Nonicoclolasos

Att välja bort barn

Den nederländska operasångaren Eva-Maria Westbroek gör succé på Covent Garden, närmast med huvudrollen i Puccinis La fanciulla del West.

Som andra karriärkvinnor har hon funderat på detta med barn. Jag beundrar hennes hållning

And have children, too? “No thanks! I’d have to give this up and I love it too much. … But that’s fine.”

Min beundran har att göra med förmågan att ifrågasätta och sätta sig över såväl genetiska impluser som socialt tryck. Hon lever istället, som Tosca, för konsten. Dessutom kan det vara så att hennes beslut att skaffa barn inte bara är gynnsamt för henne själv utan också för de potentiella barn som inte börjar existera.

About these ads

Written by Niclas Berggren

15 september 2008 den 15:54

Publicerat i autonomi, barn, konst, opera

15 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Får mig att tänka på George Michael som på frågan om han inte saknade barn.

    Svaret var elegant: Barn ? Mina barn är mina sånger.

    Det var han som fick mig att börja tänka på begreppet : Kulturella avkommor !

    Något väldigt viktigt att tänka på tycker jag. Det är väldigt mycket klokskap i detta.

    Kulturella avkommor för hela mänskligheten !

    Anders B Westin

    15 september 2008 at 16:19

  2. Skapande som skapande…. men visst är det trist att det finns ett så starkt tryck på fortplantning, och amalgamet mellan fortplantning, äktenskap sex och trohet. Vi kunde ju lika gärna leva i en klan där vi låg med varandra efter tycke och smak, ibland i en så’n kombination att barn uppstod och då uppfostrades barnen efter tycke och smak (finns ju alltid de sterila barn-älskande människorna och de övervirilt fertila som inte önskar barn).

    larvad

    15 september 2008 at 16:35

  3. Larvad
    Det starka trycket. De själviska generna vill ha garanti. Det får inte finnas någon risk. Den mänskliga kroppen är tydligen en väldigt bra arena. 6.6 miljarder individer eller om vi räknar på snittvikten 60 kg = 396 miljarder kg Homo Sapiens.

    Anders B Westin

    15 september 2008 at 16:46

  4. Den nya färgen på bloggens titel passar perfekt till Eva-Marias hårfärg och smink.
    Men hur blir det om du skriver en ny inlaga. :)

    Den guldfärgade tonen bryter nog bra mot det i övrigt svarta. Det blir en aning elegantare och kanske vänligare.

    Anders B Westin

    15 september 2008 at 20:42

  5. Det är så lätt att man skuldbeläggs som kvinna om man inte skaffar barn. Som om man har något ansvar mot mänskligheten att föröka sig. Jag beundrar också kvinnor som står emot trycket och kan irritera mig på alla mammor som förväntar sig att man ska hylla dem för deras mödraskap.

    Helena

    16 september 2008 at 9:48

  6. Helena: Precis. Skulden läggs oftare på kvinnan än på oss män, samtidigt som vi lättare kan komma undan med ett barn på bygden. Där är bla Eva-Maria och andra bra föredömen.

    Anders: Jag undrar om inte det spociala trycket ändå är starkare än genernas – ty generna kan inte böja franska verb eller koka löskokta ägg och alltså inte förmedla sin vilja till mig. Fylogenesen har därför satt allt i våra psykosociala gener – kulturen, och kulturen kan argumentera med mig att en rejäl karl minsann skall sätta ett barn till världen, och en rejäl kvinna skall både koka ägg och amma – samtidigt som hon citerer Racines Phèdre.

    larvad

    16 september 2008 at 11:21

  7. Jag har svårt att säga hur det är för kvinnor men själv känner jag absolut inget biologiskt tryck att skaffa barn, jag känner dock ett sjukt stark tryck att ha sex och jag tror det duger rätt bra som evolutionär metod.

    Jag kan dock märka ett socialt tryck att skaffa barn och detta tryck tycks vara speciellt riktat mot kvinnor. Detta är inte så konstigt om man betänker historien. I Sovjet så fick en mor medalj om hon födde tio barn, det var för mindre än tjugo år sedan.

    Det kan bli intressant att se hur det sociala trycket utvecklas i framtiden, å ena sidan tror jag att vi generellt sett går i en liberal riktning där folk får välja sina egna liv i större utsträckning men å andra sidan kan ett lågt barnafödande leda till problem. Det blir intressant att se hur detta kommer hanteras.

    Som jag ser det är det stora problemet socialismen som gör att man i praktiken delvis skänker sina barn till staten för att de ska idka välfärd till barnlösa gubbar och tanter. Det är moraliskt illa.

    Daniel

    16 september 2008 at 12:19

  8. Larvad
    Jag kanske missförstår dig. Men du kan väl inte tro att fortplantningsförmågan är en social konstruktion.
    Då måste du läsa Steven Pinkers : Ett Oskrivet Blad och andra myter om människans natur.

    Våra sociala arenor är tvärtemot organiserade system (sociotoper) som bildar en förlängning av den komplexa biotopen. Det grundläggande är att producera genernas fortlevnad.
    Vi är bara ett fodral och det liv vi lever en ”selektionsteater” som vårt perceptionssystem tolkar som det meningsfulla / icke meningsfulla livet.

    Varje morgon upplever jag det icke meningsfulla. Men efter toalettbesök, en kopp kaffe, valnötter, stekt ägg/skinka/chili och A-fil. Så händer något med hjärnans kemi. Och helt plötsligt lättar dimman. Det är en ny dag: Trallalla

    Ren och skär biologi och synapsernas lek med min perception.

    Anders B Westin

    16 september 2008 at 13:06

  9. Det värsta trycket upplever jag kommer från föräldrar och svärföräldrar. Deras liv går mot sina slut och de vill få något att glädja sig åt på ålderns höst i form av barnbarn. ”Hur går det med barn då” har jag fått höra mer än en gång. Så skuldbeläggs man för att man inte skaffar barn för att roa dem.

    Helena

    16 september 2008 at 13:55

  10. Anders, är du säker på att det finns någon biologisk drift att skaffa barn mer än sexdriften? Sexdriften är ju hundratals miljoner år gammal men vår förmåga att förstå att vi får barn när vi har sex kan inte vara mer än max ett par miljoner år gammal. Utan preventivmedel så räcker sexdriften hur bra som helst, jag tror inte vi evolutionärt sett behöver någon ytterligare drift.

    Daniel

    16 september 2008 at 14:18

  11. Daniel
    Sexdrift är för mig detsamma som fortplantningsförmåga. Drift ingår för mig som en ”subrutin” i begreppet förmåga.
    Var det detta du menade.

    Anders B Westin

    16 september 2008 at 14:32

  12. Anders
    Man kan vilja ha sex utan att vilja ha barn. Man kan vilja ha barn utan att vilja ha sex. Man måste skilja på sex och vilja att ha barn.

    Helena

    16 september 2008 at 14:36

  13. Helena
    Ja jag vet. Det är väl en sk evolutionär biprodukt eftersom evolutionen inte kom på något smartare sätt att tillfredsställa de själviska generna. Både amygdala och neocortex skall samarbeta.
    Att sedan neocortex beslutar barnlöshet bryr sig amygdala inte om. Det vill ändå bli tillfredsställt.

    Anders B Westin

    16 september 2008 at 14:53

  14. Min poäng är att i våran tid med preventivmedel så kan man ju undra om det finns någon biologisk drift att skaffa barn? Vi vill ha sex så klart men det kan vi ju ha utan att det blir barn.

    Det var detta larvad också tänkte på tror jag. Genernas tryck på att vi ska skaffa barn är kanske inte så stort eller till och med ickeexisterande, generna vill bara att vi ska ha sex. Eller?

    Daniel

    16 september 2008 at 15:05

  15. Daniel
    Vår lust att skaffa barn styrs av många faktorer. Det är ju lite som detta med hög och lågkonjunktur.
    Man kan ju fundera över detta med yttre stimuli / fara. Vår nuvarande urbana kultur är kanske en ”fara” i evolutionär bemärkelse.

    Bevisligen hade andra världskriget en enorm påvekan på fortplantningslusten. Därav alla dessa 40-talister.

    Att sociotopen påverkar fortplantningslusten är ju definitivt en sanning. Men för detta finns det väl specialister inom sociologkåren.
    Eller någon som har lust att leta sammanhangen på nätet.

    Anders B Westin

    16 september 2008 at 15:12


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: