Archive for the ‘vetenskap’ Category

Ateistiska kosmologer

Professorn i teoretisk fysik Sean Carroll i ”Why (Almost All) Cosmologists Are Atheists”, publicerad i Faith and Philosophy:

Within this framework, there are two possible roads to reconciliation between science and religion. One is to claim that science and religion are not incompatible because they speak to completely distinct sets of questions, and hence never come into conflict. The other is to assert that thinking scientifically does not lead to rejection of theism, but in fact that religious belief can be justified in the same way that any scientific theory might be. I will argue that neither strategy succeeds: science and religion do speak to some of the same questions, and when they do they get different answers. In particular, I wish to argue that religious belief necessarily entails certain statements about how the universe works, that these statements can be judged as scientific hypotheses, and that as such they should be rejected in favor of alternative ways of understanding the universe.

På detta tema, se även professorn i biologi Jerry Coyne.

Written by Niclas Berggren

13 juli 2011 at 5:37

Publicerat i ateism, fysik, religion, vetenskap

Ideologisk makroekonomi

Det finns en stark tilltro till vetenskapsmän och -kvinnor i vårt samhälle. De ses av många som sakliga och objektiva experter, som förmedlar en sann bild av hur saker och ting ser ut och fungerar. Är detta en rimlig utgångspunkt? Det kan förstås diskuteras, men en innovativ ansats när det gäller nationalekonomer ges i den nya uppsatsen ”Towards a Political Economy of Macroeconomic Thinking”. Så här beskriver Gilles Saint-Paul sin analys:

This paper investigates, in a simplified macro context, the joint determination of the (incorrect) perceived model and the equilibrium. I assume that the model is designed by a self-interested economist who knows the true structural model, but reports a distorted one so as to influence outcomes. This model influences both the people and the government; the latter tries to stabilize an unobserved demand shock and will make different inferences about that shock depending on the model it uses. The model’s choice is constrained by a set of autocoherence conditions that state that, in equilibrium, if everybody uses the model then it must correctly predict the moments of the observables. I then study, in particular, how the models devised by the economists varies depending on whether they are ”progressive” vs. ”conservative”.

The predictions depend greatly on the specifics of the economy being considered. But in many cases, they are plausible. For example, conservative economists will tend to report a lower keynesian multiplier, and a greater long-term inflationary impact of output expansions. On the other hand, the economists’ margin of manoeuver is constrained by the autocoherence conditions. Here, a ”progressive” economist who promotes a Keynesian multiplier larger than it really is, must, to remain consistent, also claim that demand shocks are more volatile than they really are. Otherwise, people will be disappointed by the stabilization performance of fiscal policy and reject the hypothesized value of the multiplier. In some cases, autocoherence induces the experts to make, loosely speaking, ideological concessions on some parameter values.

Jag finner denna analys fascinerande och tror att den har ett hyfsat stort förklaringsvärde. Verkligheten och förväntan om en sammanhållen analys (”autokoherens”) sätter förstås sina gränser, men inom ett fält som makroekonomi, med mycket osäkerhet om hur ekonomin och politiska åtgärder fungerar, kan man nog tänkas komma undan med att faktiskt driva en relativt ideologisk linje som uppfattas, av politiska beslutsfattare och allmänhet, som icke-ideologisk. Kan man tänka sig att risken för ideologiskt inflytande över ekonomens uttalanden är som minst när en ekonom som i sin övergripande ideologi står till vänster (höger) förespråkar en modell som i en given kontext minskar (ökar) statens engagemang i ekonomin? När en keynesian beskriver multiplikatorn som mindre än alla andra, när en neoklassisk ekonom gör det motsatta?

Written by Niclas Berggren

8 juli 2011 at 5:20

Du är medioker

Årets Edge-fråga är:

What scientific concept would improve everybody’s cognitive toolkit?

PZ Myers besvarar den på följande sätt:

I’m going to recommend the mediocrity principle. … The mediocrity principle simply states that you aren’t special. The universe does not revolve around you, this planet isn’t privileged in any unique way, your country is not the perfect product of divine destiny, your existence isn’t the product of directed, intentional fate, and that tuna sandwich you had for lunch was not plotting to give you indigestion. Most of what happens in the world is just a consequence of natural, universal laws — laws that apply everywhere and to everything, with no special exemptions or amplifications for your benefit — given variety by the input of chance. Everything that you as a human being consider cosmically important is an accident.

Är det bara jag som associerar detta tänkande till Nietzsche?

Written by Niclas Berggren

10 juni 2011 at 5:58

Publicerat i filosofi, natur, vetenskap

Psykologin bakom tro på skapare

Vad får människor att acceptera den felaktiga teorin om ”intelligent design” istället för den vetenskapligt grundade evolutionsteorin? Den nya studien ”Death and Science: The Existential Underpinnings of Belief in Intelligent Design and Discomfort with Evolution”, publicerad i PLoS ONE, finner att dödsångest är en möjlig förklaringsfaktor:

The present research examined the psychological motives underlying widespread support for intelligent design theory (IDT), a purportedly scientific theory that lacks any scientific evidence; and antagonism toward evolutionary theory (ET), a theory supported by a large body of scientific evidence. We tested whether these attitudes are influenced by IDT’s provision of an explanation of life’s origins that better addresses existential concerns than ET. In four studies, existential threat (induced via reminders of participants’ own mortality) increased acceptance of IDT and/or rejection of ET, regardless of participants’ religion, religiosity, educational background, or preexisting attitude toward evolution. Effects were reversed by teaching participants that naturalism can be a source of existential meaning (Study 4), and among natural-science students for whom ET may already provide existential meaning (Study 5). These reversals suggest that the effect of heightened mortality awareness on attitudes toward ET and IDT is due to a desire to find greater meaning and purpose in science when existential threats are activated.

Det tråkiga med detta resultat är att det antyder att människor kan ta ställning i strikt vetenskapliga frågor utifrån ovetenskapliga utgångspunkter. Uppfattningar om hur liv har utvecklats bör inte påverkas av om människor upplever mening med livet eller dödsångest. Det positiva med studien tycker jag är att ett budskap om att naturalism kan innefatta meningsfullhet också verkar kunna påverka människor, denna gång i riktning mot acceptans av vetenskapliga resultat. En intressant sak: när studiens deltagare påmindes om dödsångest steg deras ogillande av Richard Dawkins, medan deras gillande av förespråkaren av ”intelligent design” Michael Behe steg.

Written by Niclas Berggren

9 maj 2011 at 5:11

Moral som känslor

Charles Leslie Stevenson var en av 1900-talets stora moralfilosofer: en av emotivismens företrädare och en föregångare till dess moderna variant, expressivismen. Nå, här vill jag lyfta fram Stevensons syn på vetenskap och moral. Sam Harris hävdar i The Moral Landscape: How Science Can Determine Human Values att man med vetenskap kan fastslå vilken den korrekta moralen är. Vad hade Stevenson att säga om sådana tankegångar? Två citat är upplysande:

If the men come to agree in belief about all the factual matters they have considered, and if they continue to have divergent aims in spite of this … they will still have an ethical issue that is unresolved. But if they come to agree [in attitude], they will have brought their ethical issue to an end; and this will be so even though various beliefs … still remain debatable. Both men may conclude that these remaining beliefs, no matter how they are later settled, will have no decisive effect on their attitudes.

(S)cientific methods cannot guarantee the definite role in the so-called normative sciences that they may have in the natural sciences. Apart from a heuristic assumption to the contrary, it is possible that the growth of scientific knowledge may leave many disputes about values permanently unsolved. … For the same reason I conclude that normative ethics is not a branch of any science. It deliberately deals with a type of disagreement that science deliberately avoids. … Insofar as normative ethics draws from the sciences, in order to change attitudes via changing people’s beliefs, it draws from all the sciences; but a moralist’s peculiar aim—that of redirecting attitudes—is a type of activity, rather than knowledge, and falls within no science. Science may study that activity and may help indirectly to forward it; but it is not identical with that activity.

Detta synes mig vara helt och hållet korrekt — ergo har Harris fel. Däremot kan förstås vetenskapen bidra med att hjälpa oss förstå hur världen är konstituterad, vilket kan påverka ställningstaganden i olika frågor. Se även vad Bertrand Russell, Isaiah Berlin och A.J. Ayer hade att säga i denna fråga

Written by Niclas Berggren

8 maj 2011 at 5:51

Publicerat i etik, filosofi, känslor, moral, vetenskap

Ska akademiker bekänna ideologisk färg?

Det finns ganska stora skillnader i politiska uppfattningar mellan olika samhällsvetenskapliga ämnen. En student som studerar sociologi möter sannolikt fler föreläsare med vänstersympatier än en student som studerar nationalekonomi. Detta skulle kunna påverka undervisningen och göra den ideologiskt skev. Kan ett botemedel vara att föreläsare (och forskare mer allmänt) gör en ideologisk varudeklaration? Gunnar Myrdal menade i Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen att det fanns skäl för det, så att mottagarna av forskning och undervisning själva lättare kan bedöma i vilken mån presentationen av resultat i olika studier är ideologiskt färgade. En modern förespråkare för denna syn är Daniel Klein:

Two professors can each teach a course in labor economics and make all of their statements reasonably true, by our lights. But the two courses may nonetheless be very different in ideological flavor. We may object strongly to one of the courses, not for its errors of commission, but its errors of omission. Moreover, truth itself is embedded in interpretation. Two alternative ways of interpreting are not always neatly ranked in “truth” value. Different professors will appeal to different authorities, such as those published in the “top” journals or by Harvard University Press. But is HUP an unbiased authority? (One study finds the press tilting left.) In the background the professor makes judgments about the authorities, the evidence, and the materials. And in satisfying truthfulness, statements are malleable. A statement made categorically might be untrue, but when qualified with “often” or “sometimes” it becomes true, or at least arguably so. There is courtesy in telling your students your ideological views. It alerts them to watch out for whether you give counter-arguments short shrift. It invites them to think critically about how your ideological sensibilities affect the lesson.

Jag är osäker på om jag håller med. Den starkaste invändningen tycker jag är att ideologiska deklarationer kan skapa låsningar. Om jag får veta att en forskare eller föreläsare är aktiv kommunist kommer jag kanske ha svårt att lita på honom och ta till mig det han säger, även det som håller vetenskaplig nivå, om jag som läsare eller åhörare är aktiv liberal. Vad tycker ni? Vad talar för och emot?

Written by Niclas Berggren

30 april 2011 at 6:09

Publicerat i ideologi, politik, vetenskap

Försvagar utbildning religionens ställning?

Det finns skäl att se utbildning som viktig för ekonomisk utveckling. Inte nog med det. Den nya studien ”The Effect of Education on Religion: Evidence from Compulsory Schooling Laws” innehåller bl.a. följande figur över sambandet mellan utbildning och icke-religiositet:

Studien använder sig sedan av ekonometri för att undersöka om det här sambandet gäller för hela Canada, när man kontrollerar för andra variablers inflytande och när man försöker identifiera kausalitet:

For over a century, social scientists have debated how educational attainment impacts religious belief. In this paper, I use Canadian compulsory schooling laws to identify the relationship between completed schooling and later religiosity. I find that higher levels of education lead to lower levels of religious participation later in life. An additional year of education leads to a 4-percentage-point decline in the likelihood that an individual identifies with any religious tradition; the estimates suggest that increases in schooling can explain most of the large rise in non-affiliation in Canada in recent decades.

 Jag gillar (och förstår varför vissa prelater räds) utbildning.

Written by Niclas Berggren

26 april 2011 at 5:18

Estetikens domän


I mean, is Aesthetics a science telling us what is beautiful? I suppose it should also say what sort of coffee tastes well.

Och det kan inte estetiken qua vetenskap göra.

Written by Niclas Berggren

9 mars 2011 at 15:47

Publicerat i estetik, filosofi, vetenskap

Heta professorer

Forskningen om skönhetens betydelse befinner sig i ett expansivt skede. Att skönhet ger högre lön på arbetsmarknaden och fler röster i politiska val har visats förut; den nya studien ”Hot or Not: How Appearance Affects Earnings and Productivity in Academia” undersöker om utseendet är av någon betydelse i akademins värld. Det är det, även där:

In this paper we examine the impact of a professor’s hotness, as rated by students, on his or her salary, controlling for research and teaching productivity. We also estimate the impacts of a professor’s hotness on the quality of his or her teaching, as evaluated by students, and the impact of hotness on research productivity, as measured by citations, publications, co-authorship, and grant funding. Our study is based on data describing economics professors at sixteen universities. Although a relatively small proportion of our sample is rated “hot” by students, hotness generates, for some, a significant earnings premium, even with comprehensive controls for productivity. We find a strong relationship between hotness and teaching productivity, but a much weaker relationship between hotness and research productivity. The unique contribution of this paper is the use of data on actual productivity, which is generally unavailable in papers assessing the returns to appearance.

Att skönhet inte påverkar om man är mer framgångsrik i forskningen förvånar mig inte, bl.a. eftersom den vetenskapliga processen (med publikationer) i hög grad bygger på anonymitet; inte heller att man blir mer uppskattad som lärare om man ser bra ut. Om man bl.a. kontrollerar för produktivitet, hur mycket mer tjänar heta manliga professorer (effekten är inte säkerställd för kvinnliga)?

The effect of hotness on salary is, for our sample as a whole, always positive. Once controls for differences between universities, changes over time and productivity are added, the effects are both economically and statistically significant. In the specification with the best fit, Case 5, the coefficient on appearance ($12,957) is somewhat larger than earnings premium enjoyed by full professors over associates ($9,626, s.e. $2,598) and similar in size to the male earnings premium ($11,423, s.e. $3296). To put this number into perspective, bear in mind that, conditional upon earning $100,000 or more, the average salary in our sample is $127,017, so our highest estimates of the effects of hotness on earnings are approximately 10 percent of the average observed salary.

En ganska betydande effekt på lönen, alltså. Åt den som har skall varda givet.

Written by Niclas Berggren

20 februari 2011 at 6:45

Ett universum utan början?

Den kosmologiska forskningen verkar inte stå stilla. Nu stärkts beläggen för att universum inte uppkom i och med Big Bang. BBC rapporterar:

This ”conformal cyclic cosmology” (CCC) that Professor Penrose advocates allows that the laws of nature may evolve with time, but precludes the need to institute a theoretical beginning to the Universe. Professor Penrose, of Oxford University, and his collegue Vahe Gurzadyan of Yerevan State University in Armenia, have now found what they believe is evidence of events that predate the Big Bang, and that support CCC. … Shaun Cole of the University of Durham’s computational cosmology group, called the research ”impressive”. ”It’s a revolutionary theory and here there appears to be some data that supports it,” he told BBC News. ”In the standard Big Bang model, there’s nothing cyclic; it has a beginning and it has no end. The philosophical question that’s sensible to ask is ‘what came before the Big Bang?'; and what they’re striving for here is to do away with that ‘there’s nothing before’ answer by making it cyclical.”

Det ska bli ytterst intressant att följa denna forskning framöver, inte minst av följande skäl: Om universum inte har en början faller det kosmologiska ”gudsbeviset” platt till marken.

Se även ”Har universum skapats av en gud?”, ”Universums tillkomst”, ”Bevisar Big Bang att Gud finns?”, ”Vetenskapligt bevis för Guds existens?”, ”Började universum existera?”, ”En första orsak?” och ”Nya insikter om universum”.

Written by Niclas Berggren

1 december 2010 at 4:49

Publicerat i filosofi, fysik, vetenskap

Påverkbara könsskillnader

Det är välkänt att det föreligger könsskillnader inom naturvetenskaperna, i regel till männens fördel. Är könsskillnader i prestation svåra att förändra? Det verkar inte så. En ny studie, ”Reducing the Gender Achievement Gap in College Science: A Classroom Study of Values Affirmation”, publicerad i Science, undersöker om könsskillnader mellan fysikstudenter går att påverka med en psykologisk metod:

In this randomized double-blind study, 399 students either wrote about their most important values or not, twice at the beginning of the 15-week course. Values affirmation reduced the male-female performance and learning difference substantially and elevated women’s modal grades from the C to B range. Benefits were strongest for women who tended to endorse the stereotype that men do better than women in physics. A brief psychological intervention may be a promising way to address the gender gap in science performance and learning.

I denna figur jämförs tenta- och fysiktestresultat för dem som fick genomgå värderingsövningen med en kontrollgrupp:

Denna studie tycker jag är hoppingivande, i det att den klargör att könsskillnader inte är omöjliga att förändra. Metoden i fråga tar bara 15 minuter att använda. Frågan är hur många (manliga?) föreläsare som är villiga att använda metoder av det här slaget för att hjälpa sina kvinnliga studenter. Kanske måste föreläsarna först genomgå något slags träning? Nå, studien rör nybörjarstudenter i fysik. En vidare fråga är om könsskillnader bland de allra bästa fysikerna går att eliminera med psykologiska metoder av detta slag. Kan man tänka sig att könsskillnader blir svårare att eliminera ju högre upp man kommer? Det kan i vilket fall inte skafa om fler kvinnliga studenter hjälps, genom psykologiska metoder, att prestera bättre. Vissa av dem kommer säkert att nå längre också som forskare därigenom.

Se även inläggen ”Olympiad för intelligenta”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar”, ”De sämsta och bästa är pojkar”, ”Könsskillnader i matematik”, ”Kvinnor i naturvetenskap” och ”Professorns kön påverkar kvinnliga studenter”.

Written by Niclas Berggren

30 november 2010 at 4:25

Kan vetenskapen fastslå vad som är moraliskt rätt och fel?

Sam Harris menar att vetenskapen kan fastslå vad som är moraliskt rätt och fel, vilket jag har uppmärksammat tidigare, och huruvida detta stämmer har nu diskuterats på en konferens med högintressanta deltagare. Man kan ta del av korta föredrag och en paneldiskussion om denna fråga med just Sam Harris samt med Patricia Smith Churchland, Lawrence Krauss, Peter Singer, Steven Pinker och min absoluta favorit Simon Blackburn. Väl värda att lyssna till! (Särskilt Blackburn, som har förstått ett och annat, t.ex. att Harris i strikt mening har fel.)

Se även tidigare inlägg om Blackburn: ”Tio moderna myter”, ”Ska man respektera religion?” och ”Skeptisk ironi istället för ateism”.

Written by Niclas Berggren

18 november 2010 at 14:15

Publicerat i etik, filosofi, moral, vetenskap

Blir duktiga naturvetare bra läkare?

Att läkare har naturvetenskaplig utbildning är självklart. Däremot är det inte självklart att naturvetenskapliga studieframgångar med automatik innebär goda kvaliteter som läkare. Det kan t.o.m. vara så att duktighet i naturvetenskap är negativt relaterat till en framgångsrik yrkesverksamhet som läkare. I ”Science as Superstition: Selecting Medical Students”, publicerad i The Lancet, står följande att läsa:

Writing in the 1970s, Witkin found students who were most successful in the sciences, “have an impersonal orientation: they are not very interested in others”. Tutton’s studies of medical students in Australia in the 1990s found that students who did the best in the premedical sciences scored lower on standardised measures of empathy and tended to be “shy”, “submissive”, “withdrawn”, or “awkward and ill at ease socially”, characteristics the author suggested are, “the antithesis of what most of us would want in a clinician”. …

I do not mean to suggest that knowledge of science is irrelevant to medical education and medical practice. There is a critically important threshold of scientific knowledge that forms the foundation on which a medical education is built. However, once one has exceeded this cognitive threshold, additional scientific knowledge adds little to subsequent performance as a physician.

Detta är ett intressant resonemang som bör påverka hur läkarstudenter väljs ut. Det räcker inte med höga betyg och provresultat; läkaryrket kräver också empati och handlag med människor. Jag skulle nog inte ha blivit en bra läkare.

Written by Niclas Berggren

9 oktober 2010 at 5:01

Professorns kön påverkar kvinnliga studenter

Varför så få kvinnor i naturvetenskapliga ämnen? En hypotes är att andelen män bland de duktigaste i matematik är högre. Det leder vidare till frågan hur det i så fall kommer sig. En ny studie, ”Sex and Science: How Professor Gender Perpetuates the Gender Gap”, publicerad i Quarterly Journal of Economics (preliminär gratisversion här), finner att föresläsares kön kan utgöra en delförklaring:

Our results suggest that although professor gender has little impact on male students, it has a powerful effect on female students’ performance in math and science classes, and high-performing female students’ likelihood of taking future math and science courses, and graduating with a STEM degree. The estimates are largest for students whose SAT math scores are in the top 5% of the national distribution. The gender gap in course grades and STEM majors is eradicated when high-performing female students are assigned to female professors in mandatory introductory math and science coursework.

Här tycks ett moment 22-problem föreligga: kvinnliga föreläsare i naturvetenskap och matematik måste först vara duktiga kvinnliga studenter i dessa ämnen, men det är svårare för dem att bli duktiga som studenter om föreläsarna är män. Nå, det är inte minst intressant att högpresterande kvinnliga studenter verkas gynnas allra mest av kvinnliga föreläsare. Det kan dock fortfarande vara så att bland de allra mest högpresterande studenterna (säg den procent som presterar bäst) dominerar män ändå. Om så är fallet, kan även denna grupp bli jämställd om flickor ges andra villkor och bemötanden? Forskningen lär fortsätta.

Se även inläggen ”De sämsta och de bästa är pojkar””Könsskillnader i matematik”, ”Bland de bästa matematikerna dominerar pojkar” och ”Olympiad för intelligenta”.

Written by Niclas Berggren

15 september 2010 at 14:56

Vad säger fysiken om gud?

Professorn i teoretisk fysik Stephen Hawking är på väg att ge ut den nya boken The Grand Design. I The Times rapporteras följande om dess budskap:

Professor Hawking sets out to answer the question: ”Did the Universe need a creator?” The answer he gives is a resounding ”no”. Far from being a once-in-a-million event that could only be accounted for by extraordinary serendipity or a divine hand, the Big Bang was an inevitable consequence of the laws of physics, Hawking says. ”Because there is a law such as gravity, the Universe can and will create itself from nothing. Spontaneous creation is the reason there is something rather than nothing, why the Universe exists, why we exist,” he writes. ”It is not necessary to invoke God to light the blue touch paper and set the Universe going,” he finds.

Vem är jag, en enkel nationalekonom, att säga emot Stephen Hawking?

Written by Niclas Berggren

2 september 2010 at 8:13


Jag hade tillfälle att konversera med min gode vän Ralf Bader (filosof på New York University) häromdagen, och han berättade då om ”Nozick-testet”. I en intervju för några år sedan angav Robert Nozick ett kriterium för att avgöra om ett problem är värt att ägna tid åt att analysera. Som forskare finns det mycket man kan studera och tänka på, och det gäller att fokusera på det viktiga. Men hur ska ”det viktiga” förstås? Nozick föreslog följande test. Antag att du har börjat fundera på ett spännande problem x men att du en dag blir påkörd av en buss och hamnar i koma i två år. När du vaknar upp och återvänder till din arbetsplats får du höra nyheten: problem x har lösts under din tid i koma. Du får även veta att det skulle ta ett år för dig att sätta dig in i och förstå lösningen. Om du då skulle välja att göra det, är det ett bevis för att det är ett problem värt att arbeta med.

I en tid när många forskare primärt verkar välja problem att analysera utifrån publiceringschanser i bra tidskrifter, fann jag detta test mycket tänkvärt. Vilka är motiven bakom att ta sig an vissa problem? Prioriterar vi rätt?

Ralf har nyligen skrivit boken Robert Nozick — en introduktion till Nozicks filosofiska tänkande. Ralf är nykterist, kosmopolit och ställer frågor till vegatarianer. Jag har nämnt Nozick i ett antal inlägg.

Written by Niclas Berggren

28 augusti 2010 at 5:18

Recension av Jämlikhetsanden

Den i vänsterkretsar så hyllade boken Jämlikhetsanden recenseras i juninumret av Population and Development Review, intressant nog av en ekonometriskt bevandrad nationalekonom, Christian Bjørnskov. Hans omdöme:

However, to readers with a background in economics or political science, the evidence in the book is wanting. When seeing strong conclusions drawn from scatter plots and other simple figures, for example, one has to ask three questions: 1) are the relations driven by outlier observations; 2) are the findings robust to controlling for other relevant factors; and 3) are the relations likely to be causal? Surprisingly often, Wilkinson and Pickett’s claims fail to address one or more of these questions. …

The bottom line is that this is a well-written, stimulating polemic. It nevertheless suffers from the same problems as one-trick ponies: if the one trick does not impress you, the show is a failure. Wilkinson and Pickett’s trick simply does not hold up to empirical scrutiny. When assessing this book as a contribution to the debate on the “right” level of income differences in modern society, it is a highly interesting, sympathetic attempt at addressing some of the important problems of Western societies. Yet, when assessing this book from a scientific point of view, one is forced to conclude that it is a failure.

Du kan läsa hela recensionen här.

Se även Andreas Berghs inlägg ”Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: från skatterplots till forskningsfronten”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 augusti 2010 at 20:28

Publicerat i ekonomi, jämlikhet, vetenskap

Kvinnor i naturvetenskap

Hur kommer det sig att det finns relativt få kvinnliga naturvetare? Ett kontroversiellt förslag till förklaring rör förmåga: att andelen män bland de duktigaste på matematik helt enkelt är högre. En ny studie, ”Seeking Congruity Between Goals and Roles: A New Look at Why Women Opt Out of Science, Technology, Engineering, and Mathematics Careers”, publicerad i Psychological Science, föreslår en annan förklaring: skilda värderingar mellan kvinnor och män:

Although women have nearly attained equality with men in several formerly male-dominated fields, they remain underrepresented in the fields of science, technology, engineering, and mathematics (STEM). We argue that one important reason for this discrepancy is that STEM careers are perceived as less likely than careers in other fields to fulfill communal goals (e.g., working with or helping other people). Such perceptions might disproportionately affect women’s career decisions, because women tend to endorse communal goals more than men. As predicted, we found that STEM careers, relative to other careers, were perceived to impede communal goals. Moreover, communal-goal endorsement negatively predicted interest in STEM careers, even when controlling for past experience and self-efficacy in science and mathematics.

Ingen av dessa båda förklaringar innefattar, såvitt jag kan se, med nödvändighet diskriminering, men det är värt att notera att könsskillnader i matematisk förmåga inte behöver vara medfödda. Huruvida intresse av att hjälpa andra är medfött vet jag mindre om. I vilket fall, är det mot bakgrund av dessa resultat att betrakta som ett problem att andelen kvinnor bland naturvetare och matematiker på hög akademisk nivå är relativt låg? I så fall, hur kan man göra något åt saken?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

14 augusti 2010 at 5:19

Får vetenskapen människor att tänka om?

Hur reagerar människor när de får höra att vetenskapliga resultat motsäger deras uppfattningar? Tyvärr verkar många ovilliga till omprövning: snarare försöker man bortförklara resultaten än att tänka om. Detta bekräftas i en ny studie, ”The Scientific Impotence Excuse: Discounting Belief-Threatening Scientific Abstracts”, publicerad i Journal of Applied Social Psychology:

The scientific impotence discounting hypothesis predicts that people resist belief-disconfirming scientific evidence by concluding that the topic of study is not amenable to scientific investigation. In 2 studies, participants read a series of brief abstracts that either confirmed or disconfirmed their existing beliefs about a stereotype associated with homosexuality. Relative to those reading belief-confirming evidence, participants reading belief-disconfirming evidence indicated more belief that the topic could not be studied scientifically and more belief that a series of other unrelated topics could not be studied scientifically. Thus, being presented with belief-disconfirming scientific evidence may lead to an erosion of belief in the efficacy of scientific methods.

Detta är ett intressant sätt att motsätta sig en revidering av etablerade uppfattningar: att anse de studerade frågorna olämpliga för vetenskaplig analys. Finns det sådana frågor? Den aktuella studien studerade homosexualitet; en annan fråga som jag kommer att tänka på där jag tror att psykologiska försvarsmekanismer av det här slaget lätt sätter in är klimatfrågan. I vilket fall är det särskilt olyckligt om en reaktion av det här slaget leder till allmän misstro mot vetenskapen.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

21 juli 2010 at 5:31

Strunta i rekommendationsbreven

När akademiska tjänster ska tillsättas används allt som oftast rekommendationsbrev. Professor Deirdre McCloskey ogillar starkt denna praxis, enligt ”The Insanity of Letters of Recommendation”, publicerad i Eastern Economic Journal:

Scientifically speaking The Letters are meaningless, and should be disregarded. … The Letters have a hopeless selection bias. No responsible person, for examples, writes a Letter if she dislikes the person. So The Letters are a sample with shockingly bad statistical properties.

Vad ska man göra istället, menar McCloskey?

The only correct procedure for assessing scholarship in hiring or promotion is for the responsible body to read the candidate’s work and discuss its intellectual quality with immediate colleagues, in a context of believably disinterested assessments from the outside such as referee reports for publishers or book reviews in journals or cash offers to move to another college — or ad hoc recommendations of an outsider paid a considerable sum to set aside her interests and passions and alternative paid work to provide a genuinely disinterested letter. Colleges should make their own decisions about tenure and promotion, doing the homework required, and using gingerly the outside world’s information — actual information, not ”information” valid only in a world of saints.

Kloka ord. En sak som bekymrar mig är den på vissa ställen ensidiga fokuseringen på vilka tidskrifter en forskare har publicerat sig i. Förvisso är det viktig information, men om en självständig läsning och bedömning av en sökandes vetenskapliga arbeten dessutom inte görs riskerar man, som jag ser det, att fatta undermåliga beslut. En del som är publicerat i högrankade tidskrifter är ointressant och trist; en del som är publicerat i lägre rankade tidskrifter kan vara riktigt intressant och spännande.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

22 juni 2010 at 5:42

Publicerat i information, vetenskap

De rödgröna granskas

Mina vänner och kollegor Andreas Bergh och Henrik Jordahl har genomfört en granskning av de rödgrönas ekonomiska politik. Den utgör viktig läsning, då den visar att skuggbudgeten är underfinansierad, saknar stöd för de jobbskapande effekter som utlovas, är inkonsistent i sin argumentation (miljöskatter ger bättre miljö men ger skatteintäkter från konstanta skattebaser) och undermålig (för att inte säga direkt vilseledande) i den fördelningspolitiska analysen. Det jag särskilt fastnade för var varningarna för att de föreslagna reformerna på arbetsmarknaden kan komma att leda till kvarblivande sysselsättningproblem. Författarna skriver:

Ersättningsnivån i a-kassan är i viss mån en avvägningsfråga. En hög ersättning ger ett bättre försäkringsskydd och kan främja rörlighet på arbetsmarknaden. Det finns emellertid även andra aspekter, såväl beteendemässiga som statsfinansiella. Forskningen visar relativt tydligt att en hög ersättningsnivå är förknippad med en högre arbetslöshet, i synnerhet i de fall ersättningen inte trappas av eller görs tydligt tidsbegränsad. Oppositionen skulle naturligtvis kunna vara villig att betala kostnaden för en höjd a-kassa i termer av ökad arbetslöshet, men diskuterar överhuvudtaget inte någon sådan avvägning i sin gemensamma motion. Detta är allvarligt eftersom oppositionens beräkningar av de statsfinansiella kostnaderna för reformen därmed kan vara felaktiga. I klartext: Forskningen visar att fler kommer att nyttja a-kassan om den görs mer generös, och detta innebär att de positiva sysselsättningseffekterna av oppositions övriga förslag motverkas av den sysselsättningsminskning som den höjda a-kassan sannolikt kommer att föra med sig. Detta innebär dessutom att oppositionen sannolikt underskattar kostnaden för höjningen

Det jag tycker om med granskningen är att den utgår från vetenskapliga resultat och resonemang. Mer sådant, och mindre tom och vilseledande retorik, i svensk politik!

Här kan man bl.a. se en video från gårdagens presentation av granskningen, med kommentarer av Socialdemokraternas Sven-Erik Österberg, samt författarnas PowerPoint-presentation.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

16 juni 2010 at 11:24

Vetenskaplig enkelhet

En ny artikel i Stanford Encyclopedia of Philosophy handlar om enkelhet som en önskvärd egenskap hos vetenskapliga förklaringsmodeller. Detta är vad några stora tänkare har haft att säga om saken:

  • Aristoteles: ”We may assume the superiority ceteris paribus of the demonstration which derives from fewer postulates or hypotheses.”
  • Kant: ”[R]udiments or principles must not be unnecessarily multiplied (entia praeter necessitatem non esse multiplicanda).”
  • Newton: ”Rule I: We are to admit no more causes of natural things than such as are both true and sufficient to explain their appearances. … Nature is pleased with simplicity, and affects not the pomp of superfluous causes.”
  • Galileo: ”Nature does not multiply things unnecessarily; that she makes use of the easiest and simplest means for producing her effects; that she does nothing in vain, and the like.”
  • Lavoisier: ”It is, after all, a principle of logic not to multiply entities unnecessarily.”
  • Einstein: ”[T]he grand aim of all science…is to cover the greatest possible number of empirical facts by logical deductions from the smallest possible number of hypotheses or axioms.”

Detta låter mycket tilltalande; det har dock visat sig allt annat än enkelt att motivera varför enkelhet är att föredra i vetenskaplig teoribildning. Varför är enkelhet att föredra? Går det att ge ett vetenskapligt svar?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

5 juni 2010 at 6:46

Publicerat i filosofi, teori, vetenskap

Mycket debatt om religion

På senare tid har religionsdebatterna avlöst varandra i Stockholm. Jag tänkte tipsa om två:

Jag är inte säker på att debatter av detta slag övertygar någon som sedan tidigare har en viss uppfattning, men de kan möjligen påverka obeslutsamma åhörare och är hursomhelst underhållande.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

17 maj 2010 at 17:29

Vetenskaplig moral?

Sam Harris har rönt uppmärksamhet genom att hävda att vetenskapen kan fastslå vilka värderingar som är ”de rätta”:

Han har en ny bok på gång, The Moral Landscape: How Science Can Determine Human Values, i vilken detta argument framförs. Jag avvisar denna syn, likt Isaiah Berlin:

But to be a human being is to have certain moral ideals in which case we must resist natural processes in the way lions and tigers can’t. And therefore, what you would call ideology I think, can be made independent of scientific findings, although scientific findings furnish the evidence of what you want to do. Goals are not provided by science.

Detsamma gjorde Bertrand Russell, förresten.

Written by Niclas Berggren

27 april 2010 at 5:04

En buss i min smak

Tips: Peter Santesson-Wilson.

Written by Niclas Berggren

29 mars 2010 at 17:57

Publicerat i religion, vetenskap

Tror folk på experter?

Man kan tänka sig att människor tycker olika i diverse sakfrågor därför att de i olika grad är benägna att tro på experter. Vissa kan sträva efter att lyssna till vad vetenskapen säger, andra kan strunta i det. En ny studie, ”Cultural Cognition of Scientific Consensus”, finner dock att olika uppfattningar i diverse sakfrågor snarare beror på att det finns olika syn på vilka som är experter. Människor som strävar efter vetenskaplig kunskap kan därför lätt komma fram till olika uppfattningar om vad vetenskapen säger. Närmare bestämt:

We hypothesized that scientific opinion fails to quiet societal dispute on such issues not because members of the public are unwilling to defer to experts but because culturally diverse persons tend to form opposing perceptions of what experts believe. Individuals systematically overestimate the degree of scientific support for positions they are culturally predisposed to accept as a result of a cultural availability effect that influences how readily they can recall instances of expert endorsement of those positions.

The study furnished two forms of evidence in support of this basic hypothesis. The first was the existence of a strong correlation between individuals’ cultural values and their perceptions of scientific consensus on risks known to divide persons of opposing worldviews. Subjects holding hierarchical and individualistic outlooks, on the one hand, and ones holding egalitarian and communitarian outlooks, on the other, significantly disagreed about the state of expert opinion on climate change, nuclear waste disposal, and handgun regulation. …

The second finding identified a mechanism that could explain this effect. When asked to evaluate whether an individual of elite academic credentials, including membership in the NAS, was a “knowledgeable and trustworthy expert,” subjects’ answers proved conditional on the fit between the position the putative expert was depicted as adopting (on climate change, on nuclear waste disposal, or on handgun regulation) and the position associated with the subjects’ cultural outlooks. If individuals more readily count someone as an expert when that person endorses a conclusion that fits their cultural predispositions, individuals of opposing cultural outlooks will over time form opposingly skewed impressions of what most experts believe. As a result, even when experts by and large agree, individuals of diverse worldviews will disagree about the state of scientific consensus.

Mycket intressant. En implikation av dessa resultat kanske är att det inte räcker för att få ökad acceptans för en viss uppfattning, att låta den framföras av experter. Misstron hos dem vars världsbild inte harmonierar med expertens budskap är stor, och experten betraktas helt enkelt inte som expert. Kanske smutskastas t.o.m. en expert som säger saker man ogillar.

En fråga är hur vanligt det är med människor som faktiskt har ändrat uppfattning i sak pga. förutsättningslös kunskapsinhämtning. Har du gjort det? I vilken fråga då? (Jag kan nog faktiskt sägas ha gjort det i två frågor: klimatfrågan och rökförbud.)

Slutligen blir den här saken inte mindre komplicerad av att vetenskaplig konsensus är en kontinuerlig variabel. Om experter faktiskt tycker olika, blir det särskilt svårt för allmänheten att ta ställning till hur det objektiva kunskapsläget ser ut — samt lättare för folk att fortsätta förfäkta uppfattningar som harmonierar med de egna grundläggande värderingarna.

Se även inläggen ”Vetenskap och att tänka själv” och ”Ska man bry sig om experter?”.

Written by Niclas Berggren

27 mars 2010 at 6:13

Står svenska akademiker till vänster eller höger?

Amerikanska studier tyder på att akademiker är relativt vänsterinriktade, med amerikanska mått mätt, jämfört med befolkningen i stort. Det verkar inte stämma in på svenska samhällsvetare som helhet: tvärtom finns en viss borgerlig övervikt bland dem, även om det finns stora skillnader ämnena emellan. Detta visas i en ny studie av mig, Henrik Jordahl och Lotta Stern, ”The Political Opinions of Swedish Social Scientists”, som just har publicerats i Finnish Economic Papers. Denna fråga kan vara viktig att studera om man tror att det finns ett samband mellan akademikers politiska uppfattningar och hur de påverkar studenter, media och beslutsfattare.

Närmare bestämt genomförde vi för några år sedan en webbenkät av forskare och lärare vid svenska universitet och högskolor. För att karakterisera politiska uppfattningar frågade vi bl.a. om partisympatier och vänster-högeridentifikation. Här presenterar jag några av resultaten, men det finns betydligt mer i uppsatsen och i ett Online Supplement. Det går förstås också bra att kontakta någon av oss tre författare vid frågor.


Den fråga som ställdes var:

Även om man inte håller med ett parti i alla frågor kanske man känner större sympati för ett visst parti än för andra. Vilket parti sympatiserar du mest med?

I figuren redovisas svaren fördelade på de två politiska blocken:

Man kan dela in ämnena i tre grupper: högerämnen (företagsekonomi, nationalekonomi, juridik), mittämnen med viss vänsterinriktning (ekonomisk historia och statsvetenskap) och vänsterämnen (genusvetenskap och sociologi). Det finns tre gånger så många företagsekonomer med sympatier för Alliansen som för de rödgröna, medan det finns fem gånger så många sociologer som stödjer de rödgröna jämfört med Alliansen. Folkpartiet är större än Moderaterna i alla ämnen. Socialdemokraterna är bara största parti för statsvetarna. Störst parti bland sociologer är Vänsterpartiet. (För mer detaljer om partifördelning, se Table C1 i Online Supplement.)


Den fråga som ställdes var:

I politiken talar man ibland om vänster och höger. Var skulle du placera dig på en skala mellan 1 och 10, där 1 står för vänster och 10 för höger?

I tabellen redovisas svaren per ämne, med genomsnitt (och standardavvikelse):

Mönstret är, som synes, i stora drag detsamma som för partisympatierna ovan.


Vi undersökte också hur de politiska uppfattningarna såg ut hos dem med störst inflytande, genom läroboksförfattande, deltagande i etermedia samt deltagande i offentliga utredningar. När det gäller den sista aktiviteten finner vi följande:

There is however a connection between active participation in government commissions and sympathies for the Social Democratic Party, the party forming the government 1994−2006. The Social Democratic Party is the most sympathized-with party among the most active scholars, with sympathies being 13.3 percentage units higher than in the least active group.

Det är kanske inte helt förvånande att socialdemokratiska regeringar i relativt hög grad placerar socialdemokratiska akademiker i statliga utredningar, men det förtjänar ändå att påpekas.


Våra resultat sammanfattas på följande vis:

We find that Swedish social scientists in seven disciplines can generally be classified as leaning slightly right on the whole. It turns out that 51.5 percent support the right bloc compared to 41.0 percent for the left bloc (a right-left ratio of 1.3), to be compared with 1.1 in the electorate in general. Behind these aggregate shares, we find a left-right divide. The most left-leaning discipline is sociology, where the left bloc achieves more than 5 times more support than the right bloc and where the Left Party is also the biggest party. The second most left-leaning discipline is gender studies. The most right-leaning discipline is business administration, where the right bloc achieves more than three times more support than the left bloc and where the Liberal Party is the most preferred. Economics and law are the second- and third-most right-leaning disciplines. When it comes to policy issues, the general picture – confirming the one stemming from party sympathies – is that scholars in business administration, economics, and law tend to favor reforms of the right whereas especially scholars in gender studies and sociology tend to favor reforms of the left – but the desire to change the status quo is weak overall.

En vidare fråga är om dessa resultat är problematiska eller ej. Finns det t.ex. nackdelar med att studenter i företagsekonomi, nationalekonomi och juridik har lärare som i relativt hög grad har borgerliga sympatier och med att studenter i socologi och genusvetenskap har lärare som i relativt hög grad har vänstersympatier? Det beror förstås på en rad faktorer, bl.a. om föreläsare låter politiska värderingar prägla undervisningen, vilket inte är säkert, och om studenter, i de fall föreläsare blir politiska, låter sig påverkas därav.

Addendum: Se även vår artikel ”Var står svenska samhällsvetare politiskt?” i Ekonomisk Debatt, som sammanfattar en del av resultaten på svenska.

Written by Niclas Berggren

8 februari 2010 at 7:32

Konflikt mellan religion och vetenskap?

Vissa hävdar att det inte föreligger någon konflikt mellan ett vetenskapligt och ett religiöst förhållningssätt till världen. Så kommer pastor Pat Robertson och hävdar att naturkatastrofen i Haiti beror på landets pakt med djävulen:

En obehaglig religion, den kristna.

Tips: Oscar Swartz.

Written by Niclas Berggren

14 januari 2010 at 2:54

En massmördares försvarare

Malcom Caldwell var en brittisk forskare som kraftfullt försvarade de röda khmerernas skräckvälde i Kambodja. Han var förstås inte ensam bland västerländska intellektuella att göra det: även i Sverige återfanns supportrar till Pol Pot. I en fascinerande artikel i The Guardian ställs frågan hur Caldwell, som akademiker, kunde stödja en massmördare. Kände han inte till vad som försiggick? Den bild som framträder är av en man med stark ideologisk övertygelse, som visste hur världen såg ut och fungerade. Det fanns inget kvar att utforska. Påståenden som gick emot den ideologiska övertygelsen avfärdades som illvilliga falsarier av kontrarevolutionärer och imperalistiska agenter. Caldwell var härvidlag starkt påverkad av Noam Chomsky, som betecknade vittnesmål från tortyroffer som opålitliga och överdrivna. Caldwells student och efterträdare, professor Ian Brown, beskriver honom så här:

Everyone else in the history department went off every summer to the archives in Rangoon, Baghdad, etc, and got deep inside the data. Malcolm didn’t. He was a man with very clear theoretical and ideological views and the empirical basis didn’t seem to worry him hugely.

En farlig och antivetenskaplig attityd, som skulle kunna tyda på ett slags naivitet och förblindning (”strävar någon efter ett gott mål måste denne vara god”). Men man kan tänka sig en annan tolkning: att det rör sig om medveten och explicit acceptans av vilka medel som helst för att nå ett ideologiskt mål (t.ex. revolution och samhällsomdaning). Dvs. Caldwell kan ha varit fullt medveten om tortyren och dödandet, inte bara i ytlig mening (för han visste att andra hävdade att sådant förekom), och ändå stött Pol Pot. Är inte en sådan hållning rentav naturlig för en kommunist? Från artikeln:

Somehow the link between Marxist-Leninist ideology and communist terror has never been firmly established in the way, for instance, that we understand Nazi ideology to have led inexorably to Auschwitz. As if to illustrate the point, earlier last year the ECCC announced that Helen Jarvis, its chief of public affairs, was to become head of the victims unit, responsible for dealing with the survivors, and relatives of the dead, of S-21. Jarvis is an Australian academic with a longterm interest in the region, who was recently awarded Cambodian citizenship. She is also a member of the Leninist Party Faction in Australia. In 2006 she signed a party letter that included this passage: ”We too are Marxists and believe that ‘the ends justify the means’. But for the means to be justifiable, the ends must also be held to account. In time of revolution and civil war, the most extreme measures will sometimes become necessary and justified. Against the bourgeoisie and their state agencies we don’t respect their laws and their fake moral principles.”

Kanske delade Malcolm Caldwell den synen innerst inne? Ironiskt nog blev han, av allt att döma, mördad av den regim han hyllade. Läs mer i den fylliga artikeln!

Written by Niclas Berggren

10 januari 2010 at 14:11

En överflödig hypotes

Från fotnot 31 i F. A. Hayeks The Counter-Revolution of Science:

Laplace‘s answer to Napoleon when asked why in his Mecanique Celeste the name of God did not appear: ”Je n’ai pas besoin de cette hypothese.”

Översättning av franskan: ”Jag har inte behov av denna hypotes.” Se även inlägget ”Ateistisk vetenskap”.

Written by Niclas Berggren

7 december 2009 at 5:16

Publicerat i ateism, religion, vetenskap

Hjärnan påverkar sexualiteten

hjärnanThe Neurocritic refererar till ett antal fall där förändringar i eller av hjärnan tycks orsaka tydliga ändringar i sexuella preferenser och beteenden. Exempel:

  • Epilepsi verkar kunna orsaka transvestism, hypersexualitet och och pseudosamlag.
  • En hjärntumör verkar kunna orsaka pedofili.
  • En stroke verkar kunna orsaka byte från homo- till heterosexualitet.

Förvisso rör sig detta om enstaka fall, men de pekar ändå på vad man skulle kunna kalla för en biologisk grund för sexualitetens inriktning. En intressant filosofisk fråga här rör moraliskt ansvar, i den mån det nya beteendet skadar andra. Med hänvisning till mannen som begick sexuella övergrepp mot sin styvdotter pga. en hjärntumör skriver The Neurocritic:

This case raises the issues of diminished capacity and criminal responsibility. The man knew what he was doing was wrong — intact capacity and moral knowledge — but he could not inhibit his inappropriate sexual behavior. It’s hard to argue against the finding of diminished responsibility when staring at a gigantic brain tumor.

Written by Niclas Berggren

18 november 2009 at 17:40

Ateistisk vetenskap

Professorn i evolutionär biologi J. B. S. Haldane, i Fact and Faith (1934):

My practice as a scientist is atheistic. That is to say, when I set up an experiment I assume that no god, angel or devil is going to interfere with its course; and this assumption has been justified by such success as I have achieved in my professional career. I should therefore be intellectually dishonest if I were not also atheistic in the affairs of the world.

Written by Niclas Berggren

7 november 2009 at 17:54

Publicerat i ateism, religion, vetenskap

Hänger galenskap och kreativitet ihop?

Ja, det verkar så:

John Nash1. Researchers … have found high levels of psychopathology… in writers, poets, visual artists and composers …
2. Family studies have produced evidence of creative interests and aptitudes in close relatives of psychiatric patients …
3. Research on psychiatric patients … suggest that they have enhanced performance relative to control participants on tasks that require divergent thinking. …
4. A new theory based on genetics suggest that gene mutations that increase a person’s risk of developing mental illnesses … have been preserved, even preferred, during human evolution, due to their relationship with creativity. …
5. Symptoms of certain disorders like hypomania (mild mania) favour creativity by giving a boost to the imagination and energy.

Hur är det med forskare: föreligger ett samband även där mellan galenskap och kreativitet? Eller sållas de galna ut av de mer strikta formerna för vetenskaplig verksamhet?

Written by Niclas Berggren

15 oktober 2009 at 17:33

Började universum existera?

Ett vanligt argument för en skapande guds existens är det s.k. Kalam-argumentet. Professor Bradley Monton formulerar i ”Prolegomena to Any Future Physics-Based Metaphysics” det på följande vis:

Premise 1: The universe began to exist.
Premise 2: Everything that begins to exist has a cause of its existence.
Conclusion: Therefore the universe has a cause of its existence.

Professor Monton granskar den första premissen närmare, i synnerhet det argument från fysiken som ofta anförs som grund för den. Tanken är att Big Bang ägde rum för en finit tidsperiod sedan, vilket indikerar att universum började existera. Som professor Monton påpekar:

So this leads to the question: should we assume that the known laws of physics are correct and complete? The answer is: we should not. As I’ve mentioned, the two current fundamental theories of physics on the table, general relativity and quantum theory, are incompatible. The big bang hypothesis is true given the assumption that general relativity is true, but we don’t know that the big bang hypothesis is true of the actual universe. The big bang theory doesn’t take into account quantum theory, and that gives us reason not to believe the big bang theory. … An appeal to physics is not successful in showing that Premise 1 of the kalam cosmological argument is true.

Ha det i åtanke nästa gång du stöter på en självsäker apologet.

Se även inläggen ”Bevisar Big Bang att Gud finns?” och ”Universums tillkomst”.

Written by Niclas Berggren

13 oktober 2009 at 6:32

Publicerat i filosofi, religion, vetenskap

Den värdelösa teologin

dawkinsRichard Dawkins ställer följande viktiga frågor om ämnet teologi:

What has theology ever said that is of the smallest use to anybody? When has theology ever said anything that is demonstrably true and is not obvious? I have listened to theologians, read them, debated against them. I have never heard any of them ever say anything of the smallest use, anything that was not either platitudinously obvious or downright false.

Just så. Lägg ned de teologiska fakulteterna!

Written by Niclas Berggren

30 september 2009 at 17:56

Öppen för förändring

foucault i arbeteFilosofen Michel Foucault beskriver sitt sätt att förhålla sig till och påverkas av sitt arbete:

I am not interested in the academic status of what I am doing because my problem is my own transformation. That’s the reason also why, when people say, ”Well you thought this a few years ago and now you say something else,” my answer is … [Laughs] ”Well, do you think I have worked like that all those years to say the same thing and not be changed?” This transformation of one’s self by one’s own knowledge is, I think, something rather close to the aesthetic experience. Why should a painter work if he is not transformed by his own painting?*

Jag imponeras av detta förhållningssätt till det akademiska arbetet. Jag tror att den stora majoriteten forskare trälar på i gamla hjulspår utan särskilt stor förnyelse och utan tillstymmelse till att transformeras av ny kunskap. Att vilja och förmå uppnå detta är få förunnat. Det som gör Foucaults förhållningsätt än mer imponerande i mina ögon är att det inte var ett introvert projekt; tvärtom var han en varm förespråkare av att sprida den nya kunskapen.

*Ur Ethics: Subjectivity and Truth (s. 131).

Written by Niclas Berggren

17 september 2009 at 12:14

Kaffets kognitiva effekter

kaffeJag dricker inte kaffe, men de som gör det kunde i början av året glädja sig över en studie, ”Midlife Coffee and Tea Drinking and the Risk of Late-Life Dementia”, publicerad i Journal of Alzheimer’s Disease, som fann att kaffedrickande minskar risken för demens:

Coffee drinkers at midlife had lower risk of dementia and AD later in life compared with those drinking no or only little coffee adjusted for demographic, lifestyle and vascular factors, apolipoprotein E ε4 allele and depressive symptoms. The lowest risk (65% decreased) was found in people who drank 3-5 cups per day.

Men en annan färsk studie, ”Coffee Drinking in Middle Age Is Not Associated with Cognitive Performance in Old Age”, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, finner inte belägg för kaffets välgörande effekt i detta avseende:

[L]inear regression analysis showed that coffee consumption was not an independent predictor of cognitive performance in old age … No consistent differences in coffee consumption and cognitive score were observed within discordant twin pairs. Also, coffee drinking did not affect the risk of mild cognitive impairment or dementia.

Vem ska man tro på? Svårt att säga, men en sak jag gillar med den andra studien, mer principiellt, är att den innebär att ett negativt resultat publiceras. I många vetenskapliga sammanhang värdesätts enbart positiva resultat, vilket jag tror riskerar att skapa en snedvriden bild av olika samband. Jag hoppas i vilket fall på att kunna undvika gaggighet även utan kaffekonsumtion.

Written by Niclas Berggren

10 september 2009 at 7:01

Är ekologisk mat nyttigare?

ekologisk salladJag noterade häromdagen att ekologisk odling inte tycks gynnsam, utan snarast skadlig, för miljön. Nu visar en helt ny översiktsstudie av den samlade forskningen på området, ”Nutritional Quality of Organic Foods: A Systematic Review”, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, följande:

On the basis of a systematic review of studies of satisfactory quality, there is no evidence of a difference in nutrient quality between organically and conventionally produced foodstuffs.

Bra att veta.

Media: SvD

Written by Niclas Berggren

1 augusti 2009 at 22:58

Publicerat i forskning, mat, natur, vetenskap

Ingen moral är sann

År 1911 höll Axel Hägerström sin installationsföreläsning vid Uppsala universitet, som i utvidgad form har publicerats som ”Om moraliska föreställnings sanning” (bl.a. i Socialfilosofiska uppsatser, Bonniers, 1939). Där formulerar han en viktig grundinsikt om moralens (och vetenskapens) karaktär:

Axel Hägerström

Av det föregående bör ha blivit tydligt, vad som icke är moralfilosofiens uppgift som vetenskap. Då vetenskapen endast har att framställa, vad som är sant, men det är en omening att betrakta en föreställning om att böra såsom sann, kan ingen vetenskap ha till uppgift att framställa, huru vi böra handla. … Lika litet som den [moralfilosofien som vetenskap] kan visa, att givna regler böra följas, lika litet kan den visa att de icke böra följas och andra handlingsprinciper träda i stället. Därför har den här framställda åsikten ingenting att skaffa med sofistisk etik, övermänniskomoral och dylikt. Den hävdar endast att moralvetenskapen icke kan vara en lära i moral, utan blott en lära om moralen. (s. 63, 65)

Denna utsaga om moralen som oförmögen att vara sann eller falsk tycks mig sann.

Se även vad A.J. Ayer och Oliver Wendell Holmes hade att säga om saken. Media: DN, Dagen.

Written by Niclas Berggren

1 augusti 2009 at 12:33

Genmodifiering behövs

veteVärldens vete hotas av en svamp:

The Ug99 fungus, called stem rust, could wipe out more than 80% of the world’s wheat as it spreads from Africa, scientists fear. … The International Maize and Wheat Improvement Center in Mexico estimates that 19% of the world’s wheat, which provides food for 1 billion people in Asia and Africa, is in imminent danger.

Detta kan leda till stora problem med undernäring och svält samt till en enorm kapitalförstörning. Forskarna försöker, genom genforskning, hitta vete som kan stå emot detta svamphot, men det är en väldigt svår uppgift. Icke desto mindre illustrerar den uppkomna situationen vikten av att satsa på sådan forskning.

Läs mer om Greenpeace motstånd mot genmodifierade organismer (GMO) och SLU:s Dennis Erikssons granskning av de argument som används (del 1, del 2). Se även inlägget ”Vilken åsikt har du ändrat?”.

Written by Niclas Berggren

31 juli 2009 at 8:14

Normativa nationalekonomer

Min egen uppfattning är att nationalekonomer qua nationalekonomer ska sträva efter att försöka klargöra hur världen fungerar, hur olika variabler hänger samman, istället för att proklamera vissa mål. Med andra ord stödjer jag Milton Friedman i hans positivistiska syn på hur nationalekonomisk forskning bör bedrivas och ställer mig skeptisk till explicit normativ forskning. Det jag själv försöker använda mig av är hypotetiska imperativ: att reda ut hur mål y bäst uppnås om mål y eftersträvas. Därmed inte sagt att jag själv tycker att mål y är eftersträvansvärt.

Men Bryan Caplan ställer oss med denna syn mot väggen:

If I cornered the typical economist who defends socialized medicine, I suspect he’d say something like, ”It’s not economists’ job to question political ends.  Our job is to help people achieve their political ends as efficiently as possible. If people want socialized medicine, we have to help make it work as well as possible.” To which I’d reply, ”You don’t say that when you’re criticizing rent control, or protectionism, or labor market regulation.  You criticize political ends all the time.” If they quibbled, I’d add: ”Perhaps to be more precise, you recognize that most ‘political ends’ are themselves debatable means to more fundamental political ends. So why not debate this one, too?” OK, so why not?

Mitt svar till den första inväningen är att jag faktiskt tror att de flesta ekonomer som kritiserar hyresregelering eller protektionism eller arbetsmarknadsregleringar faktiskt gör det på det sätt jag tycker att det ska ske, i form av hypotetiska imperativ. De säger inte att ”protektionism är fel”, punkt slut, utan ”givet ett mål om ekonomisk tillväxt är protektionism kontraproduktivt” e.d. Mitt svar till den andra invändningen är att Caplan här nog har en poäng, som jag inte har tänkt så mycket på. Dvs. om politiker har ett yttersta mål z (säg lycka) och förespråkar ett delmål y (säg offentlig produktion av hälsovård), som i positiva, vetenskapliga studier har visat sig inte befrämja utan kanske t.o.m. motverka z, då förefaller det möjligt för en positivistisk nationalekonom att ifrågasätta y. Däremot bör han inte anföra att z är bra eller dåligt som yttersta mål (återigen qua nationalekonom). Vad tycker du?

Se även inläggen ”Vetenskapsmannen i politiken”, ”Den ideologiska nationalekonomin” och ”Vad hände med Milton Friedman?”.

Written by Niclas Berggren

25 juli 2009 at 12:48

Sommarläger i kritiskt tänkande

I England ordnas i sommar, med stöd av Richard Dawkins, läger för barn som vill lära sig att tänka kritiskt. En pappa är inte helt förtjust i tanken på att sonen kommer hem fullständigt rationell:

Imagine trying to celebrate the little beast’s birthday: ”Many happy returns, Darling. Now blow out the candles and make a wish.”
”Certainly not, Father. This is a futile custom. There is no evidence to support the notion that blowing out the candles on a Marks & Spencer Victoria sponge increases the likelihood of one’s desires becoming reality.”
”Right. I see. Sorry. Well, luckily, we’ve bought some nice gifts for you.”
”On the contrary, Father, luck did not influence your purchases. Indeed, there is no such thing. To believe otherwise is flabby thinking.”
”Oh, God.”
”Please don’t say that, Father. You know perfectly well that the deity whose name you invoke does not exist.”
”That Camp Quest thing really had an effect on you, hasn’t it. I suppose you’ll be wanting to go on the course they’re organising for Easter…”
”Most assuredly not. Easter is a spurious festival based on the fallacy that a man came back from the dead, which double-blind experiments have proved impossible. In consequence, I refuse to recognise Easter and shall spend the holiday period at school, whether or not my teachers are in attendance.”

För egen del finner jag denne mini-Dawkins charmerande! När han växer upp får han bli min medbloggare i kampen för rationalitet och upplysning.

Written by Niclas Berggren

10 juli 2009 at 15:00

Tecken på vetenskaplig framgång

Hur inflytelserik man är som forskare kan mätas med citeringar, dvs. hur ofta andra vetenskapliga artiklar innehåller referenser till ens egna vetenskapliga artiklar. Detta är dock en långsam process, och det finns nu flera studier som visar att man hyfsat väl kan prediktera citeringar med ett annat mått som är tillgängligt tidigare:

Several analyses now indicate that how frequently a paper is downloaded soon after publication predicts—to an extent—how highly it will be cited later on.

Om ens artikel alltså laddas ned ofta från tidskriftens hemsida är det sannolikt att det senare kommer att citeras relativt ofta. Vissa menar att nedladdning t.o.m. kan vara ett bättre mått på vetenskapligt inflytande än citeringar, då det mer direkt mäter hur mycket en artikel läses. Nå, det första steget är hursomhelst att alls bli publicerad, vilket inte är det lättaste. Åter till skrivandet!

Written by Niclas Berggren

2 juli 2009 at 15:52

Publicerat i forskning, prediktion, vetenskap

Två typer av kreationister

danieldennettProfessorn i filosofi Daniel Dennett presenterar i ”Darwin’s ‘Strange Inversion of Reasoning'”, publicerad i PNAS, två relaterade typer av insikter, som kan kallas ”inverterade” sätt att resonera, därför att de är så svåra för många att acceptera:



Dennett förklarar hur två typer av kreationister förhåller sig avvisande till de båda insikterna:

Many people can’t abide Darwin’s strange inversion. We call them creationists. They are still looking for skyhooks—”irreducibly complex” features of the biosphere that could not have evolved by Darwinian processes. Many people can’t abide Turing’s strange inversion either. I propose that we call them ”mind creationists.” Among them are some eminent thinkers. They argue—so far with no more success than creationists—that there are aspects of (human) minds that are forever and ”in principle” inaccessible by the long upward trudge of Turing machines.

Själv finner jag det märkligt att företeelser som inte till fullo kan förstås av många så snabbt ses som säker grund för icke-naturalistiska ”förklaringar”. Om vi inte (ännu) förstår hur en viss komplex företeelse har uppkommit, varför postulera en mystisk ”förklaring” istället för att säga att vi helt enkelt inte vet (för tillfället)?

Written by Niclas Berggren

27 juni 2009 at 15:47

Blir sjuka friska av bön?

bönerReligiösa människor ber ofta för andra, i tron att det påverkar skeenden av olika slag till det bättre. Enligt studien ”Music, Imagery, Touch, and Prayer as Adjuncts to Interventional Cardiac Care”, publicerad i The Lancet, går det inte att belägga en positiv av effekt av bön på hur svårt hjärtsjuka patienters hälsa utvecklas. Inte heller en annan icke-medicinsk metod för att försöka förbättra utvecklingen, en kombination av musik, bilder och beröring (MIT), hjälper särskilt mycket:

[W]e studied two noetic strategies in patients undergoing coronary revascularisation: an unmasked bedside combination of music, imagery, and touch, and a double-masked, off-site array of combined congregational prayers. Neither therapy alone or combined showed any measurable treatment effect on the primary composite endpoint of major adverse cardiovascular events at the index hospital, readmission, and 6-month death or readmission.

Denna figur illustrerar utvecklingen för patienter med och utan MIT samt för patienter med och utan förbön:


Så nästa gång en anhörig blir sjuk förefaller det bättre att använda tiden till annat än bön.

Tips: Orsakverkan.

Written by Niclas Berggren

25 juni 2009 at 15:33

Namn på vetenskapliga upptäckter

Stiglers lag säger följande:

No scientific discovery is named after its original discoverer.

Vafalls? Kom inte Arthur Laffer på Lafferkurvan? Kom inte David Ricardo på ricardiansk ekvivalens? Kom inte Eli Heckscher och Bertil Ohlin på Heckscher-Ohlin-teoremet? Min världsbild har fått sig en törn.

Written by Niclas Berggren

24 juni 2009 at 16:11

Publicerat i namn, vetenskap

Vetenskapsman och agitator?

Kan man förena seriös vetenskaplig verksamhet med ett högstämt deltagande i den politiska debatten? Måhända, men Richard Posner, som just har fått sin bok A Failure of Capitalism recenserad av Berkeley-ekonomen Brad DeLong, har sina tvivel:


It seems that DeLong, like Paul Krugman, is a high road/low road thinker/writer. He does sober academic writing part of the time and irresponsible popular writing the rest of the time. That’s a common enough pattern, but when it is found in macroeconomists, specifically those who write about the business cycle rather than less ideologically charged macroeconomic topics, it makes one wonder how trustworthy their ”scientific” writings are.


Se även ekonomipristagaren Robert Solows recension av Posners bok samt denna analys av Paul Krugmans krönikor i New York Times.

Written by Niclas Berggren

11 juni 2009 at 12:47

Religion på universiteten

Lunds_domkyrkaProfessor Eva Hamberg i DN:

Jag är själv präst, men religiös verksamhet måste skiljas från statliga universitet.

Jag instämmer. Liksom Högskoleverket, som nu levererar en kraftfull kritik av många av de teologiska verksamheterna inom svenska universitet och högskolor:

Många av de här utbildningarna har få perspektiv från andra religioner än kristendomen. Dessutom saknar de ofta en tydlig uppdelning mellan de rena högskolekurserna och mer praktiskt inriktade kyrkliga kurser.

Vore inte nedläggning av de teologiska fakulteterna en bra lösning? Då skulle religionsforskning, som förstås är värdefull, kunna fortsätta på strikt vetenskapliga premisser inom ämnen som sociologi, psykologi, antropologi, historia, statsvetenskap, filosofi och nationalekonomi. Det är studier av, inte studier i, religion som hör hemma på universiteten.

Media: SvD1, SvD2Dagen1, Dagen2, Dagen3, Dagen4DN1, DN2, DN3AB

Written by Niclas Berggren

3 juni 2009 at 12:16

Islam och vetenskap

Förhållandet mellan religion och vetenskap är omdebatterat. En studie av ekonomhistorikern Eric Chaney, ”Tolerance, Religious Competition and the Rise and Fall of Muslim Science”, indikerar att religion i kombination med tolerans en gång i tiden stimulerade vetenskapliga framsteg:


This paper investigates how medieval Islam encouraged scienti…c innovation. By granting non-Muslims a degree of religious freedom, Muslim law created competition between religions for converts and social standing. Institutionalized tolerance, coupled with initial disadvantages in the number of adherents and sophistication of theological scholarship, encouraged Muslim religious elites to promote the study of logic. The study of logic for inter-religious debates, in turn, created an environment in which science ‡ourished. Results suggest that competition, tolerance and non-religious intellectual enterprise decreased as the societies under Muslim rule became increasingly religiously homogeneous. The results highlight the role of tolerance in Islam’’s medieval development and stress the importance of diversity in constraining elements resistant to innovation.

Det var tider, det. Kan man hoppas på att muslimska stater som Saudiarabien, Iran och Pakistan hittar tillbaka till ett bejakande av intellektuell mångfald och öppenhet? De historiska exemplen borde kunna inspirera, tycker man.

Se tidigare inlägg: ”Konflikt mellan religion och vetenskap”, ”Att veta utan att veta”, ”Spänning mellan religion och vetenskap”, ”Är religion och vetenskap förenliga?”, ”Utmanande ateism” .

Written by Niclas Berggren

30 maj 2009 at 7:05

Samtal mellan Dawkins och Davies

Richard Dawkins samtalar med Paul Davies om sådant som om det finns liv på andra planeter, om biologin kommer att upptäcka lagar likt fysiken och om hur livet först kan ha uppstått (om det senare, se även här). Riktigt spännande!

Written by Niclas Berggren

18 maj 2009 at 11:29


Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 141 andra följare

%d bloggers like this: