Nonicoclolasos

Archive for the ‘språk’ Category

Stamningens effekter i skolan

Hur påverkar stamning ett barns prestationer i skolan? I en ny, fyndigt betitlad studie, ”The Kid’s Speech: The Effect of Stuttering on Human Capital Acquisition”, börjar författarna med att beskriva tidigare forskning:

There is a large body of work showing that speech impairments are associated with sharply lower scores on tests of reading and math (Catts 1993; Walker et al. 1994; Stothard et al. 1998; Catts et al. 2002; Knox 2002; Nathan et al. 2004; Catts et al. 2008; Harrison et al. 2009; Eide and Showalter 2010; Law et al. 2010). There is also evidence, albeit weaker, that children with speech impairments go on to receive fewer years of education than their counterparts without speech impairments (Snowling et al. 2001; Johnson et al. 2010). The results of these studies could indicate that speech impairments
lead, in a causal sense, to reduced academic performance and educational attainment. However, most studies in this area have used non-representative samples, and, to our knowledge, none have attempted to account for the potential influence of unobservables. Thus, there exists the possibility that their results were driven by difficult-to-measure factors at the level of the community, family or individual.

Som tur är försöker denna studie ta sådana faktorer i beaktande för att utröna om stamningen kan sägas ha kausal effekt på skolprestationer. Följande resultat erhålls:

Our baseline ordinary least squares (OLS) estimates are consistent with the findings of previous studies: respondents who reported having a problem with stuttering tend to have lower grades than their counterparts who did not report a problem with stuttering. Stuttering is also associated with a lower probability of graduating high school and a lower probability of attending college. However, when we restrict our sample to full biological siblings (including twins) and add family fixed effects, these associations become much smaller in magnitude, suggesting that family-level unobservables play an important role. Moreover, when we control for a history of ADHD or the presence of another learning disability, the estimated effects of stuttering shrink dramatically and become statistically indistinguishable from zero at conventional levels. These findings suggest that the impact of stuttering on human capital acquisition is much weaker than previously argued.

Måhända kan dessa resultat lugna föräldrar till stammande barn, i alla fall över själva stamningen.

Written by Niclas Berggren

7 juli 2011 at 5:44

Publicerat i forskning, språk, utbildning

Diskriminering pga. brytning

Att det förekommer diskriminering är klarlagt i tidigare forskning. Men vad baseras den på? I den nya svenska studien ”Is It How You Look or Speak That Matters? An Experimental Study Exploring the Mechanisms of Ethnic Discrimination” undersöks om människors bedömning av utländska personer är annorlunda än den av svenskar och om det i så fall beror på att de ser annorlunda ut eller på att de talar svenska med brytning:

The experiment is conducted in Sweden and the results show that candidates not perceived as stereotypically Swedish are considered to be worse performers. These beliefs are found in within-gender but not in cross-gender evaluations and are not eliminated when additional performance-related information about the candidates is provided. When candidates are presented by both looks and speech, differential evaluations based on looks disappear. Instead, we find strong negative beliefs about performance for candidates that speak Swedish with a foreign accent implying that ethnic stereotypes associated with speech override stereotypes associated with appearance. The negative beliefs associated with foreign-accented speech are not supported by corresponding mean differences in the candidates’ actual test performance.

Det är alltså utländsk brytning som får svenskar att tro att någon presterar sämre än dem utan brytning — trots att de faktiskt inte presterar sämre. Jag tycker om forskarnas konstaterande, i synnerhet dess andra del:

Our findings, on the one hand, stress the importance of language proficiency for subsequent labor market outcomes but, on the other hand, also the importance of an increasing tolerance for foreign-accented speech among the majority population.

Written by Niclas Berggren

21 april 2011 at 5:52

Tvåspråkig och kreativ

Att från början få lära sig två språk verkar förmånligt, inte minst i en globaliserad värld. Detta är nog vanligast när föräldrarna har olika modersmål. En ny studie, ”Aha! Voila! Eureka! Bilingualism and Insightful Problem Solving”, publicerad i Learning and Individual Differences (preliminär gratisversion här), undersöker om tidig tvåspråkighet har kognitiva fördelar:

What makes a person able to solve problems creatively? One interesting factor that may contribute is experience with multiple languages from an early age. Bilingual individuals who acquire two languages by the age of 6 have been shown to demonstrate superior performance on a number of thinking tasks that require flexibility. However, bilingual advantages have yet to be identified particularly on insight problems that are used as a model of creative problem solving following initial impasse. As such, the goal of the present study was to investigate the influence of language experience on problem solving performance on a matched set of insight and non-insight problems. Results demonstrate an interaction between type of problem (insight versus non-insight) and language status. … The main contribution of this study is in providing the first evidence that early bilingualism can confer relative advantages on insight problem solving versus non-insight problem solving tasks, especially as compared to monolinguals who show the opposite pattern.

En fråga är om det framgångsrikt går att lära ett litet barn två språk om båda föräldrarna har samma modersmål. Duger en svensks knackiga engelskakunskaper för att göra ett barn tvåspråkigt på ett framgångsrikt sätt?

Written by Niclas Berggren

30 mars 2011 at 14:54

Publicerat i barn, kreativitet, språk

Predikterar studier utomlands arbete utomlands?

Många europeiska studenter deltar i ERASMUS och bedriver delar av sin utbildning utomlands. Bidrar det till att öka dessa studenters rörlighet på arbetsmarknaden? Det undersöks i den nya studien ”Studying Abroad and the Effect on International Labour Market Mobility: Evidence from the Introduction of ERASMUS”, publicerad i Economic Journal:

We find that studying abroad increases an individual’s probability of working in a foreign country by about 15 percentage points.

Genom enkäter kan forskarna delvis klargöra mekanismerna bakom detta resultat. Å ena sidan förbättras studenternas kunskaper genom utbyten, vilket gör dem mer attraktiva på utländska arbetsmarknader, och å andra sidan får studenterna själva ett starkare intresse av att arbeta utomlands. Forskarna finner vidare att de studenter som senare arbetar utomlands i regel gör det i samma land som de studerade i. Detta resultat kan antyda en nytta för ett land av att välkomna utländska studenter, som senare kan komma att berika den inhemska arbetsmarknaden.

Written by Niclas Berggren

28 mars 2011 at 5:20

En intetsägande fras

Jag har tidigare kritiserat frasen ”allas lika värde” för att i sig vara så obestämbar att den är mer eller mindre meningslös. Bengt Held förser oss med ännu en illustration av att denna kritik äger sin riktighet:

Det är bara Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som ännu vill att samkönade par ska ha sämre rättigheter än andra par. … När kd blir konfronterade med det här brukar de svara ”men vi är tydliga med att alla har lika värde”. Men även Jimmie Åkesson sa i lördagsintervjun som en kommentar till partiets invandringspolitik ”att det givetvis är viktigt att påpeka att alla har lika värde”. Menar kd då att även Åkesson måste vara en sjyst politiker eftersom han använder orden om allas lika värde?

Det är uppenbart att denna fras används friskt utan att det direkt går att fastslå vad den betyder — och om den kan preciseras är min uppfattning, att det vore bättre att enbart uttala preciseringen från början och skippa det vaga talet om ”allas lika värde”.

Written by Niclas Berggren

25 januari 2011 at 14:18

Publicerat i etik, politik, språk

Språket hos sms:ande barn

Barn som sms:ar mycket tenderar att använda förkortningar av olika slag (vilka kallas ”textisms” på engelska). Är användandet av sådana, som ofta avviker från ”korrekt språkbruk”, relaterat till språkliga färdigheter hos barnen i fråga? Ja, men inte på det sätt som språkliga purister av reaktionärt snitt antagligen tänker sig. Studien ”Exploring the Relationship between Children’s Knowledge of Text Message Abbreviations and School Literacy Outcomes”, publicerad i British Journal of Developmental Psychology, finner:

The ratio of textisms to total words used was positively associated with word reading, vocabulary, and phonological awareness measures. Moreover, the children’s textism use predicted word reading ability after controlling for individual differences in age, short-term memory, vocabulary, phonological awareness and how long they had owned a mobile phone.

Förvisso är antalet deltagande barn i studien lågt (88 stycken), så fler, liknande studier behöver utföras innan vi kan vara säkra på resultatet. Icke desto mindre fann jag dessa preliminära indikationer överraskande och lätt uppiggande. 3vligt lr hur? D tkr jag iaf.

Written by Niclas Berggren

19 november 2010 at 5:55

Nytta med svordomar

Jag svär i stort sett aldrig — ett arv från min frikyrkliga bakgrund. Men jag kanske borde börja:

Swearing increased pain tolerance, increased heart rate and decreased perceived pain compared with not swearing. … The observed pain-lessening (hypoalgesic) effect may occur because swearing induces a fight-or-flight response and nullifies the link between fear of pain and pain perception.

Written by Niclas Berggren

27 oktober 2010 at 20:44

Publicerat i språk

Misstänksamhet mot utländsk brytning

Att lita mindre på utsagor framförda av en person med utländsk brytning kan ha med misstro mot det främmande att göra. En ny studie, ”Why Don’t We Believe Non-Native Speakers? The Influence of Accent on Credibility”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, visar dock att det snarare kan handla om att det blir kognitivt svårare att behandla det som sägs:

Non-native speech is harder to understand than native speech. We demonstrate that this “processing difficulty” causes non-native speakers to sound less credible. People judged trivia statements such as “Ants don’t sleep” as less true when spoken by a non-native than a native speaker. When people were made aware of the source of their difficulty they were able to correct when the accent was mild but not when it was heavy. This effect was not due to stereotypes of prejudice against foreigners because it occurred even though speakers were merely reciting statements provided by a native speaker.

Detta resultat utgör en faktor som får mig att vilja bo kvar i Sverige: att inte uppfattas som lika trovärdig som andra enbart pga. det sätt man uttalar ord är (för mig) en stor kostnad. Resultatet får mig också att fundera på om man bör lägga mer kraft på att arbeta bort brytningar i språkundervisning. (Det kanske förutsätter lärare utan brytning, och sådana är, enligt min personliga erfarenhet, sällsynta.) Slutligen: om man talar med utländsk brytning talar det måhända för arbeten där man främst uttrycker sig i skrift snarare än i tal.

Written by Niclas Berggren

26 september 2010 at 15:08

Huvud eller telefon?

Scott Adams menar att ”telefon” är en obsolet beteckning på det vi numera går runt med i våra fickor. Han vill byta namn på denna apparat — till huvud! Så här resonerar han:

We need a new name for your cellular phone. The new name should embrace all of your device’s functions while favoring none. It should understand the future of the device and release on its history. The name should not be long or klunky or geeky, so forget about calling it a communicator. My suggestion, which I offer simply to prime the pump, is to call the phone your ”head.” This term recognizes that you are essentially a cyborg with a detachable brain. You offload a lot of your memory into your device, and it helps you communicate and gather information, just like the other parts of your general skull area. There isn’t much chance of name confusion with the organic part of your head because the context will always be clear. If you say, ”I can’t find my head,” or ”Whose head is ringing?” each utterance has only one rational interpretation.

Jag älskar mitt iHuvud!

Tips: Johan Folin.

Written by Niclas Berggren

21 september 2010 at 15:14

Publicerat i innovation, språk, teknik, telefon

Finns världen på riktigt?

Fler än jag funderar på den saken — och ger ett terminologiskt råd:

Written by Niclas Berggren

13 september 2010 at 14:33

Publicerat i filosofi, språk

Kvast på engelska

Jan Stenmark levererar denna fina språkberättelse:

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 juli 2010 at 15:52

Publicerat i humor, sex, språk

Språkskillnader och omfördelning

Vad förklarar hur omfattande omfördelningen av inkomster är i ett land? En faktor kan vara hur varma känslor människor i ett land har för varandra. Om människor är lika varandra är de kanske i regel mer altruistiska. Nu visar studien ”Linguistic Diversity and Redistribution”, publicerad i Journal of the European Economic Association (preliminär gratisversion här), att en sådan effekt kan konstateras:

This paper investigates the effect of linguistic diversity on redistribution in a broad cross-section of countries. We use the notion of “linguistic distances” and show that the commonly used fractionalization index, which ignores linguistic distances, yields insignificant results. However, once distances between languages are accounted for, linguistic diversity has both a statistically and economically significant effect on redistribution. With an average level of redistribution of 9.5% of GDP in our data set, an increase by one standard deviation in the degree of diversity lowers redistribution by approximately one percentage point.

Dvs. språkklyftor, som ett mått på olikhet inom ett land, leder till lägre grad av omfördelning (mätt som statliga transfereringar som andel av BNP). Detta resultat är inte minst intressant med tanke på välfärdsstatens framtid. I den mån befolkningar blir mer heterogena kan stödet för omfördelning försvagas.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

20 juni 2010 at 12:12

Surdegsprettofascismen

Igitur observerar och penetrerar tillvaron från sin balkong:

På gatan nedanför marscherar surdegsprettofascismen. Du förbittras av din bitterhet. De är bara lyckliga. Det är inte konstigare än så. De har läst både Råd&Rön och Vi Föräldrar, konsulterat Sverker likväl som hela armadan av konsultkollegorna, innan köpet av barnvagn. Det är inte konstigare än så. Det är så man gör.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

27 maj 2010 at 17:29

Publicerat i genier, idoler, poesi, språk

Vad är en hög?

Vi utgår i regel från att språket är klart och tydligt. I vilken mån är det det och i vilken mån präglas det av vaghet? Den frågan analyseras i ”Vagueness”, skriven för The Routledge Companion to the Philosophy of Language. Ett exempel:

Taking away grains from a heap of rice, at what point is there no longer a heap? It seems small changes – removing a single grain – can’t make a difference to whether or not something is a heap; but big changes obviously do. How can this be, since the big changes are nothing but the small ones chained together? Call this the ”little by little” puzzle.

Förbryllande. En vidare fråga är om språkets vaghet kan analyseras på ett klart och tydligt sätt eller om språkets vaghet i sig gör en sådan analys vag. Ytterligare en fråga är om språkets vaghet talar för användandet av matematik i vetenskaplig analys.

Written by Niclas Berggren

9 maj 2010 at 5:23

Publicerat i filosofi, matematik, språk

Fördel med att ha läst franska

Jag läste franska som B-språk. Tyvärr har jag glömt det mesta, men en sak jag minns bra är systemet med accenter (och roliga tecken, som l’accent circonflexe ["la môme"] och la tréma ["Citroën"]), liksom skillnaden mellan apostrof och accent. Tyvärr noterar jag en allmän förvirring på dessa punkter, särskilt bland svenskar som inte har läst franska. S’il vous plaît, notera åtminstone följande:

  • Håll isär l’accent grave och l’accent aiguoch kom ihåg vilken bokstav de tillhör. Den förra lutar bakåt och den senare lutar framåt. Skriv alltså inte ”chevré” när du menar ”chèvre”.
  • Håll isär accent och apostrof. Hur många är det inte som använder den förra när de borde använda den senare? Skriv alltså inte ”La Côte d´Azur” när du menar ”La Côte d’Azur”. (Och absolut inte ”La Côté d´Azur”!)

Lite språkfascism, jag vet, men har man väl lärt sig det här vill man ju, om inte annat, kunna briljera lite.

Written by Niclas Berggren

25 april 2010 at 5:25

Publicerat i språk

Arbete stimulerar hjärnan

Det finns visioner om att människor ska kunna arbeta mindre eller sluta arbeta helt. De kan tyckas tilltalande på många plan, men tidigare forskning tyder på att pensionering kan försämra såväl psykisk som fysisk hälsa. Arbete kanske trots allt är bra för de flesta människor. I linje med sådana resultat  presenteras i studien ”Does Retirement Affect Cognitive Functioning?” stöd för ett negativt samband mellan att sluta arbeta och förmågan att minnas ord och att räkna upp ord snabbt:

The empirical results highlight a significant negative causal impact of retirement on cognitive functioning. This negative effect remains even when controlling for individual heterogeneity and the endogeneity of the retirement decision. We show that this relationship is unlikely to be due to reverse causality by using eligibility for Social Security and expected age of retirement as instruments for retirement.

Pga. demografiska förändringar kan det förefalla samhällsekonomiskt klokt att förlänga pensionsåldern, men det finns alltså även individuella faktorer som talar för att inte sluta arbeta tidigt. Så bra, kanske man kan tycka, att jobbskatteavdraget är större för personer som är 65 och äldre.

Written by Niclas Berggren

19 mars 2010 at 6:40

Publicerat i ålder, ekonomi, hälsa, psykologi, språk

Ordkunskap

När jag läste Immanuel Kants (till engelska översatta) Perpetual Peace: A Philosophical Essay, lärde jag mig ett nytt ord: pleonasm, vilket betyder ”överflödigt ord”. Är pleonasm en pleonasm?

Written by Niclas Berggren

12 mars 2010 at 7:19

Publicerat i språk

Vad betyder ROT och RUT?

Debattens vågor om RUT- och ROT-avdragen går höga — se t.ex. inlägg från Andreas BerghAli Esbati och Isobel Hadley-Kamptz, som inte finner det klandervärt att s-toppar utnyttjar RUT-avdraget trots att de vill avskaffa det. Det gör däremot jag, och jag undrar rent allmänt om inte rika socialister är inkonsekventa.

Här vill jag dock primärt ägna mig åt en språklig fråga: Vad betyder dessa båda förkortningar? Jo:

  • RUT står för rengöring, underhåll och tvätt.
  • ROT står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad.

Numera kallas båda dessa typer av arbete officiellt för husarbete, och för det kan alltså avdrag göras för halva arbetskostnaden.

Se även inlägget ”Socialdemokratisk logik?”. Media: DN.

Written by Niclas Berggren

4 mars 2010 at 15:58

språkliga rebeller

filmen der baader meinhof komplex, om de västtyska terroristerna, var stark. jag hade dock ingen aning om detta:

A pecularity of leftist thought in Germany in the late 60s and early 70s was a rebellion against most every part of the society of their parents; and this rebellion extended to the capitalization of words in sentences.

radikalt.

tips: bryan caplan.

Written by Niclas Berggren

3 mars 2010 at 16:25

Publicerat i språk, terrorism

Avatar kontra Elektra

Stockholms kulturlivs olika yttringar behandlas i Igiturs geniala och rörande analys:

och avgrunden. och du sade: mytens form måste frånskiljas mytologiseringen. avatar är ett pekoral, ett ytlagerfetischerande uttryck av mytformens onanister. mytologin lämnas därhän, avskiljs tecknet. hos strauss är det motsatsen som manifesteras: mytologins formalisering, litteraturens enkla strukturering av språket, av uttrycken. elektras idé om den blodiga yxan föregår den faktiska blodiga yxan, den blodiga yxans tinghet.

Se även inläggen ”Elektrisk Elektra” och ”Ateist på Operan”.

Written by Niclas Berggren

1 februari 2010 at 7:25

Publicerat i film, genier, idoler, musik, myter, opera, poesi, språk

Förvirring om barns rättigheter

FN:s barnkonvention fyller 20 år idag. Dess syfte är lovvärt: att stärka möjligheterna för barn att utvecklas och må väl. Emellertid infinner sig en terminologisk problematik, vilken illustreras av denna rubrik i SvD:

Problemet är att rättigheter inte existerar om de inte är lag. Ergo går det inte att säga att barnens rättigheter fortfarande inte är lag. Problemet ligger förvisso i konventionens formuleringar, så SvD kan kanske inte klandras.

Man kan förstås, som Unicef Sverige, anse att ett land som Sverige, som har undertecknat barnkonventionen, bör anpassa sin lagstiftning i enlighet med den. Men till dess så inte sker, har barnen inte alla de ”rättigheter” som konventionen specificerar och som man skulle kunna önska dem.

Se även docent Claes Martinsons kritik av inflaterad rättighetsretorik, jur dr Jakob Heidbrinks funderingar om barnkonventionen och de tidigare inläggen ”Det finns inga mänskliga rättigheter”, ”Rawls och värdegrunden”, ”Mänskliga rättigheter existerar inte”, ”Raz om mänskliga rättigheter” och ”Välfärd istället för mänskliga rättigheter”.
Media: DN, SvD

Written by Niclas Berggren

20 november 2009 at 9:44

Ord som används för sällan

Sjusärdeles.

Written by Niclas Berggren

8 november 2009 at 17:50

Publicerat i estetik, språk

Manipulation

Vem avslöjar återigen en djup sanning?

Språket manipulerar. Poeten manipulerar. Naturen manipulerar. Endast de tre i en gemensam, skev danse macabre, kan möjligen frambringa det omanipulerade.

Igitur, vem annars?

Written by Niclas Berggren

8 september 2009 at 7:23

Publicerat i genier, idoler, natur, poesi, språk

Vad är tystnad?

Igitur sätter ord på det hela:

Eller också är det det som är tystnaden: det oformulerade mellantinget innan tinget erfars, innan språket språkliggör icke-språket.

Written by Niclas Berggren

30 augusti 2009 at 12:00

Publicerat i genier, idoler, poesi, språk

Ingen moral är sann

År 1911 höll Axel Hägerström sin installationsföreläsning vid Uppsala universitet, som i utvidgad form har publicerats som ”Om moraliska föreställnings sanning” (bl.a. i Socialfilosofiska uppsatser, Bonniers, 1939). Där formulerar han en viktig grundinsikt om moralens (och vetenskapens) karaktär:

Axel Hägerström

Av det föregående bör ha blivit tydligt, vad som icke är moralfilosofiens uppgift som vetenskap. Då vetenskapen endast har att framställa, vad som är sant, men det är en omening att betrakta en föreställning om att böra såsom sann, kan ingen vetenskap ha till uppgift att framställa, huru vi böra handla. … Lika litet som den [moralfilosofien som vetenskap] kan visa, att givna regler böra följas, lika litet kan den visa att de icke böra följas och andra handlingsprinciper träda i stället. Därför har den här framställda åsikten ingenting att skaffa med sofistisk etik, övermänniskomoral och dylikt. Den hävdar endast att moralvetenskapen icke kan vara en lära i moral, utan blott en lära om moralen. (s. 63, 65)

Denna utsaga om moralen som oförmögen att vara sann eller falsk tycks mig sann.

Se även vad A.J. Ayer och Oliver Wendell Holmes hade att säga om saken. Media: DN, Dagen.

Written by Niclas Berggren

1 augusti 2009 at 12:33

Hårda ord i politiken

Nyligen såg jag den gripande musikalen Billy Elliot i New York, baserad på filmen med samma namn. Ett mindre gripande inslag i musikalen var låten ”Merry Christmas, Maggie Thatcher”, som gav uttryck för gruvarbetarnas inställning till henne. Jag måste säga att jag blev lite omtumlad av den råa texten, skriven av Lee Hall. Bl.a. sjungs det om Maggie:

We all celebrate today
‘Cause it’s one day closer to your death

Och om Michael Heseltine:

And you’re just a Tory Swine

Musiken är skriven av Sir Elton John, som också här sjunger:

Hur ser ni på att använda väldigt nedlåtande epitet om politiska motståndare? Jag tycker inte att det är fel att i en film eller musikal låta karaktärer som faktiskt tycker så här framföra det, men däremot är jag mycket tveksam till om den politiska processen kan fås att fungera bättre om man ska smäda och förolämpa sina motståndare på detta vis. Effekten blir nog den motsatta.

Se även inlägget ”En kraftfull kvinna” och länkarna däri.

Written by Niclas Berggren

23 juli 2009 at 8:07

Publicerat i dans, debatt, hat, musik, politik, retorik, språk

Siffror med bokstäver

När siffror ska anges i text, bör man skriva med bokstäver upp till en viss gräns:

Written by Niclas Berggren

25 juni 2009 at 7:52

Publicerat i regler, språk

Skepsis mot utlänningar

En fascinerande ny studie, ”The Native Language of Social Cognition”, publicerad i PNAS, ger vid handen att barn i mycket tidig ålder har en preferens för personer som talar ”deras eget” språk:

babyWhat leads humans to divide the social world into groups, preferring their own group and disfavoring others? Experiments with infants and young children suggest these tendencies are based on predispositions that emerge early in life and depend, in part, on natural language. Young infants prefer to look at a person who previously spoke their native language. … Early-developing preferences for native-language speakers may serve as a foundation for later-developing preferences and conflicts among social groups.

Den här tanken på esperanto kanske inte var så dum? I brist på ett gemensamt språk kan det tänkas vara välgörande att barn får höra olika språk i tidig ålder, vilket bl.a. kan tala för att inte dubba tv-program.

Written by Niclas Berggren

20 juni 2009 at 9:12

Dags att byta handstil?

Jag blir ibland trött på min handstil. Vad säger ni? Ska jag byta från mitt vanliga sätt att skriva (nr. 1 i bilden nedan) till något av alternativen (alla varianterna är skrivna av mig)? Jag lutar åt att övergå till nr. 3. En person som skriver så kantigt måste uppfattas som intressant (de få gånger han nu skriver saker för hand, vill säga).

handstil

Se även det tidigare inlägget ”Vad har hänt med skrivstil?”.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2009 at 11:05

Publicerat i estetik, språk

Ska politiker tala klarspråk?

Nej, det verkar inte alls nödvändigt, i alla fall inte för politisk framgång. En ny studie, ”The Electoral Implications of Candidate Ambiguity”, publicerad i American Political Science Review, antyder tvärtom att politiker med vaga budskap kan lyckas bättre än andra:

Our data show that, on average, ambiguity does not repel and may, in fact, attract voters. In nonpartisan settings, voters who have neutral or positive attitudes toward risk, or who feel uncertain about their own policy preferences, tend to embrace ambiguity. In partisan settings, voters respond even more positively to ambiguity; they optimistically perceive the locations of ambiguous candidates from their own party without pessimistically perceiving the locations of vague candidates from the opposition. … The pervasive use of ambiguity in campaigns fits with our experimental finding that ambiguity can be a winning strategy, especially in partisan elections.

Kan detta förklara många politikers användande av symboltermer, som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”frihet”? Vidare: Kan inte detta ses som ett problem som förstärker frånvaro av rationalitet i politiken? I så fall, går det att råda bot på problemet? Det verkar som det hela är efterfrågestyrt från väljarsidan, och hur man påverkar väljarnas riskattityder, grad av säkerhet om egna åsikter samt uppfattningar om vad vaghet innebär i det egna partiet och i andra, är det nog få som vet.

Written by Niclas Berggren

20 april 2009 at 12:16

Favoritord

Bertrand Russell erhöll ett brev som bl.a. innehöll följande förfrågan:

Jag håller på med en ordundersökning… tacksam om ni ville tala om för mig vilka tjugo ord ni tycker bäst om…

Hans svar:

7 april 1958
Bäste mr Davis
Ni ber mig ange mina tjugo favoritord. Jag har aldrig funderat på den saken tidigare, men sedan jag fått ert brev ställde jag upp en lista som emellertid säkert skulle se helt annorlunda ut vid andra tidpunkter, så ni får inte ta alltför allvarligt på den. Listan ser ut såsom följer:
1. Wind (vind)
2. Heath (hed, ljung)
3. Golden (gyllene)
4. Begrime (smutsa ner)
5. Pilgrim (pilgrim)
6. Quagmire (gungfly)
7. Diapason (oktav)
8. Alabaster (alabaster)
9. Chrysoprase (krysopras)
10. Astrolabe (astrolab)
11. Apocalyptic (apokalyptisk)
12. Ineluctable (omöjlig att undfly)
13. Terraqueous (bestående av land och vatten)
14. Inpissated (förtjockad)
15. Incarnadine (köttfärga)
16. Sublunary (sublunär, under månen)
17. Chorasmian (korasmisk)
18. Alembic (destillerkolv)
19. Fulminate (åska, fördöma)
20. Ecstacy (extas)
Er tillgivne
Bertrand Russell

Kanske något för nästa högskoleprov, att fråga vad dessa ord betyder (såväl på svenska som på engelska)? Tycker du förresten om dem? Mina tre favoriter är nr. 4, 13 och 15. Mina tre favoritord i svenskan är lammkotlett, mandibel och parallellepiped.

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969).

Written by Niclas Berggren

13 april 2009 at 17:01

Publicerat i brev, genier, humor, idoler, språk

Mot dubbelt radavstånd

Professor Eugene Volokh dissar med rätta användandet av dubbelt radavstånd i uppsatser:

radavstand

1. Double-spacing makes printouts bulkier, for those of us who still read longish articles on paper (especially when traveling).

2. Double-spacing wastes paper.

3. Single-spacing means more text on a page, so it’s more likely that several related paragraphs will be kept together, so that one can return to the previous one if necessary with just one glance.

4. More text is of course not an unalloyed good; absence of white space can make the reader’s eyes glaze over. But my sense is that the best place to put white space is in wider margins or possibly blank lines between paragraphs — blank lines between each line don’t help, either psychologically or for comprehension.

5. The one advantage of double spacing is that it makes it easier to make detailed line edits. But very few readers of your draft are likely to want to make detailed line edits. At most they’ll want to leave a few notes to themselves, and the margins will likely more than suffice for that.

Ska vi enas om att sluta med dubbelt radavstånd?

Written by Niclas Berggren

27 mars 2009 at 11:10

Publicerat i normer, språk

Ordlistor på nätet

Nu finns Svenska Akademiens ordlista på nätet. Vid behov av engelsk ordupplysning konsulterar jag Dictionary.com. Finns andra bra ordlistor på nätet?

Written by Niclas Berggren

18 mars 2009 at 7:07

Publicerat i språk

Hemlagad mat

Förra helgen var jag hemma hos mina föräldrar i Småland, och där serverades som vanligt min mors utsökta mat. Dessutom fick jag med mig hennes pannbiff med gräddsås i en matlåda, och denna delikatess har jag avnjutit idag. Hemlagad mat, helt enkelt!

Men begreppet hemlagad mat är inte alltid helt enkelt att uttolka. Utanför Centralbadet idag såg jag denna skylt:

dsc001861

Vad menas med ”hemlagad” hummersoppa på restaurang? Har soppan tillretts av en kock hemma i hans privata kök och tagits med till restaurangen? Eller menas att den har tillretts på restaurangen? I det förra fallet, varför ska en dittransporterad rätt ses som attraktiv av kunderna? I det senare fallet, var har all annan mat, som inte särskilt anges vara ”hemlagad”, tillretts? I centralkök? Vill man i så fall, genom att etikettera en rätt som hemlagad, påpeka det för kunderna? (Jag avhåller mig i detta inlägg från att klaga på särskrivning.)

Written by Niclas Berggren

28 februari 2009 at 15:33

Publicerat i mat, språk

Ord för svaghet

Jag är tyvärr en glykofag.

Written by Niclas Berggren

4 februari 2009 at 18:37

Publicerat i beroende, språk

Mot polemik

Michel Foucault fick i en intervju 1984, strax före sin död, denna fråga:

Why is it that you don’t engage in polemics?

Hans svar — som vore det formulerat av en upplysningsfilosof av ovanligt upplyst slag — är värt att läsa i sin helhet:

I like discussions, and when I am asked questions, I try to answer them. It’s true that I don’t like to get involved in polemics. If I open a book and see that the author is accusing an adversary of ”infantile leftism”, I shut it up again right away. That’s not my way of doing things, I don’t belong to the world of people who do things that way. I insist on this difference as something essential: a whole morality is at stake, the morality that concerns the search for the truth and the relation to the other.

Läs fortsättningen på Foucaults svar och min kommentar här

Written by Niclas Berggren

3 februari 2009 at 15:19

Vad menas med terrorism?

RUSSIADen förre amerikanske presidenten motiverade kriget i Afghanistan och Irak med tal om terrorism. Israel motiverar likaså ingrepp i Gaza med tal om terrorism. I somras såg jag Der Baader Meinhof Komplex, en film om tysk terrorism. Vad menas egentligen med begreppet?

Filosofen Tomis Kapitan försöker klargöra saken i ett färskt bokkapitel.* Först och främst tycker jag om hans utgångspunkt:

The best course is to sketch a morally neutral definition that classifies as ”terrorist” as many widely-agreed upon cases as possible. Definitions that explicitly render terrorism illegitimate make classification contentious, and it is more informative to base moral assessment on an examination of the case rather than through apriori stipulation.

Dvs. man bör börja med att definiera begreppet värdeneutralt, och sedan kan man ta normativ ställning till det begreppet innefattar. Många i den offentliga debatten verkar göra tvärtom: de börjar med handlingar de finner förkastliga och kallar sedan dessa terrorism för att de anses förkastliga. Antagligen görs detta för att skapa en negativ värdeladdning hos åhörarna, som den som använder begreppet på det viset hoppas ska ge stöd för åtgärder mot det som kallas terrorism.**

Kapitan föreslår följande definition:

Terrorism is deliberate, politically-motivated violence, or the threat of such, directed against civilians.

Man kan här notera två saker: Att definitionen möjliggör för stater att ägna sig åt terrorism och att definitionen som sådan inte rymmer något moraliskt ställningstagande.

När så definitionen är klar kommer dock naturligt nästa fråga: Kan terrorism, i nyss angivna mening, någonsin motiveras? Kapitan själv anser det i ”Can Terrorism Be Justified?”, liksom en annan filosof, Ted Honderich, t.ex. i föreläsningen ”Palestinian Terrorism, Morality, and Germany”. Kontroversiellt, ja visst! Jag klargör inte min egen uppfattning här utan vill bara framföra att begreppet bör definieras när det används, att Kapitans definition förefaller användbar (finns förslag på alternativ?) och att det finns seriösa (om än kanske inte övertygande) argument för terrorism (på vissa sätt och i vissa fall).

Tidigare inlägg:  ”Terrorismens grunder” , ”Den ondskefulla darwinismen”, ”Gud och terror”. Media: DN

____________________________

*Kapitan, Tomis (2008). ”Terror.” I Law, Stephen (red), Israel, Palestine and Terror. London: Continuum. Uppsatsversion här.
**En problematisering: Även om en definition i sig är värdeneutral förefaller det svårt att tänka sig att valet mellan alternativa värdeneutrala definitioner är värdeneutralt. Är värdeneutralitet vad gäller definitionen av terrorism därför en illusion? Jag skriver som om jag inte anser det, men jag är osäker på denna punkt.

Written by Niclas Berggren

24 januari 2009 at 8:37

Publicerat i filosofi, moral, språk, terrorism

Språklig skönhet

shin

Jag finner det hebreiska alfabetet oemotståndligt på rent estetiska grunder.

Written by Niclas Berggren

26 december 2008 at 20:17

Publicerat i estetik, skönhet, språk

Namn på döttrar

Flosshilde?

Flosshilde?

För blivande föräldrar har jag lite fina namntips, i alla fall om det vankas döttrar. Vad sägs om Woglinde, Wellgunde och Flosshilde? Eller Brünnhilde, Waltraute, Helmwige, Gerhilde, Siegrune, Schwertleite, Ortlinde, Grimgerde och Rossweisse? Jag finner samtliga dessa namn ursöta.

De första tre är namnen på Rhendöttrarna, och de därpå följande nio är namnen på valkyriorna, i Richard Wagners storslagna tetralogi Der Ring des Nibelungen. Hör valkyriorna sjunga i början av akt III av Die Walküre:

Written by Niclas Berggren

18 november 2008 at 8:51

Publicerat i musik, namn, opera, språk

Sluta tala om änglavakt

Jag ogillar begreppet ”änglavakt”, som många använder för att uttrycka glädje över att ha klarat sig från någon allvarlig olycka. Visst är det på sin plats att glädjas i en sådan situation — men att antyda att något slags mystiskt sagoväsen fanns på plats för att vakta just den som klarade sig är vidskepligt och fånigt, för att inte säga upprörande. Särskilt i de fall där många andra inte klarade sig. Varför tror den som klarade sig att det mystiska sagoväsendet favoriserade just denne?

Jag förespråkar ett mer rationellt språkbruk. ”Jag är oerhört glad att jag klarade mig från en allvarlig olycka, särskilt eftersom det var nära att jag inte klarade mig” är ett mycket bättre sätt att uttrycka sig än ”jag hade änglavakt”.

Written by Niclas Berggren

8 november 2008 at 13:50

Publicerat i religion, språk, vidskepelse

Slang på franska

Om du kan franska kan du nog finna nöje i och ha nytta av att lära dig lite verlan:

To ”verlan” a word, simply separate it into syllables, reverse them, and put the word back together. In order to maintain the correct pronunciation, the verlaned word often undergoes some spelling adjustments. Unnecessary letters are dropped, while other letters are added to make pronunciation logical. There are no real rules for this; it’s just something to be aware of. Note that not every word can or should be verlaned; verlan is used essentially to emphasize or hide the meaning of the main word(s) in a sentence.

Written by Niclas Berggren

6 november 2008 at 8:39

Publicerat i språk

Kommateringsfråga

Beakta denna bokdedikation:

To my parents, Ayn Rand and God.

Säger den att Ayn Rand och Gud är de två föräldrarna eller att de två föräldrarna är några andra än Ayn Rand och Gud och att boken tillägnas alla fyra?*

Om dedikationen istället hade skrivits med ytterligare ett kommatecken skulle oklarheten ha kunnat undvikas:

To my parents, Ayn Rand, and God.

Dedikationen nämns som exempel på hur the Oxford comma kan bidra till att skapa språklig klarhet. I amerikansk engelska används detta kommatecken flitigt, men mindre ofta i brittisk engelska. Hur är det i svenskan? Är det acceptabelt att använda kommatecken före ”och” i en uppräkning för att undvika oklarhet?

________________________________
*Dedikationen är dubbelt rolig eftersom Ayn Rand förespråkade ateism. Tips: Tom G. Palmer.

Written by Niclas Berggren

21 oktober 2008 at 17:36

Publicerat i humor, språk, Uncategorized

Vad är en idealist?

H. L. Mencken:

An idealist is one who, on noticing that a rose smells better than a cabbage, concludes that it will also make better soup.

(Se hur Mencken, lika träffsäkert, definierar ”puritanism”.)

Written by Niclas Berggren

16 oktober 2008 at 9:35

Publicerat i humor, språk

Giftermål eller äktenskap?

Det ryktas att regeringen kommer att föreslå en könsneutral giftermålslagstiftning istället för en könsneutral äktenskapslagstift-
ning. Det handlar om att byta ord, inget annat, för att blidka kristdemokraterna.

Jag har i sak inga problem med ett sådant ordbyte. Det viktiga för mig är likabehandling, först och främst i regelverkets utformning, men också i det att samma ord används för homo- och heterosexuella par. I det senare skiljer jag mig från Stefan Karlsson, som menar att det är acceptabelt med en separat partnerskapslag. Det håller jag inte med om: ord sänder normativa signaler. Däremot har jag ingen stark uppfattning om vilket ord som bör användas. Giftermål går lika bra som äktenskap.

RFSL håller inte med, och även om jag förstår grunden för deras reaktion — det stör även mig lite att ordbytet sker för att blidka en högljudd, religiöst grundad minoritet, som vill ha monopol på uttolkningen av ordet äktenskap — tycker jag att Jakob Heidbrink har rätt. Det viktiga är inte vilket ord som används utan att samma regelverk erbjuds och att samma terminologi används. Den planerade, omdöpta reformen är att välkomna (även om civiläktenskap vore ännu bättre, vilket pastor Hedin håller med om).

Written by Niclas Berggren

2 oktober 2008 at 17:13

De viktiga fotnoterna

Gertrude Himmelfarb uttrycker stor oro över en synnerligen skrämmande utveckling:

As a professional trend spotter, I must report the latest manifestation of the end-of-civilization-as-we-have-known-it: the absence of footnotes in a growing number of scholarly books. Like all moral lapses, this one started on a slippery slope: the relegation of notes to the back of the book.

Jag instämmer helhjärtat (även om jag inte finner problemet särskilt stort inom nationalekonomin, där jag själv är verksam). En text är inte förtroendeigivande om den inte utvecklar och belägger detaljer i noter. Slutnoter bör undvikas, då dessa gör det svårare för läsaren att hitta fördjupande information. Slutligen bör de som säger fotnötter stötas ur den sociala gemenskapen.

Written by Niclas Berggren

30 september 2008 at 18:10

Publicerat i forskning, språk

Lär dig mer om viner

Jag vill rekommendera bloggen Finare Vinare, där kvalificerade vintips ges. Förutom de härliga tipsen tycker jag om texternas språkliga kvalitet. Jag vill också kunna skriva så här:

2005 Leon Barral Faugères har en öppen, givande, lustfylld doft som rullar upp en hel karta av associationer: salmiak, knallpulver, hästspillning, bondgård, eneträ, pinjebarr och kåda, hallon, körsbär, tranbär, björnbär, nivea hudkräm, kola och varvet runt tillbaka till lakrits. 

Knallpulver! Hästspillning! Nivea hudkräm! Detta vin måste jag köpa. Som författarna uttrycker det: ”det är ren rock’n’roll”.

Written by Niclas Berggren

15 september 2008 at 6:13

Publicerat i språk, vin

Språkfelens fiender

Två män har dömts till ett års villkorlig dom för att ha korrigerat stavfel på en historisk skylt i en nationalpark:

[I]nvestigators learned of the vandalism from an Internet site operated by Deck on behalf of the Typo Eradication Advancement League, or TEAL. According to the Internet posting, TEAL members agreed to stamp out as many typos as they could find in public signage and other venues.

Jeff Deck från TEAL lägger till en apostrof

Jeff Deck från TEAL lägger till en apostrof med Tipp-Ex

Visst kan jag förstå en strävan efter att upprätthålla en god språklig standard —jag irriterar mig ofta själv på såväl stavfel som felaktig grammatik* — men TEAL verkar ta språket på lite väl stort allvar. Om man t.ex. skulle korrigera alla reklamskyltar som innehöll språkfel skulle man inte ha tid till mycket annat. Och man skulle faktiskt ägna sig åt vandalism.

_______________________

*Det är alltid riskabelt att skriva sådant här — nu väntar jag bara på att någon ska påpeka något språkfel i detta inlägg.

Written by Niclas Berggren

26 augusti 2008 at 16:43

Publicerat i aktivism, språk

Politiskt korrekt pronomen

Vad sägs om lite språklig förnyelse? Ett nytt pronomen har sett dagens ljus:

”På kulturtidskriften Ful (tidigare Femkul) tar man hbt-språket ett steg längre. Där har redaktionen konstaterat att språket är genomsyrat av en ideologi som är heterosexuell och baserad på ett tvåkönssystem. Orden hon/han har därför ersatts med hen.
– Det finns en kraft i att ha egna ord, säger redaktören Nasim Aghili.
Eftersom tidskriften är queerfeministisk så säger hon hbtq i stället för hbt.”

”Säger hen”, menar väl Sydsvenskan?

Se ett tidigare inlägg om alla dessa bokstäver.

Written by Niclas Berggren

27 juli 2008 at 11:31

Publicerat i kön, kvinnokamp, Pride, språk

Språkets normativa karaktär

En ny etymologisk ordbok har kommit ut. En intressant aspekt av ordens bakgrund är att de ibland har en normativ karaktär, dvs. språket återspeglar värderingar. Ett tydligt exempel från engelskan:

”The surprising likely origin of the word ‘bad’ — ‘effeminate man.’ … the derivative bædling ‘effeminate fellow, womanish man’ applied contemptuously.”

Där ser man. Att vara en feminin man är alltså själva grundbetydelsen av ”dålig” i engelskan.

Jag har tidigare skrivit om ordet äktenskap som normativt. Ord sänder signaler.

Written by Niclas Berggren

25 juni 2008 at 10:58

Publicerat i äktenskap, språk

Talar kvinnor mer än män?

Många har fått för sig att kvinnor är mer pratglada än män. Stämmer det?

”Women and men both use on average about 16,000 words per day, with very large individual differences around this mean. …  We therefore conclude, on the basis of available empirical evidence, that the widespread and highly publicized stereotype about female talkativeness is unfounded.”*

__________________________________________

*Mehl, Matthias R. m. fl. (2007). ”Are Women Really More Talkative Than Men?Science, 307: 82. 6 juli.
 

 

Written by Niclas Berggren

18 juni 2008 at 14:00

Publicerat i forskning, kön, kunskap, språk

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: