Nonicoclolasos

Arkiv för maj 2008

Skön vårkväll

Kvällen tillbringades tillsammans med dr Bergh och dr Santesson-Wilson (stackars dr Erlingsson tvangs frånvara pga. sjukdom) å Nalens restaurang. Vit sparris med luftigt citronsmör och forellrom; stekt majskyckling fylld med murklor från Dala Järna, potatisrulle med primörgrönsaker samt örtsallad; Nalens chokladtårta; därtill ett australiensiskt shiraz-vin. Mums! Konversation om reciprocitet som element i vänskap, prissättning av flyttjänster och hetero- kontra homosexuell parbildning.

Written by Niclas Berggren

31 maj 2008 at 22:39

Publicerat i ego, idoler

En bedårande kvinna

Vid en militärparad 1987, när Margaret Thatcher var premiärminister, utspelade sig följande dialog mellan hennes assistent och make:

”Doesn’t the PM look fabulous today?”
”Crawf, she’s looked fabulous for the last 35 years.”

Och hon ser fortfarande bedårande ut, varför hon återfinns i julinumret av Vogue, fotograferad av Mario Testino. Som så ofta har hon en blåfärgad klänning: hon undviker alltid rött, eftersom det är socialismens färg.

Se tidigare inlägg om järnladyn här, här och här.

Written by Niclas Berggren

31 maj 2008 at 15:33

Publicerat i idoler, mode, skönhet, status, stil

Eftertänksam skönhet

Nils Butler:

Written by Niclas Berggren

31 maj 2008 at 10:39

Publicerat i mode, skönhet

Ifrågasätt stora tänkare

Jag har tidigare konstaterat att enkla människor har sin charm. Likaså har avancerade människor sina brister, vilket kan vara särskilt viktigt att påpeka, då dessa alltsomoftast har en uppblåst självbild och dessutom inflytande. Witold Gombrowicz tar i Dagboken 1—3 (s. 291) ned dem på jorden:

Kulturens historia visar ett enfalden är förnuftets tvillingsyster, den växer ymnigast, inte i den jungfruliga okunskapens mull utan på den åker som doktorerna och professorerna plöjer i sitt anletes svett. De stora absurditeterna uttänks inte av dem vilkas förnuft kretsar kring vardagliga spörsmål. Det är inte förvånande att det är just de intensivaste tänkarna som har producerat de största dumheterna …”

Det gäller alltså att ha distans också till ”stora tänkare” och att ha ett skeptiskt sinnelag. Måhända utmärks en riktigt avancerad människa bl.a. av en insikt om sina egna och andras tillkortakommanden och av en förmåga att inte ta livet (inklusive sig själv) på fullt allvar. Gombrowicz igen:

För egen del kan jag inte tänka mig att Sokrates, Spinoza eller Kant var i grunden och uteslutande allvarsamma personer. Jag vill påstå att ett överdrivet allvar är betingat av en överdriven brist på allvar.”

Written by Niclas Berggren

31 maj 2008 at 10:16

Bibeln om kvinnliga präster

Katolska kyrkan vägrar att ordinera kvinnliga präster, i enlighet med bibeln (1 Kor. 14:34—35):

Gud är inte oordningens Gud utan fridens. Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger. Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten.

Visst är denna syn befängd, otidsenlig och nedvärderande mot kvinnor — men den är konsekvent. Andra kristna grupper, däremot, har kvinnliga präster i strid med bibeln men hänvisar ändå till bibeln som ett absolut rättesnöre i andra frågor. Sådana kristna bör man ställa mot väggen: Är det försvarbart att välja och vraka bland de bibliska förmaningarna? Och hur kan ni, med någon som helst trovärdighet, kritisera andra som bryter mot en viss biblisk förmaning? Är inte det rimliga att sluta anföra bibeln som absolut rättesnöre?

Se ett tidigare inlägg om Runar på samma tema.

Written by Niclas Berggren

30 maj 2008 at 14:12

Dissar du damidrott?

Om man inte intresserar sig för damidrott, beror det på att man värderar kvinnor lägre än män enbart pga. kön? Inte nödvändigtvis. Jag kan tänka mig andra orsaker:

  • Människor vill se på de sportutövare som är bäst, och män presterar oftast bättre än kvinnor. Av samma skäl föredrar de flesta att se landskamper snarare än matcher mellan lag från Norrköping och Jönköping. Om detta stämmer borde sporter där skillnaderna i prestation är relativt små vara mer populära.
  • Sportintresse kan styras av estetik, och i den mån idrottande kvinnor inte befinns attraktiva kan det förklara ett svalt intresse. Om detta stämmer borde sporter med attraktiva kvinnor ha fler intresserade fans än sporter med mindre attraktiva kvinnor.
  • Sättet att utöva sport kan skilja sig åt. Damfotboll kan t.ex. se annorlunda ut, rent spelmässigt, än herrfotboll, och man kan tilltalas mer  av den manliga spelstilen. Om detta stämmer borde damidrotter där spelstilen ligger lika männens vara mer populära än andra damidrotter.

Detta torde gå att testa. Men det kanske finns fler teorier?

(Denna diskussion har i hög grad stimulerats av mina kvinno- och damidrottsälskande kollegor Carl Magnus och Per, som dock inte är ansvariga för någon formulering eller åsikt här.)

Written by Niclas Berggren

30 maj 2008 at 11:50

Louis Vuitton under attack

Innehavare av lyxprodukter gillar inte när dessa kopieras hej vilt och säljs för en spottstyver på den lokala marknaden. Lyxprodukter ger först och främst nytta genom att vara exklusiva och otillgängliga. När vem som helst bär dem (eller kopior som vanligt folk inte förmår skilja från originalen) förtar det glädjen med inköpen. Det leder i sin tur till minskad försäljning av slika produkter, varför det är fullt begripligt varför företag som Louis Vuitton försöker motverka kopior av sina produkter.

Men att avbilda en av deras väskor på en t-shirt och affisch avsedda att generera pengar till Darfur, det ser jag inte som problematiskt. I detta håller jag med professor Johnson:

The obvious point is that Louis Vuitton must be out of their corporate minds. Even if they could claim that Plesner’s graphic depicts their product (which she, plausibly to my mind, denies) and if they could show that she somehow violated copyright (in what clearly is a parody), what sort of publicity do they think they are going to generate?”

Att sedan denna t-shirt och affisch inte kommer att hjälpa Darfur särskilt mycket, dels därför att huvudorsaken till lidandet är en fundamental, politisk konflikt och dels därför att bistånd och gåvor sällan löser fattigdomsproblem, är en annan sak. Besök gärna den danska konstnärens hemsida. Tack till modeoraklet Gissur för tipset!

Written by Niclas Berggren

30 maj 2008 at 8:56

Publicerat i ekonomi, lyx, mode, politik, regler

Djurens lycka

Igår kväll lyssnade jag till professor Peter Singer, som kontrasterade religiös och sekulär etik. Bl.a. kom han in på en av sina favoritfrågor, hur människor behandlar djur. Han citerade Jeremy Bentham:

… the question is not, Can they reason? nor, Can they talk? but, Can they suffer? Why should the law refuse its protection to any sensitive being?

Jag har, som jag har påpekat tidigare, stor sympati för detta synsätt, men jag är inte säker på att Singers slutsats, att man bör bli vegetarian eller vegan, följer. Det är inte i sig fel att döda, men det är fel att skapa lidande. Därför kan jag tänka mig sträng lagstiftning — betydligt strängare än dagens svenska — som tillförsäkrar djur en riktigt god tid, så länge de lever. Det inkluderar den allra sista tiden före slakt, där många djur idag verkar behandlas illa även i vårt land. Förutom att detta skulle öka djurens lycka verkar en djurintressebaserad hantering i vissa avseenden även bra för oss människor.

Motstånd mot en sådan utveckling kan vara av religiöst slag: att människan tillhör den särskilt utvalda arten homo sapiens som har rätt att förfoga över djuren som hon vill. Eller så kan motstånd grundas i egoism, vana och lättja. Men finns det bra argument mot en djurvänligare linje?

Written by Niclas Berggren

30 maj 2008 at 8:46

Publicerat i djur, etik, filosofi, lagstiftning, lycka

Upprörande namn på färger

Innan du målar om därhemma, notera noga dessa subtila omdömen från en ung inredningsexpert.

(Via Andrew Sullivan.)

Written by Niclas Berggren

29 maj 2008 at 18:10

Publicerat i humor, stil

Samma politik i demokrati och diktatur

Spelar det någon roll om man lever i demokrati eller diktatur? Nationalekonomen Ludwig von Mises har ett intressant svar: den förda politiken är snarlik eller identisk om man byter från demokrati till diktatur eller vice versa (men demokrati är att föredra, eftersom det systemet rymmer en fredlig, icke-våldsam metod för maktskiften).

Men stämmer det att politiken är densamma i ett givet land oavsett om demokrati eller diktatur råder? von Mises ansåg att makthavare alltid måste ta hänsyn till allmänhetens uppfattningar, annars riskerar de att tas ifrån makten. Detta sker i en demokrati genom val och i diktaturer genom revolutioner. Men i båda fallen finns mekanismer för att majoritetens vilja ska prägla vilken politik som förs.

Bryan Caplan granskar detta argument närmare* och finner att slutsatsen håller rätt bra men att von Mises överskattar möjligheten att göra sig av med diktatorer. Detta eftersom det finns ett collective action-problem: att vilja ha en revolution ger inte automatiskt individen incitament att försöka genomföra en. Därutöver finns kostnader att byta system. Detta gör det osannolikt att diktatorer måste följa allmänhetens uppfattningar för att sitta kvar.

Enligt Caplan finns det tre mekanismer, till skillnad från den von Mises anför, som kan förklara varför förd politik inte skiljer sig mycket mellan demokrati och diktatur:

  1. Stationära banditer: Diktatorer gynnas av att det går bra för landet de styr, och därför har de intresse av att ta hänsyn till människors uppfattningar.
  2. Delade preferenser: Diktatorer tycker ganska lika människor i allmänhet.
  3. Omvänd kausalitet: Människor föredrar pga. status quo bias den politik de är vana vid.

Så von Mises hade rätt intuition, menar Caplan: det finns en samstämmighet mellan människors uppfattningar och förd politik i såväl demokrati och diktatur, men inte i så hög grad av det skäl von Mises trodde.

_______________________________________

*Caplan, Bryan (2008). ”Mises’ Democracy-Dictatorship Equivalence Theorem: A Critique.Review of Austrian Economics, 21(1): 45—59.

Written by Niclas Berggren

29 maj 2008 at 12:47

Gammal och ny sexualmoral

När jag såg rubriken ”Ge Sverige ny sexualmoral” i SvD idag förväntade jag mig ett sedvanligt konservativt klagande på att människor njuter av sexuella övningar med varandra på sätt som avviker från missionärsställningen mellan gift man och kvinna. Men tvärtom innehöll artikeln idel kloka synpunkter: ett bejakande av sexuell frihet men en betoning av att detta bör ske under ansvar, dvs. med användning av preventivmedel. (Såvida syftet inte är att alstra barn, förstås, men det är det ju oftast inte.)

Ställ detta i kontrast till den medeltida kristna synen på sex. Då gällde det att hålla fast vid en gammal sexualmoral, annars…! Eller vad sägs om dessa förbud mot omoraliska aktiviteter, med åtföljande tidsbestämda straff (i form av abstinens, vatten och bröd)?

  • Sex med kvinnan ovanpå: tre år
  • Sex från sidan, sittande, stående eller bakifrån: 40 dagar
  • Ömsesidig onani: 30 dagar
  • Ejakulation mellan benen: 40 dagar
  • Analsex: tre år (med vuxen), två år (med pojke), sju år (om regelbunden), tio år (med präst)

Den nya sexualmoral som efterfrågas i SvD idag torde vara att föredra.

Written by Niclas Berggren

29 maj 2008 at 8:55

En lektion i nationalekonomi

DI rapporterar idag att det höga bensinpriset har lett till minskad bensinkonsumtion och att efterfrågan på andra drivmedel har ökat:

Färsk statistik visar samtidigt att försäljningen av bensin minskar i Sverige. Under april sjönk bensinförsäljningen med cirka 4,5 procent parallellt med att försäljningsvolymerna för etanol, E85, fortsätter att rusa i höjden.”

Tänk att man får en liten lektion i nationalekonomi vid frukostläsningen! Dels att efterfrågekurvan är nedåtlutande (dvs. ett ökat pris minskar efterfrågan) och att det finns korspriselasticiteter (dvs. ett ändrat pris på en vara leder till ändrad efterfrågan på en annan vara).

Många nationalekonomer välkomnar ett högre bensinpris, kanske för att det så fint illustrerar nationalekonomiska begrepp in action.

Uppdatering: Se även Greg Mankiw och Jonas Vlachos om detta.

Written by Niclas Berggren

29 maj 2008 at 8:46

Publicerat i ekonomi, nationalekonomi

Något som ger livet mening

Chriss Pagani, Abstract Black & White #3 (2008), 91,4 x 127 cm:

Written by Niclas Berggren

28 maj 2008 at 15:56

Publicerat i konst

Religion och jordbävningar

Är det inte konstigt hur religiösa människor förhåller sig till jordbävningar och andra naturkatastrofer som orsakar enormt mycket död och lidande? Kristna kan delas in i två grupper: de som ser sådana katastrofer som hemska och de som ser dem som initierade av Jahve och, därmed, per definition goda. Båda grupperna förfärar mig.

Den första gruppen menar väl men är intellektuellt ogenomtänkt. Dessa kristna tror på en allgod, allsmäktig och allvetande gud men gör allt för att förtränga det faktum att sådana händelser indikerar att en sådan gud inte existerar. Ofta talas det om att det som har hänt är ett ”mysterium” men att vi måste tro på Jahve ändå. Denna typ av blind tro inger inte respekt.

Den andra gruppen menar inte väl: den godtar vilka grymheter som helst i religionens namn och dyrkar alltså inte en god gud. Att små barn dör i drivor bekommer dem inte — det är Jahves rättvisa straff. Så här sa t.ex. Åke Green i sin famösa predikan:

Vad är det som säger att vi inte kan få en jordbävning som gör att hundratusentals människor kan dö i ett ögonblick? Vad är det som säger att vi inte kan få monsunregn som fördränker tusentals människor i vårt land? Vad är det som säger att inte andra katastrofer kan nå fram till Skandinavien? … Gud kan vända på det, så att inbyggarna i vårt land kan få uppleva precis det här, de kan utspys ur landet på grund utav att man har lämnat Gud.

Men även buddhister är obehagliga. Blogge påpekar att buddhisten Sharon Stone förklarar jordbävningen i Kina, inklusive alla barn som plågades och dog, med ”karma”:

Och så händer den här jordbävningen och allt annat händer. Och jag börjar fundera, handlar det om karma? När man inte är snäll drabbas man av dåliga saker.

Se hur nära religionerna ligger varandra! Det som förenar är en oförmåga att se verkligheten som den är, som rent naturlig, med vissa inslag som vi gillar och andra inslag som vi inte gillar. Nej, istället postuleras att det finns något slags kraft bakom det som sker i naturen, precis som våra förfäder trodde att Tor slog med hammaren när det åskade. Så primitivt, så puerilt — och så grymt.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2008 at 11:54

Objektiv moral är överskattad

Bryan Caplan menar att han inte har någon större nytta av principer i sitt liv:

1. If you’re dealing with reasonable people, Principle rarely comes up because reasonable people can amicably reach good outcomes on a case-by-case basis.
2. If you’re dealing with unreasonable people, Principle is of little help, because unreasonable people … usually stubbornly hew to their own bizarre principles.

Detta får mig att tänka på att många har en övertro på objektiv moral. En vanlig föreställning är att man endast kan påverka andra människor att bete sig ”rätt” genom att hänvisa till en sådan moral. Men Caplans andra punkt är relevant för att visa att detta torde vara en felaktig föreställning.

Ty om man stöter på någon som har en annan moralisk uppfattning än en själv är sannolikheten stor att denne inte alls är intresserad av att ändra uppfattning bara för att man själv tycker det. Antag att man då drämmer till med ”Men min moraluppfattning är objektivt riktig”. Hjälper det? Antingen anser den andre att det finns en objektiv moral eller så anser han att en sådan moral inte finns.

  • Om han anser att en objektiv moral finns får man anta att han anser att hans egen moraluppfattning är objektivt riktig, varför andras försök att ändra den avvisas. Man skulle kunna tänka sig att två personer som tror att en objektiv moral skulle kunna lösa en moralisk konflikt, men så tycks inte vara fallet. Ty även om en objektiv moral anses existera finns det epistemologiska problem med att fastställa vilken den objektiva moralen är. Om enighet inte föreligger om hur den förmodat objektiva moralen kan fastställas är tro på objektiv moral inte till hjälp för att påverka beteende.
  • Om han anser att en objektiv moral inte finns imponeras han förstås inte av att någon påstår att hans moraluppfattning är objektivt felaktig.

Det spelar alltså ingen roll om man påstår moralen vara objektiv eller subjektiv. Som Bertrand Russell klargör i sin Nobelföreläsning är moraluppfattningar i själva verket av emotionell karaktär, och ska man påverka dem, oavsett om de kallas objektiva eller subjektiva, måste man påverka personens man vänder sig till grundläggande känslor inför det de moraliska uppfattningarna berör:

All human activity is prompted by desire. There is a wholly fallacious theory, advanced by some earnest moralists, to the effect that it is possible to resist desire in the interest of duty and moral principle. I say this is fallacious, not because no man ever acts from a sense of duty, but because duty has no hold on him unless he desires to be dutiful.

Det är alltså inte bara så att en objektiv moral inte existerar. Den skulle inte hjälpa till att lösa moraliska konflikter ens om den existerade, eftersom det inte skulle gå att fastställa vilken den är.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2008 at 8:37

Publicerat i etik, filosofi, känslor, moral

Carin, Mikael, Göran och Cristiano

Idag återfanns fyra av mina favoriter i nyhetsflödet:

  • Carin Jämtin (s) är upprörd över att det är kö till hyreslägenheter i Stockholm. Om hon hade den mest grundläggande förståelse av begreppet marknadsklarering skulle hon inse att problemet är det system hon själv stöder, med ett pris som är satt under jämviktspriset. Det ger alltid köer. Att det byggs fler bostadsrätter har inte mycket med saken att göra, eftersom grundfrågan är vilka incitament bostadsföretagen har. Med artificiellt låg hyra lönar sig hyreslägenheter sämre. Läs mer här.
  • Mikael Oscarsson (kd) slår in öppna dörrar när han argumenterar för skolavslutning i kyrkan. Han påpekar att det inte är förbjudet, men det har, mig veterligt, ingen heller hävdat. Frågan är om det är lämpligt och, i så fall, under vilka former. Läs mer här.
  • Göran Hägglund (kd) kan tänka sig en könsneutral samlevnadslagstiftning, som det verkar, bara ordet äktenskap tas bort. Alltid något. Jag har ingen särskild förkärlek för ordet äktenskap — det viktiga för mig är att samlevnadslagstiftningen inte gör vare sig materiell eller begreppslig skillnad på par av samma kön och par av olika kön. Det som talar emot förslaget är dock att det kan ses som en politisk eftergift till religiösa grupper som vill behålla en exkluderande tolkning av begreppet äktenskap. Och det skälet får mig att avvisa förslaget. Kör över kd! Läs mer här och här.
  • Och slutligen: hur kan man klandra någon för att inte kunna motstå Cristiano Ronaldo? Läs mer här.

Written by Niclas Berggren

28 maj 2008 at 8:31

Varför tjänar långa mer?

Långa personer tjänar mer. Men vad beror det på? En studie* som snart publiceras ger ett enkelt svar:

On average, taller people earn more because they are smarter. As early as age 3 — before schooling has had a chance to play a role — and throughout childhood, taller children perform significantly better on cognitive tests. … [W]e find that the height premium in adult earnings can be explained by childhood scores on cognitive tests.”

Själv är jag 187 cm lång. IQ kan ni ju gissa er till. ;-)

____________________________

*Case, Anne och Paxson, Christina (2008). ”Stature and Status: Height, Ability, and Labor Market Outcomes.Journal of Political Economy, kommande. Tips från Steven Dubner.

Written by Niclas Berggren

27 maj 2008 at 16:32

Ständigt dessa präster

Ture Sventon brukar säga:

Ständigt denna Vessla!

Jag säger: Ständigt dessa präster!

Jag blir upprörd när präster ges officiell status av den offentliga makten. Det hör inte hemma i en modern, upplyst demokrati, att staten favoriserar religion av något slag. Inte nog med att det fortfarande finns skolpräster i offentliga, svenska skolor. Därutöver finns det fältpräster, dvs. präster som verkar i det militära, och sjukhuspräster, som verkar i sjukvården. Staten betalar också utbildningen av Svenska kyrkans präster, och kyrkan har fått stora förmögenheter samt statens speciella hjälp med att samla in sina medlemsavgifter. Allt detta är inget annat än skandalöst.

Men även i det civila samhället nästlar sig präster in på alla möjliga områden. Nu ska ”idrottskaplaner” påverka idrottsutövare runtom i vårt land. Och inför fotbolls-EM dyker förstås en ”supporterpräst” upp som gubben i lådan!*

Att prästerna försöker tränga sig på är kanske inget att förvånas över. Men att bejaka dessa försök, från statens, landstings, kommuners och frivilliga organisationers sida, är klandervärt.

_____________________________

*Se tidigare inlägg i frågan om sport och religion här, r och här.

Written by Niclas Berggren

27 maj 2008 at 11:40

Rugby kräver muskler

Och skrämmande tatueringar kanske hjälper de också. Sonny Bill Williams:

Written by Niclas Berggren

27 maj 2008 at 8:47

Publicerat i skönhet, sport

USA har minskat demokratin i världen

Supermakter har en tendens att lägga sig i andra länders angelägenheter, t.ex. genom att intervenera med militärmakt. En ny studie* finner att sådana interventioner i regel inte har gynnat demokrati i de länder som har invaderats, och det spelar ingen roll om supermakten i fråga själv var demokrati eller diktatur:

We find that superpower interventions are followed by significant declines in democracy, and that the substantive effects are large. Perhaps surprisingly, once endogeneity is addressed, US and Soviet interventions have equally detrimental effects on the subsequent level of democracy; both decrease democracy by about 33%. Our findings thus suggest that one should not expect significant differences in the adverse institutional consequences of superpower interventions based on whether the intervening superpower is a democracy or a dictatorship.”

Ytterligare något som talar för försiktighet med amerikanska militära ingripanden framöver. Pågående experiment i Afghanistan och Irak får utvisa om utifrån införda demokratiseringar i nutid kan bli beständiga. Och, därmed, om John McCains demokratiseringsplaner har framtiden för sig.

_____________________________

*Easterly, William, Satyanath, Shanker och Berger, Daniel (2008). ”Superpower Interventions and their Consequences for Democracy: An Empirical Investigation.” Brookings Global Economy & Development Working Paper nr. 17.

Written by Niclas Berggren

27 maj 2008 at 8:30

Sluta röka med pastor Popoff

Äntligen en kur mot rökning som fungerar. Prisa herren!

Written by Niclas Berggren

26 maj 2008 at 20:05

Publicerat i beroende, bibeln, kristendom

Religiösa friskolor är ett problem

Religiösa människor älskar att lägga rabarber på barn. Som Ordspråksboken 22:6 säger:

Led den unge in på den väg han bör gå, så följer han den även som gammal.

Det blir ett samhälleligt problem när offentliga medel används för att ituta barn religiösa läror som står i strid med vetenskaplighet. Ett typexempel på det tas upp i recensioner i SvD och DN av Per Kornhalls nya bok Skapelsekonspirationen. Kornhall var under 17 år med i Livets Ord och undervisade i biologi på dess skola. I boken klargörs hur kristna försöker smyga in skapelseberättelsen i biologiundervisningen.

Men kan inte offentliga medel till religiösa skolor accepteras, när nu Skolverket inspekterar och övervakar? Det tycks som om de religiösa skolorna är duktiga på att dölja vissa delar av sin undervisning. Från SvD:

Per Kornhall, om någon, vet hur det går till. Myndigheternas inspektioner kan man alltid kringgå. Ja, detta blir snarast en helig plikt eftersom målet är ‘oändligt gott’. Bibeltron leder ju till himlen; biologiska förklaringar till helvetet. Därför är snart sagt alla medel tillåtna.

Det är dags att på allvar ifrågasätta om religiösa skolor ska kunna vara friskolor. I alla fall verkar kraven, både på inspektion och på försäkran om vetenskaplighet, behöva skärpas.

Se vad Richard Dawkins och Jerry Coyne har att säga om det farliga i att lära ut kristna sagor i biologin.

Written by Niclas Berggren

26 maj 2008 at 12:59

Det är svårt med språk

Ronald Reagan:

The first time I traveled in France, it was with an English couple, and though they lived just twenty miles away across the Channel, they didn’t know one word of French. We were coming to a town for lunch, and I tried to remember some French from high school. I mentally figured out how to ask about lunch — it was gendarme. Well, I rolled down the window of the car and said, ”Pardon, monsieur, j’ai grand faim. Où est le meilleur café?” And he told me where the best café was. As we started on, my friend who was driving said, ”What did he say?” And I said, ”I haven’t the slightest idea. I memorized the questions, never the answers.”

Så väl jag känner igen mig! Jag läste både franska och spanska i skolan och vågar nästan aldrig ställa frågor på de språken längre av rädsla för att inte förstå svaren. (Detsamma gäller för övrigt i Danmark, där jag därför föredrar att prata engelska. Där är det extra pinsamt att inte förstå.)

Written by Niclas Berggren

26 maj 2008 at 8:10

Publicerat i humor, språk

Orättvisa hyror

När det gäller hyror menar personer som bor i hyresrätter i Stockholms innerstad att det är orättvist att de, likt t.ex. bostadsrättsinnehavarna i huset brevid, ska betala ett marknadspris för sitt boende. De vill ha fortsatt artificiellt låg hyra och struntar i de samhällsekonomiska kostnader som systemet ger upphov till.

Nu visar en ny studie från Fastighetsägarna att hyresnivåerna är snarlika i Stockholms innerstad och i de betydligt mindre attraktiva ytterområdena:

Detta är förstås helt i linje med hur systemet är tänkt att fungera, men att påstå att det är rättvist känns minst sagt ansträngt. Då känns det modesta förslag till anpassning av hyrorna till efterfrågan som en utredning nyligen presenterade mycket rättvisare.

Studien visar också att andelen av disponibel inkomst som går till hyran är betydligt högre i ytterområdena. Medan en hyresgäst på Östermalm betalar 18 procent av sin inkomst till hyra, betalar en hyresgäst på Järvafältet 32 procent:

Rättvist? Se även Jonas Vlachos om hyresregleringens effekt på segregation.

Written by Niclas Berggren

26 maj 2008 at 8:04

På vårpromenad

Detta är er bloggare Nonicoclolasos på vårpromenad i ett soligt Stockholm tidigare idag. I bakgrunden ses det nya Clarion Hotel Sign. (Klicka för större bild.)

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 20:57

Publicerat i ego, Stockholm

Skrämmande syn på strejkbrytare

På senare tid har jag stött på en politisk attityd och retorik som jag trodde var utdöd. Så här skriver Petter:

[P]å min lista kommer svartfot överst av de saker man kan göra under sitt liv som i samma sekund fråntar en all värdighet och hederlighet.”

Och så här skriver Nicklas:

Strejkbrytaren är en opålitlig, gemen liten varelse som tror sig stå över resten av arbetarklassen eller ha behov som särskiljer sig från restens. Genom att svika sina kamrater och hugga kniven i ryggen på dem, genom att bevisa för dem att deras kamp betyder noll och ingenting och jobba under konflikt visar strejkbrytaren sitt rätta jag. … Också tackar de smutsiga kräken för allt de fått gratis genom att göra på det här viset. … Och i en strid kan det bli offer. Särskilt för små skadeinsekter som strejkbrytare. … Det finns inga godtagbara skäl för att bli strejkbrytare. Och det finns inga godtagbara skäl för kamraterna att inte förakta och frysa ut en sådan när konflikten är över. Han eller hon har visat att han pissar på er. Varför ska inte ni pissa på honom?”

Vad ska man säga? Vilket hat. Vilken aggression. Vilket försök att med språk och handling förnedra politiska och fackliga motståndare.

Det som upprör mig är dock inte bara den svulstiga och nedvärderande retoriken utan också hållningen i sak. Jag anser att människor ska ha rätt att strejka — men också att inte strejka. De som väljer att arbeta när andra, vars organisation av ”kamrater” man inte tillhör, inte arbetar ska inte trakasseras för det. Ingen är skyldig att offra egna förmåner för andras ekonomiska vinning.

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 17:29

Inte fler än 30

Ledaren för Liberaldemokraterna i Storbritannien, Nick Clegg, fick nyligen frågan hur många sexpartner han hade haft. Hans svar:

No more than 30… a lot less than that.

Detta gav stor uppmärksamhet i media, där den allmänna reaktionen var förundran över detta höga antal.

Men varför spelar det någon roll hur många sexpartner någon har haft? Det kan förstås vara intressant för en potentiell partner att känna till en persons praxis på det sexuella området. Likaså kan det vara intressant som skvaller betraktat — vem kittlas inte lite av sexuell information om andra? Men grundfrågan tycker jag ändå är om det är relevant för att bedöma en person professionellt. Det har jag mycket svårt att se.

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 14:26

Publicerat i moralism, politik, sex

Rationell syn på klimathotet

Klimathotet framställs i media som akut och överhängande, värt att bekämpa till varje pris. Att det är värt att bekämpa torde de flesta hålla med om, men att noga fundera igenom vilka åtgärder som är mest effektiva verkar sällsynt. Ett undantag: professor William Nordhaus.

I sin nya bok A Question of Balance: Weighing the Options of Global Warming påpekar han att de långtgående förslag som har presenterats är oerhört kostsamma och att det finns överlägsna alternativ. En recension i New York Review of Books sammanfattar Nordhaus rangordning av alternativen:

(1) Avoid the ambitious proposals. (2) Develop the science and technology for a low-cost backstop. (3) Negotiate an international treaty coming as close as possible to the optimal policy, in case the low-cost backstop fails. (4) Avoid an international treaty making the Kyoto Protocol policy permanent.

Med ”low-cost backstop” avser Nordhaus bl.a. utvecklingen av genetiskt modifierade träd, som ”äter” koldioxid. Innovativt tänkande, vilket särskilt behövs i frågor där ett hysteriskt tonläge ofta kväser nytänkande.

Se ett tidigare inlägg om överdriven klimatoro.

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 9:44

Skönhet och musik

Skönhet verkar ha viss betydelse för vilka politiker som får flest röster. Inte så att man väljer parti och ideologi utifrån utseende, men givet parti och ideologi kan utseende fälla avgörandet. Gäller samma sak i musiktävlingar?

Jag skulle tro det. I ESC-omröstningen igår fann jag fem låtar ungefär lika bra, och av dessa röstade jag på den ryska pga. Dima Bilans läckra utseende.

Låt mig, i samma anda, anföra en teori om varför det gick så dåligt för Sverige: de två hidösa manliga körsångarna!

Written by Niclas Berggren

25 maj 2008 at 8:57

Publicerat i musik, skönhet

Liv och rörelse

Damon Soule, Eye Note Nothing (n.a.), 35,6 x 27,9 cm:

Written by Niclas Berggren

24 maj 2008 at 16:32

Publicerat i konst

Den åldrige McCain

Ett av de starkaste argumenten mot John McCain är hans höga ålder. Klarar en så gammal man av världens mest krävande jobb, kroppsligt och mentalt?

Även om McCain kommer att vara fysiskt frisk under mandatperioden, vilket är långt ifrån säkert, finns stor risk för långsammare tankeförmåga. Det finns rent allmänt något i ett gammalt sinnelag som jag finner motbjudande. När McCain lyfter fram sin ”erfarenhet” tänker jag på att hans världsbild formades för mycket länge sedan och att han sannolikt inte har förmåga att tänka nytt och flexibelt. De flesta äldre som jag har kommit i kontakt med tror att de är så intressanta — de har ju ”erfarenhet”. Det är ett annat sätt att säga att man repeterar det som man kom fram till för femtio år sedan. Om och om igen. Ad nauseam.

Ingen förnekar att viss erfarenhet är bra — därför måste man vara 35 år för att kunna bli USA:s president. Men personer som har lagom mycket erfarenhet behöver inte tala om erfarenhet som tillgång — det gör bara de som har för mycket därav.

Se tidigare inlägg om ungdomens primat och åldrandets tragik.

Uppdatering: PJ tycks inte hålla med.

Written by Niclas Berggren

24 maj 2008 at 13:52

Publicerat i ålder, politik, USA

Mer elitism i Sverige

Nyligen kritiserade Madeleine Onne kvaliteten på Kungliga Svenska Balettskolans avgångselever. Alltför många som inte är tillräckligt bra har tagits in och förespeglats att de kommer att kunna bli balettdansare. Vad detta illustrerar är att alla elever inte är lika bra på allting. Vi måste våga erkänna att talang varierar, inte bara på dansens eller sportens område, där det idag finns elitutbildningar, utan också på teoretiska områden. Därför finner jag elitskolor i matematik vara en utmärkt idé. Ytterligare ett bra beslut av nuvarande regering.

Socialdemokraterna säger dock nej, ty deras credo tycks vara att alla är lika bra på allting. Då behövs inga specialsatsningar. Men detta är ett önsketänkande som drabbar dem med potential att utveckla en stor talang. (Det märkliga är dock att elitsatsningar accepteras på det idrottsliga området!)

Socialdemokraterna skulle behöva ta till sig lite tankar från Adam Smith och David Ricardo. Från Smith: insikten att arbetsdelning och arbetsspecialisering ger större färdigheter och en bättre välståndsutveckling. Från Ricardo: insikten att alla är relativt bra på något, och att om man satsar på det man är relativt bra på vinner både man själv och andra på det.

Written by Niclas Berggren

24 maj 2008 at 11:39

Argument för demokrati

Trots att man kan finna demokratin bristfällig i många avseenden — bl.a. förefaller väljarna okunniga om mycket (se t.ex. här, här och här) — finns det starka argument till dess försvar. Statsvetarna Peter Santesson-Wilson och Gissur Ó. Erlingsson påpekar t.ex. att allmän rösträtt utgör ett skydd mot förtryck och att förlorare i ett demokratiskt system accepterar sin lott, istället för att bli våldsamma.

Ytterligare stöd för demokrati ges i en ny studie*. I ett experiment finner forskarna att människor är betydligt mer benägna att samarbeta med varandra om spelets regler beslutas demokratiskt, jämfört med om de införs exogent. Studien är dessutom klurigt utförd, eftersom den kontrollerar för selektionseffekter (att de som deltar i det demokratiska beslutet är mer samarbetsinriktade till att börja med).

Så institutioner spelar roll. Att få vara delaktig i beslutsfattandet, om än imperfekt och utan stora möjligheter att påverka som individ, påverkar människors syn på varandra, på samvaro och på samarbete. Till det bättre.

________________________________

*Dal Bó, Pedro, Foster, Andrew och Putterman, Louis (2008). ”Institutions and Behavior: Experimental Evidence on the Effects of Democracy.” NBER Working Paper nr. 13999.

Written by Niclas Berggren

24 maj 2008 at 9:53

Publicerat i demokrati, forskning, politik, val

Ögongodis inför helgen

Kerry Degman, varken mer eller mindre! (Klicka för större bilder.)

Written by Niclas Berggren

23 maj 2008 at 16:14

Publicerat i mode, skönhet

Är du libertarian?

I svensk politisk debatt används ofta begreppet ”nyliberal”, men i regel som skällsord utan djupare koppling till politisk filosofi. Vissa vänsterdebattörer etiketterar friskt sådana de ogillar som nyliberaler, oavsett om det rör sig om fascister, konservativa eller liberaler som är aningen mer frihetliga än folkpartiet.

Jag förstår begreppet som synonymt med libertarian. Professor Daniel Klein försöker, i ett kort bidrag till International Encyclopedia of the Social Sciences, klargöra vad libertarianismen handlar om:

From the customs of liberal society and the writings of John Locke (1632–1704), David Hume (1711–1776), Adam Smith (1723–1790), and myriad others, there emerged an ideological sensibility dubious of government activism, leery of collectivist urges, and resistant of nationalistic sentiments. It learned to accept commercial society and cosmopolitanism, and even celebrate them. It maintains a presumption of individual liberty.”

Själv kallar jag mig inte libertarian eller nyliberal, mestadels därför att jag inte delar de flesta libertarianers filosofiska utgångspunkter. Jag avfärdar idéer om ”naturliga”, ”mänskliga” eller ”objektiva” rättigheter och är i grunden nihilistiskt, hedonistiskt och konsekvensetiskt orienterad. Men i policyfrågor ligger jag ofta nära libertarianer: på nästan alla områden är jag positivt inställd till en mer begränsad statsmakt än den vi ser idag.

Uppdatering: Stefan Karlsson tar upp frågan om det är rätt för en libertarian (om man nu är en) att ta emot bidrag.

Written by Niclas Berggren

23 maj 2008 at 14:25

Publicerat i filosofi, frihet, liberalism, politik

Leijonborg helt fel ute

Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg ska låta utreda hur imamer ska kunna utbildas inom ramen för svenskt skol- eller högskoleväsende. Ett mycket märkligt tilltag, men i och för sig inte förvånande, med tanke på att universiteten fortfarande rymmer teologiska fakulteter. Om skattemedel avsätts för att utbilda präster, varför inte också imamer? Hursomhelst vore det riktiga att lägga ned all offentlig religiös utbildning istället för att utvidga utbildningen av torgförare av vidskepelse.

Nu använder sig Leijonborg av argumentet att imamerna kommer att bli mer moderata och demokratiskt sinnade om de får ta del av offentlig, svensk undervisning. För det första finner jag det märkligt att starta utbildningar för att påverka en specifik grupps politiska uppfattningar. För det andra betvivlar jag starkt att utbildningen kommer att ha avsedd effekt. De imamer som redan är moderata kommer säkert att dominera utbildningen; de som är mer fundamentalistiskt sinnade kommer att hålla sig borta eller att motstå svenska statens försök att ändra deras världsbild.

Detta är en utredning som aldrig borde ha tillsatts.

Läs mer om vad en imam är här. Se ett tidigare inlägg om att terrorister i regel inte är fattiga och lågutbildade här.

Written by Niclas Berggren

23 maj 2008 at 9:11

Alliansen får konkurrens

Jag är imponerad av Alliansen: över dess tillkomst, dess lansering och dess sammanhållning. Men mest imponerad är jag över att den, i form av en koalitionsregering, har lyckats så väl med de offentliga finanserna. Forskning visar nämligen att koalitionsregeringar i regel har varit förknippade med en försämrad, eller mindre framgångsrikt hanterad, offentlig ekonomi. Några exempel:

  • De har svårare att förbli inom sina budgetramar efter en negativ ekonomisk chock, de har högre budgetunderskott och statsskulden växer snabbare (de Haan m fl 1999, Volkerink och de Haan 2001).
  • De förmår med lägre sannolikhet implementera framgångsrik budgetkonsolidering (Alesina m fl 1998).
  • Ju mer fragmenterad regeringen är, desto längre tid tar det för skattestrukturen ocn inflationstakten att återgå till det önskade utseendet efter en ekonomisk chock (Ashworth och Heyndels 2001, Veiga 2000).

Detta kan förklaras med att koalitioner bygger på förhandlingar mellan partier, där varje parti måste kunna visa väljarna att just de fyller en funktion, och att koalitionsregeringar är mindre handlingskraftiga, eftersom fler partier måste komma överens.

Nu utmanas den framgångsrika Alliansen av de tre vänsterpartierna. Jag predikterar att de kommer att få svårare att enas om en regeringspolitik — socialdemokraterna är inte vana att i förväg förhandla om politikens innehåll och vänsterpartiet består fortfarande i hög grad av kommunister, med en politisk agenda som många socialdemokrater och miljöpartister har svårt för. Men framförallt befarar jag att en vänsterkoalition, om de enas och om de vinner, kommer att ha svårt att bedriva en ansvarsfull finanspolitik. Den tidigare associeringen mellan borgerliga koalitionsregeringar och budgetunderskott kan komma att förbytas i en associering mellan socialistiska koalitionsregeringar och budgetunderskott.

Written by Niclas Berggren

23 maj 2008 at 8:32

Dans utan handling

Ikväll såg jag och Anders dansföreställningen Breaking Boundaries, med avgångselever från Kungliga Svenska Balettskolan och Balettakademin. Mycket imponerande insatser. Det som slog mig är att jag framförallt uppskattar ”atomistisk dans”, dvs. dans utan handling och anknytning, dans som är ren från kulturell kontext och som bara manifesterar teknik, rörelse, känsla. Dansens syfte, enligt denna syn, är inte att jag ska känna igen mig och bekräftas utan att jag ska få en direkt upplevelse av dansen som sådan.

Dans med handling kan jag tycka om, men då i regel trots handlingen, inte på grund av den. Ett bra exempel är John Neumeiers balett Peer Gynt, som har (en bekant) handling men som framför allt innehåller enormt starka rörelser och rörelsemönster som i sig ger (åtminstone mig) enorm livsglädje.

Denna syn går helt på tvärs mot vad som skulle kunna kallas en konservativ kultursyn, där kulturen ses som ett redskap för att förmedla en kulturell samhörighet och distinkta, traditionella budskap. Sådant avvisar jag: det distraherar och förstör den rena konstupplevelsen.

Se ett tidigare inlägg om min konstsyn.

På bilden: Caroline Cavallo i William Forsythes In the Middle, Somewhat Elevated. En koreografi för en ny tid! (Foto: Martin Mydtskov Rønne.)

Written by Niclas Berggren

22 maj 2008 at 22:47

Publicerat i atomism, autonomi, dans, konst, kropp, kultur

Varför översätts vissa ortnamn?

Vet du vad endonymer och exonymer är? Det visste inte jag heller, tills för några veckor sedan, då jag upplystes av min gode vän Henrik Jordahl. Han och jag diskuterade med en gemensam finsk vän hur det kommer sig att vissa utländska ortnamn bibehåller sina namn på originalspråket också i andra språk, medan vissa ortnamn ändras. Å ena sidan säger vi London och Paris, å andra sidan säger vi Köpenhamn (inte København) och Bryssel (inte Bruxelles). De förra är endonymer, de senare är exonymer. Endonymer är ortnamn som inte byter namn i andra språk; exonymer är ortnamn som skiljer sig från dem som används i originalspråket. Jag föredrar ökad användning av endonymer.

Det är dock fortfarande oklart för mig varför vissa namn översätts medan andra bibehålls. Liksom varför tidigare översättningar (såsom Syd-Karolina) ibland överges. Teorier?

(Källa: Wikipedia.)

Written by Niclas Berggren

22 maj 2008 at 15:22

Publicerat i geografi, språk, Uncategorized

Ifrågasätt enkel majoritet

Det finns i de flesta demokratier en tendens att betrakta den enkla majoritetsregeln som helig. När (N/2)+1 av N ledamöter i en politisk församling röstar för ett förslag anses det reflektera folkviljan (eller något snarlikt begrepp). Men är denna regels helighet önskvärd?

James Buchanan och Gordon Tullock svarar nekande. I The Calculus of Consent: Logical Foundations of Constitutional Democracy argumenterar de för att den optimala politiska beslutsregeln bara undantagsvis sammanfaller med den enkla majoritetsregeln. Den optimala regeln är den som minimerar summan av två kostnader:

  • externa kostnader (C), dvs. kostnader av att beslut som man själv ogillar fattas;
  • beslutskostnader (D), dvs. kostnader för att komma fram till ett kollektivt beslut.

De externa kostnaderna är lägre ju mer inklusiv beslutsregeln här — i hörnlösningen med krav på enhällighet är de noll, eftersom inget kollektivt beslut kan fattas som någon ogillar. Beslutskostnaderna är högre ju mer inklusiv beslutsregeln är — i hörnlösningen med krav på enhällighet är de extremt höga, eftersom alla måste vara överens och eftersom vissa alltid kan trilskas för att få förmånliga villkor. Lägger man ihop dessa båda kostnader får man kurvan i detta diagram:

Den optimala beslutsregeln är den som kräver att K/N av den beslutande församlingen röstar för ett förslag. Och det är som sagt osannolikt att detta uppfylls av den enkla majoritetsregeln. Den bör ifrågasättas mer än den gör. Intressant nog kom även den svenska nationalekonomen Knut Wicksell till den slutsatsen, vilket Buchanan bl.a. lyfter fram här.

Written by Niclas Berggren

22 maj 2008 at 8:09

Poplåt som fastnar

Den nya svenska artisten Alfred Olsson har en poplåt som jag hör i mitt inre såväl natt som dag. Det är en låt som fastnar, annorlunda uttryckt (vilket är mycket ovanligt för min del, vad gäller svenska poplåtar). Den heter ”Varit där” och kan avlyssnas på Alfreds MySpace-sida: klicka på låtens titel längst ned i boxen uppe till höger. (Det är alltså inte den låt som börjar spelas när man kommer in på sidan.) Inte minst den första textraden tilltalar en akademiker:

Du har en hjärna, som du har använt precis varje dag.

Written by Niclas Berggren

22 maj 2008 at 8:07

Publicerat i musik

Du skall många gudar hava

Jag förkastar det första budordet (2 Mos. 20:3):

Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

Istället för Jahve har jag två gudar: Zlatan och Cristiano Ronaldo. De är mycket mer tilltalande! Och duktiga, som när Cristiano ikväll gjorde Manchester Uniteds enda ordinarie mål. Se hur kraftfull, rentav allsmäktig, han ser ut:

Written by Niclas Berggren

21 maj 2008 at 23:51

Publicerat i gudomlig, skönhet, sport

Nytt förbud från Vatikanen

Den alltid så charmiga Vatikanen har nu slagit fast att personer med ”starka homosexuella tendenser” inte får bli präster, munkar eller nunnor. Ty:

Sådana personer befinner sig i en situation som allvarligt hindrar dem från att relatera till kvinnor och män på rätt sätt.”

De vet så mycket, de där prästerna i Rom.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2008 at 16:41

Tage Erlander och jordbrukslobbyn

Peter Santesson-Wilson citerar Tage Erlander:

I en demokrati får det inte finnas spärrar, som omöjliggör att folkviljan kan förverkligas snabbt och effektivt.”

Vilken naiv syn på politiken! Vilken simplistisk förståelse av begreppet folkvilja! En fara, som jag ser det, med denna demokratiuppfattning, är att intressegruppers inflytande negligeras eller ses som ofarligt. Om det konstitutionella systemet utformas utan spärrar kan en enkel majoritet mycket lätt fatta beslut som inte ligger i de flesta människors intresse. David Brooks lyfter fram den aspekten i en analys av amerikansk jordbrukspolitik:

In 1965, Mancur Olson wrote a classic book called ‘The Logic of Collective Action,’ which pointed out that large, amorphous groups are often less powerful politically than small, organized ones. … The $307 billion farm bill that rolled through Congress is a perfect example of the pattern. Farm net income is up 56 percent over the past two years, yet the farm bill plows subsidies into agribusinesses, thoroughbred breeders and the rest. The growers of nearly every crop will get more money.”

Dvs. konsumenterna påverkas var och en i liten grad av jordbruksstöd, vilket ger dem små incitament att motverka stödet, och de har dessutom stora svårigheter att organisera sig, om de nu skulle vilja det. Bönderna påverkas däremot var och en i hög grad av jordbruksstöd, vilket ger dem starka incitament att påverka politiker, och de har dessutom, genom gruppens litenhet och väldefinierade karaktär, lätt att organisera sig. Inte heller EU:s jordbrukspolitik kan förstås på annat sätt än som resultatet av intressegruppers verksamhet. Folkviljan lyser med sin frånvaro.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2008 at 15:50

Etisk kunskap finns inte

Eftersom en objektiv moral inte existerar går det förstås heller inte att införskaffa kunskap om vad som ytterst är rätt och fel att göra. Men som Bertrand Russell utvecklar behöver vi ändå inhämta kunskap för att klargöra hur givna mål (enligt vår egen uppfattning) bäst uppnås:

When I speak of knowledge as an ingredient of the good life, I am not thinking of ethical knowledge but of scientific knowledge and knowledge of particular facts. I do not think there is, strictly speaking, such a thing as ethical knowledge. If we desire to achieve some end, knowledge may show us the means, and this knowledge may loosely pass as ethical. But I do not believe that we can decide what sort of conduct is right or wrong except by reference to its probable consequences. Given an end to be achieved, it is a question for science to discover how to achieve it. All moral rules must be tested by examining whether they tend to realize ends that we desire. I say ends that we desire, not ends that we ought to desire. What we ‘ought’ to desire is merely what someone else wishes us to desire.*

____________________________________

*Russell, Bertrand (1957). ”What I Believe.” I Why I Am Not a Christian and Other Essays on Religion and Related Subjects. London: George Allen & Unwin: 60.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2008 at 8:53

Publicerat i etik, filosofi, moral, normer, regler

Kvinnliga väljare påverkar politiken

En ny studie* indikerar att kvinnlig rösträtt och kvinnligt valdeltagande påverkar politikens utformning. Sociala utgifter som andel av BNP ökade på kort sikt med 0,6—1,2 procentenheter när kvinnor fick rösträtt (i Belgien, Danmark, Frankrike, Norge, Storbritannien och Sverige), och på lång sikt med tre till åtta gånger så mycket. Givetvis kontrollerar studien för en rad andra tänkbara påverkansfaktorer.

I diagrammet visas hur sociala utgifter som andel av BNP utvecklas före och efter kvinnor fick rösträtt (år 0):

En vidare fråga — evig, svårbesvarad och kontroversiell — är hur det kommer sig att kvinnor och män i genomsnitt tycks ha ganska olika politiska preferenser. Är kvinnor ”mjuka” och män ”hårda” eller vad?

_____________________________

*Aidt, Toke S. och Dallal, Bianca (2008). ”Female Voting Power: The Contribution of Women’s Suffrage to the Growth of Social Spending in Western Europe (1869—1960)”. Public Choice, 134(3—4): 391—417.

Written by Niclas Berggren

21 maj 2008 at 8:39

Konst med vetenskaplig touche

Greg Lamarche, Outflow Blue (n.a.), 26,7 x 20,3 cm:

Written by Niclas Berggren

20 maj 2008 at 20:20

Publicerat i konst

Värre än Iran

Jag tror inte jag förlägger min semester till Gambia i år:

Gambian President Yahya Jammeh says he will ”cut off the head” of any homosexual caught in his country.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2008 at 19:43

Publicerat i död, fascism, hat, homosexualitet

Skolavslutning i kyrkan?

Skolavslutningen i Östhammar kommer inte att hållas i kyrkan i år. Skolområdeschefen motiverar beslutet:

Vi vill förebygga att elever känner sig kränkta eller diskriminerade. Det råder skolplikt och skolavslutningen ingår i undervisningen, vilket innebär att alla elever ska kunna vara med.

I grunden sympatiserar jag med denna syn. De som vill tillgodogöra sig religiösa lokaler och ceremonier, under ledning av prelater, är fria att göra det på sin fritid. Den offentliga skolan ska vara religiöst neutral, och ingen elev ska genom att skolan väljer en religiös inramning få signaler om att kristendomen är något särskilt rätt, riktigt eller viktigt.

Skolverket klargör emellertid följande:

Utformas skolavslutningen så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och inte på religiösa inslag kan skolavslutning i kyrkan anses vara försvarligt. Möjlighet finns till befrielse i undantagsfall.

Jag tycker, med viss tvekan, att detta är en acceptabel ordning. Det centrala är att inget religiöst budskap förmedlas, att ceremonin leds av skolans företrädare, inte av en präst, och att de som inte vill delta i en ceremoni i en kyrka ska kunna slippa det. Jämför med Richard Dawkins syn på julfirande.

Tillägg: Alf Svensson är upprörd.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2008 at 13:11

Drick inte öl

Jag dricker inte öl. Min känsliga tunga kommer inte så bra överens med dryckens beskhet. Men därutöver finns det något i öldrickarmentaliteten som inte passar ihop med min introverta personlighet. Här ligger jag nära Nietzsches syn, såsom den beskrivs av H.L. Mencken:

The days of his youth — of his carefree, merry gamboling — were over. Hereafter he was all solemnity and all seriousness. ”From these early experiences,” says his sister, ”there remained with him a life-long aversion to smoking, beer-drinking and the whole biergemütlichkeit …” He maintained that people who drank beer and smoked pipes were absolutely incapable of understanding him. Such people, he thought lacked the delicacy and clearness of perception necessary to grasp profound and subtle propositions.

Denna syn påminner mig om min vän Ralfs grund för helnykterhet.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2008 at 8:43

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: