Nonicoclolasos

Archive for the ‘ungdom’ Category

Är sexuell avhållsamhet att rekommendera?

Inte minst religiösa människor brukar framhålla det förtjänstfulla med att avvakta med sexuella aktiviteter till senare i livet, i synnerhet till dess äktenskap föreligger. Bl.a. sägs det minska sannolikheten för ett riskfyllt sexualliv. Stämmer det att sexuell avhållsamhet har en sådan effekt? Den nya studien ”Testing the Role of Adolescent Sexual Initiation in Later-Life Sexual Risk Behavior: A Longitudinal Twin Design”, publicerad i Psychological Science (och omskriven här), finner följande:

The consistent association between adolescent sexual initiation (ASI) and risky adult sexual behavior (RASB) has generally been assumed to indicate that ASI has a causal effect on RASB; consequently, it is assumed that delaying ASI will reduce RASB. Yet the ASI-RASB association might be better accounted for by some third variable. We evaluated the causal role of ASI (initiation of oral, anal, or vaginal sex at or before age 16) in influencing RASB in a longitudinal sample of 2,173 twins (followed from ages 11 to 24 or from ages 17 to 29) using two methods: the discordant-twin design and the propensity-score design. The former controlled for unmeasured genetic and shared environmental factors, and the latter controlled for measured nonshared environmental factors. We replicated the link between ASI and RASB reported in previous research, but results from the discordant-twin and propensity-score analyses suggested that this association is better explained by common genetic or environmental risk factors than as a causal effect. These findings suggest that preventing ASI is unlikely to reduce RASB.

Man kan förstås anse det moraliskt riktigt att vänta med sex även utan en effekt på senare sexuellt risktagande, men för en vetenskapligt sinnad person blir snarare den intressanta frågan vilka faktorer det är som egentligen påverkar detta risktagande. Som så ofta behövs mer forskning.

Written by Niclas Berggren

21 juni 2011 at 5:35

Publicerat i forskning, moralism, sex, ungdom

Enda sättet att få bort hängbyxor

Som läsare av denna blogg känner till stödjer jag hängbyxor. Jag fick dock just klart för mig att det inte är bra om de som använder hängbyxor får kännedom om min entusiasm:

In fact, pointing out that in displaying your bottom you might be making it an object of desire might be one thing that would get teenage boys to hitch their strides up.

Som tur är torde få i denna grupp läsa det som skrivs här.

Se även inläggen ”Skejtarkulturen är fascinerande”, ”Hängbyxor, ja tack”, ”Mode i Hollywood””En eftermiddag på stan”, ”Otidsenlig rektor”, ”Hänger tillväxten på byxorna?”, ”Charmig artist”, ”Klädfascist i New York”, ”Fint med hängbyxor” och ”Hängane byxor”.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2011 at 15:57

Publicerat i mode, ungdom

Gamlingar som klär sig ungt

Som läsare av denna blogg känner till är jag inte förtjust i åldrande. Personer som åldras kan försöka ge ett ungdomligt intryck, i tron att det kommer att göra dem mer populära bland yngre. Fungerar det? I studien ”Looking Young for Your Age: Perceptions of Anti-Aging Options”, publicerad i European Journal of Social Psychology, rapporteras:

Despite the potential benefits of looking young, we predicted that older adults who attempt to look younger than they are would threaten the distinctiveness of young adults’ social identity and, for this reason, such “passers” would be evaluated negatively. In three experiments we found that both male and female young adults negatively evaluated older adults who attempt to look younger compared to older adults who do not attempt to do so. Both male and female targets who attempt to look younger were evaluated negatively (Experiment 2), and these negative evaluations were a function of experienced threat to young adults’ social identities (Experiment 3). Older adults may attempt to look young to avoid age-based prejudice or conform to existing standards, but doing so can result in negative evaluations by younger people.

Det är nog bara att bita i det sura äpplet och acceptera det gradvisa förfallet. Det finns inga genvägar tillbaka till förlorad ungdom.

Written by Niclas Berggren

13 maj 2011 at 5:33

Publicerat i ålder, kläder, ungdom

Ung och gammal

Adam Smith skriver i Theory of Moral Sentiments (s 201–202) om hur man bör, och inte bör, vara som ung och gammal:

The different periods of life have, for the same reason, different manners assigned to them. We expect in old age, that gravity and sedateness which its infirmities, its long experience, and its worn-out sensibility seem to render both natural and respectable; and we lay our account to find in youth that sensibility, that gaiety and sprightly vivacity which experience teaches us to expect from the lively impressions that all interesting objects are apt to make upon the tender and unpractised senses of that early period of life. Each of those two ages, however, may easily have too much of the peculiarities which belong to it. The flirting levity of youth, and the immovable insensibility of old age, are equally disagreeable. The young, according to the common saying, are most agreeable when in their behaviour there is something of the manners of the old, and the old, when they retain something of the gaiety of the young. Either of them, however, may easily have too much of the manners of the other. The extreme coldness, and dull formality, which are pardoned in old age, make youth ridiculous. The levity, the carelessness, and the vanity, which are indulged in youth, render old age contemptible.

Javisst: hur trist och beklämmande är det inte med det lillgamla barnet, och hur löjeväckande och tragiska är inte gamla som försöker posera som unga? Dessutom: Smith beskriver verkligen det lockande med ungdomen. Liv och rörelse! Det är definitivt att föredra framför åldrandets tragik.

Written by Niclas Berggren

19 februari 2011 at 6:23

Publicerat i ålder, ungdom

Ungdomsarbetslösheten varierar

The Economist presenterar denna bild på förhållandet mellan total arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet i olika länder:

Som synes ligger Sverige inte alls bra till (även om siffran på 30 procent kan och bör problematiseras)Eric Crampton pekar på en intressant forskningsfråga:

It would be awfully interesting if anybody had compiled a dataset of OECD countries’ youth minimum wage policies. The multiple’s correlate with the ratio of youth to adult minimum wage, coupled perhaps with some measure of the bindingness of the minimum wage, would be worth investigating.

Det finns en del tecken på att denna variabel har ett förklaringsvärde.

Written by Niclas Berggren

20 december 2010 at 4:33

Intellektet förstör

Karl Andersson rapporterar intellektuellt om en, som det verkar, fantastisk bok, Forbidden Colours av Yukio Mishima. Ett av de citat som jag fångades av är detta:

The spring-time of intellect, the time when it begins to grow – that was the poison, he felt, that caused the young man to lose his youth even as he watched.

Intellekt, och framförallt av intellekt uppblåst ålderdom, är överskattade: tacka vet jag ungdomens spontana, enkla och oförstörda fräschör!

Written by Niclas Berggren

3 december 2010 at 15:09

Är äldre investerare bättre?

Det talas ofta om det värdefulla med äldre människor i olika sammanhang, inte minst därför att de har större erfarenhet. Men är äldre verkligen så bra? Den nya studien ”Do Older Investors Make Better Investment Decisions?”, publicerad i Review of Economics and Statistics, ger oss anledning att betvivla det, i alla fall när det gäller investeringar:

We find that older and experienced investors are more likely to follow rules of thumb that reflect greater investment knowledge. However, older investors are less effective in applying their investment knowledge and exhibit worse investment skill … Overall, the adverse effects of aging dominate the positive effects of experience. These results indicate that older investors’ portfolio decisions reflect greater knowledge about investing, but investment skill deteriorates with age due to the adverse effects of cognitive aging.

Jag fortsätter att hylla ungdomen!

Written by Niclas Berggren

2 december 2010 at 4:06

Är längre verkligen bättre?

Det finns en idé hos vissa evolutionärt präglade tänkare, att ett fenomen är bra om det har visat sig överleva under lång tid. Jag har alltid funnit en sådan hållning dubiös, påverkad som jag är av varningar för det naturalistiska felslutet. Nå, en ny studie, ”Longer Is Better”, publicerad i Journal of Experimental Social Psychology, finner följande:

The longer something is thought to exist, the better it is evaluated. In Study 1, participants preferred an existing university requirement over an alternative; this pattern was more pronounced when the existing requirement was said to be in place for a longer period of time. In Study 2, participants rated acupuncture more favorably as a function of how old the practice was described. Aesthetic judgments of art (Study 3) and nature (Study 4) were also positively affected by time in existence, as were gustatory evaluations of an edible consumer good (Study 5). Features of the research designs argue against mere exposure, loss aversion, and rational inference as explanations for these findings. Instead, time in existence seems to operate as a heuristic; longer means better.

Är min dubiösa inställning inte rimlig? Vad får människor att tro att existenslängd är en användbar indikator på att något är bra? Är utgångspunkten en ”effektiv marknadshypotes” för idéer? Jag förstår det inte riktigt. Nej, för mig är det lägre — det nya, det uppåtgående, det kommande, det fräscha, det unga, det kortare — det högre.

Written by Niclas Berggren

26 oktober 2010 at 15:13

Minimilöner och ungdomsarbetslöshet

Andreas Bergh skriver om en KI-rapport som bl.a. tar upp de höga svenska minimilönerna; se även Per Skedinger om detta. Vad har då höga minimilöner för effekt på arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten? Trots att denna arbetslöshet diskuterades livligt i valrörelsen var det få, om ens några, som tog upp höga minimilöner som en tänkbar förklaring. Den nya studien ”Minimum Wages and Youth Unemployment” visar att det nog måste sägas ha varit ett misstag att ignorera denna faktor:

This paper constructs a labor search model that accounts for age patterns of employment. Work experience reduces the probability that workers lose their jobs. By introducing minimum wages, the model explains empirical findings on the effects of minimum wage laws. In addition, the model shows that minimum wages can account for about half of the differences in youth employment between Europe and the United States.

Frågan är om arbetsmarknadens parter, och i synnerhet fackföreningar, är villiga att medverka till sänkta (eller i alla fall mer flexibla) minimilöner (vilket förstås inte behöver innebära sänkta genomsnittslöner). Tillåt mig att uttrycka mina tvivel (färgad av insider-outsider-modellen som jag är).

Written by Niclas Berggren

23 oktober 2010 at 10:16

Hur reagerar elever på skolskjutningar?

Jag är mycket förtjust i Gus Van Sants film Elephant, som behandlar den berömda skolskjutningen i Columbine. Själva fenomenet skolskjutningar är emellertid allt annat än förtjusande. Att som elev uppleva en sådan måste vara fasansfullt. I en ny studie av Panu Poutvaara och Olli Tapani Ropponen, ”School Shootings and Student Performance”, undersöks hur elever i Finland påverkades av en skolskjutning på ett universitet där 2008:

The shooting coincided with national high-school matriculation exams. As there were exams both before and after the shooting, we can use a difference-in-differences analysis to uncover how the school shooting affected the test scores compared to previous years. We find that the average performance of young men declined due to the school shooting, whereas we do not observe a similar pattern for women.

Forskarna menar att könsskillnaden kan bero på att kvinnor ingår i mer stödjande nätverk, som kan mildra effekterna av traumatiska upplevelser. Studien pekar enligt min uppfattning på det viktiga i att stödja inte minst manliga elever vid skolskjutningar.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

9 augusti 2010 at 5:40

Det lägre är det högre

Det finns en tanke hos Witold Gombrowicz, denna mästerliga analytiker av människans tillstånd, som jag förstod till fullo först denna sommar, då jag i London såg den fantastiska musikalen Billy Elliot. Däri finns en scen där den unge Billy dansar till musik från Svansjön, samtidigt som den vuxne Billy dansar bredvid. Den unge Billy dansar rent tekniskt sämre: han är ung, ny, oskolad, otränad, ofullbordad, imperfekt. Han är den lägre. Det tänkande som dominerar vårt samhälle är att den stora, den starka, den fullvuxna, den fullbordade, den perfekta är beundransvärd, medan den lägre förvisso kan uppskattas och beredas plats — men främst därför att han är den stora, den starka, den fullvuxna, den fullbordade, den perfekta i vardande. Han kommer en dag bli det som ger fullt värde, det högre, och det är denna potential som beundras, snarare än det unga, det nya, det oskolade, det otränade, det ofullbordade, det imperfekta i sig. Detta trots att det senare innefattar genuinitet och frihet från band som binder; däri ryms livslust, lekfullhet, skapande — däri finns tillväxt: kurvan är uppåtgående, mot mer liv. På den perfekta toppen bjuds inte längre på överraskningar; därifrån kan bara nedgång följa.

Gombrowicz i Testamente (s. 15, 45, 107–110):

Det lägre blev mitt ideal för alltid. … Jag var nästan säker på att en revision av den europeiska formen bara kunde göras från en utomeuropeisk position, från en punkt där den är lösare och inte så fullkomlig. Den inre övertygelsen att det ofullkomliga är överlägset det fullkomliga (eftersom det är mer skapande) var en av de mest grundläggande aningarna i Ferdydurke. … Den här sanningen att ”ungdomen är det lägre” gav jag mycket tidigt efter för, och det skedde i ett enda slag, som inför något obestridligt. Ja, att vara ung innebär att vara svagare, lägre, otillräcklig, omogen… alltså att stå under varje värde… och (märk väl) under sig själv (i framtiden!). Det unga varat måste alltså underkastas den Vuxne, och den Vuxnes herravälde över den Unge är riktigt. Och det var naturligtvis ungdomen och ingenting annat som förde mig till alla de andra underlägsenheterna, sociala och till och med andliga. … Men hur kan det då komma sig att ungdomen, som är ofullkomlig och lägre, ändå är skönare? Det är ju mycket förståeligt ur biologisk synvinkel att den som är svag, lägre, behöver skydd och är oskicklig kan finna nåd hos den starkare. Den mogna människan behöver inte förföra, han är mäktig, han dominerar och styr. Charmen och skönheten är kvinnans, ynglingens och barnets vapen. Man då måste man dra slutsatsen att… skönheten är något lägre, underlägsenhet. … [M]änniskan har två ideal, det gudomliga och ungdomen. Hon vill vara fullkomlig, odödlig, allsmäktig, hon vill vara Gud. Och hon vill vara blomstrande, ny och alltid vara kvar i livets uppåtgående stadium — hon vill vara ung! Hon strävar mot fullkomlighet men är rädd för fullkomligheten, ty hon vet att den betyder döden. Hon förkastar det ofullkomliga men attraheras av det, ty det betyder liv och skönhet.

Ja, det (som anses vara) lägre är i själva verket det högre. Det är ungdomen, inte ”åldringen” med sina belastande, formbundna, repetitiva — och kanske perfekta — erfarenheter, som bör dyrkas. Att så inte sker i särskilt hög grad följer av vilka som har makten. Som Gombrowicz skriver i Dagboken (s. 229):

Men just de redan döende människorna hade övertaget, de förfogade över den styrka som ackumulerades under deras liv, och det var de som skapade kulturen och tvingade den på de andra. Kulturen var de äldres verk — de döendes verk.

Se även de tidigare inläggen ”Ungdom och skönhet”, ”Ungdomen framför allt”, ”Ungdomen framför allt 2″, ”Ungdomen framför allt 3″, ”Gammal och ung”, ”Åldrandets tragik preciserad”, ”Ungdom och skönhet hör ihop”, ”Den gudomliga ungdomen”, ”Den moderna flickans insikt”, ”Tvist om ungdom” och ”Att bli gammal fort”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

31 juli 2010 at 5:43

Hur hög är ungdomsarbetslösheten?

Thomas Bodström (S) i SvD idag:

Fredrik Reinfeldt i sin tur har kallat ungdomsarbetslösheten för en synvilla och försöker bortförklara att den närmar sig 30 procent.

SCB:s statistikexperter i DN idag:

Det ställer emellertid krav på användarna att rätt förstå utvecklingen av ungdomsarbetslösheten. Denna var enligt AKU i april 2010 cirka 30 procent. Det betyder inte att 30 procent av ungdomarna i gruppen 15–24 år gick arbetslösa. I denna åldersgrupp är en mycket stor del av ungdomarna i olika typer av utbildning (gymnasieskola, högskoleutbildning med mera). I den mån dessa inte söker arbete – och de flesta gör inte det – ingår de inte i arbetskraften. Det betyder att ett arbetslöshetstal på 30 procent i själva verket kan halveras när man avser hur många i hela åldersgruppen 15–24 år som är arbetslösa. Av de cirka 15 procent som är arbetslösa i denna åldersgrupp är det mer än 60 procent som är heltidsstuderande. Vi vet att de allra flesta ser sig primärt som studerande. … Bland ungdomar 15–24 år är det cirka 6 procent som befinner sig utanför både arbete och utbildning.

Se även inlägget ”Varför hög ungdomsarbetslöshet?”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

9 juli 2010 at 8:22

Barns syn på rättvisa

Jag nämnde nyligen att viljan att omfördela påverkas av hur människor uppfattar orsaken till inkomstskillnader. Nu visar en ny norsk studie, ”Fairness and the Development of Inequality Acceptance”, publicerad i Science, att detta sätt att tänka är mindre vanligt hos barn men att det blir vanligare i tonåren:

We found that as children enter adolescence, they increasingly view inequalities reflecting differences in individual achievements, but not luck, as fair, whereas efficiency considerations mainly play a role in late adolescence.

Dvs. när barn är små vill de dela lika, men när de blir större tycker de i allt högre grad att inkomstskillnader är acceptabla om de beror på att vissa har ansträngt sig mer än andra. Några frågor:

  1. Är barnens uppfattning mer tilltalande än ungdomarnas, dvs. kan ungdomarnas syn ses som mer insiktsfull och välövervägd eller som mer korrumperad och kopplad till själviska impulser?
  2. Anser de som accepterar inkomstskillnader att dessa är rättvisa eller att de är orättvisa, där orättvisa accepteras därför att konsekvenserna för någon annan målvariabel anses väga tyngre?
  3. Varför förs aldrig eller sällan resonemang av det här slaget i den politiska debatten? Anser de som talar sig varma för distributiv rättvisa att några inkomstskillnader kan anses rättvisa? På vilken grund?
  4. Vad blir slutsatsen om vi inser att ingen egentligen förtjänar mer än någon annan?

Här kan man läsa en populärvetenskaplig sammanfattning.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

30 maj 2010 at 13:56

Är kvinnor mindre kräsna?

Från en intervju med Christopher Hitchens:

Hitchens was exuberantly bisexual in his younger days – until his looks ”declined to the point where only women would go to bed with me” …

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

29 maj 2010 at 7:30

Publicerat i kön, sex, skönhet, ungdom

Hjälper det att plugga?

Amerikanska studenter ägnar allt mindre tid åt sitt akademiska arbete, enligt den nya studien ”The Falling Time Cost of College”:

Full-time students allocated 40 hours per week toward class and studying in 1961, whereas by 2003 they were investing about 27 hours per week.

Detta kan ses som oroväckande med tanke på resultaten i en annan ny studie, The Causal Effect of Studying on Academic Performance”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy (preliminär gratisversion här):

In this paper, we examine the causal effect of studying on grade performance by taking advantage of unique, new data that has been collected specifically for this purpose. Important for understanding the potential impact of a wide array of education policies, the results suggest that human capital accumulation is far from predetermined at the time of college entrance. … For example, using results from our full sample, an increase in study-effort of one hour per day … is estimated to have the same effect on grades as a 5.21 point increase in ACT scores … In addition, the reduced form effect of being assigned a roommate with a video game is estimated to have the same effect on grades as a 3.88 point decrease in ACT scores …

Maxpoängen på ACT (ett antagningsprov) är 36, vilket antyder att den positiva effekten av att studera ytterligare en timma per dag är stor. (Dataspelande rumskamrater ska man dock se upp med.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 maj 2010 at 11:43

Har smarta ungdomar sex?

Enligt studien ”Smart Teens Don’t Have Sex (or Kiss Much Either)”, publicerad i Journal of Adolescent Health, varierar de sexuella erfarenheterna med ungdomars smarthet:

Controlling for age, physical maturity, and mother’s education, a significant curvilinear relationship between intelligence and coital status was demonstrated; adolescents at the upper and lower ends of the intelligence distribution were less likely to have sex. Higher intelligence was also associated with postponement of the initiation of the full range of partnered sexual activities.

Frågan är om smarta ungdomar inte vill ha sex i samma utsträckning som de medelsmarta (kanske därför att de har större kunskaper om könssjukdomar eller därför att de är fullt upptagna med att räkna matte) eller om de, pga. nördighet, inte får sex i samma utsträckning.

Written by Niclas Berggren

26 april 2010 at 11:56

Publicerat i forskning, intelligens, sex, ungdom

Underbar, liberal ungdom

Som läsare av denna blogg vet hyllar jag ungdomen. Ytterligare ett skäl ges av denna figur (där en punkt ska tolkas som den kombination av social och ekonomisk liberalism som personer i olika åldrar idag omfattar). Den punkt som ligger närmast min egen är 18-åringars punkt. Den sämsta punkten, från mitt perspektiv, omfattas av 60-åringar.

Written by Niclas Berggren

4 april 2010 at 17:46

Publicerat i ålder, politik, ungdom

Klädfascist i New York

Delstatssenator Eric Adams i New York är på krigsstigen: med kampanjen ”Stop the Sag” försöker han stoppa hängbyxor. Adams fick idén då han åkte tunnelbana:

En ung man stod bredvid mig med hängande jeans och rumpan stack ut. Alla i vagnen var äcklade. … Det har gått så långt att hängiga jeans har blivit norm. Vi har inte gett klara signaler om att kalsongrumpor inte är acceptabelt.

Här utvecklar han grunden för sitt engagemang:

Det finns även svenska skolor som har samma inställning (se här och här). Nå, på denna blogg finns en person som inte alls finner hängbyxor äcklande. Som Zac Efron illustrerar kan hängbyxor vara ett synnerligen attraktivt och lyckobringande mode. Darins förevisning missade jag tyvärr.

Written by Niclas Berggren

3 april 2010 at 9:15

Publicerat i estetik, fascism, mode, ungdom, USA

Berörande film om kärlek

Jim ser George för första gången: kärlek vid första ögonkastet

Jag såg häromdagen filmen A Single Man, modeskaparen Tom Fords regidebut. Estetiken i filmen var föga förvånande enastående. Men det som berörde mest var de intensiva känslor som porträtterades, såväl av kärlek som av lidande (och hur de två hänger ihop). En scen gjorde mig tårögd av upprördhet. (Varför berörs man känslomässigt av fiktion egentligen?) Scenen bestod av ett telefonsamtal till huvudpersonen George från en kusin till hans partner Jim. Kusinen ringde för att berätta att Jim hade dött i en bilolycka nära föräldrahemmet, där han var på besök. När George, chockad av plötslig sorg, frågade när begravningen skulle äga rum, så att han kunde köpa en flygbiljett, fick han svaret att begravningen endast var för familjen. Sexton år av kärlek tillsammans betydde inget för ”familjen”. Fascism i vardagen.

Här kan man se filmens trailer:

Filmen bygger på en bok av Christopher Isherwood, som precis som George var en engelsman i Californien som älskade och älskades av en yngre amerikansk man. (Jag har just beställt boken.) En annan berörande film, om man nu är sugen på sådana, är dokumentären om Isherwood och hans partner, Chris & Don: A Love Story. Den gjorde mig också tårögd, men mer av ömhet än av upprördhet.

Written by Niclas Berggren

24 februari 2010 at 6:34

Bort med kristendomen

Kristdemokraterna hävdar:

Det är bara att slå upp almanackan för att inse vilken stor roll kristendomen spelar för vårt lands kultur, tradition och historia.

Låt oss då rensa bort kristendomen ur almanackan! Dessutom bör vi byta sätt att ange årtal, hylla okunskap om varför julen firas och arbeta för ett borttagande av biblar på hotellrum. Vi bör med andra ord aktivt verka för att kristendomen spelar en mindre roll och med all kraft motsätta oss försök att använda skolan i motsatt syfte. Om förekomst av kristna rester i vår kultur är ett argument för att kristendomen ska ha en särställning i skolundervisningen, måste frånvaro av sådana rester ses som ett argument mot att kristendomen ska ha en särställning i skolundervisningen. Implicerar ett vara ett böra i det ena fallet, gör det rimligen det även i det andra.

Se även 之乎者也:s inlägg ”Så kallade kristna värderingar” samt debattartikeln ”Myt att kristendomen byggt Sverige”.

Written by Niclas Berggren

21 februari 2010 at 8:42

Film om social kontroll

Den tyska filmen Det vita bandet handlar om människorna i en liten by för knappt 100 år sedan. Byn präglas av rigida hierarkier, social kontroll och en nästan pervers straffmentalitet. På toppen står en exploaterande baron, en fascistisk präst (som påminner starkt om biskopen i Fanny och Alexander) samt en elak läkare. Från tidiga år tuktas barnen att lyda. Minsta avsteg straffas hårt, såväl psykiskt som fysiskt. Religionen är en central del i detta: indoktrinering om synd och skam är en integrerad del av uppfostran, även i skolan, där konfirmationsundervisning bedrivs. Denna tortyrkammare lyckas inte med sina uttalade föresatser: att få fram oklanderliga nya medborgare. Barnen skadas, förvrids och blir kopior av sina föräldrar. Förtryckets komplicerade psykologi och dynamik illustreras väl. Istället för kärlek och värme skapas grymhet.

Filmen påminde mig åter om hur oerhört glad jag är över att leva i det moderna samhället, präglat av respekt för barn, av social frihet, individualism och autonomi samt av valmöjligheter i fråga om alla typer av relationer, intressen och yrkesval. Den påminde mig därvidlag också om varför jag starkt ogillar konservatismen som ideologi, med dess betoning just av hierarki, ordning och kollektivets primat, gärna med vidskeplig grund (religion, fördomar, tabun), om så anses krävas. Mot allt detta står den liberala idén om atomistisk sammanhållning och den av nationalekonomer ofta framhållna idén om frivillig interaktion människor emellan.

Här finns en trailer. Filmen visas just nu på biografen Zita i Stockholm. A must-see.

Se även inläggen ”Frihet kontra familj och småstad”, ”Trånga små själar” och ”Kom inte för nära”.

De ungas intellektuella företräde

Att ungdom och skönhet är nära sammankopplade är ingen hemlighet. Men att ungdom och intellekt också är det är inte lika känt. Oscar Wilde insåg det dock:

I am not young enough to know everything.

Written by Niclas Berggren

21 december 2009 at 15:08

Publicerat i intellektuella, kunskap, ungdom

Ungdomsarbetslöshet ger brottslighet

Ungdomsarbetslösheten stiger från ett redan högt utgångsläge. En ny studie, ”Youth Unemployment and Crime in France”, publicerad i Journal of the European Economic Association, visar att detta kan medföra obehagliga konsekvenser:

[W]e find that increases in youth unemployment induce increases in crime. Using the predicted industrial structure to instrument unemployment, we show that this effect is causal for burglaries, thefts, and drug offenses. To combat crime, it appears thus that all strategies designed to combat youth unemployment should be examined.

Sådana strategier skulle t.ex. kunna innefatta sänkta ingångslöner och mer flexibla turordningsregler; det förefaller också viktigt att inte höja a-kassan. Fler förslag?

Written by Niclas Berggren

11 december 2009 at 16:32

Pengarnas betydelse

Oscar Wilde:

When I was young I thought that money was the most important thing in life; now that I am old I know that it is.

Se även inlägget ”Pengar, berömmelse och makt”.

Written by Niclas Berggren

5 december 2009 at 17:04

Publicerat i ålder, pengar, ungdom

Liberal redan som ung

1983 var jag MUF-ordförande i Tranås och väckte viss uppmärksamhet lokalt pga. följande förslag:

simhall

Jag minns särskilt att en värdinna i skolbespisningen kom fram till mig efter denna artikel i Tranås-Posten och påpekade det hemska i mina åsikter. Jag måste meddela att jag är lika hemsk idag, om inte värre.

Written by Niclas Berggren

21 november 2009 at 5:02

Jag ville slippa gymnastiken

Jag var inte alls förtjust i ämnet gymnastik under min skoltid. Jag förstod inte poängen med att slösa bort tid på trista övningar och sporter när man istället kunde läsa mer matematik och svenska. När jag gick i femte klass var måttet rågat. Jag och min bästis Johan skrev ett brev till skolminister Britt Mogård (m). Det vi inte hade räknat med var att lokaltidningen Tranås-Posten skulle skriva om vårt brev:

gymnastik

Det blev lite pinsamt i skolan när alla förstod vilka som hade skrivit brevet. Min uppfattning om gymnastiken var välkänd.

Written by Niclas Berggren

9 november 2009 at 8:11

Publicerat i ego, humor, skolan, ungdom

En god uppfostran

Så här ligger det till:

guillouHenrik Torehammar: Finns det något gemensamt mellan dig och Carl Bildt, och hos unga människor som redan i unga år vågar ta plats?
Jan Guillou: Ja, vi har en sak gemensamt… Jag tvekar och säga det här.
Henrik Torehammar: Överklass?
Jan Guillou: Ja, just det.
Henrik Torehammar: Om man föds med silverskeden i mun är det lätt att äta?
Jan Guillou: Ja, det betyder mycket att kunna gå in i ett rum och omedelbart veta hur man ska bete sig. Man behöver aldrig vara socialt nervös, om man har fått en sån uppfostran som Carl Bildt och jag.

Kan man ge sina barn en god uppfostran av det här slaget även om man inte är överklass? I så fall, hur kan det ske, förutom att skicka barnen till internatskola?

Written by Niclas Berggren

27 september 2009 at 12:17

Publicerat i adel, barn, framgång, skolan, ungdom

Ung och homo-gay

austin En fascinerande artikel i New York Times berättar om ungdomar som accepterar och står för sin homo- eller bisexuella läggning i tidiga år. Som Austin, 13 år:

”When I first realized I was gay,” Austin interjected, ”I just assumed I would hide it and be miserable for the rest of my life. But then I said, ‘O.K., wait, I don’t want to hide this and be miserable my whole life.’”
I asked him how old he was when he made that decision.
”Eleven,” he said.

I artikeln beskrivs också hur föräldrar tenderar att reagera negativt på tidiga besked av det här slaget, i tron att sexuell läggning är ”en fas”. Är det något jag skulle vilja säga till de av mina läsare som är föräldrar är det: var förberedd på att ditt barn kan älska personer av samma kön och ta emot ett sådant besked på ett accepterande och bejakande sätt. Det är riskfyllt med en avståndstagande reaktion.

Som jag har beskrivit här upptäckte även jag tidigt att det var pojkar och inte flickor som gällde. Jag var dock aningen senfärdig med att själv acceptera och berätta om det.

Written by Niclas Berggren

26 september 2009 at 7:19

Hur påverkar friare handel barnarbete?

De allra flesta skulle föredra en värld utan barnarbete. Frågan hur det målet kan uppnås är inte helt enkel – som jag tidigare har skrivit om här och här verkar t.ex. bojkotter inte vara en särskilt bra metod. Nu visar en ny studie, ”Child Work and Schooling under Trade Liberalization in Indonesia”, att liberalisering av handeln med andra länder däremot tycks kunna hjälpa, i alla fall på sikt:

barn indonesienWe examine the effects of trade liberalization on child work and schooling in Indonesia. Our estimation strategy identifies geographical differences in the effects of trade policy through district and province level exposure to reduction in import tariff barriers. … Our main findings show that increased exposure to trade liberalization is associated with a decrease in child work and an increase in enrolment among 10 to 15 year olds. The effects of tariff reductions are strongest for children from low skill backgrounds and in rural areas. However, a dynamic analysis suggests that these effects reflect the long term benefits of trade liberalization, through economic growth and subsequent income effects, while frictions and negative adjustment effects may occur in the short term.

Många underskattar den ekonomiska utvecklingens betydelse för ett gott liv och tror att det här och nu kan beslutas fram på politisk väg.

Se även ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”.

Written by Niclas Berggren

21 september 2009 at 11:44

Grekisk charm

I inledningen till Platons Protagoras samtalar Sokrates och en vän:

Companion: Where do you come from, Socrates? And yet I need hardly ask the question, for I know that you have been in chase of the fair Alcibiades. I saw the day before yesterday; and he had got a beard like a man — and he is a man, as I may tell you in your ear. But I thought that he was still very charming.

Socrates: What of his beard? Are you not of Homer’s opinion, who says ”Youth is most charming when the beard first appears?”. And that is now the charm of Alcibiades.

Se där, det är fler än jag och Witold som tilltalas av ungdomlig skönhet!

Written by Niclas Berggren

4 september 2009 at 19:09

En yngre statsminister, tack

Statsministern har ett mål inför sin födelsedag nästa år:

Fredrik Reinfeldt vill ha ett skattetryck på 45 procent när han själv blir 45.

Är det inte dags för en 25-årig statsminister snart?

Written by Niclas Berggren

7 augusti 2009 at 18:06

Publicerat i ålder, ekonomi, politik, skatt, ungdom

Unga brottslingar och sex

kärlekPåverkas ungdomsbrottsligheten av hur ungdomar förhåller sig till andra, romantiskt och sexuellt? Ja, i alla fall enligt en ny studie, ”Love, Sex, and Crime: Adolescent Romantic Relationships and Offending”, publicerad i American Sociological Review:

We find evidence that romantic relationships identified as exclusive and loving can eliminate the significant positive association between teenage sexual activity and offending. By contrast, the association between sexual intercourse and crime is intensified in relationships short on love.

Sex utan kärlek i en romantisk relation ska man visst se upp för som ung. (Måtte de unga inte lyssna på mig, Gore Vidal och Witold Gombrowicz!) Men frågan är om det inte finns mer basala, bakomliggande orsaker som får ungdomar att både ha tillfällig sex och bli brottslingar och som, om tillfällig sex eliminerades i deras liv, ändå skulle vara kriminella. Som forskarna själva konstaterar:

[A]lthough we include an array of variables to model the process by which adolescents select into romantic relationships, our approach may still neglect key variables that predict both selection into relationships and involvement in illegal behavior.

En annan fråga är om detta är typiskt för USA, där normer runt sex och relationer kan se annorlunda ut än i t.ex. Sverige.

Written by Niclas Berggren

29 juli 2009 at 18:01

Ung världsmästare

Det ryste i hela kroppen på mig då Tom Daley, blott 15 år gammal, idag blev världsmästare i simhopp på tio meter. Det är alltid speciellt att se överraskande stor talang. OS-mästaren Matthew Mitcham blev till slut bara fyra pga. ett misslyckat sista hopp. Det svänger fort i simhopp, vilket gör sporten extra spännande, förutom estetiskt tilltalande. Här är Tom i sitt sista hopp i finalen:

Se även inläggen ”Irriterande sportnationalism” och ”Tilltalande sport.

Written by Niclas Berggren

21 juli 2009 at 23:06

Publicerat i estetik, sport, ungdom

Avunden avtar

Arthur Schopenhauer i ”Psychological Observations”:

When a man is dead, we envy him no more; and we only half envy him when he is old.

Ja, det är ungdomen som är värd att avundas!

Written by Niclas Berggren

12 juli 2009 at 9:28

Publicerat i avundsjuka, ålder, död, ungdom

En uppenbarelse

Witold Gombrowicz har, liksom jag, sett ljuset:

Sedan uppenbarades det för mig att ”ungdomen är skönheten”.

Ur intervjuboken Testamente (s. 108).

Written by Niclas Berggren

14 juni 2009 at 8:57

Publicerat i skönhet, ungdom

Att bli gammal fort

Witold Gombrowicz:

gombrowicz

Genom Dagboken vet ni hur plågsamt det var för mig att bryta med ungdomen. Den brytningen kom mycket sent; ända upp i fyrtioårsåldern verkade jag ung och kände mig sådan. Jag tillhör det slags människor som aldrig har upplevt medelåldern; så fort jag tagit farväl av ungdomen kände jag smaken av ålderdom.*

Detta får mig att tänka på tre saker.

  1. Ska en förändring av försämrande slag genomföras snabbt eller långsamt? Om den genomförs snabbt slipper man gå och tänka på att man snart drabbas av försämringen, den bara kommer över en. Om den genomförs långsamt får man å andra sidan tid att vänja sig vid tanken, vilket gör att man kanske kan lära sig att hantera försämringen på ett mer genomtänkt sätt.  
  2. Är det bra att bete sig som om man vore ung när man inte är det? Hur ska man se på fyrtioåringar som klär sig och talar som tonåringar? Personligen har jag mycket lite till övers för sådana försök till maskering. Det är bara att bita i det sura äpplet.
  3. Tvärtemot Gombrowicz upplevde jag mig själv som gammal redan som barn.

*Ur intervjuboken Testamente (s. 106).

Written by Niclas Berggren

2 juni 2009 at 12:17

Publicerat i ålder, genier, litteratur, ungdom

Ungdomsgäng som beskyddare

Det föreligger ett positivt samband mellan våld och ungdomsgäng. Men orsakar ungdomsgäng våld eller gör våld att ungdomsgäng uppstår? Säkert både och, men den senare tesen framhålls särskilt i ”Youth Gangs as Pseudo-Governments: Implications for Violent Crime”, publicerad i Southern Economic Journal:

gäng

We hypothesize that the failure of government to protect the rights of individuals from violence committed by youths has led to the formation of youth gangs as protective agencies. Our theory predicts an opposite direction of causality between gang activity and violent crime from what is widely accepted. While areas with more gang activity also have more violence, our results suggest that gangs form as protection agencies precisely in areas with high violent crime rates. While gangs, like governments, use violence to enforce rules, the net impact of gangs is likely to lower violent crime. 

I Nozicks teori om hur staten uppstår ur anarki leder privata beskyddarorganisationer till att en monopol-
organisation till slut tar över; vad ovan citerade forskning antyder är att när denna monopolorganisation inte är effektiv uppkommer privata beskyddarorganisationer igen. Frågorna hopar sig. Fungerar vissa ungdomsgäng i Sverige på detta sätt? Är det en bra ordning, om staten inte förmår erbjuda effektivt skydd? Kan kampen mot ungdomsgäng öka våldsbrotten?

Written by Niclas Berggren

22 maj 2009 at 12:23

Lyckan under livet

Lyckan varierar mellan åldrar, enligt genomsnittsvärden för ca en halv miljon individer mellan 18 och 80 år i åtta europeiska länder 1973—2006:

u_lycka

En U-formad relation, alltså. Detta enligt studien ”The U-Shape without Controls”. Samma resultat erhålls om man kontrollerar för diverse personliga karakteristika. Högst lycka har man när man är 18 (denna ungdom!) och 80. Hmm, för egen del närmar jag mig raskt botten…

Written by Niclas Berggren

16 april 2009 at 12:05

Publicerat i ålder, forskning, lycka, ungdom

Indoktrinering i skolan

Igår såg jag en fantastisk iscensättning av Witold Gombrowicz roman Ferdydurke på Turteatern. Boken har ett filosofiskt djup och handlar om spänningen mellan det genuina och det socialt påtvingade, mellan det okonstlade och det poserande, mellan spontan ungdom och kuvad mognad. Uppfostran, utbildning och försök att bringa civilisation har också en kostnad. Vi indoktrineras att tänka på ett visst sätt, att präglas av Formen. Ett exempel från en lektion i en polsk skola (s. 39—40):

gombrowicz

Låt mig alltså se, fortsatte han strängt och tittade på schemat, vad skulle vi göra i dag? Jovisst ja, förklara och påvisa varför den store skalden Slowacki väcker vår kärlek, beundran och hänförelse. … Varför? Jo, därför, mina herrar, att Slowacki var en stor skald. Walkiewicz, tala nu om varför! Säg efter, Walkiewicz! Varför finns denna förtrollning, denna kärlek, dessa tårar, denna hänförelse, denna magi? Varför slitas våra hjärtan? Varför Walkiewicz? …
—Därför att han var en stor skald, magistern, sa Walkiewicz.
Gossarna karvade i bänklocken med sina pennknivar och rullade ihop små bollar av papper som de stoppade ner i bläckhörnen. Läraren suckade, tappade andan, såg på sin klocka och fortsatte som följer:
—Han var en stor skald, glöm inte att han var en stor skald. Varför känner vi kärlek, beundran, förtjusning? Därför att han var en stor skald, en stor skald. Försök nu få in detta ordentligt i era förstockade träskallar, och säg efter mig: Julius Slowacki var en stor skald, en stor skald, vi älskar Julius Slowacki och hans dikter tjusar oss därför att han var en stor skald — och därför att hans strofer äger en odödlig skönhet som väcker vår djupaste beundran.

Ja, så  gick undervisningen till. Saker fastslogs. Men det imponerade inte på alla:

Denna framställningsnivå gick en av gossarna på nerverna. När han inte stod ut längre utbrast han:
—Men om han inte rör mig det minsta då? Om han helt enkelt inte intresserar mig? Om jag inte kan läsa två rader av honom utan att somna… Gud hjälpe mig, magistern, men hur skulle jag kunna falla i hänryckning om jag inte faller i hänryckning?
Hans ögon höll nästan på att tränga ut ur sina hålor. Han satte sig igen, som om han överväldigats av vad han just hade sagt. Hans barnsliga bekännelse fick läraren att kippa efter luft.
—Håll mun, Kotecki, för Guds skull, sa han. Du försöker få mig på fall, Kotecki. Det blir underbetyg för Kotecki. Han vet inte vad han talar om.
Kotecki: Men magistern, jag förstår inte. Jag förstår inte hur jag skulle kunna falla i hänryckning om jag inte faller i hänryckning.
Läraren: Men Kotecki, hur skulle du kunna undgå att falla i hänryckning då jag redan tusentals gånger förklarat för dig att du faller i hänryckning?
Kotecki: Magistern har förklarat det, men jag faller inte i hänryckning.

Så fortsätter meningsutbytet. Friska fläktar! Bort med förljugenheten! Ungdomens vilja till autonomi i tänkandet inger hopp! Allt var inte bättre förr i skolan.

Written by Niclas Berggren

27 mars 2009 at 7:36

Tvist om ungdom

Ur Witold Gombrowicz roman De besatta:

”En sådan ivrig tös”, sade den fetlagda doktorskan hänfört till fru Ochołowska. ”Inget går upp mot ungdomen, min kära!”
”Det är inte alla förunnat att vara ung”, svarade den snipiga kanslisten torrt.

Written by Niclas Berggren

4 mars 2009 at 15:00

Publicerat i litteratur, ungdom

Orsakar alkohol brott?

koskenkorva1Att det föreligger ett samband mellan alkohol och brottslighet tycks de flesta vara överens om. Som det står i Svensk Polis:

Välkänt är att det finns en tydlig koppling mellan alkohol och våldsbrott. I vissa studier har man funnit att 80 procent av förövarna och 50 procent av våldsoffren varit alkoholpåverkade när brottet begicks.

Se även data över alkoholrelaterade brott från Statens Folkhälsoinstitut.

Men att det föreligger ett samband innebär inte med nödvändighet att det föreligger en kausal effekt från alkohol till brottslighet, vilket många antar. Det kan vara så att brottslingar dricker mer eller att någon bakomliggande faktor får personer att både dricka och begå brott.

En ny studie, ”Is the Association Between Alcohol Use and Delinquency Causal or Spurious?”, publicerad i Criminology, undersöker hur det ser ut med kausaliteten bland ungdomar i Finland:

We attempt to isolate the effects of alcohol on different types of delinquent behavior by identifying the spurious portion of the relationship. Using data on adolescents from Finland, we compare the relationship between drinking and delinquent behavior while sober to the total relationship between drinking and delinquent behavior (sober or not). For each type of offense, we find a substantial relationship between drinking and sober delinquency, which suggests a good deal of spuriousness. For crimes of petty theft (shoplifting and stealing from home), the relationship between drinking and sober delinquency is just as strong as the total relationship, which suggests the relationship is almost completely spurious. For violence, vandalism, car theft, and graffiti writing, the alcohol-sober delinquency relationship is weaker, which suggests that alcohol has a causal effect on these offenses.

Att alkohol inte utgör en kausal faktor bakom alla brott är värt att beakta, liksom förstås det mer väntade resultatet att våldsbrott och vandalism orsakas av bl.a. alkohol. Det resultat som förvånade mig var att graffitimålning orsakas av alkohol. Jag trodde att målande ungdomar gjorde det av seriöst konstnärliga skäl. Men ungdomarna kanske finner artistisk inspiration i alkoholen?

Written by Niclas Berggren

2 mars 2009 at 16:24

Den moderna flickans insikt

I den absurda romanen Ferdydurke av Witold Gombrowicz (mästaren!) återfinns en skolflicka, fröken Juvenil, som har förstått ett och annat:

För henne var ungdomen inte ens en övergångsålder, nej, för den moderna flickan var ungdomen den enda godtagbara, väsentliga och värdefulla perioden i människans liv, hon föraktade mogenheten, nej, omogenheten var snarare mogenhet för henne — hon godtog varken skägg eller mustascher, varken jungfru eller mödrar med barn — härav hennes magiska makt. (s. 130)

Se tidigare inlägg: ”Mustaschens återkomst”, ”Ungdom och skönhet hör ihop”, ”Gammal och ung”, ”Ungdomens primat” och ”Ungdom och skönhet”.

Written by Niclas Berggren

20 januari 2009 at 20:02

Publicerat i litteratur, ungdom

Privata eller offentliga tjänster?

Detta inlägg är skrivet av Henrik Jordahl

Bör svenska kommuner och landsting köpa in fler eller färre tjänster från privata företag? Den politiska debatten domineras av kategoriska åsikter i båda riktningar. Den ekonomiska forskningen är mer nyanserad. Privata företag har starkare incitament att effektivisera en verksamhet eftersom de själva står för dess kostnader. Problemet med privat drift är att incitamenten att minska kostnaderna kan vara så starka att det blir frestande att skära ner verksamhetens kvalitet.

Om detta resonerar jag och Erik Lindqvist i en debattartikel i Göteborgs-Posten. Vi tar bland annat upp svårigheten att mäta kvalitet, kundval, trepartsrelationer, ojämlika utfall och ideella organisationer.

Som exempel använder vi institutionsvård av ungdomar med sociala problem, som Erik har skrivit en prisbelönt uppsats om. Från ett mycket litet inslag av privata aktörer kring början av 80-talet drivs i dag över 80 procent av så kallade Hem för vård och boende (HVB) i privat regi. Privata vårdhem har i genomsnitt lägre kvalitet än offentliga, åtminstone i termer av personaltäthet, andelen utbildad personal och frekvensen av vårdsammanbrott. Den genomsnittliga vårdtiden är ett år längre i privata än i offentliga vårdhem vilket medför att totalkostnaden blir dubbelt så hög.

Den offentligt anställda personalen har å andra sidan inte något ekonomiskt incitament att fylla vårdhemmets platser och kan frestas att sortera ut ungdomar som är särskilt jobbiga att ha att göra med. Offentliga hem har relativt högre sammanbrottsfrekvens för ungdomar med allvarliga problem, och dessa ungdomar är relativt mindre brottsbenägna efter att ha vårdats i ett privat vårdhem.

Vår lätt furnumstiga slutsats är att praktiskt politik och debatt om offentligt finansierade tjänster skulle må bra av ökad pragmatism och handfast fokusering på kostnader och kvalitet.

Written by Niclas Berggren

15 januari 2009 at 12:26

Pojkar med babyansikte är inte alltid änglar

Andra människors ansikten påverkar vår uppfattning om dem. Vissa har babyansikten, dvs. deras ansikten har drag som påminner om en litet barns: rund form, stora ögon, liten nästa, hög panna och smal haka. Mannen till höger har ett babyansikte, till skillnad från mannen till vänster:

babyface

Hur påverkas tonårspojkar av att ha babyansikte? Tre studier* har undersökt om de försöker kompensera för sitt mer barnlika utseende genom att bete sig tvärtemot förväntningarna:

Three studies tested the hypothesis that babyfaced adolescent boys would compensate for the undesirable expectation that they will exhibit childlike traits by behaving contrary to it. Studies 1 and 2 revealed that babyfaced boys from middle- and lower class samples, including a sample of delinquents, showed higher academic achievement than their mature-faced peers, refuting the stereotype of babyfaced people as intellectually weak. In the lower class samples, this compensation effect was moderated by IQ and socioeconomic status (SES), variables that influence the ability to overcome low expectations. Study 3 showed that babyfaceness also can produce negative compensatory behaviors. Low-SES babyfaced boys were more likely than their mature-faced peers to be delinquent, and babyfaced delinquents committed more crimes, refuting the stereotype of babyfaced people as warm, submissive, and physically weak.

Så om du möter ett bråkigt gäng med tonårspojkar, förvänta dig inte att de med babyansikten är minst farliga.

_________________________

*Zebrowitz, Leslie A., Andreoletfi, Carrie, Collins, Mary Ann, Lee, So Young och Blumenthal, Jeremy (1998). ”Bright, Bad, Babyfaced Boys: Appearance Stereotypes Do Not Always Yield Self-Fulfilling Prophecy Effects.” Journal of Personality and Social Psychology, 75(5): 1300—1320.

Written by Niclas Berggren

24 november 2008 at 7:22

Naiv lycka och entusiasm

Jag älskar ungdom, såväl fysiskt som mentalt. Inte minst tycker jag om entusiasmen, nyfikenheten på livet och känslan av att allt är möjligt. ”Och den ljusnande framtid är vår”, sjunger ju studenterna. Nå, Arthur Schopenhauer fångar, i ”On the Sufferings of the World”, det som tilltalar mig hos de unga:

In early youth, as we contemplate our coming life, we are like children in a theatre before the curtain is raised, sitting there in high spirits and eagerly waiting for the play to begin. It is a blessing that we do not know what is really going to happen. Could we foresee it, there are times when children might seem like innocent prisoners, condemned, not to death, but to life, and as yet all unconscious of what their sentence means.

Sedan går ridån upp.

Written by Niclas Berggren

9 oktober 2008 at 11:33

Publicerat i filosofi, lycka, pessimism, ungdom

Bilder på avlidna

Skådespelaren Paul Newman har tt, 83 år gammal. En märklig sak är att bilder på personer som har avlidit oftast stammar från ungdomens dagar. Så använder sig t.ex. The Guardian av en bild på Newman från 1973. Det är inte den gamle, den skröplige, den nedbrutne och den halvt förruttnade som visas. Är det för att åldrandet föraktas och skrämmer — och att detta, när en person är död, utgör grund för att förtiga den lekamliga verklighet som personen levde i? Om en person som är i livet vid 83 års ålder omnämns i en tidning skulle ju ingen få för sig att visa en bild från när denne var 48. Men så fort någon dör blir det legitimt att visa upp en ung version. Mystiskt, det där.

Written by Niclas Berggren

28 september 2008 at 0:17

Publicerat i ålder, död, ungdom

Den gudomliga ungdomen

Witold Gombrowicz identifierar i sin dagbok en gudinna värdig att tillbe:

Den enda skillnaden mellan mig och de ”normala” männen bestod i att jag dyrkade glansen från denna gudinna — ungdomligheten — inte bara hos den unga flickan utan också hos den unge pojken, ja den unge mannen förkroppsligade den mera fulländat än den unga kvinnan… Synden, om en sådan fanns, inskränkte sig till att jag dristade mig att beundra ungdomen oavsett kön och lösgjorde den ur Eros’ grepp — att jag hade djärvheten att ställa den unge mannen på den piedestal där de placerade den unga kvinnan.

Se tidigare inlägg om ungdomens primat här, här, här, här, här, här, här och här.

Written by Niclas Berggren

10 september 2008 at 6:56

Det spanska guldet

Min favorit Rafael Nadal besegrade idag Fernando González i OS-finalen i tennis. Och imorgon blir han världsetta på ATP-rankningen. Vilken strålande idrottsman!

En lekamen i toppform

En lekamen i toppform

OS-mästaren från Mallorca

OS-mästaren från Mallorca

Ung och vacker

Bestämd blick redan i unga år

Written by Niclas Berggren

17 augusti 2008 at 14:26

Publicerat i OS, skönhet, sport, tennis, ungdom

Gråtande idrottsutövare

Josefin Lillhage grät efter lagkappen i simning i OS. Det påminner en om att sportens värld är hård. Ungefär som modebranschen, enligt Heidi Klum kännetecknad av följande:

One day you’re in, the next day you’re out.*

Nå, sport är kul när man heter Michael Phelps, men inte lika kul när man inte når ändra fram. Som denne unge brottare — hård på utsidan, mjuk på insidan (från 2.36):

Fylls man inte av medlidande? Se gärna också ett tidigare inlägg om män som gråter.

___________________

*Det är därför jag är så imponerad av Karl Lagerfeld, som har hållit sig kvar på toppen i decennier.

Written by Niclas Berggren

14 augusti 2008 at 17:05

Publicerat i gråt, OS, skönhet, sorg, sport, ungdom

Andelen unga minskar

För oss som uppskattar unga människor, inte bara för att de betalar skatt när vi blir gamla utan också för deras energi, innovativa tänkande och skönhet, är det nedslående att betrakta nedanstående diagram över andelen i befolkningen under 20 år.* Pensionärernas andel tilltar istället. Energins, innovationskraftens och skönhetens avtagande utgör ytterligare en kostnad av den demografiska transformationen, utöver den rent fiskala.

andelunga.jpg

____________________________

*Det är hämtat ur Figur 3 i en uppsats av Martin Flodén.

Written by Niclas Berggren

9 juni 2008 at 15:24

Publicerat i ålder, ekonomi, skönhet, ungdom

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: