Nonicoclolasos

Väljer man sin vilja?

einsteinAlbert Einstein tycks, som jag, inspirerad av Arthur Schopenhauers syn på den fria viljan. Så här skriver Einstein i Ideas and Opinions:

I do not at all believe in human freedom in the philosophical sense. Everybody acts not only under external compulsion but also in accordance with inner necessity. Schopenhauer’s saying ”A man can do what he wants, but not want what he wants,” has been a very real inspiration to me since my youth; it has been a continual consolation in the face of life’s hardships, my own and others’, and an unfailing well-spring of tolerance. 

Schopenhauer-citatet sätter fingret på det centrala. Visst kan vi höja fingret om vi vill, men valde vi att vilja det? Med andra ord: Är vi orsaken till vår egen vilja, causa sui? Om inte, har vi inte fri vilja.

About these ads

Written by Niclas Berggren

25 mars 2009 den 9:02

Publicerat i determinism, filosofi, frihet, genier

19 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Något som knyter an till detta är i vilken utsträckning man väljer sitt liv. Kan man välja sina tankar, känslor, handlingar, välbefinnande osv.? I stor utsträckning väljer jag sina tankar, handlingar och gör många andra val. Dessvärre väljer jag i mindre utsträckning mina känslor, vilket har stora konsekvenser för övriga beslut. Att välja bort sina känslor kräver en nästan omänsklig kraftansträngning.

    Gother

    25 mars 2009 at 9:52

  2. Gother: Om beslut bestäms av känslor och om man väljer bort sina känslor, beror inte det i så fall på att man har känslor på ett högre plan som dominerar över de lägre (och som ger en kraft/motivation att göra så) – och då blir frågan: Har man valt känslorna på det högre planet? Eller är de givna för det egna beslutsfattandet? (Osv. – infinit regress…)

    nonicoclolasos

    25 mars 2009 at 10:01

  3. Men att definiera fri vilja utifrån en själv som ”första orsak” är väl ändå helt galet? Vi kan tänka oss Bosse, som ställs inför valet mellan kaffe eller te. Bosse väljer te, och efter att han har sörplat i sig den sista slurken utropar han triumferande ”Ha ha! Härmed har jag begagnat mig av min fria vilja!”

    I samma sekund uppenbarar sig Schopenhauers ande från en grön, metafysisk rökpuff. Han tillåter sin mun att forma sig i ett nästan omärkbart, men högst påtagligt nedlåtande, leende. ”Näru, hörru, det där tror du bara”, säger han. ”Har du tänkt på att det faktiskt fanns en orsak till att du valde just te. Båda dina föräldrar var notoriska tedrickare som sörplade i sig en kopp varannan timme! Din pappa jobbade på hemortens stora tefabrik, vilken för övrigt bara låg ett par hundra meter från ert hus och väl inom räckhåll för den oftast fördelaktiga sydvästliga vinden som svepte in teångorna genom era fönster. Dessutom var ni grannar med familjen Twinings. Sorry, men det kunde inte gå på något annat sätt – klart att du valde te att dricka idag!”

    Schopenhauer försvinner med ett ondskefullt skratt tillbaka in i den gröna röken. Bosse står där och vet varken ut eller in.

    Problemet, så som jag ser det, med det resonemanget blir tydligare om vi försöker skapa en situation utan orsaker – om inga kausala samband låg bakom Bosses val borde väl hans vilja vara fri, eftersom man använde just existensen av dessa för att dissa den fria viljan. Vi skalar bort hans tedrickande familj, bort med tefabriken och familjen Twinings! Vad händer då när Bosse ska välja mellan kaffe och te? Han har inga grunder att fatta sina beslut på. Han är ett tomt ark som varken kan relatera till kaffe eller te, eller sätta någon av dessa drycker i något som helst sammanhang. I slutänden väljer han kaffe (eller te), ett beslut baserat på ingenting – i princip har han kastat tärning och låtit slumpen styra. Frågan är då varför ett liv baserat på tärningskast vore bättre kompatibla med begreppet ”fri vilja”? Är val som styrs av slumpen mer fria?

    Nej, den slutsatsen anser jag vara absurd, och därför bör man nog dissa kausalitet som bas då man försöker definiera ”fri vilja”.

    Thomas Lennartsson

    25 mars 2009 at 13:58

  4. Thomas: Se gärna ett utvecklat argument av Galen Strawson där kausalitet figurerar som en central komponent. Hur skulle du definiera ”fri vilja” utan att referera till kausalitet? (Jag håller förstås helt med om att slumpmässigt bestämda val inte kan betraktas som fria.)

    Även Russell inkorporerar kausalitet i diskussionen om fri vilja, för övrigt.

    nonicoclolasos

    25 mars 2009 at 16:12

  5. Tänker mig en kedja där man först väljer ngt pga tidigare erfarenhet, som leder till ny erfarenhet som leder till nya val. De första valen gör ens föräldrar? Blir livet då med tiden alltmer fyllt av ”egna val”? Samtidigt har vi svårt att förutsäga vilka konsekvenser våra val får, ren frihet finns knappast.

    Camilla

    25 mars 2009 at 19:27

  6. Personligen är jag övertygad om att vi har en verklig frihet att välja. Men vi tar den långt ifrån alltid i anspråk, utan följer med strömmen, vare sig det nu är den inre strömmen av vanor och vanemässiga känslor eller den yttre (du ska göra som Svensson gör, om du ska göra något alls).

    Men jag håller gärna med om att det är en gåta var den egentliga källan till det fria valet finns. Hur man ser på detta beror på hur man uppfattar människans väsen. Vanligt är att man tror att människans jag inte är något annat än en elektrokemisk process som blivit medveten om sig själv. Den bilden gör människans frihet till något att verkligen tvivla på.

    Men det är en i mina ögon ytterligt torftig uppfattning av vad människan egentligen är. De sedvanliga religiösa föreställningarna ger inte heller något för mig tillfredsställande svar. Jag tror att endast genom att forska inom sig själv kan man komma fram till något slags klargörande. De som inte försökt kommer inte att förstå, men de som gått den vägen själva kan förstå utan omständliga förklaringar.

    Ernie

    25 mars 2009 at 19:43

  7. Vi väljer inte våra föräldrar, syskon och övrig släkt. Redan där begränsas vår erfarenhet under uppväxtåren. Skolan formar också.

    Vi väljer förhoppningsvis våra vänner själv, även om jag såg undantag från det när jag kunde jobba som lärare.

    Med detta sagt tror jag att det där med helt fri vilja är en chimär. Vi gör våra val baserade på det vi upplevt, lärt in och tror på. Det viktiga som jag ser det är att våga stå upp för sina egna val. Ta ansvar för sitt eget liv.

    I grunden har sociologer och psykologer rätt när de talar om spegling. Vi speglar oss i de människor vi möter. Vi värderar oss själva utifrån de erfarenheter vi har och de reaktioner vi subjektivt upplever andra visar på våra egna reaktioner.

    norah4you

    25 mars 2009 at 21:02

  8. Kan man ens definiera fri vilja under sadana har restriktiva forutsattningar? Vad ar det i sa fall? Rent stokastiska utfall? Allt annat ar ju faktiskt en konsekvens av preferenser som vi inte har valt.

    pontus

    25 mars 2009 at 21:18

  9. Pontus, det ligger något i det Du säger. Tyvärr.
    Men samtidigt har vi ju en fri vilja i så måtto att vi kan välja att t.ex. följa den lag som gäller i landet vi bor eller välja att bryta mot den. OK finns omedvetna val som leder till det senare, Men ändå.

    Frågan är egentligen om det viktigaste är breda valmöjligheter, ex. medlem i Svenska Kyrkan eller ej där ”eller ej” inkluderar medlemskap i vilken annan kyrka eller trosförsamling som helst alternativt välja att inte vara religiös (För det är också ett val) ELLEr om det viktigaste är att göra medvetna val accepterande att var och en får stå för sina val?

    Preferenser eller ej…. så dyker frågan till slut upp – arvet i gener, arvet gener + miljö eller inlärning från början till slut?

    norah4you

    25 mars 2009 at 21:52

  10. Norah: Om vi väljer att följa den lag som gäller i landet, har vi valt att vilja göra det? Har vi bestämt vår egen vilja? Om inte kan vi inte sägas ha fri vilja.

    nonicoclolasos

    25 mars 2009 at 22:10

  11. Jag måste som vanligt påpeka att Niclas alltid undviker att precisera vad ”fri vilja” är i sina annars utmärkta bloggningar. Denna gång har han dessutom i blogginlägget innan detta själv påpekat vad som föranleder bristen på en sådan precisering :-)

    Vetenskapare

    25 mars 2009 at 23:04

  12. Visst är det ett problem att definiera begreppsmässigt vad fri vilja egentligen är. Dessutom meningslöst, om man tillhör någon av de skolor som anser att människan i alla avseenden är en produkt av arv och/eller miljö, d v s en robot som programmerats av mekanismer utanför henne själv.

    Att lösa definitionsproblemet kräver, tror jag, att man först tar ställning till vad människans medvetande är för något. Många föreställer sig att det på något sätt är ett slags dataprogram. Som f d programmerare finner jag detta fullständigt absurt.

    Hur som helst, en bok som filosofiskt behandlar detta ämne är ”Kärlek och vilja” av den amerikanska filosofen och psykologen Rollo May. Jag vill inte säga att han lyckas gå till botten med definitionerna, men det är i alla fall en bok med mycket substans i. Annars tenderar ju sådana här diskussioner att urarta i allmänt kannstöpande.

    Ernie

    25 mars 2009 at 23:23

  13. Problemet Niclas är att vi kanske inte kan välja VAD vi vill göra i alla lägen.
    Men vi kan välja vad vi INTE vill göra.
    Därigenom kan vi välja att avstå från att följa lagen. Dvs i teorin ett Anti A enklast uttryckt genom ett mängddiagram där vi ritar in en cirkel A och definierar Anti A som mängden utanför cirkeln A.

    Delvis genom denna cirkel ritar vi en annan ovanpå som vi kallar B. B motsvarar oss som individer. En del har större cirkel (ego) andra mindre. För en del ligger hela cirkeln B utanför A, För andra helt inom cirkeln A dock aldrig täckande hela A. Tredje alternativet är en cirkel B som delvis, mer eller mindre ligger, ligger inom A men någon del utanför i det jag här kallar anti-A i matematiska termer -A.

    Skickar över en skiss på detta.
    Vad jag vill åt är att vi alla har den fria viljan att välja att undvika alternativ 1 i skissen. Alternativ 2 är en teoretisk möjlighet, praktiskt betvivlar jag att det är möjligt.
    Alternativ 3 är som jag ser det där den största gruppen av människor hamnar. Mer eller mindre innanför cirkel A.

    Det är länge sedan, senast 1976, som jag på tavla satte upp och diskuterade frågan om fri vilja utifrån ett filosofiskt, matematiskt eller etiskt perspektiv. Därför är det möjligt att jag är lite oklar. Om så är fallet, skriv till mig så skall jag försöka leta reda på anteckningar i en av de lådor jag inte röjt mer än på ytan efter sista flytten för 11 år sedan.

    norah4you

    26 mars 2009 at 4:37

  14. Norah: Jag anser inte att vi fritt kan välja vad vi inte vill göra. Det avgörs antingen av arv och miljö i kombination, faktorer över vilka vi inte har något inflytande, eller av slumpmässiga faktorer, som vi heller inte kan styra över.

    nonicoclolasos

    26 mars 2009 at 6:46

  15. Niclas,
    vi kanske inte alltid kan välja vad vi vill göra,
    men vi kan alltid välja att inte göra ett aktivt val,
    det är i logistiken och praktiken att göra ett val.

    Oaktat arv och miljö i kombination, reserverat för att personen pga detta inte inser att den kan välja något annat, så har varje människa en möjlighet att välja mellan rätt och fel. Värderingarna är inte globala, så det som anses som rätt och lagenligt i ena landet behöver inte anses som lagligt i andra landet. Detta oaktat kan en person alltid välja att följa de lagar som finns i det land han/hon befinner sig.

    Allt annat är anarki.

    Detta sagt, så är det ett annat perspektiv som Du kommer in på. Viktigt sådant. Det handlar om den gamla triangeln: Tanke, Ord, Handling.

    Ofta illustrerad som Aten, Rom och Sparta.
    En annan vinkel har Vernersson Folke i Vernersson Blockämnet samhällskunskap – ett försök till ämnesdidaktisk approach,
    Linköping, 1983
    Serie: Pedagogiskt utvecklingsarbete (Linköping), 0280-6525 ; 1983:94 (Intressant läsning)

    Nåväl Tanke behöver inte leda till att tanken uttalas eller sätts på pränt som ord. Ord som tänkts behöver inte följas av handling i enlighet med orden. Det som skiljer åt är ett fritt val hos individen. OK undantaget krigs- och tortyrfångar. Men även de har ett val i första läget.

    norah4you

    26 mars 2009 at 7:05

  16. Niclas:

    ”Jag anser inte att vi fritt kan välja vad vi inte vill göra. Det avgörs antingen av arv och miljö i kombination, faktorer över vilka vi inte har något inflytande, eller av slumpmässiga faktorer, som vi heller inte kan styra över.”

    Din människosyn är väldigt oklar, Niclas. Är det verkligen din mening att du är en robot som hjälplöst agerar ut program skapade av arv och miljö, med tillägg av lite slump?

    Ernie

    26 mars 2009 at 18:54

  17. Niclas: ”Har man valt känslorna på det högre planet?Eller är de givna för det egna beslutsfattandet?”

    Nej, de förefaller vara givna. Men samtidigt vill jag tro att man kan bli medveten om sina givna begränsningar och handla aktivt och välja i linje med sitt eget välbefinnande. Återigen är det svåra att ta kontroll över de okontrollbara känslorna som exempelvis rädsla eller kärlek…

    Gother

    26 mars 2009 at 22:51


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: