Nonicoclolasos

Religionsfrihetens gränser

Kalv slaktad enligt shechita

Kalv slaktad enligt shechita

Jeremy Bentham sa följande om djur:

… the question is not, Can they reason? nor, Can they talk? but, Can they suffer? Why should the law refuse its protection to any sensitive being?

Så grundfrågan när det gäller rituell slakt av djur är: Lider djuren mer av sådan slakt än av annan slakt? Om svaret är ja finns det starka skäl för ett förbud. Och enligt Farm Animal Welfare Council, som ger råd till den brittiska regeringen i djurfrågor, finns det tydliga belägg för att djur lider mer av rituell slakt (s. 43—44):

We are persuaded that such a massive injury would result in very significant pain and distress in the period before insensibility supervenes. … Council considers that slaughter without pre-stunning is unacceptable and that the Government should repeal the current exemption.

Därför är jag en stark anhängare av dagens svenska förbud* mot såväl den judiska shechita som den muslimska dhabiha. När religiösa företrädare nu tar till orda för att denna typ av slakt ska få utföras i Sverige igen tar jag, likt författarna av dagens DN Debatt-artikel, bestämt avstånd.

__________________

*Se Djurskyddslagen.

About these ads

Written by Niclas Berggren

27 juli 2008 den 9:23

19 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Jag har sett videoupptagningar av både judisk och muslimsk slakt och det var oerhört motbjudande. Jag klarade faktiskt inte av att se slakten av korna mer än någon sekund. Därefter var jag tvungen att stänga av.

    Jag är fullständigt med Bentham i detta. Visst kan de lida och varför då orsaka onödigt lidande? Det svenska förbudet är föredömligt.

    Pekka S

    27 juli 2008 at 10:17

  2. Niclas

    Jag håller med dig till 100 %

    Ingen generositet till religiösa föreställningar får accepteras när det finns sakliga argument för motsatsen.

    Jag blir genuint förbannad varje gång frågan kommer upp.

    Anders B Westin

    27 juli 2008 at 13:23

  3. Är inte det här ganska mycket en icke-fråga eg.?
    Jag menar, dödar man djur kommer dom uppleva obehag. Måhända är det mer plågsamt att förblöda, men troligen tappar djuret medvetandet tämligen snabbt eftersom syrebristen i hjärnan lär bli tämligen akut.

    Djur lider av att vi dödar dem. De stressas och får sannolikt dödsångest av miljön strax innan. Står man inte ut med det ska man inte äta kött eller köpa något som använder material från djur.

    Personligen ser jag inte lidandet som något jätteproblem om det inte är väldigt plågsamt i onödan. Det är en illusion och ett förnekande att tro att man kan döda djur utan att dom lider alls. Allt disneyfierande av djur stör mig nåt fruktansvärt.

    Djur dör och djur dödar i naturen också. Att jaga en ko och döda den med spjut eller pilbåge är sannolikt inte mindre plågsamt än att skära halsen av den. Eller för den delen att bita den i halsen så den blir medvetslös av syrebrist och sen äta den så den förblöder tills den dör (som lejon gör).

    Hanna

    27 juli 2008 at 15:13

  4. Hanna
    För min personliga del är det inte lidandet som står i första rummet även om detta självklart påverkar min uppfattning. Det är människans irrationalitet och hänvisning till de gamla skrifterna och den virtuella Guden.
    Att hävda sin ska rätt och intrång i andra varelsers revir och liv med stöd av cirkelbevis måste ständigt fördömmas.

    Människan har en kognitiv förmåga som kan utnyttjas till skillnad från övriga däggdjur.

    Vad Niclas anser får han självklart svara på själv.

    Anders B Westin

    27 juli 2008 at 16:27

  5. ”Människan har en kognitiv förmåga som kan utnyttjas till skillnad från övriga däggdjur.”

    Dock är det inte alla människor som har den förmågan. Skall det fåtal individer som saknar denna förmåga belönas med samma rättsliga status som, exempelvis, kossor?

    CarlJ

    27 juli 2008 at 17:12

  6. Du är faktiskt motbjudande Hanna. Vi snackar om ett liv här, ett liv som skall visas respekt, något som vi människor har förmåga/möjligheten att göra. Att jämföra med lejon och spjut är rent löjligt. Varför skall vi ändra på en lag till förmån för en tro?

    Vi kan också välja att inte respektera och religioner som kräver särbehandling för att döda djur genom förblödning kan jag inte för allt smör i Småland få respekt.

    leffe45

    27 juli 2008 at 17:48

  7. Antingen så accepterar man att äta kött och då måste djuret dö, eller också så blir man vegetarian eller vegan. Något mellanting finns inte.

    Eftersom vi inte har något system för att gradera lidandet hos djur,efter art, ras, individ, slaktmetod, ens när det gäller högre djur med visst språk, så kommer alla resonemang vara moraliska gungflyn.

    Så för mig kan bara frågan bli antingen eller!! Man kani princip inte döda snyggt, och eftersom vi dessutom kan få all näring från vegetariska råvaror, varför inte.

    För mig personligen är dock varken kosher eller halal ett problem, eftersom jag är övertygad om att det går att både finslipa tekniken så att skäktningen inte innebär något överdrivet lidande, men jag vet också att det finns djurvänliga shariatolkningar som tillåter viss bedövning inför halal-slakten, även om vissa rättrogna muslimer anser detta vara haram (otillbörligt/olagligt) Sånt kött finns dessutom i svenska butiker, och smakar alldeles utmärkt.

    Kött kräver död – ett faktum man aldrig kan förneka eller sminka bort med bedövning och fiffiga lagar.

    larvad

    27 juli 2008 at 22:02

  8. En korrekt utförd skäktning medför knappast inte större lidande än gängse svensk slakt.
    En ungdomskamrat till mig blev faktiskt demivegetarian, efter att ha praktiserat i ett slakteri; det var ett påtagligt lidande djuren utsattes för…
    Jag är köttätare/rovdjur och har absolut inga antipatier mot skäktning.

    Monica

    27 juli 2008 at 23:07

  9. Man kan läsa några intressanta kommentarer till inlägget ifråga, speciellt Hannas och Larvads. Man kan också läsa några mindre intressanta rapningar. Nåja. Frågan bör dock ej gälla bedövandets vara eller icke vara, utan snarare – hur effektiva är de metoder vi har idag och gör de det de ska göra? Det finns det faktiskt inga konkluderande belägg eller sakliga argument för. De svenska föreskrifterna talar i snarlika termer som FAWC. I själva verket borde Niclas ha tagit fram detta stycke, som jag finner vara mer relevant än det som talar i favör för hans egen ställning:

    […]It is difficult to measure pain anddistress during the slaughter process in an objective scientific manner and subjective indicators, such as behavioural responses and vocalisation, are prevented from being displayed because of the degree of restraint and the severance of the trachea respectively.
    By the same token, it is impossible to state with objectivity that an animal would not feel
    pain and distress following such a procedure.[…] sida 34, punkt 194

    Elchock, vapen, bult, gasning – blotta synen av orden säger väl fysisk smärta i sig. De tar med största sannolikhet livet av djuret, men diskussionen gäller borttagning av lidande. Alla metoder har dessutom en tillslagstid som många verkar missa att räkna in i avlivningsproceduren. Att ta livet av ett djur är visuellt lika upprörande och motbjudande, men det säger generellt inget om vilket som orsakar mest lidande för djuret. Vi bör minnas att lidande inte bara handlar om fysisk smärta, samtidigt bedömer och värderar vår hjärna lidande olika och vi har olika smärttrösklar. Ifall vi av logiska skäl ska applicera detta på djuren, precis som vi av logiska skäl utgår ifrån att de faktiskt har ont när de dödas, så kan vi bedöma lidandet ännu sämre. Gärna bedövning, men med bevis som står sig. För all del så kan det faktiskt vara så att med dagens metoder så förvärrar man bara det för djuren.

    The Banana

    28 juli 2008 at 0:02

  10. The Banana: Dagens metoder är långtifrån perfekta, vilket beskrivs i denna läsvärda artikel från The New Scientist. Men det beror oftast på dåliga redskap och okunnig slaktpersonal, inte på att metoderna som sådana är dåliga. Dessutom finns det förslag på förbättrade metoder. Poängen är att det går att döda djur med olika grad av lidande, och enligt min mening bör metoder som minimerar eller helst eliminerar lidandet påbjudas. Det innebär inte att dagens metoder är bra, även om de är mindre dåliga än den metod som används vid judisk och muslimsk rituell slakt. Och som konsument kan man köpa KRAV-märkt kött, där slaktmetoderna verkar betydligt bättre.

    nonicoclolasos

    28 juli 2008 at 9:11

  11. Ok vi löser problemet enkelt genom att övergå till den diet som ett mycket stort antal individer på detta klot håller sig med.

    Vi slutar slakta helt och hållet och gör som flugorna.
    Vi äter skit helt enkelt.

    Och när vi inte gör det då kan vi ju alltid skriva av oss på någon blogg.

    Rillarn

    29 juli 2008 at 0:25

  12. Rillarn,
    eller så äter vi det vi åt innan vi av en slump började käka soltorkat kött: det som djuren äter!

    saku

    29 juli 2008 at 12:07

  13. Alltså bönor, ärtor, sallad, grödor etc etc. Det finns massor vi kan äta för att gå emot den bibliska köttätarseden.

    saku

    29 juli 2008 at 12:09

  14. Jag håller med Niclas om att lidande bör minimeras, men vänder mig mot den propagandistiska bilden, som verkar upprörande på lekmän som mig själv, men egentligen inte säger något om hur mycket djuret lidit.

    Jag tror tyvärr att den här typen av diskussioner ofta används som svepskäl för att angripa (andra) religioner.

    Karl

    30 juli 2008 at 11:30

  15. Det finns en ‘skojig’ tysk film som tar upp såväl sex, som slakt och eutanasi i samma sekund: Emmas lycka (Emmas Glück)

    Författaren till boken vilken filmen bygger på ville skriva om en vuxen Pippi Långstrump, som alltså i denna version både sexar och dödar……Det ni….!

    Skäktning av grisar får en helt ny innebörd i alla fall.

    larvad

    30 juli 2008 at 11:34

  16. Karl: Bilden är förstås vald för att skapa en emotionell reaktion, men jag tycker att det kan vara befogat i kombination med texten. Syftet är att stimulera till eftertanke om hur vi behandlar djur. Reaktion –> läsning, var tanken i alla fall.

    Och ja, visst kan t.ex. nazister argumentera mot skäktning pga. sin antisemitism, men det gör åtminstone inte jag. Och det faktum att vissa argumenterar så förminskar inte det argument baserat på lidande som jag framför.

    nonicoclolasos

    30 juli 2008 at 11:37

  17. Niclas, jag märker att man kan läsa min kommentar som ett angrepp på dig, och så var den naturligtvis inte menad. Tvärtom är det ju din grej att angripa religioner ur alla möjliga synvinklar, vilket är en av anledningarna till att jag läser din blogg.

    Men byt ut ”religion” mot ”kultur”. Jag tror att dessa diskussioners syre i många fall är att människor finner njutning i att hitta ett legitimt skäl att vara misstänksamma mot en annan kultur. Vänta bara tills man hittar någon småsak i gaykulturen som är ”objektivt dålig” och du kommer se med vilken glädje folk ger sig in i debatten.

    Karl

    3 augusti 2008 at 10:42

  18. Karl: Jag förstod det inte som att du angrep mig, men jag tyckte att ditt inlägg var ett bra skäl att klargöra vissa saker.

    Jo, att använda emotionella ”trick” för att skapa stämningar i en viss fråga är jag säkerligen inte ensam om. Använder sig inte moralkonservativa grupperingar just av samma metod mot homo-gays: de väljer kanske att visa en bild av en halvnaken läderbög från en Pride-parad som illustration i ett försök att skapa motvilja mot lagreformer som t.ex. rör homosexuella och barn?

    nonicoclolasos

    3 augusti 2008 at 11:52

  19. Martina

    18 maj 2011 at 9:22


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: