Nonicoclolasos

Arkiv för april 2009

Inget valborgsfirande för mig

descartes1

Descartes

Idag är det Valborgsmässoafton, vilket brukar innefatta en obehaglig naturromantik. I Albert Camus essä ”The Minotaur”, i The Myth of Sisyphus and Other Essays (s. 164), framkommer att det finns fler än jag som föredrar staden:

Silence is no longer possible except in noisy cities. From Amsterdam Descartes writes to the aged Guez de Balzac: ”I go out walking every day among the confusion of a great crowd, with as much freedom and tranquility as you could do on your garden paths.

Inget vurmande för björkar och lindar, sjö och berg, trastens sång och vattenfågelns lek här inte. Det är naturen som är stressande, inte stadslivet.

Written by Niclas Berggren

30 april 2009 at 16:49

Publicerat i civilisation, djur, litteratur, natur

Utländskt kapital ger pressfrihet

I regel fokuseras på ekonomiska effekter av frihet för kapital att röra sig mellan länder. Dessa är förstås viktiga, men det finns annat som också är viktigt, såsom frihet för media att skriva och sända vad de vill. En ny studie, ”The Impact of Foreign Direct Investment on Press Freedom”, publicerad i Kyklos, påvisar ett positivt samband:

In our paper we establish foreign direct investment (FDI) as a major determinant of media freedom. Global integration can strengthen the media sector financially, make it technologically enhanced and can also improve the economic environment as a whole. This, in turn, would work towards the enhancement of media freedom. The sample includes high, middle and low income economies. Using a panel of 115 countries over a period of 20 years, our results reveal that FDI is an absolute necessity for a free and efficient media. The results are robust to various alternate specifications and inclusion of additional control variables.

Detta resultat bör också beaktas när globaliseringen utvärderas. Annars riskerar kostnaden av protektionism att underskattas.

Media: DN

Written by Niclas Berggren

30 april 2009 at 10:47

Keynesianer överallt

keynes

John Maynard Keynes

DN skriver:

De nya Moderaterna är minst lika goda nykeynesianer som Socialdemokraterna.

Det får mig att tänka på Anders Borgs artikel ”Modern finanspolitik — en syntes mellan Keynes och Friedman”, publicerad 2003 i Ekonomisk Debatt:

Både den teoretiska utvecklingen och den praktiska erfarenheten talar för att det är dags att göra upp med den keynesofobi, som man alltför ofta möter bland svenska ekonomer, och öppna diskussionen på nytt utifrån nya premisser.

Se där! Borg betonar dock i artikeln vikten av stabilitet och ett ramverk inom vilket såväl finans- som penningpolitik förblir förutsägbar och inte äventyrar långsiktigt ansvarstagande för statsfinanserna. Han lyfter fram Keynes förtjänster men glömmer inte Friedmans. Jag tycker mig härvidlag märka en viss skillnad i insikt mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.

Se även de tidigare inläggen ”Är alla keynesianser nu?” , ”Intimiderande intelligens”, ”Hayek om Keynes” och ”En icke-keynesiansk professor”.
Jag är för övrigt också keynesian — i ett specifikt avseende.

Written by Niclas Berggren

30 april 2009 at 6:43

Sista ordet är sagt

ribbingMagdalena Ribbing i QX (s. 22):

Det är alldeles utmärkt att samkönade par nu kan ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella. … Hur fasen kan man tycka något annat?

La déesse a parlé.

Media: ABSvDDN1, DN2

Written by Niclas Berggren

29 april 2009 at 21:27

Publicerat i äktenskap, etikett, gudomlig

När livet är hemskt

I diskussionen om självvalt livsslut (eller dödshjälp) berörs i regel fall där personer upplever stor fysisk smärta och befinner sig i livets slutskede. Sådana fall är förstås viktiga att diskutera, men det finns andra som också förtjänar att lyftas fram. Vissa människor vill dö utan att lida av stor fysisk smärta och utan att befinna sig nära ”den naturliga” döden. De vill dö därför att livet av någon anledning har blivit plågsamt. I en läsvärd krönika beskriver läkaren Max Pemberton ett aktuellt fall:

Mrs Turnball is in her late forties. Fourteen years ago she suffered horrific injuries in a car crash. She had a bleed into her brain that left her paralysed and unable to care for herself, and is now reliant on carers for even the most basic tasks. Because of her difficulties swallowing, she experiences choking fits, and the brain damage has resulted in frequent seizures. Overnight she went from being a successful graphic designer with a busy social life, independent and free, to being cocooned inside a body that refused to move or function properly. She has been admitted to hospital after developing a chest infection, but has repeatedly expressed the wish to die, which is why I was asked to see her.

Detta handlar alltså om ett objektivt tillstånd som har gjort livet hemskt. Som dr Pemberton uttrycker det:

The fact that achieving adequate pain control is actually not always straightforward, especially without overdosing the patient, is a moot point here. It is the emotional pain, for which no analgesia exists, that is often the deciding factor in people wishing to die in such cases. Antidepressants won’t make you walk again.

Det är dags att tillåta läkare att assistera vid självvalda livsslut. Statens medicinsk-etiska råd har öppnat för diskussion; få politiker har tyvärr velat ta upp den kastade handsken. Vad tycker du?

Se även det tidigare inlägget ”Dödshjälp när så önskas”.

Written by Niclas Berggren

29 april 2009 at 15:39

Publicerat i död, debatt, etik

En kvinnas huvud

Pablo Picasso, Head of a Woman (1924), 60,6 x 51,0 cm:

picasso_head

Written by Niclas Berggren

29 april 2009 at 9:09

Publicerat i konst

Kan politikers kvalitet förbättas?

Ja, genom högre löner, enligt den nya studien ”Motivating Politcians: The Impacts of Monetary Incentives on Quality and Performance”:

In this paper, we examine whether higher wages attract better quality politicians and improve political performance using exogenous variation in the salaries of local legislators across Brazil’s municipal governments. The analysis exploits discontinuities in wages across municipalities induced by a constitutional amendment defining caps on the salary of local legislatures according to municipal population. Our main findings show that higher wages increases political competition and improves the quality of legislators, as measured by education, type of previous profession, and political experience in office. In addition to this positive selection, we find that wages also affect politicians’ performance, which is consistent with a behavioral response to a higher value of holding office.

Valsystemet är proportionellt, och utfallsvariablerna avser dels det antal motioner och godkända motioner som politikerna ger upphov till och dels i vilken mån högre löner är relaterade till omfattningen av allmännyttiga verksamheter, som utbildning, hälsovård och vattenförsörjning.

Nå, denna typ av forskningsresultat bör finnas med i diskussionen om politikers löner, vilken annars har en tendens att få populistiska övertoner. Det förefaller t.ex. klokt att ha Statsrådsarvodesnämnden, som står lite utanför den dagspolitiska debatten, som beslutande organ för statsrådens löner.

Se även det tidigare inlägget ”Beteendeekonomi för politiker”.

Written by Niclas Berggren

29 april 2009 at 6:32

Trött på chefen?

Sjung då med i Elvis Presleys låt ”Big Boss Man”. Det svänger!

Written by Niclas Berggren

28 april 2009 at 17:36

Publicerat i musik

Poetisk nationalekonom

Jag tillbringade veckoslutet på det fantastiska Ockenden Manor i England, där jag deltog i ett kollokvium på temat ”The Limits of Rationality”. Jag imponerades särskilt av en av deltagarna, Jean-Paul Carvalho, från Oxford University. Bara en sådan sak som att han är poet! Jag tyckte mycket om denna dikt:

In the midst
All the time
Everywhere
In you
In me
Ubiquity.

Men först och främst är Jean-Paul en lovande forskare. Ta tillfället i akt och titta närmare på hans forskning:

  • ”A Theory of the Islamic Revival”: ”[T]he origins of the Islamic revival are traced to a combination of two developments: (1) a growth reversal which led to a decline in social mobility, leaving aspirations unfulfilled among the educated middle class, (2) increasing income inequality and impoverishment of the lower-middle class. The sexual revolution in the West and rapid urbanization in Muslim societies intensified this process of religious revival.”
  • ”Coordination and Culture”: ”[C]ultural commitments can explain why social diversity persists despite large benefits to homogenization of attitudes and behavior. We also show that more restrictive (i.e. intolerant) cultures can survive evolutionary selection when agents choose their culture.”
  • ”Instincts and Institutions: The Rise of the Market”: ”[W]e attribute the emergence of cooperation in early trade to an evolved characteristic of human psychology which makes revenge sweet: people are willing to pay a price to punish those who betray their trust. Once cooperative expectations became fixed, institutions such as the law merchant and ethnic trading networks, as well as certain ‘bourgeois virtues,’ helped sustain and extend trade during the Medieval period. ”

Missa slutligen inte Jean-Pauls intervju med ekonomipristagaren Thomas Schelling.

Written by Niclas Berggren

28 april 2009 at 11:43

Ska vinpriset avslöjas på middagen?

Ja, det tycks vara en god idé, särskilt om vinet är dyrt och om gästerna är kvinnor. Detta enligt den nya studien ”When Does the Price Affect the Taste? Results from a Wine Experiment” av Johan Almenberg och Anna Dreber:

vinWe designed an experiment that examines how knowledge about the price of a good, and the time at which the information is received, affects how the good is experienced. The good in question was wine, and the price was either high or low. Our results suggest that hosts offering wine to guests can safely reveal the price: much is gained if the wine is expensive, and little is lost if it is cheap. Disclosing the high price before tasting the wine produces considerably higher ratings, although only from women. Disclosing the low price, by contrast, does not result in lower ratings. Our finding indicates that price not only serves to clear markets, it also serves as a marketing tool; it influences expectations that in turn shape a consumer’s experience. In addition, our results suggest that men and women respond differently to attribute information.

Dessa duktiga nationalekonomer disputerar för övrigt båda i juni på Handelshögskolan i Stockholm.

Se även det tidigare inlägget ”Ska man satsa på dyra viner?”

Written by Niclas Berggren

28 april 2009 at 7:19

Är njutning alltid att föredra?

Epikuros:

No pleasure is evil in itself; but the means by which certain pleasures are gained bring pains many times greater than the pleasures.

Written by Niclas Berggren

27 april 2009 at 17:27

Publicerat i filosofi, lycka, njutning

Det ensamma livet

I intervjuboken Testamente beskriver Witold Gombrowicz sin individualism (s. 40):

—Från och med nu vill jag inte vara polack längre! Jag ska bli en alldeles ensam människa!
—Ensam? Men ensamheten kommer att göra dig till byte för din egen misär!
—Ge mig då en kniv! Jag måste göra en ännu radikalare amputation. Jag måste amputera mig från mig själv!
Ungefär så skulle Nietzsche ha definierat mitt dilemma. Jag grep mig an med amputationen. Som kniv fungerade följande tankegång: acceptera, förstå att du inte är dig själv, ingen är nånsin sig själv, inte med någon, inte i någon situation; att vara människa innebär att vara konstlad.

Vilket djup! Vilken klarsyn! Vilken tilltalande förståelse av människans karaktär och predikament! På bara några rader fångas insikter om autonomins betydelse — om vikten av att bryta sig och stå fri från den kollektiva omgivningens ständiga försök att styra, ställa och tukta individen, dennes självbild och dennes tänkande — och om människans mångfasetterade jag — om att vårt jag inte nödvändigtvis är en enhetlig företeelse och, framförallt, att vårt — eller våra — jag är föränderliga.

Written by Niclas Berggren

27 april 2009 at 12:02

Att ge för att imponera på andra

Varför ger människor till till andra? Sannolikt av en rad olika skäl, men två nya studier ger oss mer kunskap:

  • I ”Self-Signalling Versus Social Signalling in Giving” rapporteras: ”This provides evidence of social-signaling, but not self-signaling and suggests that giving is largely tied to what it says to others, as opposed to the self.”
  • I ”Social Image and the 50-50 Norm” rapporteras: ”The hypothesis that people care about fairness does not by itself account for key experimental patterns. We consider an alternative explanation, which adds the hypothesis that people like to be perceived as fair. The properties of equilibria for the resulting signaling game correspond closely to laboratory observations.”

Studierna finner alltså att ”gott” beteende inte bara och kanske inte främst har sin grund i altruism eller en preferens för rättvisa utan i en strävan hos människor att uppfattas som ”goda” av andra.

Written by Niclas Berggren

27 april 2009 at 7:36

Vitt bländar

vitt

Written by Niclas Berggren

26 april 2009 at 17:08

Publicerat i skönhet

Frihet för genier

Varför är det viktigt med frihet för individen i ett samhälle? John Stuart Mill anför ett intressant skäl i On Liberty, nämligen att (legal och social) frihet möjliggör för originella, kreativa och insiktsfulla människor att finna sätt att förbättra tillvaron för sig själva och andra. Mill skriver i kapitel 3:

johnstuartmillPersons of genius, it is true, are, and are always likely to be, a small minority; but in order to have them, it is necessary to preserve the soil in which they grow. Genius can only breathe freely in an atmosphere of freedom. Persons of genius are, ex vi termini, more individual than any other people — less capable, consequently, of fitting themselves, without hurtful compression, into any of the small number of moulds which society provides in order to save its members the trouble of forming their own character.

Mill befarar att de flesta inte har förstått nyttan av frihet för genier:

But in its true sense, that of originality in thought and action, though no one says that it is not a thing to be admired, nearly all, at heart, think that they can do very well without it. … Originality is the one thing which unoriginal minds cannot feel the use of. 

Det finns alltså potentiellt stora kostnader förknippade med en allmän attityd av konformitet, kontroll och likriktning. Jantelagen har sitt pris. Mill hjälper oss att inse det.

Written by Niclas Berggren

26 april 2009 at 12:12

Apor hjälper funktionshindrade

Blindhundar hade jag hört talas om tidigare, men inte om apor som hjälper funktionshindrade. Det finns en organisation, Helping Hands, som tränar apor för detta ändamål:

Gripande.

Written by Niclas Berggren

26 april 2009 at 7:39

Publicerat i djur, sjukdom

Långa nationalekonomer

Det finns långa nationalekonomer. Det finns storslagna nationalekonomer. Och det finns, tro det eller ej, roliga nationalekonomer. George Stigler skrev nedanstående kommentar till denna bild av honom själv, Milton Friedman och John Kenneth Galbraith:

ekonomer

"All great economists are tall. There are two exceptions: John Kenneth Galbraith and Milton Friedman."

Written by Niclas Berggren

25 april 2009 at 17:11

Publicerat i humor, längd, nationalekonomi

Hur ska regleringarna förbättras?

Ed Glaeser på Harvard University har betonat att det viktiga är att förbättra regleringarna i det marknadsekonomiska systemet, inte att förmera antalet i en tro att det löser alla framtida problem. Tvärtom kan nya regleringar skapa nya problem. Frågan blir då hur regleringarna ska förbättras. Två färska ansatser kan nämnas. 

borio

Claudio Borio på Bank of International Settlements förespråkar ”makroförsiktighet” och föreslår följande:

In the cross-sectional dimension, the guiding principle for the calibration of prudential tools is to tailor them to the individual institutions’ contribution to system-wide risk. … In the time dimension, the guiding principle is to calibrate policy tools so as to encourage the build-up of buffers in good times so that they can be drawn down as strains materialise. 

rajan

Raghuram Rajan på University of Chicago talar sig varm för regleringar som är robusta över konjunkturcykeln och föreslår följande:

To have a better chance of creating stability through the cycle—of being cycle-proof—new regulations should be comprehensive, contingent and cost-effective. Those that apply comprehensively to all leveraged financial firms are likely to discourage the drift from heavily regulated to lightly regulated institutions during the boom. … Regulations should also be contingent so that they have most force when the private sector is most likely to do itself harm, but impose fewer restrictions at other times. This will make regulations more cost-effective and so less prone to arbitrage or dilution.

Det finns onekligen mycket för reglerare att fundera på. Frågan är om de kommer att lyckas förbättra systemet eller om de vidtar diverse symboliska, och möjligen skadliga, åtgärder för att verka handlingskraftiga. Reglerares incitament är inte alltid sådana att de försöker maximerar den sociala välfärden. I vilket fall torde förslag från kloka ekonomer som Borio och Rajan utgöra ett nödvändigt, om än inte tillräckligt, villkor för att förbättringar ska komma till stånd.

Written by Niclas Berggren

25 april 2009 at 12:12

Kroppshållningen säger mycket

Jag får ofta ett intryck av en person på basis av kroppshållningen. En ihopsjunken kropp indikerar nedstämdhet och kanske nedtryckthet; en rak kropp signalerar självförtroende och styrka. Nu visar en ny studie att det finns ett samband mellan känslotillstånd och kroppshållning:

hallningIn the present study, we examine whether the activation of the specific emotion concepts of pride and disappointment are embodied in the sense that they are accompanied by changes in posture. Participants generated words associated with pride and disappointment while posture height was measured. Results show that during the generation of disappointment words participants decreased their posture height more than when participants generated pride words. This finding suggests that the activation of conceptual knowledge about disappointment can lead to a spontaneous expression of the associated body posture. 

När man observerar någon med ihopsjunken kroppshållning kan man t.ex. säga: ”Ryck upp dig! Sträck på dig!”, vilket jag gissar är ganska vanligt, t.ex. vid barnuppfostran och i det militära. Det kan säkert fungera tillfälligt, men med denna ansats missar man det som kan vara en bakomliggande orsak: hur personen mår och känner sig och hur självbilden ser ut. Dessa ting låter sig nog inte påverkas så lätt med käcka tillrop.

Written by Niclas Berggren

25 april 2009 at 7:47

De säkra

Den danska poetissan Grethe Risbjerg Thomsen har skrivit följande tänkvärda ord:

De sikre

De ved, hvor de selv hører hjemme
og siger højt, hvad de tror.

De ser, hvad hver ting skal betyde,
for alt har de klare ord.

De har deres eget rige,
hvis love de helt forstår,
fordi de selv har bestemt dem
og sagt, de aldrig forgår.

Det svære blir let at fatte
i lyse og stille rum.
Omkring dem stormer en verden,
umådelig, ukendt, grum.

Written by Niclas Berggren

24 april 2009 at 16:42

Publicerat i ödmjukhet, ego, kunskap, poesi

Vad hände med Milton Friedman?

Jag är influerad av Milton Friedman qua metodolog. Det är en sida av honom som jag tror att få utanför vetenskapssamhället känner till, men 1953 publicerade han boken Essays in Positive Economics, som innehåller det inflytelserika kapitlet ”The Methodology of Positive Economics”. En av hans uppfattningar är att graden av realism i en teoris antaganden i sig är ointressant. På s. 15 skriver han:

milton_friedman

[T]he relevant question to ask about the ”assumptions” of a theory is not whether they are descriptively ”realistic,” for they never are, but whether they are sufficiently good approximations for the purpose in hand. And this question can be answered only by seeing whether the theory works, which means whether it yields sufficiently accurate predictions.

Detta är en poäng som en del av nationalekonomins kritiker inte har förstått så bra, enligt min uppfattning, men det är inte dem jag har i åtankte när jag skriver detta inlägg utan de många nationalekonomer som nu verkar överge Friedmans syn på detta område. Jag tänker främst på beteendeekonomin, som kritiserar annan nationalekonomi för att anta en typ av (rationella och egenintresserade) beslutsfattare som inte stämmer överens med hur verklighetens beslutsfattare har visat sig vara i diverse experiment. En sådan kritik kan, även med Friedmans syn, vara korrekt, men bara om de nya, ”mer realistiska” antagandena möjliggör bättre prediktioner av mänskligt beteende.

Det jag saknar är en metoddiskussion om detta. Varför är ”mer realistiska” antaganden att föredra? Är de att föredra, givet experimentella resultat?* Denna diskussion bör också föras runt litteraturen om labb- kontra fältexperiment. De senare anförs vara viktiga för att se om labbresultat håller ”i verkligheten”. Återigen ges här, verkar det som, ”realistiska” antaganden ett egenvärde, men det kanske är så att det finns en bakomliggande uppfattning, att sådana antaganden ger bättre prediktioner. Om det senare stämmer är allt gott och väl, med Friedmans syn, men endast då.

Det är i vilket fall enligt min mening dags att återuppliva Friedman som grund för en fördjupad vetenskapsteoretisk diskussion.

Se även Robert Östling om ”F53″.

______________________

*T.ex. anför en annan ekonomipristagare, Vernon Smith, följande:

Why is it that human subjects in the laboratory frequently violate the canons of rational choice when tested as isolated individuals but, in the social context of exchange, institutions serve up decisions that are consistent (as if by magic) with predictive models based on individual rationality?

Om det är så att beslutsfattare under normala omständigheter beter sig som om de vore rationella, är det då självklart att de ska antas vara irrationella?

Written by Niclas Berggren

24 april 2009 at 11:35

Har allting en orsak?

Det kosmologiska gudsargumentet har redan mött fatal kritik. Men varför inte slå in ytterligare en spik i kistan?

Written by Niclas Berggren

24 april 2009 at 7:01

Alla goda ting är tre

Barnett Newman, Jericho (1968–1969), 268,5 x 286,0 cm:

newman_jericho

Written by Niclas Berggren

23 april 2009 at 17:30

Publicerat i konst

Frihet att forma relationer

I dessa tider verkar alla vilja ingå äktenskap. Michel Foucault har ett annat perspektiv:

m_foucaultThe question of gay culture … I mean culture in the large sense, a culture that invents ways of relating, types of existence, types of values, types of exchanges between individuals which are really new and are neither the same as, nor superimposed on, existing cultural forms. If that’s possible, then gay culture will be not only a choice of homosexuals for homosexuals—it would create relations that are, at certain points, transferable to heterosexuals. We have to reverse things a bit. Rather than saying what we said at one time, ”Let’s try to re-introduce homosexuality into the general norm of social relations,” let’s say the reverse—”No! Let’s escape as much as possible from the type of relations that society proposes for us and try to create in the empty space where we are new relational possibilities.” By proposing a new relational right, we will see that nonhomo-
sexual people can enrich their lives by changing their own schema of relations.*

Livets väg är alltså i en viss mening inte nödvändigtvis utstakad. Man behöver inte leva som andra alltid har levt och som andra förväntar sig att man ska leva. Social frihet, utöver legal frihet, är en mycket viktig ingrediens för ett gott samhälle, som jag ser det. Givetvis innefattar det en möjlighet att leva traditionellt, t.ex. i äktenskap, men det är på intet sätt något krav. Jag tolkar det som att Foucault uppmanar oss alla att tänka kreativt och fritt när det gäller hur vi ska leva våra liv. (Är det egentligen detta som homofientliga moralister innerst inne finner skrämmande? Att ”vanliga” människor börjar se det som en rätt att definiera sina egna relationer utanför det postulerade kristna sättet att leva?)

Se de tidigare inläggen ”Vi är alla sodomiter”, ”Fem typer av kärlek” och ”Ingen kärlek för Gore”.
_________________
*Från ”The Social Triumph of the Sexual Will”, i Ethics: Subjectivity and Truth, s. 159—160. 

Written by Niclas Berggren

23 april 2009 at 11:59

Är rökare okunniga?

Ett anfört motiv för att försöka motverka rökning är att rökare är okunniga om de hälsorisker rökningen medför. En studie, ”Are Mature Smokers Misinformed?” (preliminär gratisversion här), publicerad i Journal of Health Economics, antyder att mogna rökare inte kännetecknas av sådan okunskap:

varning

Overall, consumers in the age group studied, 50–70, are not overly optimistic in their perceptions of health risk. If anything, smokers tend to be relatively pessimistic about these risks. The finding that smokers are either well informed or pessimistic regarding a broad range of health risks suggests that these beliefs are not pivotal in the decision to continue smoking. 

Om rökare känner till hälsoriskerna, och om de dessutom värderar sin hälsa lägre än icke-rökare, är det möjligen så att rökning för dem är att betrakta som en rationell företeelse?

Written by Niclas Berggren

23 april 2009 at 6:16

Anti-limerick

djurJag har tidigare återgivit en lesbisk limerick. Minst lika härlig är denna anti-limerick:

There was an old man of St. Bees,
Who was stung in the arm by a wasp;
When they asked, ”Does it hurt?”
He replied, ”No, it doesn’t,
But I thought all the while ‘t was a Hornet.

Tips: Den i poesi kunnige Carl Magnus Bjuggren.

Written by Niclas Berggren

22 april 2009 at 19:32

Publicerat i djur, humor, poesi

Oanständighet på offentlig plats

Hur kommer det sig att vissa handlingar som anses oproblematiska om de utförs i hemmets lugna vrå anses högst problematiska om de utförs i det offentliga rummet? Det gäller kanske särskilt sexuell verksamhet. Vi har t.ex. en lag mot förargelseväckande beteende (Brottsbalken 16 kap. 16§):

Den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, döms för förargelseväckande beteende till penningböter.

millVi kan ta samlag som exempel. Nästan ingen anser detta problematiskt om det sker i hemmet, men de flesta anser nog att offentlig utövning, t.ex. på ett torg, ska vara förbjuden. Varför anser de det? Bör de anse det? Kan John Stuart Mill ge oss vägledning? 

On Liberty lanserar han frihetsprincipen, dvs. individens frihet att göra som han eller hon vill, så länge detta inte skadar andra. Han förespråkar emellertid också att vissa handlingar, som är tillåtna i privata sammanhang, ska vara förbjudna i det offentliga rummet (V.7):

Again, there are many acts which, being directly injurious only to the agents themselves, ought not to be legally interdicted, but which, if done publicly, are a violation of good manners, and coming thus within the category of offences against others, may rightfully be prohibited. Of this kind are offences against decency; on which it is unnecessary to dwell, the rather as they are only connected indirectly with our subject, the objection to publicity being equally strong in the case of many actions not in themselves condemnable, nor supposed to be so.

Professor Jonathan Wolff förklarar i ”Mill, Indecency and the Liberty Principle” grunden för Mills hållning så här:

Mill’s indecency policy, then, can be justified in the following utilitarian terms. Offence or upset caused by private actions, however grave the offence, is never a sufficient reason for prohibiting those actions, for such prohibition runs the risk of ruling out something that will be of permanent benefit to mankind. But offence or upset caused by public actions is sometimes (but, of course, not always) a sufficient reason for prohibiting those actions. If the offence is grave enough, and actions of that type can still be performed in private even if banned in public, then prohibition may be acceptable. 

Jag finner Mills uppfattning, att även oanständiga beteenden ska vara tillåtna i det privata, tilltalande, men jag är inte lika övertygad om att dessa, ens om de är av grav karaktär, ska vara förbjudna om de utförs offentligt. Är det helt tillfredsställande att ta (vissa) människors känsla av upprördhet som grund för förbud, särskilt som upprördheten varierar kraftigt mellan individer och kulturer samt över tid? Frågan om bara bröst i offentliga simhallar illustrerar problemet. För hundra år sedan skulle en bikini ha ansetts oanständig i Sverige. Idag anses bara bröst oanständiga. I Saudiarabien anses det oanständigt för kvinnor att bada med män överhuvudtaget. Etc. Frågan är, mot denna bakgrund, om det finns rationell grund för upprördhet och, därmed, för förbud. Om förbud ska föreligga tycks det mig i vart fall viktigt att dessa är flexibla och lätt kan ändras och anpassas.

Jag rekommenderar läsning av uppsatsen, inte minst därför att den klargör att tillämpning av frihetsprincipen inte är så enkel och rättfram som många liberaler tror. Vad menas egentligen med skada? Det är frågan — liksom om skada ibland inte får accepteras. 

Media: DNSydsvenskan

Written by Niclas Berggren

22 april 2009 at 11:31

Russell på teckning

Bertrand Russell fick detta brev:

Tillåt mig framföra min högaktning för er modiga kamp mot atombomben… Jag är pensionär och tecknar litet, som en ren hobby, och jag skulle betrakta det som en stor ära om ni ville skriva er namnteckning på bifogade porträtt.

Svaret löd:

2 oktober 1961
Bäste mr Spence
Jag har signerat er teckning, men det skulle glädja mig om ni ville ta min näsa under omprövning.

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969).

Written by Niclas Berggren

22 april 2009 at 6:53

Publicerat i brev, genier, humor, idoler

Perfektion

Written by Niclas Berggren

21 april 2009 at 20:50

Publicerat i skönhet

Beteendeekonomi för politiker

Professor Mario Rizzo har tagit intryck av den beteendeekonomiska revolutionen och av liberal paternalism. Där konstateras att beslutsfattare ofta präglas av irrationalitet och att politiker och andra kan och bör hjälpa till att forma beslutssituationer på så sätt, att rationella beslut blir mer sannolika. Rizzo föreslår nu att politikerna använder dessa insikter för att styra sitt eget agerande i rationell riktning:

rizzoCongress should pass a law right now specifying that when the rate of growth in the U.S. gross domestic product becomes 1% or greater for two consecutive quarters that a certain overall percentage reduction in government spending take place. The law should further require that if Congress does not pass the enabling legislation at the appropriate time later, then 25% of the salaries of all members of Congress will automatically go to a group of organizations that will promote reductions in government spending. 

Rizzo tar alltså fasta på att politiker kan ha svaga incitament att generera budgetöverskott i högkonjunkturer och att denna insikt bör leda dem till att stärka dessa incitament i förväg. Kanske något även för riksdagen att besluta om? (Låt vara att Sverige har mindre problem med diskretionärt beslutade offentliga utgiftsökningar än USA.) Frågan är om politiker någonstans kommer att ge en sådan här nudge till sig själva. 

Se även Mario Rizzos och Douglas Glen Whitmans kritik av beteendeekonomin, Gary Beckers kritik av liberal paternalism samt Robert Östlings recension av Nudge.

Written by Niclas Berggren

21 april 2009 at 16:12

Ska vi bry oss om kön?

kim3

Kim (foto: Beatrice Lundborg)

DN rapporterar om Kim, 2 år, som behandlas könsneutralt av sina föräldrar:

Det är ju många här på Söder som jobbar för att ha ett jämställt förhållande. Men de flesta verkar tycka att det är lite konstigt som vi håller på, att försöka uppfostra barnen könsneutralt, säger Yael.

En annan Kim beskriver i Kom Ut (s. 8–9) hur hen, som varken identifierar sig som man eller kvinna, fick problem när hen skulle boka resa till Gotland. Såväl färje- som flygbolag kräver att man anger kön vid bokningen. Kom Ut kallar i en kommentar denna ordning för ”könsapartheid”.

Är det verkligen viktigt att upprätthålla könsroller och bestämda könsidentiteter? Om inte, är det viktigt att aktivt bekämpa dem, t.ex. i uppfostran av de egna barnen? Eller är det, som Kims mamma tror att andra uppfattar det, ”lite konstigt”? Hur ser de rationella argumenten ut?

Se de tidigare inläggen ”Bra att inte bry sig” och ”Varför är könstänkandet så starkt?” 
Media: DN1, DN2, DN3, DN4

Written by Niclas Berggren

21 april 2009 at 9:20

Hivbekämpning i Afrika: vad fungerar?

Professor Esther Duflo uttalar sig inte om hiv-problematiken i Afrika utifrån moraliska dogmer utan på basis av vetenskapliga studier. Hon kontrasterar två ansatser som syftar till att få ned smittspridningen: Dels ett försök att sprida mer allmän information i skolan men utan att diskutera eller föreslå praktiska sätt att åstadkomma riskreduktion; dels ett försök att sprida praktiskt användbar kunskap om vilken typ av partner som innebär störst smittorisk för unga flickor. Vilken ansats lyckades bäst? 

duflo

Professor Duflo

Duflo konstaterar följande om det första försöket:

[It] does not change reported sexual behaviour or knowledge about AIDS. 

Angående det andra försöket:

The program had a large impact on the incidence of unsafe sex with the riskiest partners – older men or “sugar daddies.” Teenage girls who benefited from this program reported having sex less frequently with older men and more often with boys their own age (with whom they use condoms more easily).

Slutsats:

Altogether, the findings show that, while general messages fail, a clear message that suggests practical ways of limiting risk can save lives.

En mycket viktig lärdom.

Se de tidigare inläggen ”Kristna läkare sprider sitt evangelium” och ”Går sexuellt risktagande att påverka?”.

Written by Niclas Berggren

21 april 2009 at 6:19

Publicerat i aids, forskning, hälsa, hiv, medicin

Råd inför möte med puma

pumanSpringa eller stå kvar? Jag blev överraskad av svaret:

”Immobility may be interpreted by the mountain lion as a sign that you are vulnerable prey,” Coss tells ScientificAmerican.com, adding that not moving could lead the predator to think you’re not aware of its presence or are incapable of escaping. … Thus, running might be the smartest move, Coss concludes, particularly if you are in a situation that allows you to sprint in a sure-footed fashion. Running on uneven ground such as rocky terrain or snow could make it seem like you’re limping, and mountain lions might consider you more vulnerable.

Hur är det med andra farliga bestar, såsom björnar, älgar och berguvar? Springa eller stå kvar?

Written by Niclas Berggren

20 april 2009 at 18:08

Publicerat i död, djur, forskning

Ska politiker tala klarspråk?

Nej, det verkar inte alls nödvändigt, i alla fall inte för politisk framgång. En ny studie, ”The Electoral Implications of Candidate Ambiguity”, publicerad i American Political Science Review, antyder tvärtom att politiker med vaga budskap kan lyckas bättre än andra:

Our data show that, on average, ambiguity does not repel and may, in fact, attract voters. In nonpartisan settings, voters who have neutral or positive attitudes toward risk, or who feel uncertain about their own policy preferences, tend to embrace ambiguity. In partisan settings, voters respond even more positively to ambiguity; they optimistically perceive the locations of ambiguous candidates from their own party without pessimistically perceiving the locations of vague candidates from the opposition. … The pervasive use of ambiguity in campaigns fits with our experimental finding that ambiguity can be a winning strategy, especially in partisan elections.

Kan detta förklara många politikers användande av symboltermer, som ”solidaritet”, ”rättvisa” och ”frihet”? Vidare: Kan inte detta ses som ett problem som förstärker frånvaro av rationalitet i politiken? I så fall, går det att råda bot på problemet? Det verkar som det hela är efterfrågestyrt från väljarsidan, och hur man påverkar väljarnas riskattityder, grad av säkerhet om egna åsikter samt uppfattningar om vad vaghet innebär i det egna partiet och i andra, är det nog få som vet.

Written by Niclas Berggren

20 april 2009 at 12:16

Ett eller flera jag?

Det vanliga sättet att se på människan är att hon har ett jag, att hon är en enhetlig individ med en vilja. Detta kan vara en förenklad bild, en insikt som förmedlas av Witold Gombrowicz i Ferdydurke (s. 7—8): 

gombrowicz1

Vad hade jag drömt? Genom en omkastning som borde vara naturen förbjuden hade jag sett mig själv vid femton-sexton års ålder — jag hade återvänt till ungdomen — jag stod i vinden på en sten vid en flod och sade någonting, hörde mig själv säga något, hörde min sedan länge begravda ungtuppsröst, såg min outvuxna näsa i det mjuka outvecklade ansiktet och de alltför stora händerna — jag upplevde det obehagliga i denna övergångsperiod i mitt eget liv. Och jag hade vaknat mellan skräck och skratt, för det var som om den trettioåring som jag är i dag begabbade och gjorde narr av den yngling som jag var då medan ynglingen hånade den vuxne; var och en av mina två jag hånade den andre.

Olycksaliga minne som tvingar på oss kunskap om den väg vi gått för att bli vad vi är! Halvvaken inbillade jag mig till och med att min kropp inte var enhetlig och att vissa delar av den ännu inte var mogna, att mitt huvud hånade mitt lår, att låret gjorde sig lustigt över huvudet och att fingret gjorde narr av hjärtat och hjärtat av hjärnan medan ögat skojade med näsan och näsan med ögat, allt under väldigt galna skrattsalvor — lemmar och kroppsdelar gjorde våldsamt narr av varandra i en allmän stämning av bitande och mördande hån. 

Jag-imorgon kritiserar alltså jag-idag; och delar av kroppen ligger i fejd med varandra vid en och samma tidpunkt. Vad är ”jag” i allt detta? Är den vuxnes narrande av den unge mer rätt än den unges hån av den vuxne? Är benets hån av armen mer rätt än armens narrande av benet? Vem bestämmer det? Finns ett över-jag? Kan andras jag bestämma? Bör andras jag bestämma (vilket implicerar paternalism)? I så fall, vilket av deras jag? Jag säger: låt individens alla jag kämpa i fred.

Se det tidigare inlägget: ”Ska man avge löften?”

Written by Niclas Berggren

20 april 2009 at 6:23

Evolutionen förklarar allt

Professor Jerry Coyne presenterar en lösning på ett av tillvarons mysterier:

Natural selection maintains the repugnant taste of sperm so that a man’s sperm will wind up in the appropriate place: the vagina and not the stomach. So long as sperm tastes bad, women will not be tempted to swallow it, but will turn their male partner towards conventional intercourse, which of course is the only act that will produce children. In other words, any male with good-tasting sperm would have fewer offspring than his competitors. A man whose sperm tasted like honey would probably not have any children at all.

Evolutionen är elak mot dem som inte är intresserade av barnalstring — men marknadsekonomin kommer till deras räddning.

Written by Niclas Berggren

19 april 2009 at 18:03

Arbetsmarknadspolitik för att vinna val

Politiker kan tänkas ha incitament att inför val använda arbetsmarknadspolitiken för att dölja arbetslösheten, i förhoppning om att väljarna då betraktar dem mer välvilligt. En ny studie av Mario Mechtel och Niklas Potrafke”Political Cycles in Active Labor Market Policies”, finner stöd för att politiker beter sig just så i Tyskland:

This paper examines a framework in which politicians can decrease unemployment via active labor market policies (ALMP). We combine theoretical models on partisan and opportunistic cycles and assume that voters are ignorant of the necessary facts to make informed voting decisions. The model predicts that politicians have incentives for a strategic use of active labor market policies that leads to a political cycle in unemployment and budget deficit. … Our model is tested empirically using data from 1985:1 to 2004:11 for the ten former West German states. The results show that there is, on the one hand, a pre-election effect meaning that the number of job-creation schemes increases in election years. On the other hand, we find no support for the hypothesis that leftist governments expand job-creation measures in comparison to rightwing ones.

Man bör nog mot denna bakgrund inte okritiskt bejaka politiska förslag om att använda mer aktiv arbetsmarknadspolitik: den kan förespråkas för att i första hand gynna politiker, inte arbetslösa.

Written by Niclas Berggren

19 april 2009 at 13:30

Sjuksköterskans karaktär

Francis Bacon, Study for the Nurse from the Battleship Potemkin (1957), 198,0 x 142,0 cm:

bacon_nurse

Written by Niclas Berggren

19 april 2009 at 9:30

Publicerat i konst

Böter för läskig pirat

carl_lundstrom1Om domen mot Pirate Bay står sig är blir de fyra dömda skyldiga att betala 30 mkr i böter. Eftersom tre av dem inte har några pengar att tala om blir det Carl Lundström som får stå för betalningen.  Är inte detta något att fröjdas över, helt oavsett vad man tycker om domen i sak, eftersom Lundström inte bara har sympatier för och kontakter med utan också har bidragit med pengar till olika invandringsfientliga organisationer (t.ex. Nationaldemokraterna)?

En kartläggande artikel i Magasinet Filter klargör varifråns hans ogillande av invandrare kommer:

– Jag var 14 eller något sådant och hade vunnit en serietidning, en 91:an eller Lilla Fridolf, efter en pilkastning på Gröna Lund. Och när jag står där som gladast över detta så kommer det fram tre stycken invandrarungdomar och ställer sig och pratar och tar ifrån mig den där tidningen. En rullar ihop den och kör den i magen på mig, bara för att visa: ”Det här är min tidning nu, stick!”

Det man är med om i sin ungdom kan onekligen sätta sina spår. Om Carl Lundström nu förlorar 30 mkr kanske han framöver t.ex. inte längre har råd att förnya sitt abonnemang på Folkets Nyheter, en tidskrift som ges ut av Skandinaviens största distributör av vit makt-musik? Så synd.

Se även Anders Sandbergs intressanta analys av varför så många anser fildelning acceptabel.
Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6, SvD7DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6AB1, AB2, AB3, AB4, AB5Dagen, Sydsv1, Sydsv2 

Written by Niclas Berggren

18 april 2009 at 18:18

Plädering för omodern religion

Mahalia Jacksons sång är oemotståndlig (liksom hennes frisyr):

Written by Niclas Berggren

18 april 2009 at 17:05

Optimala straff efterlyses

rattvisa

Vissa straffas hårdare än andra för ett givet brott, enligt studien ”The Determinants of Punishment” av Edward Glaeser och Bruce Sacerdote:

Among vehicular homicides, drivers who kill women get 56 percent longer sentences. Drivers who kill blacks get 53 percent shorter sentences.

Detta resultat är inte förenligt med den optimala bestraffningsteori som ekonomipristagaren Gary Becker har formulerat och där slumpmässiga brottsoffers karaktär inte ska spela någon roll för det straff som utdelas. Forskarna föreslår som förklaring att de som dömer istället utgår från hämndbegär och idéer om i vilken grad olika förövare är värda att straffas. Tre möjliga implikationer:

  1. De som dömer (eller de som utformar lagar och instruktioner till de som dömer) bör genom filosofisk reflexion kunna inse att ingen är värd att straffas mer än någon annan, eftersom ingen har fri vilja.
  2. De som dömer (eller de som utformar lagar instruktioner till de som dömer) bör därför ta till sig den optimala bestraffningsteorin, som utgår från att straff ska utformas för att minimera brottsligheten (så länge detta är kostnadseffektivt), inte för att vedergälla.
  3. I den mån domare är bättre på att följa punkt 1 och 2 än nämndemän, utgör det ett argument för minskat användande av lekmän vid dömande.

Om man bortser från utdelningen av straff vid trafikdödande, som alltså inte följer punkt 2, finner Glaeser och Sacerdote faktiskt att den optimala bestraffningsteorin i hög grad efterlevs: straffen är längre ju lägre den förväntade sannolikheten för att åka fast är; straffen är hårdare ju lägre avskräckningselasticiteten är; och straffen är längre ju högre återfallsfrekvensen är. Som forskarna konstaterar:

Both optimal punishment and a taste for vengeance appear to drive sentencing in homicides.

Det senare är jag alltså inte förtjust i.

Se även de tidigare inläggen ”Brott och straff””Kan hämndbegäret inte tämjas?”, ”Har Alvendal rätt om brott och straff?””Hårdare fängelser och återfall i brott””Hårdare straff kan öka brottsligheten””Fransk insikt om brott och straff” , ”Hur kan straff motiveras?”, ”Hur hårda ska straffen vara?”, ”Det ineffektiva dödsstraffet” och ”Primitiv syn på brottslingar”.
Se även Mårten Schultz och Jakob Heidbrink om nämndemän.

Written by Niclas Berggren

18 april 2009 at 13:01

Snabbmat ger lyckliga barn

happymealAtt snabbmat och läsk kan ge fetma hos barn är ingen nyhet. En ny studie, ”Childhood Obesity and Unhappiness: The Influence of Soft Drinks and Fast Food Consumption”, publicerad i Journal of Happiness Studies, finner dock att det finns positiva sidor av sådan konsumtion. Som en sammanfattning av studien uttrycker det:

The study’s key finding was that children who ate fast food and drank soft drinks were more likely to be overweight, but they were also less likely to be unhappy.

Det kanske går att ge motsvarande lycka på annat sätt, och det är i så fall förstås bra, men om det inte går, är det lycka eller hälsa som ska maximeras, om nu dessa står mot varandra?

Se de tidigare inläggen ”Bör fetma bekämpas?” och ”Ska McDonald’s få göra tv-reklam?”.

Written by Niclas Berggren

18 april 2009 at 7:39

Publicerat i barn, fetma, forskning, lycka, mat

En helt vanlig dag

Bertrand Russell fick en fråga i ett brev:

Jag är lärare i engelska vid filosofiska fakulteten vid Budapest-universitetet. … tar jag mig friheten att fråga ers nåd hur ni tillbringar er tid från det ni går upp på morgonen och tills ni lägger er på kvällen.

Svaret löd:

26 mars 1963
Bästa dr Laczer
Mellan kl 8 och 11.30 ägnar jag mig åt min post och åt tidningarna. Jag får i genomsnitt hundra brev om dagen. Från 11.30 till 13.00 tar jag emot besökare. Mellan kl 14 och 16 läser jag, i huvudsak nyutkommen litteratur om kärnvapen. Från 16 till 19 skriver jag eller träffar folk. Från kl 20 till kl ett på natten läser och skriver jag. Det är min normala dagsrutin och jag hoppas det duger som svar på er fråga.
Med de bästa hälsningar
Er tillgivne
Bertrand Russell 

Är detta det idealiska livet? Kanske (om jag bara slapp läsa om kärnvapen och kunde välja att svara på alla dessa brev per mejl).

Ur Bäste Bertrand Russell… Ett urval av hans brevväxling med allmänheten 1950—68 (Stockholm: Natur och Kultur, 1969).

Written by Niclas Berggren

17 april 2009 at 16:31

Publicerat i brev, genier, humor, idoler

Skicklighet och skönhet

Dessa ting kombineras i Cristiano Ronaldo.

cris1

Written by Niclas Berggren

17 april 2009 at 12:14

Publicerat i skönhet, sport

Är intelligens viktig på arbetsmarknaden?

BE027528AVad spelar störst roll för framgång på arbetsmarknaden, intelligens (”cognitive ability”) eller personliga egenskaper som stresstålighet, självdisciplin och social förmåga (”noncognitive ability”)? Det senare, visar en ny studie av Erik Lindqvist och Roine Vestman, ”The Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability”. Genom att använda den noggranna psykologiska utvärdering som äger rum under mönstringen, istället för enkätsvar, som har använts i tidigare studier, finner forskarna följande:

[N]oncognitive ability is a much stronger predictor of employment status than cognitive ability. … Moreover, men with high noncognitive ability have shorter unemployment spells while cognitive ability has no statistically signifi…cant effect on the duration of unemployment. … [N]oncognitive ability is a stronger determinant of annual labor market earnings, in particular at the low end of the earnings distribution.

Att vara smart är förstås bra på arbetsmarknaden, men att ha personliga egenskaper av ovan nämnt slag är alltså ännu bättre. En intressant precisering är att betydelsen av intelligens respektive personliga egenskaper skiljer sig åt mellan tre grupper av anställda (chefer, kvalificerad arbetskraft, okvalificerad arbetskraft):

Interestingly, workers in a managerial position have somewhat lower cognitive ability than workers in other quali…fied occupations, but signi…ficantly higher noncognitive ability. … For unquali…fied workers and managers, noncognitive ability has a signifi…cantly higher return than cognitive ability. In contrast, quali…fied workers in non-managerial positions have similar return to cognitive and noncognitive ability. In essence, we fi…nd that noncognitive ability is important regardless of occupation or level of ability, while cognitive ability is important only for workers in quali…fied occupations.

Om man som kvalifiicerad yrkesmänniska ogillar chefen kan man möjligen trösta sig med att man med ganska stor sannolikhet i alla fall är smartare. Och är man smart och introvert ska man antagligen inte satsa på att nå chefspositioner utan kommer mer till sin rätt på andra kvalificerade positioner.

Written by Niclas Berggren

17 april 2009 at 6:12

Keep on dreaming

Tänka sig:

When robbed of their dreams, rats die within four weeks.

Written by Niclas Berggren

16 april 2009 at 19:54

Publicerat i död, djur, forskning, hälsa

Det förkonstlade och det verkliga

Igitur om opera:

Men det var ändå storslaget och befriat från förkonstling. Vilket kan tyckas märkligt, såklart, när inget är så förkonstlat, vid en första betraktelse, som operan. Men det är ju precis tvärtom. Där är uttrycket så fruset i klichéns form att det igen blivit verkligt.

Written by Niclas Berggren

16 april 2009 at 16:07

Publicerat i genier, idoler, litteratur, opera, poesi

Lyckan under livet

Lyckan varierar mellan åldrar, enligt genomsnittsvärden för ca en halv miljon individer mellan 18 och 80 år i åtta europeiska länder 1973—2006:

u_lycka

En U-formad relation, alltså. Detta enligt studien ”The U-Shape without Controls”. Samma resultat erhålls om man kontrollerar för diverse personliga karakteristika. Högst lycka har man när man är 18 (denna ungdom!) och 80. Hmm, för egen del närmar jag mig raskt botten…

Written by Niclas Berggren

16 april 2009 at 12:05

Publicerat i ålder, forskning, lycka, ungdom

Skilj på lag och moral

hlahartEnligt H.L.A. Hart, i ”Positivism and the Separation of Law and Morals”, publicerad i Harvard Law Review, innefattar den rättspositivism som Jeremy Bentham och John Austin formulerade följande två huvudpunkter:

[F]irst, in the absence of an expressed constitutional or legal provision, it could not follow from the mere fact that a rule violated standards of morality that it was not a rule of law; and, conversely, it could not follow from the mere fact that a rule was morally desirable that it was a rule of law.

Någon däremot?

Se även Matthew Kramers bok In Defense of Legal Positivism samt min artikel ”Legal Positivism and Property Rights”.

Written by Niclas Berggren

16 april 2009 at 6:28

Hupomnemata berikar livet

Michel Foucault beskriver en mycket fascinerande företeelse från antikens Grekland: hupomnemata [gr. υπομνηματα]! Med detta avses förandet av anteckningar i syfte att utveckla och styra sig själv. Foucault förklarar:

michelf

In this period, there was a cultivation of what might be called ”personal writing”: taking notes on the reading, conversations, and reflections that one hears or has or does; keeping notebooks of one sort or another (what the Greeks called hupomnemata), which must be reread from time to time in order to reactualize what they contain.*

Och han utvecklar:

One wrote down quotes in them, extracts from books, examples, and actions that one had witnessed or read about, reflections or reasonings that one had heard or that had come to mind. They constituted a material record of things read, heard, or thought, thus offering them up as a kind of accumulated treasure for subsequent rereading and meditation. … [T]he intent is not to pursue the unspeakable, nor to reveal the hidden, nor to say the unsaid, but on the contrary to capture the already-said, to collect what one has managed to hear or read, and for a purpose that is nothing less than the shaping of oneself.**

Jag tilltalas mycket av tanken att man inte är färdigtänkt, att det man har tagit del av behöver analyseras vidare, att man aktivit kan forma sig själv — och att det finns praktiska metoder för detta. För egen del köpte jag för ett tag sedan en Moleskine-bok i vilken jag kontinuerligt skriver ned tankar, idéer, reflektioner och citat, för att kunna återvända till dem och fundera vidare på dem. Jag finner detta intellektuellt stärkande. Men jag ser även bloggandet som en modern form av hupomnemata. Det är ett sätt för mig att teckna ned forskningsresultat, tankar, insikter och estetiska upplevelser som jag tror har möjlighet att utveckla mitt eget (och förhoppningsvis andras) mentala liv. Att ta del av andras tänkande och stöd var för övrigt något Seneca rekommenderade:

[I]t is necessary to train oneself all one’s life, and one always need the help of others in the soul’s labor upon itself.***

___________________
*I ”The Hermeneutics of the Subject”, i Ethics: Subjectivity and Truth, s. 101.
**I ”Self Writing”, i Ethics: Subjectivity and Truth, s. 210—211.
***Citerad i  ”Self Writing”, i Ethics: Subjectivity and Truth, s. 214—215.

Written by Niclas Berggren

15 april 2009 at 18:15

Publicerat i filosofi, idoler, vishet

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: