Nonicoclolasos

Är vackra smartare?

Ja, så tycks det vara, enligt den evolutionära psykologen Satoshi Kanazawa. Han visar bl.a. detta diagram:

iq_skonhet

Han har också, i artikeln ”Why Beautiful People Are More Intelligent”, utvecklat en teori om varför det finns en positiv koppling mellan skönhet och intelligens. Den bygger på fyra antaganden:

(1) Men who are more intelligent are more likely to attain higher status than men who are less intelligent. (2) Higher-status men are more likely to mate with more beautiful women than lower-status men. (3) Intelligence is heritable. (4) Beauty is heritable.

Ett spännande men måhända kontroversiellt forskningsfält, detta. Forskningen verkar visa att åt den som har skall varda givet.

Se även det tidigare inlägget ”Vackra kvinnors intelligens”.

Written by Niclas Berggren

30 mars 2009 den 11:02

Publicerat i forskning, intelligens, skönhet

45 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. ”… children as young as kindergarteners share the perception that beautiful people are more competent.” Undrar hur så små barn kan förstå och motivera skillnad mellan snällhet och kompetens.

    ”…virtually all stereotypes are empirically true; if they were not true, they would not be stereotypes in the first place.” Men stereotyper kan också vara obekräftade fördomar.

    Dock bör man nog vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av studier som baseras på att skönhetsgradera bilder på ansikten. Rörelser, mimik, blick, handslag ligger också inom det estetiska fältet, för att inte tala om kläder. Attraktivitet är mer komplext. Det finns massor av ‘snygga’ men oattraktiva människor. Om denna aspekt tas i beaktande, uttrycks förmodligen förhållandet skönhet/intelligens annorlunda.

    De som är väldigt angelägna om sitt utseende kan ju vara direkt motbjudande, då detta kan vara ett uttryck för osäkerhet och behov att bekräftas av andra. Om den uppfattningen är jag nog inte ensam. Skönheten upphör således att vara vacker när den blir alltför angelägen. Detta kanske illlusteras bäst i en bellcurve?

    Anders H

    30 mars 2009 at 11:47

  2. Jag tycker inte att hög intelligens verkar vara någon större evolutionsfördel i ett samhälle som nått en viss utvecklingsgrad. Sedan ett bra tag tillbaka känns det som att det snarare är en nackdel rent evolutionärt. Intelligens tycker jag verkar korrelera väldigt bra med låg grad av fortplantning.

    Det är ett problem.

    Helge

    30 mars 2009 at 12:01

  3. Eller så är intelligenta vackrare. Är man smart vet man hur man fixar till sitt utseende så att andra tycker att man är snygg.

    Robert

    30 mars 2009 at 12:05

  4. Helge: Det där har du med största sannolikhet inget fog för att tro. Har själv undersökt saken lite slarvigt och fann då inget samband mellan intelligens och antal barn (möjligtvis var det svagt positivt).

    Jonas Vlachos

    30 mars 2009 at 12:19

  5. Dessvärre fångar inte IQ-test social färdighet och intuition, tänk om den avtar med logisk intelligens?

    Pierre

    30 mars 2009 at 12:24

  6. Helge kanske tolkade den andra punkten här som ett stöd för sin fortplantningstes? (I alla fall om han har influerats av Richard Lynn.)

    nonicoclolasos

    30 mars 2009 at 12:27

  7. Är man smart förstår man att utseeende har betydelse i flera situationer i livet och man gör därför det bästa av situation och försöker hålla sig fräsch. Smarta är dessutom medvetna om dressing code och att kläder och utseende har betydelse för hur de blir bemötta och anpassar sig därefter. Man är smart (inte nödvändigtvis intelligent) om man förstår dra nytta av sin fördelar på ett raffinerat sätt.

    Gother

    30 mars 2009 at 12:32

  8. Angående den andra punkten: Historiskt utgjorde kristna (katolska) munkar och präster en betydande del av intelligentian. De fick (får) inte skaffa barn. Medan t.ex. rabbis uppmanades till det (läste jag nyss i en not av Nozick).

    Anders H

    30 mars 2009 at 12:34

  9. Anders H: Visst stöd för din uppfattning återfinns i denna färska artikel i Scientific American Mind:

    ”In 2006 psychologists Eric R. Bressler of Westfield State College and Sigal Balshine of McMaster University in Ontario reported that women are more likely to consider a man in a photograph a desirable relationship partner if the picture is accompanied by a funny quote attributed to the man. In fact, the women preferred the funny men despite rating them, on average, less intelligent and less trustworthy.”

    Män, däremot, verkar inte låta sig bevekas av humor i så hög grad. Nå, även om attraktivitet i ett ansikte spelar stor roll för hur vi bedömer andra, är det inte det enda som spelar roll.

    nonicoclolasos

    30 mars 2009 at 12:37

  10. Jag skulle vilja veta om detta stämmer för de extremt snygga. Nu används en femgradig skala, men om man tar de 1% snyggaste, är de smartare än alla andra? Mitt intryck från modevärlden är att de allra snyggaste är rätt så blåsta. Men jag kan ha fel, det är bara ett personligt intryck.

    Johanna

    30 mars 2009 at 12:50

  11. Jonas:
    Det är mycket möjligt att antal barn inte korrelerar negativt med intelligenskvoten, men hur är det med tidsaspekten? Misstänker att hög IQ är överrepresenterat bland akademiker och att akademiker skaffar barn senare i livet. Detta leder i så fall till att andelen intelligenta i populationen minskar, även om de skaffar fler barn per person.

    Camilla

    30 mars 2009 at 12:55

  12. Jonas: Hur gick din undersökning till? Jag har inte gjort någon undersökning, men följande saker får mig att intuitivt tro att genetiskt hög intelligens korrelerar med lågt barnafödande relativt genomsnittet:

    * Iaktagelser av min omgivning. När jag ser på gamla klasskamrater etc så finns ett tydligt mönster. Personer som hade ganska svårt med inlärning och inte var särskilt analytiska tenderade att skaffa barn mycket tidigt. Och deras barnafödande har dessutom fortsatt. De exceptionellt högintelligenta (min subjektiva bedömning) är samtliga barnlösa med ett undantag.

    * Överbefolkningsproblematik i vissa regioner i Afrika och Asien. Mitt intryck är att det är grupper som är fattiga och analfabeter som driver på befolkningsökningen. Överbefolkning är naturligtvis ett relativt begrepp som är beroende av försörjningsmöjligheter.

    * Den institutionaliserade monogamin skapar förutsättningar för de flesta män att fortplanta sig (ska mycket till om du inte träffar någon kvinna om du vill) och det sociala och samhälleliga skyddsnätet garanterar att barnet överlever och får en viss trygghet i sin uppväxt. Detta skapar helt nya förutsättningar jämfört med ett mer primitivt samhälle där stor andel av barnen dör och där försörjningsförmågan och skyddsförmågan spelar helt andra mer avgörande roller.

    * Jag tror att intelligens hänger starkt samman med att man har andra livsprojekt än familj och vänner. Av ren tidsprioritering tror jag färre intelligenta skaffar barn och att de som skaffar barn skaffar färre barn.

    * Jag tycker mig se lägre genomsnittsintelligens i exempelvis Sverige jämfört med för några decennier sedan (nu är jag ju fortfarande rätt ung, men mitt intryck av olika källor är sådant). Detta är jag medveten om är en mycket svår sak att resonera kring. Vi har mycket bättre tillgång till information och har fler ”vanliga människor” som kommer till tals i media mm, vilket åt båda hållen försvårar jämförelser. Detta är väl kanske mer en svag intuition från min sida än ett konkret argument.

    * I ett antal länder har vi sett att etniska eller religiösa grupper som stått för högre utbildningsnivå, högre inkomst mm andelsmässigt har blivit allt färre och färre. Detta kan dock eventuellt förklaras på Niclas vis…

    Nu är jag medveten om att jag är väldigt politiskt inkorrekt. Dock ska påpekas att jag talar om generella samband. För varje enskild individ tror jag att möjligheterna att genom fria val (jag tror på sådana)förändra sig själv och sina förmågor är mycket stor. Trots att vi har olika grundförutsättningar.

    Helge

    30 mars 2009 at 13:04

  13. ”Överbefolkningsproblematik i vissa regioner i Afrika och Asien. Mitt intryck är att det är grupper som är fattiga och analfabeter som driver på befolkningsökningen.”

    Aha—det är för att afrikanerna inte är så smarta som de är fattiga! Inte för att de lever under förtryckarregimer. Då kan vi ju ge upp om hoppet om dem.

    Baphomet

    30 mars 2009 at 13:13

  14. Baphomet: Jag skrev att de delar av befolkningarna i vissa regioner i Afrika som har högst befolkningstillväxt är de grupper som har högst grad av analfabetism och fattigdom och låg utbildningsgrad. Dina slutsatser följer inte av det.

    Helge

    30 mars 2009 at 13:18

  15. Och fula är de också, för att återknyta till temat.

    Baphomet

    30 mars 2009 at 13:23

  16. Baphomet: Jag har tänkt mer på saken. Det är nog fel att föra sådana här resonemang på det sätt som jag gör. Jag tycker inte att man ska bidra till att dyrka skönhet, styrka och intelligens. Men på ett visst plan finns det risk för att inlägget kan understödja sådant. Det kan göra att människor mår dåligt och bidra till hämmande stereotyper. Samtidigt tangerar frågan kanske problem som är verkligt viktiga för samhällsutvecklingen. Jag tror att vi har ett verkligt svårt dilemma.

    Helge

    30 mars 2009 at 13:51

  17. Helge: Om fler hade Camille Paglias syn på skönhet vore problemen färre.

    nonicoclolasos

    30 mars 2009 at 13:53

  18. Jag korrelerade helt enkelt antal barn en man fått men resultat på mönstrings-IQ. Kontroller för ålder inkluderade. Men detta var en biprodukt av ngt helt annat i ett forskningsprojekt med andra syften så jag kan inte svära på att det är det korrekta sättet att undersöka frågan på.

    Vad gäller IQ över tuden så verkar åtminstone mätbar IQ bli högre och högre över tiden i de flesta länder. Detta kalla för Flynn-effekten.

    Jonas Vlachos

    30 mars 2009 at 14:05

  19. Niclas: Jag tror att våra värderingar och omdömen kan fungera som incitament. Om fler människor bedömde andra positivt när dessa andra agerade mer empatiskt, klokt och positivt, då tror jag att incitamenten skulle vara bättre.

    Om vackra människor bemöts mycket mer positivt överallt så överskattas deras åsikter och uppfattningar på mindre vackra människors bekostnad. Det försämrar våra omdömen och budskapen som möter oss får i genomsnitt sämre kvalitet.

    Jag tror att vi måste vara noga med vilka egenskaper vi hyllar, ser upp till och bedömar andra efter. Visst kan även jag fastna för utseenden, men jag ser det som något negativt. Särskilt att offentliggöra sådana preferenser. Vissa saker görs och tänks bäst i hemlighet.

    Helge

    30 mars 2009 at 14:09

  20. Jonas: Som du skriver verkar Flynn-effekten återfinnas på de flesta håll. Jag läste dock nyligen att IQ-nivån för brittiska tonåringar har minskat de senaste 30 åren, vilket Flynn tydligen tror har att göra med den brittiska ungdomskulturen.

    nonicoclolasos

    30 mars 2009 at 14:11

  21. Varför handlar det i så hög grad om IQ. Är vi besatta vid begreppet. Väldigt många av mina vänner, som bevisligen har ett högt IQ, har bevisligen få barn, har problem med den minsta praktiska uppgift och är i allmänhet usla på den sk EQ-skalan.
    Dessutom är skönhet ett synnerligen subjektivt begrepp. Det som menas i påståendet, är skönhet på påfåglingsarenan och den tar sig uttryck i för stunden rådande sköhetsbegrepp, som definitivt är sociala konstruktioner.

    Kristian Grönqvist

    30 mars 2009 at 14:13

  22. Jonas: Jag är medveten om Flynn-effekten. Jag tror att den kan förklaras med mer utbildning (vilket vi ju sett i de flesta länder) och högre informationstillgänglighet. Vi kan ju samtidigt ha en genetisk tendens åt ett annat håll.

    Helge

    30 mars 2009 at 14:16

  23. Baphomet: Faktum är dock att sannolikheten för att du är ”dum” om du är fattig är dock högre, du äter nämligen sannolikt sämre, både pga okunskap men också pga att du inte har de finansiella resurser som krävs för att inskaffa rätt föda.

    Det finns dessutom kanske fler ”biologiska” faktorer som styr intelligens?

    Henrik

    30 mars 2009 at 14:27

  24. ”sannolikheten för att du är “dum” om du är fattig är dock högre, du äter nämligen sannolikt sämre”

    Apropå mat och intelligens:

    http://www.medicalnewstoday.com/articles/59220.php

    Helge

    30 mars 2009 at 14:30

  25. Vadan denna fixering vid mätbart IQ.
    Det är väl normalfördelningen som är det intressanta när man ser till Homo Sapiens överlevnad.

    Egenskapen högt mätbart IQ har väl till slut inget större värde när man ser till helheten.
    Utan de med lägre mätbart IQ hade de med högt mätbart IQ inte en chans att överleva på denna jord.

    Miljoner med egenskaper som inte enkelt kan mätas är minst lika viktiga för vår arts totala fitness.
    Lagom är kanske bäst. Dvs en jämnt spridd kombination av förmågor.(Är det inte därför lagom är vanligast?)
    Listan på egenskaper kan göras så lång att den inte får plats på denna blogg.
    Mycket hade bevisligen aldrig blivit gjort om alla hade Einsteins hjärna kombinerat med något tjusigt ansikte som brukar visas på denna blogg.
    Vem tusan skulle tex ha rensat ogräs och jobbat i gruvan.
    Julia Roberts eller?

    Anders B Westin

    30 mars 2009 at 15:31

  26. ”Vem tusan skulle tex ha rensat ogräs och jobbat i gruvan.”

    Det hade nog funnits effektiv arbetskraftsbesparande teknik för sådant för mycket länge sedan om genomsnittsintelligensen hade varit mycket högre :).

    Helge

    30 mars 2009 at 15:48

  27. Men Helge
    Då hade det naturligtvis funnits något annat som de smartaste hade behövt hjälp med.
    Helge. Har du sett Wall-E.

    Gör annars det. Både gulligt och tankvärt på en och samma gång.

    Anders B Westin

    30 mars 2009 at 18:04

  28. Anders: Jag har svårt att förstå ditt resonemang. En generellt högre intelligens är allt annat något som bidrar med bra saker till samhället och påskyndar utveckling inom så gott som alla områden. Sedan finns det massvis av andra egenskaper som är minst lika viktiga, men värdet tycks för mig självklart.

    Inte sett, men hört om :)

    Helge

    30 mars 2009 at 18:18

  29. Helge

    När du sett den förstår vad jag menar.

    Det handlar i grunden om livets mening.

    Ser man filmen så slipper jag skriva en krånglig sammanfattning.

    Kortfattat handlar det ändå om att allt är relativt och att det till slut kanske är mysigare att rensa ogräs än att ligga i en soffa och titta på en bildskärm.

    Anders B Westin

    30 mars 2009 at 18:43

  30. Ett sötare barn lyssnar fler på. Ett stärkt självförtroende öppnar inre dörrar, till nya tankegångar. Jag tror att många intelligenta människor gör ett val att inte ta del i akademiskt bullshit. Och det valet är inte ointelligent i sig, fast det är något man som intellektuell har svårt att acceptera. ”Hur kan han välja att slänga bort sitt liv på ditt&datt när han kunde gått så långt?” Jag gissar dock att det är svårt att förena känslighet med intelligens. Är det inte sant att många chefer är psykopater?

    Camilla

    30 mars 2009 at 20:07

  31. Jonas har alltså funnit att folk som vill göra lumpen också skaffar fler (eller åtminstone inte färre) barn, och tolkar det som att intelligenta människor skaffar fler (eller åtminstone inte färre) barn.

    Och det är vi väl alla överens om, att de som ser fram emot att göra lumpen är ena riktiga Einsteins?

    Kenneth

    30 mars 2009 at 22:36

  32. Intelligens, IQ, är ett vanskligt mätetal. Istället är bättre att mäta förmåga, ability. Charles Murray har bytt från IQ till förmåga, ”intellectual ability”. Han påtalar just ”assortive mating”, att människor med hög förmåga skaffar barn med andra med hög förmåga. Sannolikt gäller det även skönhet.

    Jag kan för övrigt rekommendera läsning av en nyutkommen bok. Real Education. Han går till radikal angrepp på vad han kallar Educational Romanticism, tron att bara skolan ges tillräckliga resurser så kan alla fås att tillgodogöra sig en universitetsexamen.

    Hans fyra teser i boken Real Education, http://www.aei.org/books/filter.all,bookID.958/book_detail.asp, är

    (min översättning)

    ”1. Förmåga varierar. Barn skiljer sig åt i deras förmåga att lära sig akademiskt material. Fär att kunna göra vårt bästa för varje barn kräver det framför allt att vi accepterar denna enklaste av sanningar. USA: s utbildningssystem gör sitt bästa för att ignorera det faktum.

    2. Hälften av barnen är under genomsnittet. Många barn är oförmögna att lära sig mer än rudimentär läsning och matematik. I Real Education går han igenom vad vi vet om gränserna för vad skolan kan göra och resultaten av fyra decennier av politik som kräver skolor ska koplla enorma resurser till ouppnåeliga mål.

    3. Alltför många går på universitet. Nästan alla bör få utbildning efter gymnasiet, men antalet studenter som vill, behöver eller kan dra nytta av fyra år på universitets nivå är en bråkdel av antalet ungdomar som kämpar för att få en examen. Vi har satt upp en standard som kallas Bachelor of Arts, vår fil kand, avskalad sitt traditionella innehåll, och gjort den till en arificiell kvailifikation för antällning.Vi stigmatiserar alla som inte har en examen. För de flesta av USA: s ungdomar, är dagens universitet en bestraffande anakronism.

    4. USA: s framtid beror på hur vi utbilda de akademiskt begåvade. En elit som redan driver landet, vare sig vi vill det eller inte. Eftersom allt vi ser, hör och läser är producerad av denna elit, och eftersom alla företag och myndigheter drivs av att denna elit, det är dags att börja tänka på vilken slags utbildning som krävs av de ungdomar som kommer att styra landet. Uppgiften är inte att ge dem mer avancerad teknisk utbildning, men att ge dem en utbildning som gör dem klokare vuxna, inte att kela med dem, men att hålla deras fötter över elden.”

    Han skriver om konsekvensen av denna romantisering:

    “For now, it is enough to recognize that educational romanticism asks too much from students at the bottom of the intellectual pile, asks the wrong things from those in the middle, and asks too little from those at the top. It short-changes all of them.”

    Charles Murray skrev även den mycket kontroversiella boken The Bell Curve: Intelligence and Class Structure (1994). I denna anklagades han för rasism, en i mina ögon falsk anklagelse. Han hade tillsammans med medförfattaren skrivit i en fotnot att det fanns en liten men statiskt osäker korrelation mellan ras och intelligens. Det togs som intäkt att han var rasist. Nej, han är inte rasist men väl elitist, inte elitist i den mening att se ner på andra men väl att samhället bör lyssna och ledas av de som har kunskap.

    Ni kan läsa lite on Real Education och hur han tänker i en artikel i en ny engelsk tidskrift, för den klassiska sortens kulturkonservativa, the Standpoint Magazine, We Can’t All Make the Grade. http://www.standpointmag.co.uk/we-cant-all-make-the-grade-october+

    Vidare har han skrivit boken, Losing Ground: American Social Policy 1950–1980 (1984), den påvisade att många välfärds program som införts sedan Roosevelts New Deal hade gett föga resultat, förbättringar för de sämst ställda, det hade istället gjort de sämst ställda till beroende av staten. Den boken förändrade hela USAs syn på hur välfärdssytemen fungerar och ledde under Bill Clinton til en arbetslöshets ersätttningsreform men en borte gräns för ersättnigen, den fick 80 % av de långtidsarbetslösa i arbete.

    Huruvida Charles Murray har tolkat sina siffror, sin vetenskap korrekt vet jag inte men en sak vet jag och det är att hans kritiker inte har något på fötterna annat än ad Hominen attacker dvs att kalla honom rasist. ( I USA det mest effektiva du kan göra för att diskreditera någon.)

    Jag har själv länge haft som hypotes att det inte är skillnader i real kapital (tillgångar) som kommer att göra att vi kommer se klasskillnader i framtiden som vi aldrig tidigare skådat utan att det är skillnader i socialt kapital ( utbildning) som kommer att vara allena rådande.

    Vi ser ju det väldigt tydligt i utvecklingsländerna, en explosion av en medelklass, inte kapitalbaserad utan en välutbildad medelklass av Professionals. Vidare ser vi hur de låg utbildade i västländerna får det svårare och svårare att hänga med, de klarar inte att vidareutbilda sig. Klassklyftorna beror inte längre pa kapital utan på hjärnkraft, den kan man för övrigt inte beskatta, lika lite som skönhet.

    Illuminatus

    31 mars 2009 at 3:07

  33. Nja, problemet är nog inte att många saknar Camille Paglias syn på skönhet utan att väldigt många har den omvända synen på fulhet. Lägger man därtill möjligheten att människan saknar fri vilja så får man en mänsklighet som aktivt föraktar och diskriminerar individer för deras utseende, tillsynes utan hänsyn till andra kvaliteter (som ju aldrig märks eftersom ingen vill umgås med fula).

    För övrigt tror jag inte ett dugg på att man kan mäta intelligens i framgångsrik reproduktion. Snarare är det tvärtom. Smarta människor dricker gift eller steriliserar sig.

    Christopher Aqurette

    31 mars 2009 at 3:28

  34. Kenneth: Med den tolkningen kan man konstatera att de som vill göra lumpen i) har väldigt mycket högre lön än de som inte vill göra den, ii) har väldigt mycket högre betyg, iii) är betydligt längre, och iv) har lägre BMI.

    Jonas

    31 mars 2009 at 8:59

  35. Helge

    En generellt högre intelligens/bättre saker för samhället, var kom det ifrån?

    Kristian Grönqvist

    31 mars 2009 at 14:49

  36. @Jonas: Det låter väl rimligt om lumpen-preferensen korrelerar med en allmän benägenhet att vilja vara duktig.

    Men det är ju just där skon klämmer. Hög intelligens brukar tvärtom vara korrelerad med, eller kanske kausalt betinga, en benägenhet att inte vilja marschera i takt (bokstavligt och bildligt).

    Kenneth

    31 mars 2009 at 19:41

  37. Tesen bevisas väl förövrigt rätt bra med tt det är svårt att se någon egentligen skillnad mellan deltagarna i en Miss Universumtävling och en konferenens med Mensa eller kärnfysiker.

    Helge

    1 april 2009 at 9:20

  38. Det bör finnas en viss feedbackeffekt, människor med fler posititiva egenskaper har lättare att hitta partners som också har det, vilket bör orsaka en viss segregering. En intressant fråga är om det kan leda till artsplittring.

    Karl

    1 april 2009 at 10:24

  39. Kenneth: Just hur önskan att vara duktig gör folk längre får du gärna utveckla.

    Jonas Vlachos

    1 april 2009 at 11:34

  40. ”En generellt högre intelligens/bättre saker för samhället, var kom det ifrån?”

    Hög intelligens innebär bättre förmåga att lösa problem. Globalt, nationellt, lokalt, individuelt är det bra och viktigt. Det i sin tur innebär en rad fördelar för samhällets och människors utveckling inom så gott som alla områden. Detta innebär naturligtvis inte att intelligens är det enda viktiga eller att intelligens i sig är tillräckligt.

    Helge

    1 april 2009 at 12:31

  41. Jonas: Ach so! Jag missade att din lista visade kausalsamband! Du har alltså skattat en ekonometrisk modell där resultatet på mönstringstestet visade sig ha en kausal effekt på människors längd.

    Jag är mållös. In med den i AER, säger jag.

    Vilket är instrumentet?

    Kenneth

    1 april 2009 at 14:54

  42. […] skönhet är en annan kul fråga, och om det blir en reaktion, kan man än längre fram tänka sig en punkt vart emot begreppet skönhet […]

  43. LOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOL

    Zeras

    6 november 2009 at 16:25

  44. Jonas V

    Du tror inte att Flynn-effekten istället korrelerar bättre till att folk får träning i just sådan problemlösning, som förekommer i IQ-tester.

    Min egen intelligenskvot steg från genomsnittlig till över Einsteins bara jag läste H.J.Eysencks bok ”Är Ni intelligent” och övade mig på exemplen i boken.

    Kristian Grönqvist

    7 november 2009 at 11:29


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: