Nonicoclolasos

Archive for the ‘skolan’ Category

Utbildning och dödlighet

Utbildning är viktig för ett lands ekonomiska utveckling. Inte nog med det: utbildning har förstås också viktiga direkta effekter för enskilda individer. En ny studie, ”Schooling and Youth Mortality: Learning from a Mass Military Exemption”, finner följande:

This paper examines the relationship between education and mortality in a young population of Italian males. In 1981 several cohorts of young men from specific southern towns were unexpectedly exempted from compulsory military service after a major quake hit the region. Comparisons of exempt cohorts from the least damaged towns on the border of the quake region with similar ones from neighbouring non-exempt towns just outside the region show that, by 1991, the cohorts exempted while still in high school display significantly higher graduation rates. The probability of dying over the decade 1991-2001 was also significantly lower. Several robustness checks confirm that the findings do not reflect omitted quake-related confounding factors, such as the ensuing compensatory interventions. Moreover, cohorts exempted soon after high school age do not display higher schooling or lower mortality rates, thus excluding that the main findings reflect direct effects of military service on subsequent mortality rather than a causal effect of schooling. The authors conclude that increasing the proportion of high school graduates by 1 percentage point leads to 0.1-0.2 percentage points lower mortality rates between the ages of 25 and 35.

Jag upplever det som att de elever som inte går ut skolan med godkända betyg uppmärksammas allt mer i den politiska debatten, vilket mot bakgrund av ovanstående resultat kan sägas vara bra. Frågan är om det finns effektiva politiska lösningar. Kanske kan regeringens mer distinkt yrkesinriktade program i gymnasiet vara en del av lösning?

Låt mig slutligen tillägga, apropå militärtjänst och utbildning, att Sveriges faktiska avskaffande av värnplikten kan förväntas ha positiva samhällsekonomiska konsekvenser, inte minst pga. en koppling till (i det här fallet högre) utbildning. Genom att ta ifrån unga män ett år eller mer som hade kunnat användas till att förbättra deras humankapital försämras ekonomins produktiva potential.

Written by Niclas Berggren

14 juli 2011 at 5:45

Publicerat i död, skolan, utbildning, värnplikt

Bra men impopulära föreläsare

Kvaliteten på föreläsare skiljer sig åt. Spelar det någon roll? Ja, en ny studie av studentutvärderingar vid Bocconi-universitetet i Italien, ”Evaluating Students’ Evaluations of Professors”, finner följande:

The effectiveness measures are estimated by comparing the subsequent performance in follow-on coursework of students who are randomly assigned to teachers in each of their compulsory courses. We find that, even in a setting where the syllabuses are fixed, teachers still matter substantially. The average difference in subsequent performance between students who were assigned to the best and worst teachers (on the effectiveness scale) is approximately 43% of a standard deviation in the distribution of exam grades, corresponding to about 5.6% of the average grade.

Det spelar roll vem som förmedlar kunskap, alltså. Däremot belönas inte de duktiga lärarna för sin duktighet:

Additionally, we find that our measure of teacher effectiveness is negatively correlated with the students’ evaluations of professors: in other words, teachers who are associated with better subsequent performance receive worst evaluations from their students. We rationalize these results with a simple model where teachers can either engage in real teaching or in teaching-to-the-test, the former requiring higher students’ effort than the latter.

Här finns en målkonflikt för föreläsare: eftersträvas popularitet eller reell kunskapsförmedling? Vi får hoppas att längtan efter att bli poppis är begränsad (fastän jag betvivlar det).

Se även de tidigare inläggen ”Första intrycket är viktigt”, ”Heta professorer” och ”Studentutvärderingar som mått på lärarkvalitet”.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2011 at 5:05

Försvagar utbildning religionens ställning?

Det finns skäl att se utbildning som viktig för ekonomisk utveckling. Inte nog med det. Den nya studien ”The Effect of Education on Religion: Evidence from Compulsory Schooling Laws” innehåller bl.a. följande figur över sambandet mellan utbildning och icke-religiositet:

Studien använder sig sedan av ekonometri för att undersöka om det här sambandet gäller för hela Canada, när man kontrollerar för andra variablers inflytande och när man försöker identifiera kausalitet:

For over a century, social scientists have debated how educational attainment impacts religious belief. In this paper, I use Canadian compulsory schooling laws to identify the relationship between completed schooling and later religiosity. I find that higher levels of education lead to lower levels of religious participation later in life. An additional year of education leads to a 4-percentage-point decline in the likelihood that an individual identifies with any religious tradition; the estimates suggest that increases in schooling can explain most of the large rise in non-affiliation in Canada in recent decades.

 Jag gillar (och förstår varför vissa prelater räds) utbildning.

Written by Niclas Berggren

26 april 2011 at 5:18

Predikterar studier utomlands arbete utomlands?

Många europeiska studenter deltar i ERASMUS och bedriver delar av sin utbildning utomlands. Bidrar det till att öka dessa studenters rörlighet på arbetsmarknaden? Det undersöks i den nya studien ”Studying Abroad and the Effect on International Labour Market Mobility: Evidence from the Introduction of ERASMUS”, publicerad i Economic Journal:

We find that studying abroad increases an individual’s probability of working in a foreign country by about 15 percentage points.

Genom enkäter kan forskarna delvis klargöra mekanismerna bakom detta resultat. Å ena sidan förbättras studenternas kunskaper genom utbyten, vilket gör dem mer attraktiva på utländska arbetsmarknader, och å andra sidan får studenterna själva ett starkare intresse av att arbeta utomlands. Forskarna finner vidare att de studenter som senare arbetar utomlands i regel gör det i samma land som de studerade i. Detta resultat kan antyda en nytta för ett land av att välkomna utländska studenter, som senare kan komma att berika den inhemska arbetsmarknaden.

Written by Niclas Berggren

28 mars 2011 at 5:20

Hur kan elevers prestationer förbättras?

Jag har länge haft en känsla av att resultat i skolan i hög grad har med lärarna och undervisningen att göra. En ny studie, ”What Makes an Effective Teacher? Quasi-Experimental Evidence”, ger visst stöd för denna känsla. Det är inte mindre klasser, fler undervisningstimmar eller mer lärarutbildning som ger störst förbättringar i testresultat:

I found very strong evidence that two important teaching practices cause student achievement growth. In particular, classroom teaching that emphasizes ”instilment of knowledge and comprehension” has a very strong and positive effect on test scores, especially of girls and of pupils from low socioeconomic backgrounds. Second, the use of classroom techniques that endow pupils with ”analytical and critical skills” has a very high payoff, especially among pupils from educated families. Transparency in the evaluation of pupils, proper and timely feedback to students, and fairness in assessing pupils also lead to cognitive achievement gains, especially among boys. … The evidence I presented in this paper provides important insights about what does and does not work in the classroom; the set of results is one of the first that clearly identifies actions of teachers that ”pay off” versus others that do not. This study has additional policy relevance because its evidence sheds light on the merits of traditional versus modern approaches to teaching, a contrast that has featured in recent policy debates and educational reforms in several countries. This study may be the first to demonstrate that one approach need not crowd out the other and that the two can coexist. The estimated heterogeneity in treatment effects of the two styles and the essence of teaching that I estimated in this paper implies that it is best to target certain teaching practices to relevant customers and also to mix the two in the classroom.

Det jag gillar med denna studie och dess resultat är att den tar oss bortom simplifierade diskussioner om friskola kontra offentlig skola samt om moderna kontra klassiska undervisningsmetoder. Det intressanta är att undervisningens karaktär är central för hur elever klarar sig och att båda traditionell kunskapsförmedling och mer nydanande övning i kritiskt tänkande och egen kunskapsinhämtning har sin plats. Detta får mig att undra en del saker. Hur fungerar egentligen lärarutbildningen i Sverige? Utvärderas lärarnas undervisningsmetoder? Anpassas den till olika elevers behov? Finns mekanismer för att rätta till brister? Forskningsresultat av det här slaget kan bli början på en konstruktiv diskussion om vilka krav det är rimligt att ställa på lärarna och hur dessa krav ska kunna uppnås på ett bättre sätt.

Se även Jonas Vlachos analys av försämrade resultat i den svenska skolan.

Written by Niclas Berggren

23 mars 2011 at 6:26

Publicerat i forskning, skolan, utbildning

Effektivitet genom skolval

Thomas Gür skriver om olika principer för att fastslå vilken skola ens barn ska gå i:

Även när närhetsprincipen rådde röstade föräldrar med fötterna för att få sina barn i bättre skolor, men trösklarna för sådana ”skolval” var mycket högre: Familjer såg till att barnen fick gå i en attraktivare skola genom att köpa hus eller bostadsrätt i skolans upptagningsområde, ifall man hade råd.

Detta fick mig att tänka på ett resonemang Robert Frank för i Luxury Fever. Han noterar att föräldrar ofta vill möjliggöra för sina barn att få en så bra utbildning som möjligt, vilket gör att de köper hus i de skoldistrikt där de bästa skolorna finns. Denna process innebär dock ett slags kapprustning som är ineffektiv: eftersom alla (mer eller mindre) vill köpa detta begränsade antal hus drivs priserna upp och mer resurser läggs på boendet än vad som är kollektivt rationellt. Om alla dessa familjer istället hade spenderat mindre på boende hade samma elever fortfarande kunnat gå i samma skolor, och familjerna hade haft sparmedel över till annat. Problemet är att det är individuellt rationellt att bjuda mer än andra på dessa hus, och det krävs någon typ av samordning för att komma överens om att det vore bättre om alla höll igen med sin budgivning. Samordning är dock mycket svår när många aktörer är inblandade.

Nå, det som slog mig är att det fria skolvalet i viss mån utgör en effektiv lösning på det här problemet. Om elever kan välja de bästa skolorna oavsett var de bor, har föräldrarna inte incitament att köpa dyra (och allt dyrare) hus i vissa specifika geografiska områden. Man kan bo i en billig hyreslägenhet två mil bort och få plats på skolan intill miljonvillorna, i ett system med fritt skolval. En möjligen förbisedd positiv effekt av denna typ av valfrihet.

Se även Mattias Lundbäcks kommentar. Media: AB.

Written by Niclas Berggren

21 februari 2011 at 5:46

Varför vill lågutbildade inte vidareutbilda sig?

Ofta betonas utbildning som en nyckel till framgång, såväl för individer som för länder. Ed Glaeser anför t.ex. följande:

[N]o variable from 1900 better explains success in 2000 than investment in education.

Den nya nederländska studien ”Why Do Low-Educated Workers Invest Less in Further Training?” undersöker hur det kommer sig att lågutbildade inte vidareutbildar sig i så hög grad:

Several studies document the fact that low-educated workers participate less often in further training than high-educated workers. The economic literature suggests that there is no significant difference in employer willingness to train low-educated workers, which leaves the question of why the low educated invest less in training unanswered. This paper investigates two possible explanations: Low-educated workers invest less in training because of 1) the lower economic returns to these investments or 2) their lower willingness to participate in training. Controlling for unobserved heterogeneity that can affect the probability of enrolling into training, we find that the economic returns to training for low-educated workers are positive and not significantly different from those for high-educated workers. However, loweducated workers are significantly less willing to participate in training. This lesser willingness to participate in training is driven by economic preferences (future orientation, preference for leisure), as well as personality traits (locus of control, exam anxiety, and openness to experience).

Detta resultat antyder att trots att arbetsgivare erbjuder vidareutbildning i lika hög grad till låg- som högutbildade och trots att avkastningen på vidareutbildning är lika hög för låg- och högutbildade, ägnar sig de förra i betydligt mindre utsträckning åt vidareutbildning. Ska man inte respektera deras preferenser? Eller ska man på olika sätt (hur, i så fall?) försöka få dem att vidareutbilda sig ändå?

Se även inlägget ”Vad gav välstånd: arbetsetik eller läskunnighet?”.

Written by Niclas Berggren

7 februari 2011 at 4:58

Publicerat i forskning, skolan, utbildning

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 144 andra följare

%d bloggare gillar detta: