Nonicoclolasos

Gud och bakterier

Bakteriell flagellum

Bakteriell flagell

Det är en vådlig strategi för teister att påstå att en gud måste finnas eftersom det finns komplexa fenomen som vetenskapen inte kan förklara. Hittar man en klocka på stranden, påstod William Paley för drygt 200 år sedan, måste det finnas en klocktillverkare. Samma sak med naturen, menade han. Men därefter kom Darwin:

The old argument of design in nature, as given by Paley, which formerly seemed to me so conclusive, fails, now that the law of natural selection has been discovered.*

Vetenskapen utvecklas, och det vi inte vet idag kan vi i många fall veta imorgon. En som borde ha känt till detta är Michael Behe, en katolsk biokemist som 1996 publicerade boken Darwin’s Black Box, i vilken han bl.a. hävdade att bakteriella flageller inte kan ha utvecklats evolutionärt och att det därför måste finnas en gudomlig Skapare. Nu rapporterar New Scientist om ny forskning:

Thanks to all the recent work, the big picture of flagellum evolution is much clearer than it was just a few years ago, and getting better all the time. ”This work is just getting started,” says Matzke. Ultimately, though, it is unrealistic to hope to unravel every twist and turn of the bacterial flagellum’s 3-billion-year-plus evolutionary journey. ”That is impossible,” says Doolittle. But he argues that the scientific imperative is not to reconstruct the entire process but simply to prove that the evolution of the flagellum is plausible using well-established natural processes.

På ett mer övergripande plan är det så, att även om vetenskapen inte har eller kommer att ha en aning om hur ett fenomen har uppstått (vilket vi i och för sig inte med någon säkerhet kan veta att den inte kommer att ha), är det i vilket fall inget argument för att en gud existerar. Det är bara ett konstaterande, att vi inte känner till vissa saker. Som John Stuart Mill skrev i sin självbiografi (enligt Bertrand Russell i ”Why I Am Not a Christian”):

My father taught me that the question ”Who made me?” cannot be answered, since it immediately suggests the further question ”Who made god?”

Dvs. att postulera en gud utgör ingen förklaring. Tvärtom, eftersom en gud vore ett mycket komplext och svårförklarat fenomen i sig och ger upphov till fler frågor än det besvarar. Att påstå att en gud måste finnas eftersom vi inte vet hur något har uppkommit är i själva verket att lägga sig platt och att säga att vi vet att vi inte kan veta mer. Men hur kan vi veta att vi inte kan veta mer? William Paley trodde att han visste — och hade fel. Michael Behe likaså.

__________________

*S. 87 i Darwin, Charles (1958). The Autobiography of Charles Darwin 1809-1882. London: Collins.

Fördjupning:

Tidigare inlägg: ”Intelligent design i skolor?”

Written by Niclas Berggren

1 januari 2009 den 6:51

9 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Men…… jag trodde att du inte gillade bakterier?

    ;-D

    Lennart Regebro

    1 januari 2009 at 9:45

  2. Lennart: När de kan användas för att avfärda dåliga argument finner jag dem ytterst förtjänstfulla! :-)

    nonicoclolasos

    1 januari 2009 at 9:49

  3. *skratta* Det sista jag trodde jag skulle hitta här var ju en tjusig bild på en flagell. Det bor tydligen en mikrobiolog även i dig Niclas ;)

    Kakfröken

    1 januari 2009 at 12:12

  4. Kakfröken: Ja, jag tyckte att det utgjorde en bra start på det nya året att återge en bild på och ett argument om en sådan. :-)

    Tack för att du upplyste mig om det svenska namnet! Vetenskaplig litteratur läses ju nästan uteslutande på engelska i många ämnen (inklusive nationalekonomi), och det är inte helt klart vad begreppen heter på svenska. En flagell låter onekligen bättre än en flagellum.

    nonicoclolasos

    1 januari 2009 at 12:31

  5. God fortsättning!

    Paleys idéer var typiska för sin tid, Pierre Teilhard de Chardin är mer betydelsefull. Men även ateistiska vetenskapare söker efter ”teorin om allting”, en teori som kan förklara allt utan att själv behöva kräva förklaring.

    Teism och evolution står inte i motsats till varandra.
    http://signum.se/signum/template.php?page=read&id=664

    Anders H

    1 januari 2009 at 14:07

  6. och då kommer jag att tänka på flagellanterna i Monty Pythons Holy Grail:

    Pie Iesu Domine, Dona Eis Requiem *bonk*

    :-)

    guggebonds

    1 januari 2009 at 14:13

  7. Då icke existens ju också en existens,är existensen inte begränsad, utan är evig och oändlig. Därmed är vilken komplex konstruktion som helst inte bara möjlig utan också rent av självklar.
    Således behövs inte någon gud som förklaring för någon existens.

    Thomas W

    1 januari 2009 at 17:06

  8. Det roliga är att forskningsfokuset på den verkar komma just av att den använts som exempel på ”irreduceable complexity” av kreationisterna.

    Ett lite häftigt motargument är dom nylonätande bakterier man hittat. Det finns också exempel på stammar som äter TNT.

    Karl

    1 januari 2009 at 22:01

  9. Einstein trodde på en intelligens bakom universum: ”En djupt emotionell övertygelse om att det finns en högre, intelligent makt, som visar sig i det (för oss) ofattbara universum — detta är min Gudsbild.” ”That deeply emotional conviction of a presence of a superior reasoning power, which is revealed in the incomprehensible universe, forms my idea of God.” (1930)
    Och detta: ”Alla som på allvar sysslar med naturvetenskap blir övertygade om att en ande framträder (för oss) i naturlagarna — en ande som står långt högre än människan, och inför vilken vi med våra begränsade krafter måste känna oss ödmjuka. På så sätt leder det naturvetenskapliga arbetet fram till en religiös känsla av särskilt slag.” ”Every one who is seriously involved in the pursuit of science becomes convinced that a spirit is manifest in the laws of nature–a spirit vastly superior to that of man, and one in the face of which we with our modest powers must feel humble. In this way the pursuit of science leads to a religious feeling of a special sort.” (1936)
    Detta ur boken ”Einstein, his life and universe” av Walter Isaacson. ”Walter Isaacson (born May 20, 1952, in New Orleans, Louisiana) is the President and CEO of the Aspen Institute. He has been the Chairman and CEO of CNN and the Managing Editor of TIME.” Han lär vara fullt kapabel att få sina citat rätt.

    Staffan D.

    11 januari 2009 at 18:05


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: