to the formation of the modern public sector, including the introduction of public education, health care, and so forth. Yet Wagner’s Law did not hold during the initial industrialization phase (before 1860), or during recent periods.

En möjlig förklaring kan vara politisk: väljare röstar på politiker som önskar begränsa skattekvoten och den offentliga sektorns relativa tillväxt. Det kan t.ex. vara så att en ekonomisk kostnad inträder när staten når en viss nivå, i termer av negativa incitamentseffekter av beskattning, som kan få politiker att sluta expandera statens omfattning i allt snabbare takt.

Addendum: Adolph Wagner föddes på denna dag för 176 år sedan.

Written by Niclas Berggren

25 mars 2011 at 5:39

Skatter för tillväxt

Skatter torde utgöra en av de allra mest kontroversiella politiska frågorna. Hur höga ska de vara? När ska de höjas och sänkas? Vilken mix av skatter är bäst för tillväxt? Frågor av det här slaget analyseras i den nya studien ”Tax Policy for Economic Recovery and Growth”, publicerad i Economic Journal. En av forskarna beskriver resultaten. Först gällande hur skattesänkningar kan användas för att stimulera ekonomin i en nedgång:

In summary, the best tax cut for increasing demand and promoting long-run growth appears to be a reduction in personal income taxes and social security contributions on low-income households.

Detta torde stämma rätt bra in på den svenska skattepolitikens inriktning med jobbskatteavdrag, som är relativt gynnsamma för låginkomsttagare. (Alla har för övrigt inte insett att skattesänkningar är ett användbart verktyg för att stimulera ekonomin.) Vidare gällande vilka skatter som bör höjas, om behov av det finns, t.ex. i ett läge med stora underskott:

We therefore argue that the tax increases after the crisis should focus on taxes that have been shown to be least harmful to growth, i.e. particularly recurrent taxes on immovable property and general consumption taxes.

Med andra ord: enhetlig moms (jag gillar rent allmänt generalitet i skattesystemet) och höjd fastighetsskatt. Som tur är är behoven av skattehöjningar små i Sverige, pga. lågt budgetunderskott.

Slutligen fann jag det intressant att denna studie fann belägg för en negativ relation mellan skattekvot och långsiktig tillväxt. Något att begrunda för Håkan Juholt och andra.

Written by Niclas Berggren

14 mars 2011 at 6:08

Glöm inte bort generalitet

Skattereformen 1990–91 syftade bl.a. till att förenkla skattesystemet och att göra det mer likformigt. Sedan dess har undantagen, fallen av olika behandling och krånglet tilltagit (föga förvånande, för den som är förtrogen med James Buchanans ”cykelteori” för skattesystem*). I valrörelsen föreslogs, i linje med denna utveckling, sänkt restaurangmoms. Nu föreslås ytterligare ett undantag, i form av RIT-avdrag för IT-tjänster i hemmet (sedan tidigare finns RUT- och ROT-avdrag). Det är nog ingen slump att Centern står bakom förslaget: de har tidigare visat sig mindre intresserade av generalitet genom att förespråka behovsprövade bidrag.

För den som är för sänkta skatter kan det te sig lockande med alla dessa sänkningar och avdrag — och jag lutar åt att finna dem mer önskvärda än inga sänkningar alls. Jag vill dock ansluta mig till dem som tycker att det börjar bli dags för en översyn av skattesystemet, så att ett helhetsgrepp återigen tas i en större reform. Jag tilltalas härvidlag av James Buchanans generalitetsprincip. Istället för att ta det utrymme man anser finns för skattesänkningar och rikta det till olika specifika områden skulle man kunna använda det för att sänka allmänna skattenivåer. T.ex. skulle den statliga inkomstskatten kunna sänkas istället för att fler utgifter eller gåvor görs avdragsgilla.

*Se gärna, på detta tema, min uppsats ”The Frailty of Economic Reforms: Political Logic and Constitutional Lessons”.

Written by Niclas Berggren

3 mars 2011 at 5:49

Köpa sig fri från staten

Ron Paul sitter i Representanthuset i USA och ställde härom veckan följande fråga:

Would you consider a deal where you agree to opt out of the system entirely? You would pay a flat 10% tax for the rest of your lives, but in return you would agree to not ask the government for anything?

Jag gillar tankeexperimentet: att man i samma stat kan tänka sig en valfrihet gällande hur mycket man betalar till och får från staten. (Jag skissar faktiskt på en modell för ett sådant system i min artikel ”Social Order through Constitutional Choice: A Contractarian Proposal”, publicerad i Public Choice.) Det finns förstås en rad praktiska problem — bl.a. hur man ska hantera kollektiva nyttigheter, hur omfördelning ska kunna bedrivas och om systemet är robust mot ömkansvärda fall av personer som har valt att stå utanför men som sedan behöver statens stöd — men sådana bör inte hindra oss från att ibland fundera mer visionärt på välfärdsstatens grundläggande utformning. Hur ser du på Pauls förslag?

Written by Niclas Berggren

22 februari 2011 at 15:02

Publicerat i frihet, politik, skatt, staten

Ger skattesänkningar valframgång?

En central stridsfråga i den svenska valrörelsen tidigare i år var skatterna. Under föregående mandatperiod genomförde regeringen stora inkomstskattesänkningar för arbetstagarna. De rödgröna accepterade stora delar av dessa skattesänkningar ex post: kanske därför att de kände till resultatet i den nya studien ”Do Voters Reward and Punish Governments for Changes in Income Taxes?”, publicerad i Journal of Elections, Public Opinions and Parties, i vilken det antyds att inkomstskattesänkningar är poppis:

An analysis of national elections between 1990 and 2006 in 19 countries finds evidence that governing parties that raise (lower) taxes lose (gain) votes in subsequent elections. Further analyses are suggestive that right-wing incumbents are more strongly affected by changes in basic income tax levels than left-wing and centrist governing parties. However, these findings hold only when measuring changes in income tax brackets that broadly affect the electorate, suggesting a certain degree of economic rationality.

Regeringen lär fortsätta med sina skattesänkningar i form av ett femte jobbskatteavdrag (inte minst efter den positiva utvärdering som härförleden lades fram och diskuterades på Rosenbad). Hur ska Socialdemokraterna bemöta detta?

Nå, jag fann det i vilket fall uppiggande att väljarna uppvisar ”ett visst mått av rationalitet”.

Written by Niclas Berggren

5 december 2010 at 8:24

Publicerat i ekonomi, politik, rationalitet, skatt, val

Hur uppnås statsfinanser i balans?

Tidigare forskning tyder på att minskade offentliga utgifter, snarare än skattehöjningar, förmår minska problem med stora budgetunderskott och statsskulder. Denna slutsats får nytt stöd i studien ”Major Public Debt Reductions: Lessons from the Past, Lessons for the Future”:

First, our results suggest that major debt reductions are mainly driven by decisive and lasting (rather than timid and short-lived) fiscal consolidation efforts focused on reducing government expenditure, in particular, cuts in social benefits and public wages. Revenue-based consolidations do not seem to contribute to a major debt reduction. Second, robust real GDP growth also increases the likelihood of a major debt reduction because it helps countries to ”grow their way out” of indebtedness.

I tider av statsfinansiell oblans verkar det särskilt klokt att hålla politiker som förespråkar skattehöjningar och nolltillväxt borta från finansdepartement och andra maktens boningar.

Written by Niclas Berggren

21 november 2010 at 14:09

Kan vänster och höger vara mer precisa?

Personer som står till vänster i politiken tycks mest av allt vurma för högre inkomstjämlikhet; personer som står till höger i politiken tycks mest av allt vurma för lägre skatter. Det jag skulle vilja fråga personer ur båda grupperna är vilket slutmål de har. Närmare bestämt:

I dagspolitiken levereras ofta förslag som syftar till att uppnå en lägre Gini-koefficient (från vänster) och en lägre skattekvot (från höger), men jag undrar när slutpunkten vid vilken vidare reformer inte längre anses behövas är nådd. (Förvisso vore det även intressant att höra hur en högerperson svarar på den första frågan och en vänsterperson på den andra.)

Written by Niclas Berggren

13 september 2010 at 4:27

Publicerat i jämlikhet, politik, skatt

Varför ger jobbskatteavdraget fler jobb?

Jag rapporterade häromdagen om en beräkning av professor Lennart Flood som ger vid handen att jobbskatteavdraget kan förväntas ge upphov till drygt 70 000 nya jobb. Finansdepartementet har tidigare beräknat effekten till ca 80 000 jobb. I den politiska debatten diskuteras nästan uteslutande direkta fördelningseffekter av avdraget; att det kan ge upphov till nya jobb verkar vara allmänt okänt. Så här förklarar Finanspolitiska rådet varför nya jobb följer:

En rationell politisk diskussion om jobbskatteavdraget förutsätter tydlighet om hur det är tänkt att fungera. Här finns det anledning att vara kritisk mot regeringens pedagogik. Den framhåller att avdraget gör det mer lönsamt att arbeta och därför kan antas leda till ett högre arbetskraftsdeltagande. Däremot har man inte velat förklara varför det högre utbudet av arbetskraft kommer att motsvaras av en högre efterfrågan, så att de som vill ha jobb också får det. Den uppenbara mekanismen är att ett större arbetskraftutbud på sikt leder till att lönerna före skatt, och därmed företagens lönekostnader, hålls tillbaka, vilket gör det mer lönsamt för företagen att anställa. Samtidigt kan lönerna efter skatt antas öka mer än som annars skulle bli fallet. Kombinationen av lägre löneökningar före skatt och högre löneökningar efter skatt innebär att såväl arbetsgivare som löntagare tjänar på reformen. Detta är möjligt därför att de tillgängliga resurserna ökar om fler arbetar. En omfattande empirisk forskning från andra länder tyder på att jobbskatteavdrag har betydande positiva sysselsättningseffekter.

Pedagogiskt föredömligt!

Written by Niclas Berggren

10 september 2010 at 5:31

Varför förbättrar inte socialdemokrater välfärden?

Socialdemokraterna attackerar regeringen för att ha sänkt skatterna med 100 miljarder kr. Antag att socialdemokrater har fått 25 procent av dessa sänkningar, dvs. 25 miljarder kr eller 6,25 miljarder kr per år. Vad hindrar dessa från att koordinera ett givande av denna summa till vad socialdemokrater kallar välfärdssatsningar? Om samhället har blivit hemskt pga. skattesänkningar istället för välfärdssatsningar, varför gör inte de som tycker så något åt saken själva? För den delen kan de ge ännu mer, om de föredrar en riktigt hög skattekvot.

Socialdemokraterna kan inrätta ett välfärdskontor (SOVÄK) som räknar ut vad var och en som så önskar ska betala, sedan kan de erbjuda autogiro för en månatlig penningöverföring (kanske motsvarande jobbskatteavdraget). Därefter kan välfärdsexperterna Thomas Östros och Ylva Johansson bestämma hur pengarna ska användas. Skulle inte samhället, givet socialdemokratisk retorik, bli mycket bättre av ett sådant här frivilligt omfördelningssystem?

Varför gör de inte detta? Som professor Saul Smilansky anför i ”On Practicing What We Preach”, publicerad i American Philosophical Quarterly:

But one cannot, as a rule, avoid living according to one’s principles, when one is preaching their implementation, just because others do not join.

Om det gäller på individnivå torde det gälla i ännu högre grad för en stor grupp i samhället, såsom alla socialdemokrater. Det de väljer att göra med sina skattesänkningar får stor effekt på hela samhället.

Se även inläggen ”Hycklar Göran Persson?” och ”Är rika socialister inkonsekventa?”.

Written by Niclas Berggren

29 augusti 2010 at 4:56

Publicerat i politik, skatt, välfärd

Jobbskatteavdragets effekter

Den mest framträdande delen av regeringens skattepolitik är jobbskatteavdraget. Vad har det haft för effekter? Professor Lennart Flood och docent Anders Vredin skriver på DI Debatt idag:

Jobbskatteavdraget höjer sysselsättningen med uppemot 70 000 nya jobb och en stor del av finansieringen sker via dynamiska effekter. Inkomstfördelningen blir samtidigt något jämnare vilket förklaras av att reformen gör det mer lönsamt för låginkomsttagare att arbeta.

Det kanske är av dessa skäl även de rödgröna vill behålla huvudparten av jobbskatteavdraget? Här kan du läsa Lennart Floods hela analys, och här kan du se hur mycket mer pengar per månad du får behålla pga. avdraget.

Written by Niclas Berggren

27 augusti 2010 at 11:39

Skuggekonomins storlek

Ny statistik från professor Friedrich Schneider indikerar att skuggekonomin, eller den svarta sektorn, i olika länder har ökat under finanskrisen:

Kan ökningen tänkas bero på en ökad desperation hos många med knapp ekonomi? Dock är Sveriges skuggekonomi mindre idag än 2006, enligt Schneiders skattningar (som dock inte accepteras av alla).

Källa: The Economist.

Written by Niclas Berggren

20 augusti 2010 at 13:45

Publicerat i ekonomi, fusk, kriser, skatt

Stimulerande skattesänkningar

Nu ser vi en konjunkturuppgång, och kraven på stimulanspaket har snarast förbytts i krav på sparprogram för att minska de stora budgetunderskott som tidigare stimulanspaket bidrog till att skapa. Nå, lågkonjunkturer kommer och går, och det är viktigt att klargöra hur ekonomin kan stimuleras när de inträffar. Vissa, som nationalekonomen Torbjörn Becker, hävdar att skattesänkningar inte är ett bra sätt att stimulera ekonomin i lågkonjunktur. Skälet är att människor under osäkerhet tros öka sitt sparande istället för sin konsumtion om de får mer pengar kvar efter skatt. Nationalekonomen Bryan Caplan kontrar:

[T]ax cuts/helicopter drops of cash/whatever do much more to stimulate demand than they appear. Even if they don’t persuade anyone to actually spend more, they move people closer to their financial comfort zone. And once they reach that zone, they’ll start spending again! Even seemingly ineffective efforts to boost demand reduce the time we’ll have to wait before demand begins to rise.

Detta är en finurlig tanke! Det finns för övrigt också empiriska belägg för att skattesänkningar faktiskt har en stimulerande effekt. Kanske just därför att de för en hel del människor in i den zon Caplan talar om, där de erhåller mod att spendera.

Se även nationalekonomen Greg Mankiws teoretiska resonemang i samma anda.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

6 augusti 2010 at 5:27

Minskar alkoholrestriktioner brottsligheten?

Vad säger forskningen om alkoholens påverkan på brottslighet och om vilka metoder som är mest effektiva för att reducera en sådan eventuell inverkan? Detta klargörs i den nya översiktsartikeln ”Alcohol Regulation and Crime”:

Our final assessment is that there is ample evidence to conclude that at least some of the extensively documented correlations between alcohol availability, alcohol consumption, crime, and violence do, in fact, represent ”true” causal effects of alcohol use on crime commission. … We focus our review on four main types of alcohol regulations: price/tax restrictions, age-based availability restrictions, spatial availability restrictions, and temporal availability restrictions. We conclude that there is strong evidence that tax- and age-based restrictions on alcohol availability reduce crime.

Medan punktskatter och åldersbegränsningar alltså har en distinkt negativ effekt på alkoholrelaterad brottslighet, tycks inte begränsningar på försäljning i tid och rum ha det. Fler Systembolagsbutiker, gårdsförsäljning och mer generösa öppettider förefaller alltså inte leda till högre kriminalitet.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

25 juli 2010 at 5:30

Två skäl att motverka Miljöpartiet

Det går bra för Miljöpartiet, enligt opinionsmätningarna. De för mig två tyngsta skälen att inta en fortsatt negativ hållning är:

  1. Skolpolitiken: där betyg och traditionellt undervisande lärare ifrågasätts. Nya rön visar att tidiga betyg gynnar elever från studiesvaga miljöer och att frånvaron av traditionellt undervisande lärare troligen förklarar sämre svenska skolresultat.
  2. Arbetspolitiken: där höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, skattehöjningar för arbetande, skattesänkningar för pensionärer och friår kommer att ge starkare incitament att inte arbeta (lika mycket). Peter Norman på Sjunde AP-fonden klargör att politik av detta slag äventyrar framtidens pensioner: ”Men svenskarna kan inte kosta på sig ett sjunkande eller stillastående arbetsutbud. Det kommer morgondagens pensionärer oundvikligen att få äta upp.”

Se även den forskningsbaserade granskning av de rödgrönas ekonomiska politik som nationalekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl har genomfört.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

3 juli 2010 at 6:08

Ska de som betalar mycket skatt få fler röster?

Jag fick häromdagen lära mig att Preussen tillämpade ett system där rösterna i val till den lägre kammaren i parlamentet hade olika vikt beroende på hur mycket skatt de röstande betalade. Det fick mig att fundera på för- och nackdelar med ett sådant system. Ett par möjliga fördelar:

  • Det kan anses mer rättvist att de som bidrar mer till det offentliga också ska ha en större möjlighet att påverka hur medlen används.
  • Det skulle ge incitament för människor att inte skattefuska.

Två möjliga nackdelar:

  • En person, en röst uppfyller ett grundläggande krav på politisk jämlikhet i enlighet med proceduriell rättvisa.
  • Det kan leda till ett högre skattetryck än vad som anses önskvärt.

Ser du ytterligare för- eller nackdelar? Om man finner att fördelarna överväger uppkommer två andra frågor. För det första: Hur ska vikterna bestämmas? Man kan tänka sig Preussens system med tre kategorier men också ett kontinuerligt system: ju fler kronor man betalar i skatt, desto tyngre väger ens röst. Man måste här bestämma vilka skatter som ska ingå i kalkylen — vissa, som moms, är t.ex. svåra att mäta på individnivå — samt exakt formel. Om någon betalar 50 000 kr i skatt och en annan 150 000 kr, ska den förra få en röst och den senare tre? För det andra: Skulle ett förslag av detta slag ha någon chans att godkännas i en omröstning i riksdagen eller i en folkomröstning (med tanke på att en minoritet av stora skattebetalare skulle gynnas)?

Se även det tidigare inlägget ”Dags att överge ‘en man, en röst’?”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

1 juli 2010 at 5:17

Publicerat i politik, rättvisa, skatt, val

EU:s skattekvoter

När Finlands nya statsminister igår besökte Sverige sade hon att skattesänkningar inte var aktuella i Finland. Det fick mig att undra hur skattekvoten ser ut där. Det visar sig då att den är fyra procentenheter lägre än i Sverige. Finnarna har alltså redan en betydligt lägre skattekvot.

Eurostat har nyligen släppt data på skattekvoter i EU för 2008:

Som synes ligger Sverige tvåa, efter Danmark, trots Alliansens skattesänkningar. Om de rödgröna vinner valet i september är min prediktion att Sverige inom några år kommer att återta förstaplatsen.

I detta diagram kan man se EU-27 under 2000-2008. Man kan här inte se enskilda länder särskilt tydligt; det intressanta tycker jag är att någon konvergens inte kan konstateras under perioden. Skattekvoterna ligger ungefärligen mellan 30 och 50 procent. (Sverige är den ljusgröna kurva som börjar högst upp till vänster.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

29 juni 2010 at 14:47

Publicerat i EU, skatt

Varför skattefuskas det?

Det är inte särskilt lätt att skattefuska i en modern ekonomi, eftersom inkomster i regel inrapporteras av en tredje part. Förklarar det att skattefusket är relativt begränsat — eller beror det snarare på en moralisk uppfattning att det är fel att skattefuska? En ny dansk studie, ”Unwilling or Unable to Cheat? Evidence from a Randomized Tax Audit Experiment in Denmark”, finner följande:

Using comprehensive administrative tax data, we present four main findings. First, we find that the tax evasion rate is very small (0.3%) for income subject to third-party reporting, but substantial (37%) for self-reported income. Since 95% of all income is third-party reported, the overall evasion rate is very modest. Second, using bunching evidence around large and salient kink points of the nonlinear income tax schedule, we find that marginal tax rates have a positive impact on tax evasion, but that this effect is small in comparison to avoidance responses. Third, we find that prior audits substantially increase self-reported income, implying that individuals update their beliefs about detection probability based on experiencing an audit. Fourth, threat-of-audit letters also have a significant effect on self-reported income, and the size of this effect depends positively on the audit probability expressed in the letter. All these empirical results can be explained by extending the standard model of (rational) tax evasion to allow for the key distinction between self-reported and third-party reported incomes.

Det tycks alltså inte vara så att moraluppfattningar hindrar skattefusk: när människor tror sig kunna komma undan med skattefusk är fusket relativt omfattande. Genom ett ändrat regelverk, med inrapportering av inkomster från en tredje part och med en tydlig risk för granskning, påverkas beteendet tydligt. Jag tillhör dem som finner den svenska skattekvoten för hög, men jag anser inte att skattefusk är rätt metod att ”åtgärda” det problemet. Det bör istället hanteras på politisk väg. För varje givet regelverk anser jag att medborgarna ska betala de skatter de är ålagda att betala.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 juni 2010 at 10:20

Vilken lön väljer du?

Läs sedan vad Dan Ariely har att säga om ditt val.

Written by Niclas Berggren

16 juni 2010 at 5:29

Publicerat i inkomst, lycka, psykologi, skatt, status

Naturliga skatter

Människan är inte så speciell: mycket har hon gemensamt med andra djur. Såsom beskattning:

The more closely knit an animal society is, and the more interdependent its members, the higher the rate of taxation. … Among another Australian species of cooperatively breeding birds, the superb fairy-wren, dominant males notice when their helpers are less than superb about paying their taxes. Should a helper fail to feed and groom the dominant’s nestlings, or to give an alarm call on seeing intruders enter the territory, the dominant male will angrily chase, harass and peck at the helper, for up to 26 hours at a time.

Vill man tillhöra gruppen får man alltså betala priset för det, oavsett om man är människa eller fågel. Däremot torde det kunna gå att rationellt utvärdera vilken nivå och typ av beskattning som är mest ändamålsenlig om man är människa: se här och här. Jag är inte säker på att fåglarna har den förmågan.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

3 juni 2010 at 11:26

Publicerat i djur, forskning, natur, skatt

Frank får mothugg om progressiv beskattning

Robert Frank argumenterar i NYT för progressiv beskattning för att dämpa det problem han upplever finns med höga inkomster: de utgör (eller möjliggör) statussignaler som gör personer med lägre inkomster olyckliga. David Friedman påpekar bl.a. denna svaghet i argumentationen:

But there are also negative externalities from low incomes and positive externalities from high incomes. Consider again the case of medicine. The cost of drugs is in large part the fixed cost of developing them. The more rich people there are who can afford cutting edge drugs, the lower their per unit cost and the wider the range of drugs available. Similarly for cutting edge surgical procedures and any other good where a substantial part of what is being produced is information. There is no reason in economic theory, and you offer no reason, to think that the net externalities run in the direction your argument requires—that making one person richer on net lowers the welfare of others. For all we know it raises it—in which case the consistent application of your arguments would require you to support redistribution from poor to rich.

Detta är i linje med argument som att det kan vara bra med statusjakt om den får dem som driver den ekonomiska utvecklingen att anstränga sig mer och om den leder till lyxkonsumtion som utgör ett första steg i spridandet av förbättrade produkter till det stora flertalet. I vilket fall torde det vara svårt att ta bort statusjakt genom beskattning. Tar den sig inte uttryck på ett sätt, tar den sig sannolikt uttryck på ett annat sätt. Kanske går det inte att få bort statusjakt ens om man skulle vilja utan att ta bort möjligheten till social rörlighet. Slutligen finns det tecken på att de relativa konsumtionseffekter som Frank utgår ifrån inte är så entydigt förekommande som han vill göra gällande. Jag känner mig inte övertygad av Franks argumentation.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2010 at 11:25

Ett innovativt skatteförslag

När man funderar på framtidens skattesystem är det lätt att fastna i gamla hjulspår. ”Sänk den och den skatten, höj den och den”. Det är därför extra stimulerande när nya idéer på skatternas område framförs. Så sker i uppsatsen ”Tax Buyouts”:

The paper studies a fiscal policy instrument that can reduce fiscal distortions without affecting revenues, in a politically viable way. The instrument is a private contract (tax buyout), offered by the government to each citizen, whereby the citizen can choose to pay a fixed price in exchange for a given reduction in her tax rate for a period of time. … Under simple pricing, the introduction of the buyout is revenue neutral but, by reducing distortions, it benefits a significant fraction of the population and leads to sizable increases in aggregate labor supply, income and consumption.

Tanken är alltså att jag kan välja att betala samma skattesumma till staten som under nuvarande skattesystem, med den skillnaden att jag efter klumpsummebetalningen kan arbeta hur mycket jag vill utan att det påverkar min totala skatt. Marginalskatten torde de facto bli noll. Arbetsutbudet kommer att öka, konsumtionen kommer att öka, andras inkomster kommer att öka och de totala skatteintäkterna kommer att öka. Detta låter som en Paretoförbättring. Ser du några svagheter med förslaget? Om inte, tror du att något politiskt parti kommer att nappa på det här förslaget? I så fall, vilket? Om inte, vilka är de politiska hindren?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

18 maj 2010 at 11:27

Tillväxthämmande skatter

När man följer den politiska debatten får man ibland intryck av att vissa inte ser något samband mellan skatter och tillväxt. Det gör dock OECD, i den nya studien ”Tax and Economic Growth”:

This paper investigates the design of tax structures to promote economic growth. It suggests a “tax and growth” ranking of taxes, confirming results from earlier literature but providing a more detailed disaggregation of taxes. Corporate taxes are found to be most harmful for growth, followed by personal income taxes, and then consumption taxes. Recurrent taxes on immovable property appear to have the least impact. A revenue neutral growth-oriented tax reform would, therefore, be to shift part of the revenue base from income taxes to less distortive taxes such as recurrent taxes on immovable property or consumption.

Dags för en ny skattereform i Sverige?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

13 maj 2010 at 11:21

Längd och brott

Att det finns ett samband mellan att vara ful och att vara brottsling är sedan tidigare klarlagt. Nu visar en ny studie, ”Short Criminals: Stature and Crime in Early America”, att det även finns (eller, snarare, att det fanns) ett samband mellan att vara kort och att vara brottsling:

In this paper we consider the extent to which criminal activity in the nineteenth century was conditioned on an individual’s height. With data on convicts incarcerated in Pennyslvania penitentiaries between 1826 and 1876, we estimate the parameters of a Wiebull proportional hazard specifications of individual crime, in which the transition into criminal activity is a function of labor market disadvantage that is conditioned on height. Our results suggest early America criminals were short as crime appears to have been conditioned on height ― taller individuals had a lower probability of making a transition into criminal activity.

Den rimliga förklaringen är att långa gynnas på arbetsmarknaden, vilket kan skapa en högre sannolikhet för utanförskap i de kortas skara. Man väljer inte sin längd — är då inte skillnader i socioekonomiska utfall som har med längd att göra fundamentalt orättvisa? Dags för längdskatt? Eller, åtminstone, aktiva försök att motverka negativ särbehandling pga. avsaknad av längd?

Se även inläggen ”Varför tjänar långa mer?”, ”Längden spelar roll””Längd som mått på levnadsstandard”, ”Längd och lön hänger ihop””Längd ger dominans” och ”Lyckligare på toppen”.

Written by Niclas Berggren

11 maj 2010 at 11:39

Överlever välfärdsstaten?

För att en välfärdsstat ska kunna överleva på sikt torde det krävas att medborgarna är beredda att betala för den. En schweizeisk studie, ”Is the Welfare State Sustainable? Experimental Evidence on Citizens’ Preferences for Redistribution”, finner följande:

The major finding of the paper, however, is that estimated average WTP [willingness to pay] is maximum at 21% of GDP devoted to redistribution, clearly below the current value of 25%. Moreover, this value differs importantly depending on attitudes toward the desirable amount of redistribution and the government’s role in dealing with inequality. Thus, there is reason for concern with regard to the sustainability of the Swiss welfare state.

Tre reflexioner:

  • Bör välfärdsstatens storlek motsvara den genomsnittliga betalningsviljan för den?
  • Spelar den genomsnittliga betalningsviljan nödvändigtvis någon större roll för välfärdsstatens överlevnad, med tanke på att de med låg betalningsvilja kan utgöra en minoritet som kan köras över i parlamentet?
  • Är den genomsnittliga betalningsviljan för den svenska välfärdsstaten större eller mindre än dess faktiska omfattning idag?

Written by Niclas Berggren

27 april 2010 at 11:45

Betalar pensionärer mer i skatt?

Thomas Östros besvarar en fråga:

Pensionärerna får sänkt skatt, är ni nöjda med sänkningen?
– Det är det första vallöftet från regeringen och löftet är att klyftan skall bestå mellan pensionärer och löntagare. Klyftan är omoralisk och den ska bort.

Men hur ser det ut: har Sveriges pensionärer en högre skattekvot än de som arbetar? Existerar den klyfta Östros talar om? Ta en titt på följande diagram:

Notera att personer i åldersgrupperna 30-59, 60-64 och 65-74 har nästan exakt samma genomsnittliga skattekvot. De äldsta pensionärerna har en lägre genomsnittlig skattekvot än nyss nämnda grupper.

Written by Niclas Berggren

16 april 2010 at 5:39

Publicerat i ålder, ekonomi, politik, skatt

Har rökförbud effekt?

Ja, rökförbud har definitivt haft effekt på den mängd rök människor utsätts för på offentlig plats i Canada. Detta enligt den nya studien ”Public-Place Smoking Laws and Exposure to Environmental Tobacco Smoke (ETS) in Public Places”:

In fixed-effects models we find that these laws had no effects on smoking but induced extremely large and statistically significant reductions in exposure to ETS in bars and restaurants for both non-smokers and smokers. … Interestingly, we also estimate that public-place smoking laws significantly increased non-smokers’ exposure to ETS at building entrances, suggesting that the laws displace some smokers from inside venues to just outside those places. We did not find that the laws had significant effects at affecting exposure in several other venues, however, including in cars, in other people’s homes, at bus stops and shelters, and at parks.

De senare resultaten antyder att om man vill minska omfattningen av den rök människor utsätts för på ”alla” platser, bör rökförbud kompletteras med höga tobaksskatter.

Written by Niclas Berggren

10 april 2010 at 13:31

Svenska skattekilar

Av vissa i den politiska debatten kan man få intryck av att nuvarande regering har bedrivit en extrem skattesänkningspolitik. Men tar man en närmare titt, dels på förändringarnas storlek och dels på hur svenska skatter förhåller sig till jämförbara länders, förefaller den retoriken något överdriven. Denna färska figur från OECD illustrerar skattekilarna* 2005 och 2008 för en ensamstående person utan barn som uppbär 67% respektive 100% av genomsnittsinkomsten i Sverige, övriga nordiska länder samt OECD:

Visst har en sänkning ägt rum i Sverige, men den förefaller relativt begränsad, särskilt för personer som uppbär 100% av genomsnittsinkomsten. Dessutom ligger svenska marginalskattekilar för dessa personer även efter skattesänkningarna betydligt över genomsnitten i Norden och OECD.

___________________

* Skatteverket definierar (s. 23): ”Med skattekil avses den totala marginaleffekten på en extra arbetsinsats. Därvid beaktas förutom socialavgifterna (skattedelen av dessa, se ovan) och inkomstskatten på förvärvsinkomster också konsumtionsskatterna. Skattekilen kommer därmed att ange skillnaden mellan ökningen av arbetsgivarens kostnad för arbetskraften, ibland kallad den reala produktlönen, och ökningen av individens reala köpkraft med hänsyn tagen till alla förändringar av skatter (och inkomstberoende bidrag) som påverkas av inkomstökningen, ibland kallad den reala konsumtionslönen.”

Written by Niclas Berggren

31 mars 2010 at 5:55

Publicerat i ekonomi, nationalekonomi, skatt

Skatter påverkar beteende

Jag påpekade nyligen en pervers effekt av rökförbud och framhöll högre beskattning som ett väsentligt komplement. Den nya studien ”Prices and Cigarette Demand: Evidence from Youth Tobacco Use in Developing Countries” tyder på att det senare är en verksam åtgärd för att påverka ungdomar i utvecklingsländer. Som en av forskarna uttrycker det:

[P]olicymakers in developing countries could reduce cigarette consumption by youths by raising taxes. A 10% increase in the price will reduce youth cigarette demand by 18.3%.

Written by Niclas Berggren

21 mars 2010 at 12:16

Egenintresserade väljare

Styrs väljare av ideologi eller egenintresse när de tar ställning i politiska frågor? Frågan är omdiskuterad. En ny österrikisk enkätbaserad studie antyder att båda spelar roll men att egenintresset dominerar som förklaringsfaktor:

We find that subjective self-interest – in this specific case the expectation of personally adverse consequences of a policy measure – is the most important, if not dominant, identified determinant of the acceptance of policy measures. People who expect to personally face adverse consequences of a policy measure are less likely to find this measure appropriate. … [O]ur results indicate that (subjective, perceived) self-interest is the stable factor in opinion formation while the influence of ideology is vastly dependent on the nature of the tested policy measure (tax raises vs. spending cuts).

Resultatet erhålls genom ekonometrisk analys men kan illustreras av följande figur, som visar hur väljarna rangordnar alternativa sätt att finansiera en inkomstskattesänkning beroende på hur alternativen förväntas påverka den egna ekonomin:

Om en åtgärd drabbar en själv ekonomiskt  är man alltså mer negativ till den. Det kan förstås vara så att samma rangordning skulle erhållas på ideologisk grund, men den ekonometriska analysen antyder alltså en distinkt effekt av egenintressevariabeln även när man kontrollerar för ideologi. Det har nog många politiker insett, varför de kommer med utspel, som maxtaxan på dagis, som påverkar marginalväljares ekonomi positivt.

Written by Niclas Berggren

18 mars 2010 at 13:43

Stimulerande skattesänkningar?

Som Gunnar Hökmark konstaterar har Mona Sahlin krävt större stimulansåtgärder än de regeringen har genomfört. Samtidigt kritiserar hon regeringens jobbskatteavdrag. Det som slår mig är att hon inte verkar kunna tänka tanken, att skattesänkningar kan stimulera ekonomin. Som professorn i nationalekonomi vid Harvard Greg Mankiw säger i en färsk intervju:

I am enough of a Keynesian to believe that the stimulus does, in fact, stimulate, although I probably would have emphasized tax reductions over government spending increases.

Om han har rätt, vilket det finns tecken på, borde inte en stimulansvän som Sahlin mildra sin kritik av jobbskatteavdraget, en kritik som primärt tycks ha fiskala dimensioner, av typen ”skatten sänks med lånade pengar”? Det är väl klart att stimulansåtgärder ska ske med lånade pengar?

Written by Niclas Berggren

9 mars 2010 at 16:52

Vad betyder ROT och RUT?

Debattens vågor om RUT- och ROT-avdragen går höga — se t.ex. inlägg från Andreas BerghAli Esbati och Isobel Hadley-Kamptz, som inte finner det klandervärt att s-toppar utnyttjar RUT-avdraget trots att de vill avskaffa det. Det gör däremot jag, och jag undrar rent allmänt om inte rika socialister är inkonsekventa.

Här vill jag dock primärt ägna mig åt en språklig fråga: Vad betyder dessa båda förkortningar? Jo:

  • RUT står för rengöring, underhåll och tvätt.
  • ROT står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad.

Numera kallas båda dessa typer av arbete officiellt för husarbete, och för det kan alltså avdrag göras för halva arbetskostnaden.

Se även inlägget ”Socialdemokratisk logik?”. Media: DN.

Written by Niclas Berggren

4 mars 2010 at 15:58

Pervers effekt av rökförbud

Det finns goda argument för rökförbud, men en ofta förbisedd effekt har identifierats i den nya studien ”The Effect of Bans and Taxes on Passive Smoking”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics (preliminär gratisversion här):

Smoking bans perversely increase nonsmokers’ exposure by displacing smokers to private places where they contaminate nonsmokers.

Detta drabbar i synnerhet barn, när rökande föräldrar i ökad grad röker i hemmet. Inspirerade av bl.a. ekonomipristagaren Gary Beckers forskning finner forskarna att högre punktskatter däremot har en tydligt dämpande effekt på omfattningen av passiv rökning. (Den senare åtgärden är jag förtjust i, då jag ofta besväras av rökare på trottoarer, där de, utdrivna ur inomhuslokaler, står eller går och röker en masse.) Rent allmänt ser jag det som viktigt att fundera på policyalternativ: förbud har ibland sin plats, men pga. oavsedda konsekvenser måste alternativ (eller komplement) kontinuerligt övervägas.

Written by Niclas Berggren

1 mars 2010 at 11:35

Vem var Lady Godiva?

Då jag tog del av Freddie Mercurys hedonistiska manifest härförleden noterade jag att Lady Godiva omnämndes i texten. Det fick mig att undra vem det var. Döm om min förvåning då det visade sig att hon är känd för att ha gjort uppror mot höga skatter!

According to the popular story, Lady Godiva took pity on the people of Coventry, who were suffering grievously under her husband’s oppressive taxation. Lady Godiva appealed again and again to her husband, who obstinately refused to remit the tolls. At last, weary of her entreaties, he said he would grant her request if she would strip naked and ride through the streets of the town. Lady Godiva took him at his word and, after issuing a proclamation that all persons should stay indoors and shut their windows, she rode through the town, clothed only in her long hair. Only one person in the town, a tailor ever afterwards known as Peeping Tom, disobeyed her proclamation in one of the most famous instances of voyeurism. In the story, Tom bores a hole in his shutters so that he might see Godiva pass, and is struck blind. In the end, Godiva’s husband keeps his word and abolishes the onerous taxes.

Nu var det nog inte de höga skatterna som Freddie Mercury tog fasta på i låttexten utan mer den skandalösa form som protesten i fråga tog. I vilket fall undrar jag hur höga skatterna var i Coventry på 1000-talet. Högre än dagens svenska?

Written by Niclas Berggren

19 februari 2010 at 13:44

Publicerat i skatt

Missnöje med skatterna

Det tycks råda visst missnöje med skatterna. Vissa klagar på att jobbskatteavdraget enbart kommer dem med arbete till del, så att t.ex. pensionärer får betala mer i skatt på en given inkomst. Andra klagar på att personer över 65 som arbetar får ett högre jobbskatteavdrag än andra för en given inkomst. Utan att gå in i den diskussionen i sak undrar jag om de som klagar på detta också klagar på det faktum att ett progressivt skattesystem, likt det svenska, gör att vissa möter en högre skattesats än andra för en given inkomstförändring. En person som tjänar 30 000 kr i månaden och som får en löneökning på 1 000 kr betalar ca 300 kr i ökad skatt; en person som tjänar 32 000 kr i månaden och som får en lika stor löneökning betalar ca 500 kr i ökad skatt.

Med andra ord: Är den logiska implikationen av att klaga på jobbskatteavdragets utformning att förorda en proportionell inkomstskatt (kanske i form av en ”platt skatt”)? Om inte vore det intressant att höra varför olika skattesatser är principiellt upprörande i det ena fallet men inte i det andra.

Written by Niclas Berggren

3 februari 2010 at 16:05

Publicerat i ekonomi, logik, rättvisa, skatt

Hälften kvar

Ekonomipristagaren Paul Samuelson får följande fråga:

What is the absolute limit to taxation (give a maximum percentage of GDP)?

Hans svar:

Above 50% marginal tax rates are self-defeating.

Lyssnar svenska politiker på nationalekonomins (nyss avlidne) nestor?

Ur Horn, Karen Ilse (2009). Roads to Wisdom: Conversations with Ten Nobel Laureates in Economics. Cheltenham: Edward Elgar: 266.

Written by Niclas Berggren

20 januari 2010 at 17:16

Mer pengar till dig



Written by Niclas Berggren

20 januari 2010 at 6:49

Publicerat i skatt

Gynnas miljön av ett högre bensinpris?

Miljöpartiet förespråkar höjd skatt på bensin med ca 2 kronor per liter. Vad skulle det få för effekter? Att döma av en ny amerikansk studie, ”Pain at the Pump: The Differential Effect of Gasoline Prices on New and Used Automobile Markets”, skulle effekterna på bilmarknaden bli stora:

We find that a $1 increase in gasoline price [motsvarande ca 2 kr per liter] changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of new cars by +20% and -24%, respectively. In contrast, the same gasoline price increase changes the market shares of the most and least fuel-efficient quartiles of used cars by only +3% and -7%, respectively.

För nya bilar ger en sådan prisförändring på bensin alltså upphov till en kraftigt ändrad efterfrågan, mot mer bränslesnåla fordon. Effekten för begagnade bilar är betydligt mindre, pga. en annorlunda utbudssida, men även där ser man en förändring mot mer bränsesnåla fordon. Det kan alltså vara så att ett högre bensinpris leder personer att köra mindre med de bilar de har eller till att byta fordon. Positivt för miljön, som det verkar. (Om inte de som köper mer bränslesnåla bilar känner att de nu har råd att köra längre sträckor.)

Written by Niclas Berggren

14 januari 2010 at 7:37

Progressiva skatter påverkar viljan att utbilda sig

Inkomstskillnaderna före skatt är högre i USA än i Europa – och är, om man jämför olika länder, mindre ju mer progressivt skattesystemet är. Hur kan det komma sig, när skatter i regel antas påverka inkomstskillnader efter skatt? I den nya studien ”Taxation of Human Capital and Wage Inequality: A Cross-Country Analysis” anges en mekanism som har med utbildning att göra:

Wage inequality arises from differences across individuals in their ability to learn new skills as well as from idiosyncratic shocks. Progressive taxation compresses the (after-tax) wage structure, thereby distorting the incentives to accumulate human capital, in turn reducing the cross-sectional dispersion of (before-tax) wages. We find that these policies can account for half of the difference between the US and the CEU in overall wage inequality and 76% of the difference in inequality at the upper end (log 90-50 differential).

Jag tolkar detta som att progressiva skatter minskar utbildningspremien och gör incitamenten att berika sitt humankapital genom universitetsstudier svagare. Det gör i sin tur inkomstskillnaderna före skatt mindre, eftersom skillnaderna i skicklighet och produktivitet är mindre.

Detta resultat får mig att undra om de som eftersträvar små inkomstskillnader är beredda att fundera på andra metoder än kraftigt progressiva skatter och vilka dessa metoder skulle vara. Det tycks klart att progressiva skatter medför en kostnad i termer av lägre utbildningsnivå, vilket i sin tur torde påverka det långsiktiga välståndet.

Written by Niclas Berggren

23 december 2009 at 9:16

Smart och rik

Vad bestämmer hur rika människor blir? Är det slumpmässigt eller varierar förmögenhet systematiskt med diverse variabler? En ny studie, ”Cognition and Economic Outcomes”, finner tecken på ett samband mellan intelligens och förmögenhet. Den visar bl.a. följande:

… that the ability to answer three simple mathematical questions is a significant predictor of wealth, wealth growth, and wealth composition for people over 50 years of age.

Förvisso är kausaliteten, som så ofta, något oklar, men forskarna argumenterar för att den primärt går i riktningen från intelligens till förmögenhet.

I såväl ett rättvise- som i ett incitamentsperspektiv är resultatet synnerligen intressant. Är det mer eller mindre önskvärt med förmögenhetsskatt om förmögenheters storlek i hög grad beror på intelligens?

Written by Niclas Berggren

22 december 2009 at 12:33

Socialdemokratisk logik?

Thomas Östros:

Vi uppnår detta [sänkt skatt för pensionärer] genom att bygga ut grundavdraget för ålderspensionärer samtidigt som vi avvisar en fortsatt utbyggnad av det så kallade förvärvsavdraget, som sker med lånade pengar trots underskott och växande arbetslöshet.

Visst kan man förespråka olika typer av skattesänkningar – men är det inte bisarrt att använda argumentet att en viss typ av skattesänkning sker med lånade pengar trots underskott och växande arbetslöshet, när det är uppenbart att även den skattesänkning Östros själv förespråkar, som är av annan typ men likväl en skattesänkning, sker med lånade pengar trots underskott och växande arbetslöshet?

Luciano Astudillo:

De som vill köpa städtjänster ska självklart köpa städtjänster. Men för det behövs ingen subvention. Vi vill att skattesystemet och samhället ska vara rättvist. Det är inte rättvist att använda våra gemensamma skattepengar till att ensidigt gynna en del av tjänstebranschen.

Visst kan man förespråka avskaffandet av subventioner – men är det inte bisarrt att använda argumentet att en viss typ av subvention ensidigt gynnar en del av tjänstebranschen och därmed är orättvis, när det är uppenbart att den subvention Astudillo själv förespråkar (ROT-avdrag), som är av en annan typ men likväl en subvention, lika ensidigt gynnar en del av tjänstebranschen och därmed är orättvis?

Se även inläggen ”Okunnighet om skattesänkningar” och ”Märklig syn på ansvar”.

Written by Niclas Berggren

5 december 2009 at 9:57

Faran med skattehöjningar

Ekonomipristagaren Ed Prescott analyserar krisen i ett antal bilder och anser att förväntade skattehöjningar är en starkt bidragande orsak till att stimulanspaket, som ökar underskotten, snarast har en negativ effekt på ekonomins förmåga till återhämtning:

Tanken är att ekonomiska aktörer förutser att underskotten implicerar högre skatter framöver, vilket får dem att vara återhållsamma med sina medel. Professor Prescott illustrerar att alla icke är keynesianer.

Se även de tidigare inläggen ”Johan Norberg möter David Ricardo”, ”Är alla keynesianer nu?” och ”En icke-keynesiansk professor”.

Written by Niclas Berggren

4 december 2009 at 4:48

Varför så få kvinnliga direktörer?

Det är fortfarande relativt få kvinnor i ledande ställning i svenskt näringsliv. Hur kommer det sig, trots att välfärdsstaten ger kvinnor i Sverige mycket stöd? IFN-forskarna Magnus Henrekson och Mikael Stenkula analyserar denna fråga i ”Why Are There So Few Female Top Executives in Egalitarian Welfare States?”, publicerad i Independent Review. Deras förklaring består av flera delar – en som har med institutioner och politik att göra och en av mer psykologisk art.

När det gäller välfärdsstatens ekonomisk-politiska utformning menar de att den är gynnsam för genomsnittskvinnan men knappast för den kvinna som vill göra en toppkarriär:

  • En lång föräldraledighet, som i huvudsak nyttjas av kvinnor, tenderar att orsaka statistisk diskriminering.
  • En subventionerad och i hög grad offentligt producerad barnomsorg är inte särskilt flexibel.
  • Skattekilar gör det alltför dyrt att anlita professionell hjälp i hemmet.
  • Tidig pensionering gör att kvinnor, som kanske har tagit barnledigt, får svårt att hinna avancera karriärmässigt.

Men det finns också, menar de, psykologiska mekanismer som förklarar sakernas tillstånd, t.ex. denna:

[T]he Scandinavian feminists’ interpretation of gender inequality in top positions as a result of severe discrimination and patriarchal structures may be counterproductive. The pessimistic view may be self-fulfilling, sapping potential female executives of enthusiasm and inspiration.

För att fler kvinnor ska lyckas nå toppositioner i näringslivet verkar alltså såväl politiska som psykologiska åtgärder behöva vidtas. Vissa kanske drar slutsatsen att alla tendenser till diskriminering ska bekämpas hårdare genom striktare lagar, hårdare straff och mer resurser till DO och rättsväsendet samt att kvotering behövs. Andra kanske istället förespråkar sänkta inkomstskatter och avdrag för hushållsnära tjänster. (Vad man än tycker om detta avdrag bör man fundera på vad som händer om de rödgröna avskaffar det, som utlovat, dels för karriärkvinnor och dels för de städande kvinnorna.) Nå, i vilket fall finner jag Henrekson och Stenkulas analys, med betoning på incitament och självbild, vara relevant och ett friskt inslag i en rätt fantasilös offentlig diskussion.

Written by Niclas Berggren

3 december 2009 at 11:54

Världens näst högsta skatter

För att få lite perspektiv på den svenska skattedebatten kan det vara förtjänstfullt att ta sig en titt på skattekvoterna i diverse länder:

 

Written by Niclas Berggren

1 december 2009 at 17:14

Publicerat i ekonomi, skatt

Den märkliga begravningsavgiften

Alla skattebetalande svenskar måste betala begravningsavgift. Det är en märklig avgift, av åtminstone följande skäl:

  1. Dess storlek är oberoende av hur mycket begravningsverksamheten nyttjas. Alla i en viss kommun eller församling betalar lika mycket, även de som inte vill ha begravningar.
  2. Begravningsavgiften varierar stort, från 0,07 procent till 1,083 procent av den beskattningsbara inkomsten. Detta trots att snarlika tjänster erbjuds överallt.
  3. Som juristen på Skatteverket Fredrik Lundqvist påpekar kan det röra sig om en skatt: ”Med ordet avgift avses en kostnad som tas ut för att hantera myndigheternas omkostnader för att utföra något. Om kostnaden för att utföra tjänsten är lägre än inkomsten från avgiften är det egentligen en skatt.”
  4. I alla kommuner utom Stockholm och Tranås hanteras begravningsverksamheten av Svenska kyrkan, vilket är principiellt tveksamt, bl.a. därför att det kan riskera att ge begravningsplatser en religiös prägel.

Det bäste vore, anser jag, att avgiften helt avskaffas och att de efterlevande eller dödsboet får betala för de tjänster som utnyttjas, när de utnyttjas. Alternativt kan avgiften avskaffas och verksamheten finansieras via den reguljära kommunalskatten istället. Om en avgift ska tas ut anser jag att den endast bör täcka ett absolut minimum, tas ut i form av en klumpsumma och vara enhetlig över hela landet. Vilken politiker tar sig an denna principiellt intressanta fråga?

Written by Niclas Berggren

1 december 2009 at 5:04

Publicerat i död, ekonomi, rättvisa, religion, skatt

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: