Utbildning och dödlighet

Utbildning är viktig för ett lands ekonomiska utveckling. Inte nog med det: utbildning har förstås också viktiga direkta effekter för enskilda individer. En ny studie, ”Schooling and Youth Mortality: Learning from a Mass Military Exemption”, finner följande:

This paper examines the relationship between education and mortality in a young population of Italian males. In 1981 several cohorts of young men from specific southern towns were unexpectedly exempted from compulsory military service after a major quake hit the region. Comparisons of exempt cohorts from the least damaged towns on the border of the quake region with similar ones from neighbouring non-exempt towns just outside the region show that, by 1991, the cohorts exempted while still in high school display significantly higher graduation rates. The probability of dying over the decade 1991-2001 was also significantly lower. Several robustness checks confirm that the findings do not reflect omitted quake-related confounding factors, such as the ensuing compensatory interventions. Moreover, cohorts exempted soon after high school age do not display higher schooling or lower mortality rates, thus excluding that the main findings reflect direct effects of military service on subsequent mortality rather than a causal effect of schooling. The authors conclude that increasing the proportion of high school graduates by 1 percentage point leads to 0.1-0.2 percentage points lower mortality rates between the ages of 25 and 35.

Jag upplever det som att de elever som inte går ut skolan med godkända betyg uppmärksammas allt mer i den politiska debatten, vilket mot bakgrund av ovanstående resultat kan sägas vara bra. Frågan är om det finns effektiva politiska lösningar. Kanske kan regeringens mer distinkt yrkesinriktade program i gymnasiet vara en del av lösning?

Låt mig slutligen tillägga, apropå militärtjänst och utbildning, att Sveriges faktiska avskaffande av värnplikten kan förväntas ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser, inte minst pga. en koppling till (i det här fallet högre) utbildning. Genom att ta ifrån unga män ett år eller mer som hade kunnat användas till att förbättra deras humankapital försämras ekonomins produktiva potential.

Bra men impopulära föreläsare

Kvaliteten på föreläsare skiljer sig åt. Spelar det någon roll? Ja, en ny studie av studentutvärderingar vid Bocconi-universitetet i Italien, ”Evaluating Students’ Evaluations of Professors”, finner följande:

The effectiveness measures are estimated by comparing the subsequent performance in follow-on coursework of students who are randomly assigned to teachers in each of their compulsory courses. We find that, even in a setting where the syllabuses are fixed, teachers still matter substantially. The average difference in subsequent performance between students who were assigned to the best and worst teachers (on the effectiveness scale) is approximately 43% of a standard deviation in the distribution of exam grades, corresponding to about 5.6% of the average grade.

Det spelar roll vem som förmedlar kunskap, alltså. Däremot belönas inte de duktiga lärarna för sin duktighet:

Additionally, we find that our measure of teacher effectiveness is negatively correlated with the students’ evaluations of professors: in other words, teachers who are associated with better subsequent performance receive worst evaluations from their students. We rationalize these results with a simple model where teachers can either engage in real teaching or in teaching-to-the-test, the former requiring higher students’ effort than the latter.

Här finns en målkonflikt för föreläsare: eftersträvas popularitet eller reell kunskapsförmedling? Vi får hoppas att längtan efter att bli poppis är begränsad (fastän jag betvivlar det).

Se även de tidigare inläggen ”Första intrycket är viktigt”, ”Heta professorer” och ”Studentutvärderingar som mått på lärarkvalitet”.

Försvagar utbildning religionens ställning?

Det finns skäl att se utbildning som viktig för ekonomisk utveckling. Inte nog med det. Den nya studien ”The Effect of Education on Religion: Evidence from Compulsory Schooling Laws” innehåller bl.a. följande figur över sambandet mellan utbildning och icke-religiositet:

Studien använder sig sedan av ekonometri för att undersöka om det här sambandet gäller för hela Canada, när man kontrollerar för andra variablers inflytande och när man försöker identifiera kausalitet:

For over a century, social scientists have debated how educational attainment impacts religious belief. In this paper, I use Canadian compulsory schooling laws to identify the relationship between completed schooling and later religiosity. I find that higher levels of education lead to lower levels of religious participation later in life. An additional year of education leads to a 4-percentage-point decline in the likelihood that an individual identifies with any religious tradition; the estimates suggest that increases in schooling can explain most of the large rise in non-affiliation in Canada in recent decades.

 Jag gillar (och förstår varför vissa prelater räds) utbildning.

Predikterar studier utomlands arbete utomlands?

Många europeiska studenter deltar i ERASMUS och bedriver delar av sin utbildning utomlands. Bidrar det till att öka dessa studenters rörlighet på arbetsmarknaden? Det undersöks i den nya studien ”Studying Abroad and the Effect on International Labour Market Mobility: Evidence from the Introduction of ERASMUS”, publicerad i Economic Journal:

We find that studying abroad increases an individual’s probability of working in a foreign country by about 15 percentage points.

Genom enkäter kan forskarna delvis klargöra mekanismerna bakom detta resultat. Å ena sidan förbättras studenternas kunskaper genom utbyten, vilket gör dem mer attraktiva på utländska arbetsmarknader, och å andra sidan får studenterna själva ett starkare intresse av att arbeta utomlands. Forskarna finner vidare att de studenter som senare arbetar utomlands i regel gör det i samma land som de studerade i. Detta resultat kan antyda en nytta för ett land av att välkomna utländska studenter, som senare kan komma att berika den inhemska arbetsmarknaden.

Hur kan elevers prestationer förbättras?

Jag har länge haft en känsla av att resultat i skolan i hög grad har med lärarna och undervisningen att göra. En ny studie, ”What Makes an Effective Teacher? Quasi-Experimental Evidence”, ger visst stöd för denna känsla. Det är inte mindre klasser, fler undervisningstimmar eller mer lärarutbildning som ger störst förbättringar i testresultat:

I found very strong evidence that two important teaching practices cause student achievement growth. In particular, classroom teaching that emphasizes ”instilment of knowledge and comprehension” has a very strong and positive effect on test scores, especially of girls and of pupils from low socioeconomic backgrounds. Second, the use of classroom techniques that endow pupils with ”analytical and critical skills” has a very high payoff, especially among pupils from educated families. Transparency in the evaluation of pupils, proper and timely feedback to students, and fairness in assessing pupils also lead to cognitive achievement gains, especially among boys. … The evidence I presented in this paper provides important insights about what does and does not work in the classroom; the set of results is one of the first that clearly identifies actions of teachers that ”pay off” versus others that do not. This study has additional policy relevance because its evidence sheds light on the merits of traditional versus modern approaches to teaching, a contrast that has featured in recent policy debates and educational reforms in several countries. This study may be the first to demonstrate that one approach need not crowd out the other and that the two can coexist. The estimated heterogeneity in treatment effects of the two styles and the essence of teaching that I estimated in this paper implies that it is best to target certain teaching practices to relevant customers and also to mix the two in the classroom.

Det jag gillar med denna studie och dess resultat är att den tar oss bortom simplifierade diskussioner om friskola kontra offentlig skola samt om moderna kontra klassiska undervisningsmetoder. Det intressanta är att undervisningens karaktär är central för hur elever klarar sig och att båda traditionell kunskapsförmedling och mer nydanande övning i kritiskt tänkande och egen kunskapsinhämtning har sin plats. Detta får mig att undra en del saker. Hur fungerar egentligen lärarutbildningen i Sverige? Utvärderas lärarnas undervisningsmetoder? Anpassas den till olika elevers behov? Finns mekanismer för att rätta till brister? Forskningsresultat av det här slaget kan bli början på en konstruktiv diskussion om vilka krav det är rimligt att ställa på lärarna och hur dessa krav ska kunna uppnås på ett bättre sätt.

Se även Jonas Vlachos analys av försämrade resultat i den svenska skolan.

Effektivitet genom skolval

Thomas Gür skriver om olika principer för att fastslå vilken skola ens barn ska gå i:

Även när närhetsprincipen rådde röstade föräldrar med fötterna för att få sina barn i bättre skolor, men trösklarna för sådana ”skolval” var mycket högre: Familjer såg till att barnen fick gå i en attraktivare skola genom att köpa hus eller bostadsrätt i skolans upptagningsområde, ifall man hade råd.

Detta fick mig att tänka på ett resonemang Robert Frank för i Luxury Fever. Han noterar att föräldrar ofta vill möjliggöra för sina barn att få en så bra utbildning som möjligt, vilket gör att de köper hus i de skoldistrikt där de bästa skolorna finns. Denna process innebär dock ett slags kapprustning som är ineffektiv: eftersom alla (mer eller mindre) vill köpa detta begränsade antal hus drivs priserna upp och mer resurser läggs på boendet än vad som är kollektivt rationellt. Om alla dessa familjer istället hade spenderat mindre på boende hade samma elever fortfarande kunnat gå i samma skolor, och familjerna hade haft sparmedel över till annat. Problemet är att det är individuellt rationellt att bjuda mer än andra på dessa hus, och det krävs någon typ av samordning för att komma överens om att det vore bättre om alla höll igen med sin budgivning. Samordning är dock mycket svår när många aktörer är inblandade.

Nå, det som slog mig är att det fria skolvalet i viss mån utgör en effektiv lösning på det här problemet. Om elever kan välja de bästa skolorna oavsett var de bor, har föräldrarna inte incitament att köpa dyra (och allt dyrare) hus i vissa specifika geografiska områden. Man kan bo i en billig hyreslägenhet två mil bort och få plats på skolan intill miljonvillorna, i ett system med fritt skolval. En möjligen förbisedd positiv effekt av denna typ av valfrihet.

Se även Mattias Lundbäcks kommentar. Media: AB.

Varför vill lågutbildade inte vidareutbilda sig?

Ofta betonas utbildning som en nyckel till framgång, såväl för individer som för länder. Ed Glaeser anför t.ex. följande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Den nya nederländska studien ”Why Do Low-Educated Workers Invest Less in Further Training?” undersöker hur det kommer sig att lågutbildade inte vidareutbildar sig i så hög grad:

Several studies document the fact that low-educated workers participate less often in further training than high-educated workers. The economic literature suggests that there is no significant difference in employer willingness to train low-educated workers, which leaves the question of why the low educated invest less in training unanswered. This paper investigates two possible explanations: Low-educated workers invest less in training because of 1) the lower economic returns to these investments or 2) their lower willingness to participate in training. Controlling for unobserved heterogeneity that can affect the probability of enrolling into training, we find that the economic returns to training for low-educated workers are positive and not significantly different from those for high-educated workers. However, loweducated workers are significantly less willing to participate in training. This lesser willingness to participate in training is driven by economic preferences (future orientation, preference for leisure), as well as personality traits (locus of control, exam anxiety, and openness to experience).

Detta resultat antyder att trots att arbetsgivare erbjuder vidareutbildning i lika hög grad till låg- som högutbildade och trots att avkastningen på vidareutbildning är lika hög för låg- och högutbildade, ägnar sig de förra i betydligt mindre utsträckning åt vidareutbildning. Ska man inte respektera deras preferenser? Eller ska man på olika sätt (hur, i så fall?) försöka få dem att vidareutbilda sig ändå?

Se även inlägget ”Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?”.

Lärarkvalitetens betydelse

Det pågår en diskussion om dåliga prestationer i den svenska skolan. Ny forskning, återgiven i studien ”The Economic Value of Higher Teacher Quality”, indikerar att lärarnas kvalitet är av stor betydelse, såväl för individen som samhällsekonomist:

A teacher one standard deviation above the mean effectiveness annually generates marginal gains of over $400,000 in present value of student future earnings with a class size of 20 and proportionately higher with larger class sizes. Alternatively, replacing the bottom 5-8 percent of teachers with average teachers could move the U.S. near the top of international math and science rankings with a present value of $100 trillion.

Jag har intryck av att den svenska lärarutbildningen, och de som nuförtiden väljer att bli lärare, inte håller särskilt hög kvalitet. Hur kan denna situation förbättras? En hel del kan säkert ändras i lärarutbildningen; annars undrar jag om inte högre löner är en viktig faktor. Friskolorna kan ha bidragit till höjda löner, men mer behöver nog göras. Mot bakgrund av de samhällsekonomiska intäkterna av bättre lärare kan nog höjda lönekostnader ses som välmotiverade. Även skolans arbetsformer bör ses över: de kan utgöra den viktigaste förklaringsfaktorn till försämringen av prestationerna i den svenska skolan. Bättre arbetsformer, bättre lärarutbildning och bättre lärare: en kraftfull mix inför framtiden.

Förbättrar friskolor elevers prestationer?

Det finns få som idag ifrågasätter friskolesystemet i Sverige. Det kan man hälsa med tillfredsställelse, om man bryr sig om goda testresultat. En ny studie, ”‘Every Catholic in a Catholic School’: Historical Resistance to State Schooling, Contemporary School Competition, and Student Achievement Across Countries”, publicerad i Economic Journal, finner nämligen att friskolor är gynnsamma för elevers prestationer. Forskarna beskriver sina resultat:

Our results indicate that the share of schools that are privately operated has an economically and statistically significant positive effect on student achievement in mathematics, science, and reading … Importantly, much of the positive effect of private school shares accrues to students in public schools, suggesting that the overall effect is not simply due to privately operated schools being more effective, but rather it reflects benefits of competition. … Interestingly, descriptive evidence also suggests that a larger share of privately operated schools is also associated with a strong reduction in the dependence of student achievement on socioeconomic status – as long as all schools are publicly financed (Woessmann et al. 2009). In other words, the additional choice created by public funding for privately operated schools seems to particularly benefit disadvantaged students and thus boost equity in the school system.

En illustration av sambandet:

Dessa resultat är helt i linje med en tidigare studie av effekten av friskolor just i Sverige. Den som motsätter sig friskolor får gärna klargöra på vilken grund, givet vad forskningen verkar visa om deras effekter.

Framgång bestäms tidigt

Jag fastnade för detta diagram över sambandet mellan provresultat i förskoleåldern och lön i 25-27-årsåldern från den nya studien ”How Does Your Kindergarten Classroom Affect Your Earnings?”, återgivet av William Easterly:

Är man duktig som litet barn är sannolikheten, som det verkar, hög att det går bra för en i livet, i alla fall på det utbildningsmässiga och materiella planet.

Se även inlägget ”Tidig utbildning ger resultat”.

Intelligenta tänker mer som nationalekonomer

Det finns belägg för att människor i allmänhet förstår ekonomiska samband annorlunda än nationalekonomer. Men även bland människor i allmänhet finns skillnader. Vad förklarar att vissa tänker mer som nationalekonomer i ekonomiska frågor än andra? I studien ”Intelligence Makes People Think Like Economists: Evidence from the General Social Survey”, publicerad i Intelligence (preliminär gratisversion här), rapporteras följande:

Education is by far the strongest predictor of whether a non-economist will share the economic beliefs of the average economist. (Caplan, 2001) Is the effect of education as large as it seems? Or is education largely a proxy for cognitive ability? Using data from the General Social Survey (GSS), we show that the estimated effect of education sharply falls after controlling for intelligence. In fact, education is driven down to second place, and intelligence replaces it at the top of the list of variables that make people ”think like economists.” Thus, to a fair degree education is proxy for intelligence, though there are some areas—international economics in particular—where education still dominates.

Själv vill jag nog framhålla det önskvärda i såväl intelligens som utbildning, även om resultaten indikerar att utbildning inte är allena saliggörande och kanske inte heller viktigast för att avgöra kunskapsläge och uppfattningar. Tidigare studier — se här och här — tyder också på att intelligens och ekonomisk tillväxt är positivt relaterade. Smarthet betalar sig.

Utbildning och tvångsäktenskap

Utbildning har många positiva effekter: en starkare ställning på arbetsmarknaden är kanske den mest uppmärksammade. Men en ny studie, ”Education and Freedom of Choice: Evidence from Arranged Marriages in Vietnam”, indikerar att utbildning också förmår stärka människors, särskilt kvinnors, ställning på äktenskapsmarknaden:

Using household data from Vietnam, we provide evidence on the causal effects of education on freedom of spouse choice. We use war disruptions and spatial indicators of schooling supply as instruments. The point estimates indicate that a year of additional schooling reduces the probability of an arranged marriage by about 14 percentage points for an individual with 8 years of schooling.

Den huvudsakliga förklaringen är att utbildningen stärker barn i förhandlingar med föräldrar, genom att barnen genom utbildning har större möjlighet att leva ett gott liv även utan föräldrarna och genom att barnen åtnjuter större respekt, samt genom att barnen får större kännedom om andra sätt att leva än de traditionella. Det är måhända därför mörkermän i regel har sett med skepsis på utbildning och upplysning och det är inte minst därför jag själv ser positivt på dessa fenomen.

Skolprestation och barnalstring

En ny svensk kohortstudie, ”The Effect of School Performance upon Marriage and Long-Term Reproductive Success in 10,000 Swedish Males and Females Born 1915–1929″, accepterad för publicering i Evolution and Human Behavior, finner ett samband mellan skolprestationer (mätt som medelbetyg, erhållande av utmärkelser och deltagande i specialundervisning) och barnalstring:

In males (but not females), poorer school performance predicted fewer children and grandchildren. This was primarily mediated via probability of marriage; mortality and fertility within marriage were not important mediating pathways.

Det vore intressant att utröna i vilken mån detta mönster upprepas för personer födda senare. Kan välfärdsstatens framväxt tänkas ha minskat denna typ av effekt?

Tidig utbildning ger resultat

Hur ska man se på utbildning av små barn? I vissa länder är det vanligt med s.k. preschool-undervisning, där barn i åldrarna 3-5 år får lära sig att läsa och räkna. I Sverige har jag en känsla av att många istället primärt vill låta barnen leka under dessa år, även om daghem nog försöker utbilda barnen en del. Om målet är att förbättra barnens kognitiva förmåga inför kommande skolstart förefaller utbildning av små barn utmärkt, enligt den nya studien ”Cognitive and Noncognitive Peer Effects in Early Education”, publicerad i Review of Economics and Statistics (preliminär gratisversion här):

We find statistically significant and robust spillover effects from preschool on math and reading outcomes, but statistically insignificant effects on various behavioral and social outcomes. We also find that peer externalizing problems, which most likely capture classroom disturbance, hinder cognitive outcomes. Our estimates imply that ignoring spillover effects significantly understates the social returns to preschool.

En fråga är om detta resultat talar mot vårdnadsbidrag och, mer allmänt, mot att låta barn primärt växa upp med hemmavarande föräldrar. Visst kan föräldrar lära barn att räkna och läsa, men i vilken mån görs det? Och med vilken grad av skicklighet? Annars kan man tänka sig preschool-utbildning även för hemmavarande barn, om föräldrar får kännedom om hur berikande de kan vara. En annan fråga är om mer regelrätt undervisning inte bör införas på daghem. Finns det kanske privata daghem som har gjort det redan? Vore jag förälder skulle jag i så fall välja ett sådant.

Se även denna artikel i New York Times om hur viktiga förskolelärare verkar vara.

Hur reagerar elever på skolskjutningar?

Jag är mycket förtjust i Gus Van Sants film Elephant, som behandlar den berömda skolskjutningen i Columbine. Själva fenomenet skolskjutningar är emellertid allt annat än förtjusande. Att som elev uppleva en sådan måste vara fasansfullt. I en ny studie av Panu Poutvaara och Olli Tapani Ropponen, ”School Shootings and Student Performance”, undersöks hur elever i Finland påverkades av en skolskjutning på ett universitet där 2008:

The shooting coincided with national high-school matriculation exams. As there were exams both before and after the shooting, we can use a difference-in-differences analysis to uncover how the school shooting affected the test scores compared to previous years. We find that the average performance of young men declined due to the school shooting, whereas we do not observe a similar pattern for women.

Forskarna menar att könsskillnaden kan bero på att kvinnor ingår i mer stödjande nätverk, som kan mildra effekterna av traumatiska upplevelser. Studien pekar enligt min uppfattning på det viktiga i att stödja inte minst manliga elever vid skolskjutningar.

Kan utbildning ge entreprenörer?

Entreprenörskap är i ropet, och politiker tycks fundera mycket på hur det ska kunna stimuleras. Vissa tror att utbildning är en väg framåt. Det tror inte Ludwig von Mises. I Human Action skriver han:

In order to succeed in business a man does not need a degree from a school of business administration. These schools train the subalterns for routine jobs. They certainly do not train entrepreneurs. An entrepreneur cannot be trained. A man becomes an entrepreneur in seizing an opportunity and filling the gap. No special education is required for such a display of keen judgment, foresight, and energy. The most successful businessmen were often uneducated when measured by the scholastic standards of the teaching profession. But they were equal to their social function of adjusting production to the most urgent demand. Because of these merits the consumers chose them for business leadership.

Jag tror att det ofta föreligger ett missförstånd: många har fått för sig att småföretagare och entreprenör är samma sak, men så är inte fallet. Entreprenören utför en funktion i ekonomin — han kommer på och genomför nya kombinationer. De egenskaper som krävs för det torde inte kunna odlas fram i en skola.

Tips: Peter Klein. Se även inläggen ”Thatcher mer insiktsfull än många ekonomer”, ”Förmögenhet som grund för entreprenörskap” samt ”Hur får vi fler entreprenörer?”.

Ekonomipristagare för skolpeng

Många känner till att ekonomipristagaren Milton Friedman lanserade idén om skolpeng 1955. Han är emellertid inte den enda ekonomipristagare som är positiv till ett sådant system: i The Constitution of Liberty, som i år fyller 50 år, skriver F. A. Hayek (s. 329):

As has been shown by Professor Milton Friedman, it would now be entirely practicable to defray the costs of general education out of the public purse without maintaining government schools, by giving the parents vouchers covering the cost of education of each child which they would hand over to schools of their choice. It may still be desirable that government directly provide schools in a few isolated communities where the number of children is too small (and the average cost of education therefore too high) for privately run schools. But with respect to the great majority of the population, it would undoubtedly be possible to leave the organization and management of education entirely to private efforts, with the government providing merely the basic finance and ensuring a minimum standard for all schools where the vouchers could be spent.

Hayeks tveksamhet inför offentliga skolor har främst att göra med det skäl som John Stuart Mill tar upp i On Liberty:

A general State education is a mere contrivance for moulding people to be exactly like one another: and as the mould in which it casts them is that which pleases the predominant power in the government, whether this be a monarch, a priesthood, an aristocracy, or the majority of the existing generation, in proportion as it is efficient and successful, it establishes a despotism over the mind, leading by natural tendency to one over the body.

Botemedel mot betygsinflation?

Jonas Vlachos har förtjänstfullt lyft fram problemet med betygsinflation. Denna utveckling har potentiellt skadliga konsekvenser. Utvecklingen illustreras i detta av Vlachos framtagna diagram över andelen avgångselever i gymnasiet med högsta betyg:

I en ny studie, ”Optimal Grading”, förklarar Robertas Zubrickas bl.a. hur en sådan här utveckling kan komma till stånd. Grundproblemet är lärarnas incitament: det medför ingen kostnad för dem att dela ut höga betyg. En möjlig lösning är att påtvinga betygsättande lärare en viss fördelning eller ett visst medelbetyg, dvs. att införa relativa betyg (som Sverige hade tidigare):

[W]hen the job market does not observe grading rules, the teacher faces a commitment problem of not overusing good grades, as we discussed before. In this event, grading on a curve would actually bind and could possibly fix the commitment problem of the teacher.

En annan möjlig lösning skulle kunna vara att offentliggöra lärares betygssättning och göra den tillgänglig för potentiella arbetsgivare och andra skolor; en annan metod kan vara att använda sig av standardiserade prov i högre grad. Att något bör göras åt det nuvarande betygsystemet tycks helt klart (vilket är en fråga som har kommit i skymundan av frågan när betyg ska börja ges).

Media: SvD, DN, AB, Expr, Svt.

Två skäl att motverka Miljöpartiet

Det går bra för Miljöpartiet, enligt opinionsmätningarna. De för mig två tyngsta skälen att inta en fortsatt negativ hållning är:

1. Skolpolitiken: där betyg och traditionellt undervisande lärare ifrågasätts. Nya rön visar att tidiga betyg gynnar elever från studiesvaga miljöer och att frånvaron av traditionellt undervisande lärare troligen förklarar sämre svenska skolresultat.
2. Arbetspolitiken: där höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringssystemen, skattehöjningar för arbetande, skattesänkningar för pensionärer och friår kommer att ge starkare incitament att inte arbeta (lika mycket). Peter Norman på Sjunde AP-fonden klargör att politik av detta slag äventyrar framtidens pensioner: ”Men svenskarna kan inte kosta på sig ett sjunkande eller stillastående arbetsutbud. Det kommer morgondagens pensionärer oundvikligen att få äta upp.”

Se även den forskningsbaserade granskning av de rödgrönas ekonomiska politik som nationalekonomerna Andreas Bergh och Henrik Jordahl har genomfört.

Hur påverkar friskolor lärarlönerna?

När privatiseringar och avregleringar diskuteras brukar effekter på konsumenter och producenter stå i fokus. (Hur påverkas priser och utbud? Ökar vinsterna?) Ganska sällan tas frågan om hur de anställda påverkas upp. En ny studie av Lena Hensvik, ”Competition, Wages and Teacher Sorting: Four Lessons Learned from a Voucher Reform”, gör emellertid det, genom att studera hur svenska lärarlöner har påverkats av friskolor:

The results suggest that competition translates into higher wages, also for teachers in public schools. While the average increases are modest new teachers gain 2 percent and high ability teachers in math and science receive 4 percent higher wages in the most competitive areas compared to areas without any competition from private schools.

Jag har tidigare rapporterat att svenska lärarlöner är låga. Högre och mer differentierade löner kan nog påverka vilka som väljer att bli lärare, vilket kan ha effekter på kompetensen och kvaliteten på undervisningen. Det är inte minst intressant att även kommunalt anställda lärare berörs (liksom elever i kommunala skolor tycks beröras av förekomsten av friskolor).

Det ska bli intressant att se om farmaceuter får uppleva en liknande löneeffekt i det nya, omreglerade apotekssystemet.

Könsskillnader i matematik

Jag fann två resultat särskilt intressanta i den nya studien ”An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:

1. Enligt amerikanska data: ”There are no mean differences between boys and girls upon entry to school, but girls lose one-fourth of a standard deviation relative to boys over the first six years of school. … We explore a wide range of possible explanations in the US data, including less investment by girls in math, low parental expectations, and biased tests, but find little support for any of these theories.”
2. Enligt internationella data: ”Although imprecisely estimated, it appears that girls are doing better in the single-sex countries, and that the boys are doing worse. While of course highly speculative, these cross-country data are consistent with the hypothesis that mixed-gender classrooms are a necessary component for gender inequality to translate into poor female math performance, although it is difficult to distinguish single-sex classrooms from Islamic religion in the data.”

Det första resultatet implicerar att könsskillnader i matematik i USA inte är medfödda, men det är alltså oklart vad de beror på. Det andra resultatet implicerar (om än mer osäkert) att könsskillnader i matematik är mindre i länder där könen undervisas åtskilda (att könsåtskilda skolklasser kan ha god effekt på flickors skolprestationer har visats i tidigare forskning) och i länder med låg jämställdhet (vilket motsäger resultat i tidigare forskning). Se denna figur:

Diskussionen om orsaker till könsskillnaderna lär fortsätta. Att de existerar är dock helt klart.

Hjälper det att plugga?

Amerikanska studenter ägnar allt mindre tid åt sitt akademiska arbete, enligt den nya studien ”The Falling Time Cost of College”:

Full-time students allocated 40 hours per week toward class and studying in 1961, whereas by 2003 they were investing about 27 hours per week.

Detta kan ses som oroväckande med tanke på resultaten i en annan ny studie, ”The Causal Effect of Studying on Academic Performance”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy (preliminär gratisversion här):

In this paper, we examine the causal effect of studying on grade performance by taking advantage of unique, new data that has been collected specifically for this purpose. Important for understanding the potential impact of a wide array of education policies, the results suggest that human capital accumulation is far from predetermined at the time of college entrance. … For example, using results from our full sample, an increase in study-effort of one hour per day … is estimated to have the same effect on grades as a 5.21 point increase in ACT scores … In addition, the reduced form effect of being assigned a roommate with a video game is estimated to have the same effect on grades as a 3.88 point decrease in ACT scores …

Maxpoängen på ACT (ett antagningsprov) är 36, vilket antyder att den positiva effekten av att studera ytterligare en timma per dag är stor. (Dataspelande rumskamrater ska man dock se upp med.)

Spelar skolklassens storlek roll?

Ja och nej, enligt den nya (metodologiskt avancerade) studien ”Estimating Treatment Effects from Contaminated Multiperiod Education Experiments: The Dynamic Impacts of Class Size Reductions”, publicerad i The Review of Economics and Statistics:

We find benefits from attending small classes in all cognitive subject areas in kindergarten and first grade. We do not find any statistically significant dynamic benefits from continuous treatment versus never attending small classes following grade 1.

För barn i åldrarna 6-7 år verkar alltså små grupper vara gynnsamma för skolprestationer, men inte – i alla fall inte på ett bestående sätt – för barn i åldrarna 8-9 år.

Pengar i skolan ger bättre prestationer

Det talas numera ofta negativt om försök att locka fram goda beteenden med pengar. Det sägs tränga ut en inre motivation att göra gott. Så är det förvisso ibland, men inte alltid. Enligt den nya studien ”A Stitch in Time: The Effects of a Novel Incentive-Based High-School Intervention on College Outcomes” har ett program som erbjuder lärare och studenter pengar haft goda effekter:

I analyze the longer-run effects of a program that pays both 11th and 12th grade students and teachers for passing scores on Advanced Placement exams. Using a difference-in-differences strategy, I find that affected students attend college in greater numbers, have improved college GPAs, and are more likely to remain in college beyond their freshman year. Moreover, the program improves college outcomes even for those students who would have enrolled in college without the program.

I also find evidence of increased college graduation for black and Hispanic students ─ groups that tend to underperform in college. This evidence suggests that relatively late high-school interventions may confer lasting positive and large effects on student achievement in college, and may be effective at improving the educational outcomes of minority students. The finding of enduring benefits when extrinsic motivators are no longer provided is important in light of concerns that incentive-based-interventions may lead to undesirable practices such as ”teaching-to-the-test” and cheating.

Vore jag förälder skulle jag införa ett liknande system för mina barn. Ju bättre prestationer i skolan, desto mer pengar.

Se även de tidigare inläggen ”Belöning i skolan”, ”Bättre prestationer i skolan” och ”Pengar för studentexamen?”.

Bort med kristendomen

Kristdemokraterna hävdar:

Det är bara att slå upp almanackan för att inse vilken stor roll kristendomen spelar för vårt lands kultur, tradition och historia.

Låt oss då rensa bort kristendomen ur almanackan! Dessutom bör vi byta sätt att ange årtal, hylla okunskap om varför julen firas och arbeta för ett borttagande av biblar på hotellrum. Vi bör med andra ord aktivt verka för att kristendomen spelar en mindre roll och med all kraft motsätta oss försök att använda skolan i motsatt syfte. Om förekomst av kristna rester i vår kultur är ett argument för att kristendomen ska ha en särställning i skolundervisningen, måste frånvaro av sådana rester ses som ett argument mot att kristendomen ska ha en särställning i skolundervisningen. Implicerar ett vara ett böra i det ena fallet, gör det rimligen det även i det andra.

Se även 之乎者也:s inlägg ”Så kallade kristna värderingar” samt debattartikeln ”Myt att kristendomen byggt Sverige”.

Att få välja skola

När jag gick i skolan fanns ingen möjlighet att välja vilken offentlig skola man skulle gå i. Man placerades i en skola, beroende på var man bodde. Vilka blir effekterna av att tillåta val av offentlig skola? En israelisk studie, ”Effects of Choice Among Public Schools”, publicerad i Review of Economic Studies (preliminär gratisversion här), finner följande:

[T]he results consistently suggest that choice significantly reduces the drop-out rate and increases the cognitive achievements of high-school students. It also improves behavioural outcomes such as teacher–student relationships and students’ social acclimation and satisfaction at school, and reduces the level of violence and classroom disruption.

Det låter som en bra reform, det där.

Diskriminering i skolan

Att invandrarbarn i genomsnitt lyckas sämre i skolan beror på många faktorer, bl.a. föräldrarnas lägre utbildningsnivå och språkproblem. En ny tysk studie, ”Discrimination in Grading? Experimental Evidence from Primary School”, finner att lärarnas inställning därutöver spelar roll:

In this paper, we randomly assign typical German or Turkish names to identical sets of essays to test the effect of teacher expectations regarding pupil background on grades. We find that essays bearing Turkish names receive significantly worse grades. Moreover, teachers recommend the highest track of secondary school with a 10% lower probability when an essay bears a Turkish name.

Forskaren bakom studien, Maresa Sprietsma, konstaterar att denna faktor trots allt förklarar en liten andel av skillnaderna i skolprestationer, men kanske är den lättare att påverka än andra faktorer. Att som en del av lärarutbildningen belysa (medveten och omedveten) särbehandling av elever på basis av olika slags grupptillhörighet tycks mig viktigt.

Film om social kontroll

Den tyska filmen Det vita bandet handlar om människorna i en liten by för knappt 100 år sedan. Byn präglas av rigida hierarkier, social kontroll och en nästan pervers straffmentalitet. På toppen står en exploaterande baron, en fascistisk präst (som påminner starkt om biskopen i Fanny och Alexander) samt en elak läkare. Från tidiga år tuktas barnen att lyda. Minsta avsteg straffas hårt, såväl psykiskt som fysiskt. Religionen är en central del i detta: indoktrinering om synd och skam är en integrerad del av uppfostran, även i skolan, där konfirmationsundervisning bedrivs. Denna tortyrkammare lyckas inte med sina uttalade föresatser: att få fram oklanderliga nya medborgare. Barnen skadas, förvrids och blir kopior av sina föräldrar. Förtryckets komplicerade psykologi och dynamik illustreras väl. Istället för kärlek och värme skapas grymhet.

Filmen påminde mig åter om hur oerhört glad jag är över att leva i det moderna samhället, präglat av respekt för barn, av social frihet, individualism och autonomi samt av valmöjligheter i fråga om alla typer av relationer, intressen och yrkesval. Den påminde mig därvidlag också om varför jag starkt ogillar konservatismen som ideologi, med dess betoning just av hierarki, ordning och kollektivets primat, gärna med vidskeplig grund (religion, fördomar, tabun), om så anses krävas. Mot allt detta står den liberala idén om atomistisk sammanhållning och den av nationalekonomer ofta framhållna idén om frivillig interaktion människor emellan.

Här finns en trailer. Filmen visas just nu på biografen Zita i Stockholm. A must-see.

Se även inläggen ”Frihet kontra familj och småstad”, ”Trånga små själar” och ”Kom inte för nära”.

Skola i socialism

Den innovative professor Gilles Saint-Paul har, i ”Endogenous Indoctrination: Occupational Choice, the Evolution of Beliefs, and the Political Economy of Reform”, utvecklat en teori om varför ett samhälle (som Frankrike) tenderar att vara ekonomiskt-politiskt vänsterorienterat och varför marknadsliberala reformer är sällsynta. En central orsak står att finna i de intellektuella, som utbildar befolkningen:

Yet the characteristics of their profession — that it is protected and in the public sector — generate a selection bias in the prior beliefs of those who elect to become teachers. That is, one is more likely to choose such a profession, the more unfavorable one’s opinion about the market economy. This selection bias is different from the one pointed out by Hayek: People with negative priors against capitalism choose the intellectual profession not out of their own taste, but because they are more likely to rationally believe that the returns from the protected intellectual profession are higher than those from the exposed market activity. In fact, this logic applies to any civil service occupation — and casual evidence suggests that people in those occupations are indeed more likely to hold socialist opinions. But the key point is that the intellectual profession is itself protected and thus prone to that bias.

The model predicts that society will be more left-wing (and lower in learning that the market economy works well, if that is the case), (i) the greater the weight of the schooling system vs. the family in the formation of beliefs, i.e. the lower the heritability of beliefs, and (ii) the greater the correlation between one’s pessimism about the market economy and the likelihood of becoming a teacher, i.e. the lower the social entropy. In the context of this paper, social entropy refers to how predictable is one’s occupation on the basis of one’s beliefs.

En mycket intressant teori, som kompletterar traditionella intressegruppsteorier och Hayeks och Nozicks teorier om varför intellektuella tenderar att vara socialister. Om den stämmer, kan friskolor och privata högskolor påverka den här selektionsproblematiken? Vad annat kan påverka den? En minskning av den offentliga sektorns omfattning mer allmänt kanske?

Är pojkar mer tävlingsinriktade än flickor?

Ett flertal studier visar att män är mer tävlingsinriktade än kvinnor. En ny studie av Anna Dreber, Emma von Essen och Eva Ranehill, ”Outrunning the Gender Gap: Boys and Girls Compete Equally”, studerar svenska barn i åldrarna 7 till 10 år och finner, tvärtemot en liknande israelisk studie, inga könsskillnader.

Tävlingsinriktningen har mätts i tre olika aktiviteter –  löpning, hopprep och dans – på följande vis:

First the children perform the task individually. Their performance is measured and they are then matched together in pairs of two depending on their result. Thereafter the children perform the task a second time in these matched pairs. Competitiveness is measured as the difference in performance between the individual and matched performance, and is thus considered as the reaction to competition.

Deras resultat:

We find no gender differences in competitiveness among children in Sweden in any of the three tasks. Boys and girls increase their performance equally in the competitive setting for running and skipping rope, and there is no difference between the average increases. Regarding the dancing task, both boys and girls decrease their performance when competing, possibly due to attempts of imitating the other child. However, this decrease in performance is not significantly different between the two genders.

Forskarna menar att resultaten kan tyda på en kulturell del i bestämningen av tävlingsinriktning och följaktligen att allt inte har med biologi att göra. Om den slutsatsen står sig implicerar den bl.a. att vissa könsskillnader går att påverka genom medvetna val.

Se även de tidigare inläggen ”Dags för enkönade skolklasser?” och ”Är män mer tävlingsinriktade än kvinnor?”.

Jag ville slippa gymnastiken

Jag var inte alls förtjust i ämnet gymnastik under min skoltid. Jag förstod inte poängen med att slösa bort tid på trista övningar och sporter när man istället kunde läsa mer matematik och svenska. När jag gick i femte klass var måttet rågat. Jag och min bästis Johan skrev ett brev till skolminister Britt Mogård (m). Det vi inte hade räknat med var att lokaltidningen Tranås-Posten skulle skriva om vårt brev:

Det blev lite pinsamt i skolan när alla förstod vilka som hade skrivit brevet. Min uppfattning om gymnastiken var välkänd.

Pengar för studentexamen?

Hur ska man förbättra prestationerna i skolan? En möjlig metod är att belöna elever som gör väl ifrån sig med pengar. En ny studie, ”The Effects of High Stakes High School Achievement Awards: Evidence from a Randomized Trial”, publicerad i American Economic Review (preliminär gratisversion här), visar på positiva effekter för flickor av ett sådant belöningssystem:

The experiment used a school-based randomization design offering awards to all who passed their exams in treated schools. This led to a substantial increase in certification rates for girls but had no effect on boys. Affected girls had a relatively high ex ante chance of certification. The increase in girls’ matriculation rates translated into an increased likelihood of college attendance. Female matriculation rates increased partly because treated girls devoted extra time to exam preparation.

Den summa en elev erhöll vid klarad studentexamen motsvarade ca 10 000 kronor. Forskarna gör också en samhällsekonomisk kalkyl och finner att ett program av det här slaget troligen är motiverad i ett sådant perspektiv.

Se även inläggen ”Belöning i skolan” och ”Bättre prestationer i skolan” samt docent Vlachos om lärarnas betydelse. Media: SvD1, SvD2, SvD3.

Självständig 10-åring

I USA låter de skolbarn recitera den s.k. pledge of allegiance:

I pledge allegiance to the flag of the United States of America, and to the Republic for which it stands, one Nation under God, indivisible, with liberty and justice for all.

Jag finner denna praxis obehaglig, av åtminstone två skäl: dels är den nationalistisk-kollektivistisk och dels är den pro-religiös. Att försöka påverka barn med hemska läror ser jag som klandervärt. Nå, det finns tydligen personer i USA som håller med mig, som en protesterande 10-åring:

Their son told them last weekend he had decided to no longer stand and recite the Pledge of Allegiance at school because he didn’t believe there is liberty and justice for all, especially when it comes to gay rights.

Ytterligare ett skäl att ogilla denna ramsa.

Tips: Peter Santesson-Wilson.

Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?

Max Weber menade i The Protestant Ethic and the Spirit of Capitalism att protestantismens betoning av en strikt arbetsetik i hög grad förklarar protestantiska länders tidiga ekonomiska framgångar. En ny studie, ”Was Weber Wrong? A Human Capital Theory of Protestant Economic History”, publicerad i QJE, presenterar en alternativ teori:

Protestant economies prospered because instruction in reading the Bible generated the human capital crucial to economic prosperity. We test the theory using county-level data from late-nineteenth-century Prussia, exploiting the initial concentric dispersion of the Reformation to use distance to Wittenberg as an instrument for Protestantism. We find that Protestantism indeed led to higher economic prosperity, but also to better education. Our results are consistent with Protestants’ higher literacy accounting for most of the gap in economic prosperity.

Detta resultat stämmer väl överens med Ed Glaesers konstaterande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Läskunnighet och utbildning är följaktligen synnerligen viktiga för långsiktig ekonomisk framgång.

Tips: Henrik Jordahl.

En god uppfostran

Så här ligger det till:

Henrik Torehammar: Finns det något gemensamt mellan dig och Carl Bildt, och hos unga människor som redan i unga år vågar ta plats?
Jan Guillou: Ja, vi har en sak gemensamt… Jag tvekar och säga det här.
Henrik Torehammar: Överklass?
Jan Guillou: Ja, just det.
Henrik Torehammar: Om man föds med silverskeden i mun är det lätt att äta?
Jan Guillou: Ja, det betyder mycket att kunna gå in i ett rum och omedelbart veta hur man ska bete sig. Man behöver aldrig vara socialt nervös, om man har fått en sån uppfostran som Carl Bildt och jag.

Kan man ge sina barn en god uppfostran av det här slaget även om man inte är överklass? I så fall, hur kan det ske, förutom att skicka barnen till internatskola?

Hur påverkar friare handel barnarbete?

De allra flesta skulle föredra en värld utan barnarbete. Frågan hur det målet kan uppnås är inte helt enkel – som jag tidigare har skrivit om här och här verkar t.ex. bojkotter inte vara en särskilt bra metod. Nu visar en ny studie, ”Child Work and Schooling under Trade Liberalization in Indonesia”, att liberalisering av handeln med andra länder däremot tycks kunna hjälpa, i alla fall på sikt:

We examine the effects of trade liberalization on child work and schooling in Indonesia. Our estimation strategy identifies geographical differences in the effects of trade policy through district and province level exposure to reduction in import tariff barriers. … Our main findings show that increased exposure to trade liberalization is associated with a decrease in child work and an increase in enrolment among 10 to 15 year olds. The effects of tariff reductions are strongest for children from low skill backgrounds and in rural areas. However, a dynamic analysis suggests that these effects reflect the long term benefits of trade liberalization, through economic growth and subsequent income effects, while frictions and negative adjustment effects may occur in the short term.

Många underskattar den ekonomiska utvecklingens betydelse för ett gott liv och tror att det här och nu kan beslutas fram på politisk väg.

Se även ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”.

Revidera skolans värdegrund

Inför Folkpartiets landsmöte i november har min gode vän Martin Andreasson skrivit en motion vars budskap jag starkt sympatiserar med:

Det är principiellt olämpligt att skolväsendets styrdokument fastslår att skolans värdegrund ska förknippas med en viss religion. … Formuleringarna om kristen tradition och västerländsk humanism bör strykas ur skolans läroplan.

Jag är emellertid inte lika förtjust som Martin i det som därefter kvarstår:

Det är tillräckligt att skolans värdegrund redovisas med utgångspunkt i demokratin och de mänskliga rättigheterna som universella principer.

Problemet här är att det inte finns några ”mänskliga rättigheter”; frågan är om skolan bör lära ut en (kanske användbar) fiktion. Räcker det kanske med demokrati som angiven värdegrund, så får lärare och elever sedan diskutera om hur demokratin ska förstås och kanske förbättras? Eller varför inte ställa sig frågan om skolan behöver en specificerad värdegrund överhuvudtaget?

Se även ”Det finns inga mänskliga rättigheter”, ”Rawls och värdegrunden”, ”Mänskliga rättigheter existerar inte”, ”Raz om mänskliga rättigheter” och ”Välfärd istället för mänskliga rättigheter”.

Hur mödrar kan hjälpa sina barn

Föräldrarnas utbildning är starkt korrelerad med barnens utbildningsprestationer. Hur kommer det sig? I en ny tysk studie av hur mödrar överför humankapital till sina barn, ”Intergenerational Transmission of Human Capital in Early Childhood”, finner Katja Coneus och Maresa Sprietsma följande:

Birth weight and the intensity of father’s support are important channels of transmission of human capital for both verbal and social skills. Moreover, reading stories to the child is most relevant for the transmission of verbal skills whereas for social skills, a crucial channel for maternal human capital is the attendance of institutional childcare. This implies that there is important scope for reducing educational inequalities by encouraging attendance of institutional childcare before age three and by increasing parental awareness of the high relevance of early verbal stimulation such as through reading stories.

Om föräldrar medvetandegörs om dessa faktorers vikt, borde även mödrar utan högre utbildning kunna hjälpa sina barn att lyckas bättre i skolan.

Svenska lärares låga löner

Economix förmedlar OECD-data om lärare. Tittar man på grundskolelärares lön hamnar Sverige, med sina drygt 30 000 dollar per år, rätt långt ner jämfört med andra länder:

Om man tittar på kvoten mellan grundskollärarlön och BNP per capita ser det ut så här:

Frågorna hopar sig. Är det en nackdel att lärarlöner är relativt låga i Sverige? Skulle t.ex. smartare personer attraheras av en lärarkarriär om lönerna vore högre? (Det verkar så i Australien.) Är det belagt att lärares kvalitet gynnar eleverna? (Det finns vissa tecken på det, men de flesta resultat är osäkra.) Vad beror de låga lönerna på? (Teknologisk förändring?)

Media: SvD1, SvD2, SvD3, DN, AB1, AB2, AB3.

Carl Bildt som tonåring

Vissa förändras inte särskilt mycket under livets gång:

Indoktrinering i skolan

Igår såg jag en fantastisk iscensättning av Witold Gombrowicz roman Ferdydurke på Turteatern. Boken har ett filosofiskt djup och handlar om spänningen mellan det genuina och det socialt påtvingade, mellan det okonstlade och det poserande, mellan spontan ungdom och kuvad mognad. Uppfostran, utbildning och försök att bringa civilisation har också en kostnad. Vi indoktrineras att tänka på ett visst sätt, att präglas av Formen. Ett exempel från en lektion i en polsk skola (s. 39—40):

Låt mig alltså se, fortsatte han strängt och tittade på schemat, vad skulle vi göra i dag? Jovisst ja, förklara och påvisa varför den store skalden Slowacki väcker vår kärlek, beundran och hänförelse. … Varför? Jo, därför, mina herrar, att Slowacki var en stor skald. Walkiewicz, tala nu om varför! Säg efter, Walkiewicz! Varför finns denna förtrollning, denna kärlek, dessa tårar, denna hänförelse, denna magi? Varför slitas våra hjärtan? Varför Walkiewicz? …
—Därför att han var en stor skald, magistern, sa Walkiewicz.
Gossarna karvade i bänklocken med sina pennknivar och rullade ihop små bollar av papper som de stoppade ner i bläckhörnen. Läraren suckade, tappade andan, såg på sin klocka och fortsatte som följer:
—Han var en stor skald, glöm inte att han var en stor skald. Varför känner vi kärlek, beundran, förtjusning? Därför att han var en stor skald, en stor skald. Försök nu få in detta ordentligt i era förstockade träskallar, och säg efter mig: Julius Slowacki var en stor skald, en stor skald, vi älskar Julius Slowacki och hans dikter tjusar oss därför att han var en stor skald — och därför att hans strofer äger en odödlig skönhet som väcker vår djupaste beundran.

Ja, så  gick undervisningen till. Saker fastslogs. Men det imponerade inte på alla:

Denna framställningsnivå gick en av gossarna på nerverna. När han inte stod ut längre utbrast han:
—Men om han inte rör mig det minsta då? Om han helt enkelt inte intresserar mig? Om jag inte kan läsa två rader av honom utan att somna… Gud hjälpe mig, magistern, men hur skulle jag kunna falla i hänryckning om jag inte faller i hänryckning?
Hans ögon höll nästan på att tränga ut ur sina hålor. Han satte sig igen, som om han överväldigats av vad han just hade sagt. Hans barnsliga bekännelse fick läraren att kippa efter luft.
—Håll mun, Kotecki, för Guds skull, sa han. Du försöker få mig på fall, Kotecki. Det blir underbetyg för Kotecki. Han vet inte vad han talar om.
Kotecki: Men magistern, jag förstår inte. Jag förstår inte hur jag skulle kunna falla i hänryckning om jag inte faller i hänryckning.
Läraren: Men Kotecki, hur skulle du kunna undgå att falla i hänryckning då jag redan tusentals gånger förklarat för dig att du faller i hänryckning?
Kotecki: Magistern har förklarat det, men jag faller inte i hänryckning.

Så fortsätter meningsutbytet. Friska fläktar! Bort med förljugenheten! Ungdomens vilja till autonomi i tänkandet inger hopp! Allt var inte bättre förr i skolan.

Barn bör inte komma för tätt

I alla fall inte om man vill gynna barns senare prestationer (i termer av längd på skolgången, slutbetyg i högstadiet och om de läser vidare på högskolenivå). Detta visar ny, metodologiskt innovativ forskning av Per Pettersson-Lidbom och Peter Skogman Thoursie, ”Does Child Spacing Affect Children’s Outcomes? Evidence from a Swedish Reform”.

De undersöker vad som hände när en regel i föräldra-
försäkringen infördes 1980, som stipulerar att en kvinna får behålla 90 procents ersättning utan att återvända till arbetsmarknaden om barn nummer två kommer inom 24 månader. De jämför effekterna för svensk- och utlandsfödda mödrar, då dessa deltar i arbetsmarknaden i olika grad:

We find that the rule caused a reduction in spacing among native-born mothers as compared to the foreign-born mothers. For individuals born by native-born mothers, the reform also caused decrease in a number of educational outcomes (years of schooling, post-secondary educational attainment and final grades in compulsory school). Thus, our instrumental variable estimates show that the effect of spacing children closer has a negative impact on children’s future outcomes. We also find evidence that girls are more negatively affected than boys of being closely spaced. 

Orsakerna till dessa negativa effekter av tätare barnfödslar kan, menar forskarna, vara att föräldrarna får mindre tid per barn och att ekonomin blir mer ansträngd. Detta kan ses som ett exempel på en oavsedd konsekvens av ett politiskt regelverk och att incitament spelar roll. Är en lösning att göra regelverket mer flexibelt? Hur, i så fall?

Dags för enkönade skolklasser?

Kvinnor är i genomsnitt mindre villiga att ta risker än män. Tidigare forskning antyder att det kan bidra till att förklara varför relativt få kvinnor når toppen i näringslivet. Men varför är kvinnor i genomsnitt mindre riskbenägna? En ny studie, ”Gender Differences in Risky Behaviour: Does Nurture Matter?”, finner stöd för att det inte är något medfött utan att det har att göra med miljömässiga faktorer:

Single-sex environments are likely to modify students’ risk-taking preferences in economically important ways. To test this, our controlled experiment gave subjects an opportunity to choose a risky outcome − a real-stakes gamble with a higher expected monetary value than the alternative outcome with a certain payoff − and in which the sensitivity of observed risk choices to environmental factors could be explored. The results show that girls from single-sex schools are as likely to choose the real-stakes gamble as much as boys from either coed or single sex schools, and more likely than coed girls. Moreover, gender differences in preferences for risk-taking are sensitive to the gender mix of the experimental group, with girls being more likely to choose risky outcomes when assigned to all-girl groups. This suggests that observed gender differences in behaviour under uncertainty found in previous studies might reflect social learning rather than inherent gender traits.

Skolklasser med pojkar och flickor för sig är, mot denna bakgrund, värda att överväga. Frågan är dock om flickornas riskbenägenhet stannar kvar när pojkarna förr eller senare dyker upp.

Bättre prestationer i skolan

Regeringen och andra är rätteligen oroade över prestationerna i den svenska skolan. Hur kan de förbättras? En ny studie, ”The Importance of Relative Performance Feedback Information: Evidence from a Natural Experiment Using High School Students”, antyder att elever som får kunskap om hur de presterar relativt andra presterar bättre:

For one year only, students received information that allowed them to know whether they were above (below) the class average as well as the distance from this average. We exploit a rich panel data set and find that the provision of this information led to an increase of 5% in students’ grades. Moreover, the effect was significant for the whole distribution. However, once the information was removed the effect disappeared. To rule out the concern that the effect may be driven by teachers within the school, we verify our results using national level exams (externally graded) for the same students, and the effect remains.

Eftersom människor bryr sig om sin relativa position och status utnyttjar en sådan här informationsspridning detta för att få prestationerna att öka. Detta låter värt att pröva också i den svenska skolan. Om byråkrati och regelverk sätter käppar i hjulet kanske någon friskola kan gå före?

Andra möjliga sätt att förbättra prestationerna: monetär belöning och intellektuell dopning.

Belöning i skolan

Skolpolitik är ett kontroversiellt område i många länder. I Sverige går en klar skiljelinje mellan de som betonar kunskapsförmedling och betygens roll* och de som talar om att skolan ska ”lära elever att lära” utan att gradera dem. Jag undrar vad de senare skulle säga om att införa monetär belöning för att stimulera elever att lära sig mer. Sådana incitamentssystem införs nu på allt fler ställen i USA. Men precis som här finns olika uppfattningar om skolpolitiken där:

For decades, psychologists have warned against giving children prizes or money for their performance in school. “Extrinsic” rewards, they say — a stuffed animal for a 4-year-old who learns her alphabet, cash for a good report card in middle or high school — can undermine the joy of learning for its own sake and can even lead to cheating. But many economists and businesspeople disagree, and their views often prevail in the educational marketplace. … “We have to get beyond our biases,” said Roland Fryer, an economist at Harvard University who is designing and testing several reward programs. “Fortunately, the scientific method allows us to get to most of those biases and let the data do the talking.”

Fryers attityd tycks mig vara sund och riktig.** Att noga utvärdera effekten av belöningsprogram är rätt väg att gå, inte att avvisa dem på a priori-grunder. Denna illustration visar på utvecklingen i Dallas efter ett belöningssystems införande:

Kanske något för Jan Björklund att gå till val på 2010? 

________________________

*Den kanske främste talesmannen för denna syn på skolan är professor Olle Häggström: se hans viktiga texter om skolan.
**Se även Robert Östlings blogginlägg ”En Roland till, tack!” 
Media: SvD

Sämre elever ger sämre tillväxt

Skolverket finner i en genomgång att svenska elevers testresultat i naturvetenskap och matematik försämras, absolut och relativt, under perioden 1991—2007. Vad spelar detta för roll, kanske en del frågar sig. En ny studie, ”Do Better Schools Lead to More Growth? Cognitive Skills, Economic Outcomes, and Causation”, dokumenteras att just sådana testresultat (eller rättare sagt, det de mäter) påverkar den ekonomiska tillväxten:

We provide evidence that the robust association between cognitive skills and economic growth reflects a causal effect of cognitive skills and supports the economic benefits of effective school policy. We develop a new common metric that allows tracking student achievement across countries, over time, and along the within-country distribution. Extensive sensitivity analyses of cross-country growth regressions generate remarkably stable results across specifications, time periods, and country samples.

Denna figur illustrerar sambandet:

Jan Björklunds oro över utvecklingen verkar alltså synnerligen befogad för dem som värdesätter ett ökat materiellt välstånd i framtiden.

Media: PJ, SvD1, SvD2, Aftonbladet, Sydsvenskan, DN1, DN2

Är det verkligen dåligt med syskon?

Detta inlägg är skrivet av Mikael Elinder:

Ekonomipristagaren Gary Becker publicerade 1973 tillsammans med Gregg Lewis en uppsats* där de argumenterade för en kvantitet – kvalitet avvägning i beslutet om hur många barn man bör skaffa. Argumentet går ut på att föräldrars resurser för att ge goda förutsättningar för barn att växa upp är begränsade. Det finns därför en avvägning mellan att satsa mycket resurser på få barn eller att satsa mindre på varje, men i stället kunna skaffa fler barn.

Sedan dess har ett antal studier kunnat fastlägga att det går sämre i skolan för barn i stora familjer än i små familjer. Dessa studier lider dock i allmänhet av att man inte säkert vet om det går sämre för barnen på grund av att de har fler syskon eller på grund av andra bakomliggande faktorer. Om det är så att föräldrar som har låga inkomster, låg utbildning eller på annat sätt har mindre resurser för barnen också oftare skaffar fler barn, är det fullt möjligt att det negativa sambandet mellan familjestorlek och skolresultat inte beror på antalet syskon i sig utan på just de andra bakomliggande faktorerna.

I Hans Grönqvists och Olof Ålsunds studie Family size and child outcomes: Is there really no trade-off?, undersöker de om det finns en kausal effekt av syskonskarans storlek på skolresultat. Genom att utnyttja ett rikt registerdataset över tvillingfödslar i Sverige kan de på ett fiffigt sätt undvika att resultaten drivs av bakomliggande faktorer. Resultaten visar att det endast verkar finnas en mycket liten effekt. De skriver i slutorden:

”For example, in families with at least three children, we find that having one more sibling lowers GPA in both compulsory school and secondary school with on average 1–2 percentiles. Taken together, the evidence presented in this paper suggests that family size only plays a minor role in determining children’s outcomes although we show that the effects on intermediate outcomes are larger in low-educated families and that the impact tends to increase with family size and with birth order.”

Förutom skolresultat undersöker de också om antalet syskon har någon effekt på risken att bli arbetslös eller på arbetsinkomst, men finner inga sådana effekter.

Alltså, små eller inga effekter på skolresultat, arbetslöshet eller inkomst. Hur det ligger till med lycka kan vi däremot bara spekulera i.

*Becker, G. S. and H. G. Lewis (1973), ”On the Interaction Between the Quantity
and Quality of Children”, Journal of Political Economy, vol. 81, pp. S279–S288.

Spelar det roll hur mycket man pluggar?

I en ny studie finner Ralph Stinebrickner och Todd Stinebrickner att betyg på högskolenivå i hög grad påverkas av hur mycket tid som studenter använder för att studera. En implikation är att det går att påverka sina studieresultat med hårt arbete — men också att mängden tid som används till studier påverkas av hur ens studentkamrater beter sig. Inte minst av om de spelar dataspel:

”Our key finding in Section 3 is that whether a student’s roommate brings a video game to school has a strong causal effect on the student’s grade performance.”

En slutsats i studien:

”Thus, even without any additional information, we can conclude that studying – defined generally to include both quantity and efficiency – plays a very important causal role in determining grade performance.”

Mer exakt är det kvantiteten pluggande som tycks spela roll:

”We find evidence of substantial differences in study quantity between the groups, but no evidence of any differences in study efficiency. … [G]iven that our unique data allow us to rule out a seemingly close-to-exhaustive set of reasons that study efficiency may be different between the two groups and given that the evidence of differences in study quantity between the two groups is strong, it seems reasonable to conclude that study quantity plays a central role in determining grade performance.”

Om du är student bör du alltså vara nog med ditt val av roommate — se upp för dataspelare! — samt se till att ägna mycket tid åt studierna. Om du vill ha bra betyg, vill säga, vilket kanske inte är allt här i världen.

Ska staten påverka lyckans grunder?

Om politik ska syfta till människors lycka kan tre ansatser urskiljas:

1. Det som gör människor lyckliga tas för givet, och politiken utformas så att människors aktuella preferenser tillfredsställs.
2. Det som gör människor lyckliga tas för givet, men politiken utformas så att människors ”ädlare” preferenser tillfredsställs (i högre grad än andra preferenser).*
3. Det som gör människor lyckliga tas inte för givet, och politiken utformas så att människors preferenser ändras, i syfte att inte behöva genomföra den politik som annars skulle ha genomförts.

Vi kan exemplifiera med inkomstomfördelning från hög- till låginkomsttagare.

1. Om det som gör människor lyckliga tas för givet, och om de allra flesta blir lyckligare av inkomstomfördelning, ska politiken genomföra en sådan omfördelning.

2. Men grunden för att de flesta människor blir lyckliga av omfördelning varierar. Några alternativ:

• En genomtänkt rättvisesyn. Man kan anse att det är fel att människor tjänar olika mycket om detta beror på faktorer som ingen kan påverka, t.ex. genetik.
• Positiva konsekvenser. Man kan anse att ett samhälle får större social harmoni med små inkomstskillnader.
• Egoism. Man vill ha omfördelning för att det i materiell mening gynnar en själv.
• Omtanke. Man vill ha omfördelning för att det i materiell mening gynnar andra som man bryr sig om.
• Avund. Man vill ha omfördelning därför att man är missunnsam.

Antag att de flesta människor blir lyckliga av omfördelning pga. egoism. Ska den lycka som följer av ett sådant motiv beaktas i lyckokalkylen — och om den ska det, ska den väga lika tungt som den lycka som t.ex. följer av en genomtänkt rättvisesyn?

3. Ett alternativ är att försöka ändra det som gör människor lyckliga. Det kanske är ett mer kostnadseffektivt sätt att öka lyckan/minska olyckan än att omfördela (alternativ 1 ovan), och kanske undviks därigenom det troliga missnöje som följer av att vissa preferenser ignoreras (alternativ 2 ovan). Att försöka ändra grunden för lycka kan vara särskilt gångbar om denna grund är ogenomtänkt och om den bygger på ofullständig kunskap om alla konsekvenser.

Istället för omfördelning satsar staten då att minska egoism och avundsjuka, kanske i skolan eller i form av kraftigt subventionerade retreats där människor lär sig att acceptera andras framgångar. Eller om den genomtänkta rättvisesynen inte visar sig vara så genomtänkt kan en utbildning i filosofi, psykologi och ekonomi — eller kanske i kritiskt tänkande — ändra vad människor anser rättvist och, därmed, hur deras lycka påverkas av inkomstskillnader.

Ett praktiskt problem kan vara att bestämma vilka grunder för lycka som är mindre ”ädla” än andra och vilka preferenser som ska försöka påverkas. Att bråka om det kanske ger allmän olycka…

____________________________________
*Ja, jag har John Stuart Mills idé om ”higher and lower pleasures” i bakhuvudet.

Mobbning skadar och sarjar

Yves Saint Laurent är död. Jag fastnade för följande:

Det var genom sitt mode Laurent syntes offentligt. Själv framträdde han mycket sällan. Bakgrunden var att han på grund av sin homosexuella läggning mobbades svårt i skolan, något som gjorde honom både fysiskt och psykiskt sjuk.”

Mobbning är en synnerligen destruktiv företeelse, som enligt min mening inte bekämpas med tillräcklig kraft. Att förnedras för något man är skadar djupt och sätter sin prägel. Just som homosexuell är man inte sällan extra ensam. När andra utsatta har ett starkt stöd i sin familj, som ofta delar det som utgör grunden för mobbningen, har man som ung homosexuell i regel inte vågat berätta för sin familj om sin läggning av rädsla att förkastas även av dem. Resultatet kan bli så djupa sår att inte all framgång i världen, som Yves Saint Laurent förvisso fick uppleva, hjälper.

Karl Lagerfeld är en annan homosexuell modeskapare som har gjort ett starkt intryck på mig.