Nonicoclolasos

Recept för en robust kapitalism

Professor Bhagwati är i fin form och anger hur en marknadsekonomi kan förbli stabil — genom att minst en av följande fem situationer är uppfyllda:

”1. First, the poor do not envy or resent the rich because they believe in the myth — in the U.S., the American dream — that they too can get rich. …
2. Second, even if the poor do not buy into the upward mobility myth, they do not notice the riches of others. …
3. Third, the poor feel that the riches are ‘deserved’ or ‘legitimate.’ …
4. Fourth, if wealth is used for intrusion into politics, it will be resented. …
5. Fifth, related to point two, the rich spend their moneys, not on themselves, but on social projects. …”

Resonemanget är intressant av åtminstone två skäl:

  1. Det utgår inte ifrån att omfördelning behöver utjämna rikedom för att marknadsekonomin ska kunna förbli stabil utan fokuserar på rikas respektive fattigas attityder och uppfattningar. Det implicerar t.ex. att om många är missnöjda med en viss förmögenhetsomfördelning kan åtgärder som påverkar dessa attityder, eller grunden för dessa attityder, vara ett alternativ till att omfördela. (Jämför med punkt 3 i detta tidigare inlägg.)
  2. Marknadsekonomins stabilitet anses bero på att systemets utfall accepteras av de allra flesta, inte minst det stora flertal som inte är förmögna. Det tror jag att det ligger mycket i, och det knyter an till ett kärt tema på denna blogg: att rättvisa inte rimligen kan bedömas genom att studera aggregat som inkomst- och förmögenhetsfördelningar utan att beakta hur dessa har uppkommit. Människor i allmänhet kan tänkas acceptera en skev förmögenhetsfördelning om några av Bhagwatis villkor är uppfyllda, t.ex. (Se tidigare inlägg på detta tema här och här.)
About these ads

Written by Niclas Berggren

17 juli 2008 den 7:04

8 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. ”Det implicerar t.ex. att om många är missnöjda med en viss förmögenhetsomfördelning kan åtgärder som påverkar dessa attityder, eller grunden för dessa attityder, vara ett alternativ till att omfördela.”

    Så med riktigt mycket propaganda och indoktrinering kanske vi kan få de 30 000 som dör av svält etc. varje dag, att inse att de inte är värda annat. Allt är i sin ordning.

    saku

    17 juli 2008 at 10:10

  2. Recept för robust kapitalism? Tja, vad sägs om mer jämlika chanser. Amartya Sen skriver i Inequality and institutions (http://www.dailytimes.com.pk/default.asp?page=2008%5C07%5C14%5Cstory_14-7-2008_pg3_4):

    ”The benefits of the market economy can indeed be momentous, as the champions of the market system argue (on the whole rightly). But then the non-market arrangements for the sharing of education, epidemiology, land reform, micro-credit facilities, appropriate legal protections, women’s rights and other means of empowerment must be seen to be important even as ways of spreading access to the market economy (issues in which may market advocates take astonishingly little interest). Indeed, many advocates of the market economy don’t seem to take the market sufficiently seriously, because if they did, they would pay more attention to spreading the virtues of market-based opportunities to all. In the absence of advancing these enabling conditions for widespread participation in the market economy, the advocacy of the market system end up being mere conservatism, rather than supporting the promotion of market opportunities as widely as possible. The institutional requirements of an equitable use of market efficiency go well beyond the confined limited of simply ‘freeing the markets’.”

    gummo

    17 juli 2008 at 10:56

  3. saku: Om man rensar ditt inlägg från retoriska övertoner finner jag det intressant, ty det påminner mig om en kritik av lyckoforskningen från en marxist (tyvärr har jag glömt var jag läste det). Han menade att lyckoforskningens subjektivitet är ett problem, eftersom människors attityder kan vara sådana att de inte upprörs av orättvisor som han menade objektivt existerar. Och dessa borde i alla fall korrigeras.

    Nu delar inte jag den synen i grunden – orättvisa är ett i grunden subjektivt begrepp, och när orättvisa anses föreligga ligger dess skada i effekter på subjektivt välmående.

    Notera slutligen att även om förmögenhetsskillnader är stora behöver det inte innefatta svält för de icke-förmögna.

    nonicoclolasos

    17 juli 2008 at 10:57

  4. gummo: Ett i många avseenden tilltalande resonemang. Men är inte problemet från Bhagwatis perspektiv (eftersom han kallar det en ”myt” att alla kan bli rika), att även om chanserna blir mer jämlika är det fortfarande så att förmögenhetsskillnader kommer att uppstå och bestå? Och då är frågan: kan marknadsekonomin trots det förbli?

    nonicoclolasos

    17 juli 2008 at 11:01

  5. Men man kan ju inte utgå ifrån att det är önskvärt att behålla en stabilitet respektive att det är önskvärt att behålla en (relativ) fattigdom, eller, iofs, det beror ju på människosyn, grunden för all politik. Vilket också Bhagwatis resonemang pekar på, för att kapitalism ska fungera måste alla bortse från såväl myten att det är möjligt att utan ingripanden utjämna klyftor, som att anse att det är humant riktigt att exploatera naturtillgångar, även över den för naturen hälsosamma nivån, och flytta övervinsterna från denna verksamhet även ut ur landet, likväl som att de rika frivilligt måste omfördela resurserna (vilket i stort sett aldrig sker, med vissa undantag) etc. Sålunda visar Bhagwati på det orimliga med kapitalism, det är intressant.

    mksblogg

    17 juli 2008 at 12:00

  6. mksblogg: Nej, att fråga hur stabilitet uppnås och om en sådan stabilitet är önskvärd är olika saker. Din tolkning av Bhagwati finner jag dock förenklad. Notera att han ställer upp fem var för sig tillräckliga villkor för marknadsekonomins stabilitet.

    nonicoclolasos

    17 juli 2008 at 14:41

  7. Enklaste sättet att ha en stabil marknadsekonomi torde vara genom att uppfylla villkor 4:
    4. Fourth, if wealth is used for intrusion into politics, it will be resented. …

    Jag vet inte riktigt när villkoret uppfylls:
    * Är det om förmögenhet används till ”intrusion into politics”?
    * Eller är det om förmögenhet inte används till ”intrusion into politics”?
    * Eller är det kanske om förmögenhet används till ”intrusion into politics” och någon/några ”resent”:ar detta?

    Men oavsett vilket så kan inte detta vara så svårt att ordna.

    David Bergkvist

    17 juli 2008 at 18:49

  8. David: Jag tolkar det som att han menar att förmögenhet inte används till ”intrusion into politics” och att detta beror på att skulle folk bli sura om så skedde.

    nonicoclolasos

    17 juli 2008 at 19:05


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: