Nonicoclolasos

Hur förbättras livet för världens fattiga?

DN Kultur förnekar sig inte och upplåter idag (ej på nätet) plats åt Bror Perjus, ”journalist och författare”:

Långsiktigt kan de ekonomiska kriserna endast motverkas med en global demokrati som genom effektiv beskattning kan överföra resurser från de superrikas hejdlösa lyxliv till hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

Professor Lucas

Professor Lucas

Konstigt att inte ekonomipristagaren Robert Lucas har förstått det som experten på långsiktiga ekonomiska skeenden Bror Perjus har förstått. Lucas har en lätt annorlunda förståelse av verkligheten:

Of the tendencies that are harmful to sound economics, the most seductive, and in my opinion the most poisonous, is to focus on questions of distribution. … But of the vast increase in the well-being of hundreds of millions of people that has occurred in the 200-year course of the industrial revolution to date, virtually none of it can be attributed to the direct redistribution of resources from rich to poor. The potential for improving the lives of poor people by finding different ways of distributing current production is nothing compared to the apparently limitless potential of increasing production.

Om man ska anstränga sig för att hitta något positivt i det Perjus skriver tycker jag att det är, att han inte tycks drabbad av den annars så vanliga välfärdsnationalismen.

Annonser

Written by Niclas Berggren

31 oktober 2008 den 9:16

18 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Är inte det en sanning med modification?

    Vad gäller u-länder så finns det en ganska stark koppling mellan en jämn fördelning och efterföljande hög tillväxt. Vad däremot gäller utvecklade länder så finns det en koppling mellan ojämlikhet och tillväxt.

    Clark (1995) & Barr0 (2000)

    CJ

    31 oktober 2008 at 10:00

  2. Var det inte Bror Perjus som var med i Attac? Och som krävde att Sverige skulle gå med i EMU? Som om det skulle minska kriserna. Tror knappast danskarna gillar att vara bundna till euron nu när de tvingas höja räntan.

    Petter

    31 oktober 2008 at 10:01

  3. CJ: Vi får vara noga med vad vi talar om:
    i) Talar vi om ojämlikhet eller omfördelning? Det är två olika saker. (Perjus och Lucas talar om omfördelning, du talar om ojämlikhet.)
    ii) Om vi talar om ojämlikhet, talar vi om ojämlikhet mellan eller inom länder? (Perjus och Lucas fokus ligger på fördelningen mellan länder, du talar om fördelningen inom länder.)
    iii) Vilken tidsperiod talar vi om? (Åtminstone Lucas tar ett flerhundraårigt perspektiv, du talar om de senare decennierna.)

    Med detta klarlagt finns det, som jag ser det, ingen motsättning mellan Lucas budskap ovan och t.ex. denna studie av Barro.

    Se förresten Sala-i-Martins forskning om utvecklingen av fattigdomen i världen de senaste decennierna.

    nonicoclolasos

    31 oktober 2008 at 10:15

  4. Men visst är det väl så att är man rik så tycker man om att se folk lida av fattigdom? Och eftersom rika människor ALDRIG gör något bra för fattiga, så är ju tvång det enda sättet som finns.

    Är man dessutom arbetsgivare/företagare så vill man plötsligt genetiskt/instinktivt även ta bort alla anställningstryggheter som finns. Företagare är ju per definition egoister utan hjärta…Är det inte så?

    Det värsta är att det finns för många (synliga) rötägg bland de rika, just såna som skor sig på andra, för att de goda (oftast osynliga) rika inte ska råka ut för onödig ”bashing”.

    Du i din position, borde ju kunna hjälpa till att stämma i bäcken bland de omoraliska, så att vi slipper förenklingar i politiken. (QED)

    Att DN publicerar märkligheter förvånar väl knappast någon samtida intellektuell…….

    larvad

    31 oktober 2008 at 10:34

  5. Niclas
    När du skriver denna typ av inlägg skulle åtminstone jag uppskatta om du med en nationalekonoms kunskap skulle kunna vara mer pedagogisk och förklarande istället för så där insinuerade.
    Du har ju möjligheten att beskriva vad som händer så vi andra förstår vad du anser dig veta och exakt menar. Det känns lite dimmigt och onödigt politiskt just nu.

    Själv är jag stark förespråkare av fördelning så länge fördelning användes till sk ”självhjälp” , dvs kunskap samt sk krishantering.

    Fördelningen i vårt eget land skulle, om den vore bättre skött var mer inriktad på ”självhjälp” och kunskap. Då skulle vi få ett bättre samhälle. Det samma måste gälla hela jordklotet.

    Anders B Westin

    31 oktober 2008 at 10:37

  6. Anders: Jag har ofta inte tid och lust att skriva längre essäer om de ämnen jag tar upp. Detta är trots allt en blogg, inte en professionell verksamhet. Däremot ger jag ofta länkar till andra som är mer pedagogiska och förklarande. Du kan t.ex. läsa Lucas essä ovan, så tror jag att du förstår lite bättre varför jag anser det befogat att vara insinuerande i det här fallet. Eller Sala-i-Martins artikel, som jag också länkar till.

    nonicoclolasos

    31 oktober 2008 at 10:43

  7. Niclas

    Lite kort ändå.

    Tror du överhuvudtaget inte på fördelning som användes till självhjälp och kunskap.

    Att sk ogenomtänkta allmosor inte fungerar kan man var helt obildad på ekonomi och ändå förstå.

    Det räcker med att ha barn för att inse detta.

    Anders B Westin

    31 oktober 2008 at 10:50

  8. Anders: Fördelning är väl något man knappast kan komma ifrån? Ämnet för dagen är omfördelning :-P

    Fredrik P

    31 oktober 2008 at 16:14

  9. Fredrik
    Finns det något centralt stigma i ordet om.
    Fördela är för mig ett vackrare ord. I detta finns en positiv riktning. Omfördelning upplever jag som något trögt och tvingande. Dessutom finns det en underliggande ton om att det skulle vara något ”fult” och ”negativt”.

    Eller tolkar du det på något annat sätt.

    Anders B Westin

    31 oktober 2008 at 16:34

  10. Anders: Nåja. Försökte mest retas lite. Men jag vill ändå (ganska bestämt) hävda att även om verben ”att fördela” och ”att omfördela” funkar ganska bra att användas synonymt så är substantiven ”fördelning” och ”omfördelning” olika saker. Vikten av att hålla isär begreppen tycker jag att Niclas själv visar i sitt svar till CJ här ovan.

    Fredrik P

    31 oktober 2008 at 17:25

  11. Fredrik
    Jag är nyfiken. Vad ser du för skillnad i dessa två ord i just detta sammanhang.
    Jag är inte ute efter att kritisera. Endast förstå din tolkning. Vad finns det för bakomliggande skillnad i andemeningen.

    För mig innehåller ordet omfördela en föreställning om att det finns något fel, irrationellt, omoraliskt eller ideologiskt underliggande.

    Fördela är för mig helt neutralt. Något nästan naturvetenskapligt.

    Anders B Westin

    31 oktober 2008 at 17:36

  12. Anders: Nu börjar det bli lite löjligt. Men men… skam den som ger sig. För mig beskriver ordet fördelning hur någonting är (inkomstfördelning, normalfördelning etc.) medan omfördelning i sin tur är något aktivt och beskriver hur man förändrar den ursprungliga fördelningen. Sen så blir det förstås lätt politik av just den praktiken. Antingen för att man tycker att den ursprungliga fördelningen av någon annan anledning är felaktig och medelst omfördelning behöver korrigeras. Eller för att man tycker att den ursprungliga fördelningen är helt i sin ordning och att man tycker att det är omfördelningen som är fel.

    Sen skriver du ”Fördela är för mig helt neutralt.”, men som jag påpekade ovan tycker jag inte att det är särskilt stor skillnad på verben. Det är i substantiven som det blir finlir. Jag hoppas att jag är någorlunda tydlig :-)

    Fredrik P

    31 oktober 2008 at 17:49

  13. Fredrik

    Ibland bär ord underliggande känslor. jag har fått för mig att ordet omfördela i vissa sammanhang har börjat användas för att betona att det är något felaktigt. Ungefär som att man orättvist tar från någon och ger till någon annan. Dvs att den som gjort sig förkänt blir fråntagen sin egendom.

    Men det är bara i vissa sammanhang.

    Annars förstår jag nu vad du menade. Men samtidigt tänker jag på uttrycket : att fördela.
    Man tar från en gemensam ”pott” och sprider ut i ”rätt” fördelning.
    Så tänker jag när jag använder ordet fördela. Det har en riktning. Från centrum ut till sfären.

    Anders B Westin

    31 oktober 2008 at 17:58

  14. Hmm… Minimilöner får ju en sådan funktion, även om den är indirekt. Har han med det i beräkningen? Dessutom dras tankarna till svenska och i viss mån skandinaviska förhållanden, vi har ju faktiskt haft en ekonomisk utveckling helt jämförbar med övriga västvärlden samtidigt som vi haft en relativt hög grad av just omfördelning. Skär sig med det han framför IMO.

    Karl

    31 oktober 2008 at 22:22

  15. Karl: Den här diskussionen blir lätt förvirrad eftersom alla talar om olika saker, som jag försökte påpeka ovan. Talar vi t.ex. om omfördelning eller ojämlikhet? Inom eller mellan länder? På kort eller lång sikt?

    Du tar upp fallet Sverige. Uppfattningen att den stora absoluta välståndshöjningen för den genomsnittlige svensken jämfört med för ca 200 år sedan (för att knyta an till Lucas perspektiv) primärt har att göra med tillväxt, inte omfördelning, tror jag är okontroversiell – men den glöms ofta bort i kortsiktiga policydiskussioner.

    Med detta sagt kan man förstås diskutera vilka effekter omfördelning har och om den, beroende på värderingar, är önskvärd. Litteraturen om effekter är, såvitt jag tolkar den, inte entydig: det finns studier som pekar på negativa tillväxteffekter av omfördelning (pga. skatters snedvridningar), men det finns andra som ifrågasätter dessa resultat. Den vetenskapliga diskussionen fortgår. Det duger förstås inte att bara titta på tillväxtsiffror och omfördelning utan att kontrollera för andra faktorer. Även ett land som har hög tillväxt och hög omfördelning skulle, teoretiskt, kunna ha ännu högre tillväxt med lägre omfördelning. Vidare: Lucas syn torde i stora drag stämma väl överens med analysen i den boken Den kapitalistiska välfärdsstaten av min kollega Andreas Bergh, som varmt rekommenderas och som snart kommer i en andra upplaga på Norstedts Akademiska Förlag. Han argumenterar där för att Sverige var relativt jämlikt redan före välfärdsstatens omfattande omfördelningsverksamhet. (Notera återigen det viktiga i att skilja på ojämlikhet och omfördelning.) Det pekar på andra inslag i Sverige och i svensk politik som kan vara viktiga för tillväxtens utveckling. Multivariat analys krävs.

    Men bortom denna diskussion håller Lucas huvudpoäng (styrkt av Sala-i-Martins forskning om hur fattigdomen har minskat i världen under senare decennier). Det är primärt tillväxt, inte omfördelning, som höjer fattigas ekonomiska standard över längre tidsperioder.

    nonicoclolasos

    31 oktober 2008 at 22:52

  16. Niclas

    Jag läser ditt sista.
    Om omfördelningens resurser inriktas på utbildning, självhjälp och socialpsykologisk ”lyftning” menar jag att den måste vara en rationell parameter i tillväxtens process.

    Dvs tillväxt och omfördelning är kusiner i en välfärdsstat.

    Det är den destruktiva allmosan som inte lyfter mottagaren som kan kritiseras.

    Det svåra är : Vad är ”meningslös” allmosa och vad är kreativ ”självhjälp”.

    Det kan vi forska och debattera om utan att i första hand vara ideologiska.

    Anders B Westin

    31 oktober 2008 at 23:03

  17. Hur menar du med minimilöner?

    Petter

    31 oktober 2008 at 23:49

  18. Larvad, att man som rik skulle tycka om att se fattiga lida känns ganska trångsynt tycker jag. Jag vet många rika som gör väldigt mycket för att förbättra fördelningen mellan rika och fattiga.
    Jag tycker själv att hjälp till självhjälp är bästa sättet att hjälpa till. Gäller att få upp den som ligger på fötter, så att de själva kan gå vidare och sedan hjälpa andra.. Pay it forward liksom

    Deeppocket

    1 november 2008 at 18:51


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: