Nonicoclolasos

Skolavslutning i kyrkan?

Skolavslutningen i Östhammar kommer inte att hållas i kyrkan i år. Skolområdeschefen motiverar beslutet:

Vi vill förebygga att elever känner sig kränkta eller diskriminerade. Det råder skolplikt och skolavslutningen ingår i undervisningen, vilket innebär att alla elever ska kunna vara med.

I grunden sympatiserar jag med denna syn. De som vill tillgodogöra sig religiösa lokaler och ceremonier, under ledning av prelater, är fria att göra det på sin fritid. Den offentliga skolan ska vara religiöst neutral, och ingen elev ska genom att skolan väljer en religiös inramning få signaler om att kristendomen är något särskilt rätt, riktigt eller viktigt.

Skolverket klargör emellertid följande:

Utformas skolavslutningen så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och inte på religiösa inslag kan skolavslutning i kyrkan anses vara försvarligt. Möjlighet finns till befrielse i undantagsfall.

Jag tycker, med viss tvekan, att detta är en acceptabel ordning. Det centrala är att inget religiöst budskap förmedlas, att ceremonin leds av skolans företrädare, inte av en präst, och att de som inte vill delta i en ceremoni i en kyrka ska kunna slippa det. Jämför med Richard Dawkins syn på julfirande.

Tillägg: Alf Svensson är upprörd.

Written by Niclas Berggren

20 maj 2008 den 13:11

16 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Fast skillnaden är ju att när skolan kommer till kyrkan för skolavslutning är det oftast under förutsättning att prästen ska få tala. Och prästers predikningar har ju allt som oftast åtminstone lite med religionen att göra… I de fall jag själv varit med om har det inte ens varit särskilt lite, men det har nog snarare med min bakgrund i Bebelbältet att göra än någonting annat…

    En annan skillnad är att ingen måste vara med och fira jul. Visserligen kan det vara svårt att få gå till jobbet en del kristna högtider, men det är väl bara att tacka och ta emot – man behöver ju inte göra någonting kristet bara för att det är ursprunget till ledigheten. När skolavslutningen är i kyrkan kan det vara lite svårare för den med icke-kristen bakgrund att strunta i ceremonin, som ju egentligen ska handla om någonting helt annat än religion.

    Helen

    20 maj 2008 at 15:22

  2. Niclas

    Här har du mitt fulla stöd. Exakt samma uppfattning finns i mina tankar.

    MVH

    Anders B Westin

    20 maj 2008 at 16:30

  3. Vid avslutningsceremonins slut brukar prästen tala om Jesus och idka diverse religiösa riter, och eleverna förväntas då lydigt ställa sig upp för att mottaga Guds välsignelse inför sommarens äventyr. Åtminstone för några år sedan gick det till så även i Stockholms innerstad (Matteus kyrka, närmare bestämt).

    Observera att jag klandrar skolan, inte kyrkan. Bjuder man in sig i ett tempel blir man självklart inblandad i religionsutövning.

    Jonas

    20 maj 2008 at 17:26

  4. Kan inte skolan även ta bort jul och påsklovet eftersom, om jag har läst på rätt, även det har med religionen att göra?

    isax

    20 maj 2008 at 17:28

  5. Jonas: Intressant att höra. Om det är så det går till (tvärtemot Skolverkets anvisningar) är jag motståndare till avslutning i kyrkor.

    Isax: Ett prima förslag!

    nonicoclolasos

    20 maj 2008 at 20:07

  6. Skolavslutning i kyrkan är principiellt sett en styggelse. Det problem jag har i hela debatten – och som framskymtar i Niclas inlägg – är att jag egentligen inte är någon motståndare, utan snarare en påhejare, av traditioner. Jag vill heller inte att våra barn växer upp utan historia. Sverige är historiskt och kulturellt ett kristet land, vilket innebär att även en ateist har skyldigheten att känna till bibeln och att kunna förstå och tolka kyrkobyggnaders arkitektur och budskap. Av historiska skäl är också skolavslutningen i kyrkan egentligen godtagbar. Men…

    Kyrkan är en organisation som sysslar med att sprida vidskeplighet till folk. Det faktum att våra barn måste lära sig om de vanföreställningar som finns i samhället är väl inget skäl att låta barnen indoktrineras av någon prälle som dillar om absurditeter som Jesus återuppståndelse och guds allsmäktighet. Det faktum att det til syvende og sidst rör sig om en gudstjänst avgör nog slutligen debatten: visst kan skolan utnyttja kyrkan som en samlingslokal med utmärkt akustik, men när samlingslokalen blir en församlingslokal, blir det farligt.

    Det enda som verkligen och grundligt stör mig i Östhammars kommuns motivering är det trötta kränkningstjafstet. Jag skulle inte känna mig kränkt eller diskriminerad av att behöva delta i en skolavslutning i kyrkan (som tyskfödd har jag aldrig behövt göra något sådant), jag skulle bli förbannad av att behöva delta i en vidskeplig ceremoni. Det är väl där skon bör klämma.

    jheidbrink

    20 maj 2008 at 22:46

  7. ”…men när samlingslokalen blir en församlingslokal, blir det farligt.”

    Huu jag blir riktigt mörkrädd!

    Da Teacher

    20 maj 2008 at 23:27

  8. Jakob: Jag skiljer mig från dig (och Dawkins) i det att jag inte lägger särskilt stor vikt vid traditioner – i synnerhet inte vid kunskap om traditioner. Jag tycker t.ex. att det är utmärkt att barn inte känner till varför vi firar jul. Jag tycker om när traditioner omdefinieras. Att umgås med nära och kära är underbart, men det krävs ingen vidskeplig historia för att göra det. Så det faktum att skolavslutningar under lång tid har hållits i kyrkor är för mig inget skäl att ha skolavslutningar där, lika lite som det faktum att det förekom bön i skolan under lång tid är ett skäl för att ha bön i skolan idag.

    Mitt skäl för att acceptera icke-religiösa skolavslutningar i kyrkan är istället helt enkelt att de flesta föräldrar och barn verkar föredra dem. (Jag anser dock att religiösa skolavslutningar inte är acceptabla, om så alla föräldrar föredrog dem.)

    nonicoclolasos

    21 maj 2008 at 8:26

  9. Teacher: Jo, det blir farligt, eftersom det är indoktrinering av sinnen som inte rimligen ännu kan försvara sig. Lite som att låta barnen fira skolavslutning hos sossarna eller moderaterna, faktiskt.

    Niclas: Det är en rimlig ståndpunkt som du har, men jag delar den inte. Jag tror bestämt på återkopplingen bakåt i historien, men jag accepterar att man kan ha olika åsikter om den. Enligt min mening kan traditioner gärna omdefinieras, men för att förhindra ett återfall måste vi åtminstone veta varför och hur omdefinieringen skett. Jag tror inte att vi kan förstå vår samtid om vi inte känner till vårt förflutna. Men, som sagt, ”reasonable people can disagree” om detta.

    jheidbrink

    21 maj 2008 at 9:40

  10. Jakob: Jag instämmer till fullo. Även med din mer traditionsbejakande syn kan man ju hantera traditioner på olika sätt. Jag uppskattar din ansats mycket mer än en som inte nöjer sig med att sprida kunskap om traditioners ursprung utan som dessutom betonar ursprunget som viktigt och riktigt i sig. Dvs. min preferensordning om julen:
    1. Förtig julens historiska bakgrund och omdefiniera den som en mysig familjehögtid med god mat och presenter till dem man älskar.
    2. Som 1 men med skillnaden att julens historiska bakgrund förklaras rent kunskapsmässigt.
    3. Som 2 men med skillnaden att denna bakgrund framhålls som viktig, relevant och sann för oss idag. Detta kan inkludera julbön, läsning av julevangeliet, besök i julotta etc.

    nonicoclolasos

    21 maj 2008 at 9:50

  11. Niclas: Det var mycket bra och tydligt. Skillnaden mellan oss ligger i att jag skulle låta din punkt 1 och din punkt 2 byta plats; annars är vi helt eniga.

    jheidbrink

    21 maj 2008 at 9:56

  12. I Lund är det nu på gång ett försök till att få bort skolavslutningarna i kyrkor. En motion har legat uppe för behandling ett antal Kommunfullmäktigemöten i rad nu, och ikväll blir det förhoppningsvis någonting med det hela. Tyvärr verkar det som om det inte kommer att finans någon majoritet för att anta motionen. =(

    Och vad gäller jul: ska vi vara riktigt historiska för att förklara maten och sådär, så är det ävl snarare bäst att vi pratar om fattiga frusna vikingar som sparade den fetaste maten och hade en brakmåltid en gång om året, då det var som kallast. På så sätt fick man vid den tiden upp värmen lite… Och så tänder man eldar och ljus och grejer så att det ska bli både varmare och ljusare. Okej, det är visserligen itne därför vi i dagens Sverige har fått ledigt kring denna tid, men visst var det så att de kristna missionärerna kom och hoppade på en redan ganska gammal tradition? Midvinterblot, torde det väl röra sig om?

    Helen

    22 maj 2008 at 13:12

  13. Ska vi fixa till veckodagarna också (de är ju döpta efter asagudar) och historieräkningen (som utgår ifrån Jesu fördelse)?

    Och vad är egentligen religiöst neutralt med en ateistiskt/human-etisk skolavslutning? Det är ju ett ställningstagande i sig (speciellt sedan traditionen är att fira i kyrkan).

    M.

    28 maj 2008 at 11:26

  14. M: En ateistisk skolavslutning finns inte, eftersom ateismen – i motsats till religionerna – inte har några ritualer. Det handlar bara om ett välformulerat “tack för det gångna året” och lyckönskningar inför sommaren. Det behövs ingen gud i detta sammanhang, men inte heller något fördömande av religiösa föreställningar.

    Det barn vars föräldrar tycker det är viktigt med kyrkan (barnet självt har ju sällan en egen mening i det här sammanhanget), kan väl gå till kyrkan efteråt: ingen förbjuder troende att ha sina egna ritualer, men de skall inte tvinga icke-troende att delta.

    jheidbrink

    28 maj 2008 at 11:28

  15. M: i) Ja, vi bör fixa till veckodagarna. ii) Ja, vi bör fixa till tideräkningen. iii) Skolavslutningen ska inte vara ateistisk, den ska inte ha med uppfattningar om religion att göra.

    nonicoclolasos

    28 maj 2008 at 11:29

  16. Skolverkets formulering – ”Utformas skolavslutningen så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron och inte på religiösa inslag kan skolavslutning i kyrkan anses vara försvarligt. Möjlighet finns till befrielse i undantagsfall.” – tar på ett bra sätt – tycker jag – hänsyn till respekten för olika synsätt om skolavslutning i kyrkan och dess utformning.

    Hurvida de religiösa inslagen handlar om Jesu upptåndelse från de döda och Guds allsmäktighet kan nog sättas ifråga.

    Snarare skulle jag tro att de flesta inslagen handlar om vårt värde – inte genom det vi gör, våra prestationer utan i de vi är skapade som.

    Att kristen tro handlar om kärleken som den starkaste kraften, om att bli mer och mer sann människa och medmänniska och att man i grunden aldrig är ensam,
    det är ett budskap som jag svårligen kan tro att någon kan känna sig kränkt och diskriminerad av.

    Och jag är övertygad om några saker i denna debatt:

    * Tonvikten ligger inte på de religiösa inslagen i skolavslutningen.
    * Prästers betraktelser stimulerar mycket eftertanke åt det liv man gavs och lever.
    * De allra flesta uppskattar traditionen med skolavslutningen i kyrkan, av olika skäl.
    * De allra flesta förstår – genom omsorgsfulla lärare, personal, föräldrar och präster –
    att Gud och kyrkan aldrig tvingar sig på någon enda människa, utan att den helt på frivillighetens basis inbjuder till en speciell form av gemensam samvaro – Guds vänskaps gemenskap – för delandet av det som livet bjuder och innebär.
    * Respekten för den enskildes tro och liv eftersträvas av kyrkan
    liksom att skolavslutningen i kyrkan blir en högtid av stort samförstånd alla parter emellan.

    Peter präst

    Peter präst

    12 juni 2008 at 13:27


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: