Nonicoclolasos

Arkiv för juni 2009

Handlar privatiseringar om ideologi?

Docent Henrik Jordahl, inte minst känd som gästskribent på denna blogg, har skrivit en förtjänstfull forskningsöversikt om vad som händer när statliga företag privatiseras:

Tydligt är att statligt ägda företag i genomsnitt blir mer lönsamma och effektiva när de privatiseras. Detta gäller både på konkurrensutsatta marknader och på marknader med svag konkurrens. På konkurrensutsatta marknader är de privata företagen överlägsna. På marknader med svag konkurrens är det viktigt att få passande regleringar på plats så att effektivitetsvinsterna inte äts upp av att de privatiserade företagen utnyttjar sin marknadsmakt. Privatiseringar fungerar bäst ihop med konkurrensfrämjande reformer. Andra väldokumenterade effekter på företag som privatiseras är att investeringar och försäljning ökar, samt att skuldsättningsgraden minskar. Förbättringspotentialen kan vara stor, men beror på hur ineffektiva de statligt ägda företagen var i utgångsläget.

Ibland beskylls de som förespråkar privatseringar för att göra det pga. ”ideologi”, med vilket torde avses en dogmatisk uppfattning att privatiseringar är bra oavsett konsekvenserna. Det finns säkert personer som har sådana normativa utgångspunkter, men man kan också förespråka privatiseringar därför att man finner de konsekvenser de ger upphov till – och som alltså i ökande grad finns belagda i forskningen – tilltalande.

Se även inläggen ”Östros hycklar om statliga företag”, ”Ska staten inte köpa privata företag?”, ”Propaganda om privatisering””Privatisering blir bra om konkurrensen ökar” samt ”Staten som biltillverkare” (av Henrik Jordahl).

Written by Niclas Berggren

30 juni 2009 at 15:51

Varför har inkomstskillnaderna ökat?

Enligt professor Kevin Murphy beror det i hög grad på att avkastningen på utbildning har ökat:

Of course, the other side of the equation is that the return to going to college—that is, the return on your investment, if you invest the time, money and effort to go to college—is higher today than it’s probably been in half a century. That’s a good thing. When we say we have a higher return on investment, whether you earn more on your stock market investment or on your college investment, we think that that’s a good thing. It means there’s greater opportunity out there for individuals and society as a whole to increase our incomes by increasing our investment in people, by investing more in their education.

Så en fråga till dem som beklagar ökade inkomstskillnader är: Spelar det ingen roll hur inkomstskillnader uppkommer för hur man ska utvärdera dem normativt? Är det negativt om inkomstskillnader beror på att utbildning ger högre inkomst?

Written by Niclas Berggren

30 juni 2009 at 8:35

Fula brottslingar

Ibland kallar man brottslingar för fulingar. Det tycks vara en bokstavligt sann beskrivning, enligt studien ”Ugly Criminals”, accepterad för publicering i Review of Economics and Statistics:

[B]eing very attractive reduces a young adult’s (ages 18-26) propensity for criminal activity and being unattractive increases it. … These results are suggestive of two handicaps faced by unattractive individuals. First, a labor market penalty provides a direct incentive for unattractive individuals toward criminal activity. Second, the level of beauty in high school is associated with criminal propensity 7-8 years later …

Så kom ihåg: Var särskilt tveksam till att börja bråka med fula personer.

Se även det tidigare inlägget ”Diskrimineras fula?”.

Written by Niclas Berggren

29 juni 2009 at 15:48

Golf-sötisar

Förutom tennis tycker jag om att titta på golf. Igår såg jag upplösningen av BMW International Open, där två sötisar placerade sig som etta och tvåa: Nick Dougherty från England och Rafa Echenique från Argentina. Den senare slog en fantastisk albatross på sista hålet. Vad sägs om vinnaren Dougherty?

nick dougherty

Written by Niclas Berggren

29 juni 2009 at 8:43

Publicerat i skönhet, sport

Neoliberalismens attraktionskraft

Michel Foucault var fascinerad av en av efterkrigstidens liberalismer, den han kallade neoliberalism. Särskilt fann han det intressant att denna liberalism, även om den bejakade marknadsekonomin, fann staten viktig som fastställare av ett regelverk. Marknadens sätt att fungera ses alltså här inte som ”naturligt” utan som artificiellt och som ett resultat av socialt konstruerade institutioner. I ”What Does Foucault Think Is New about Neo-Liberalism?” skriver John Protevi:

Classical liberals want the market to be a free natural zone where government can’t interfere, precisely to let the invisible hand provide for social benefits from individual self-interest. There’s a whole anthropology here of the natural homo economicus as only an abstraction from concrete man living in civil society, of which the juridical subject is another abstraction. But the important thing for classical liberals, ignored by the neoliberals, is the Smithian analysis of moral sentiments and the need for government to provide the moral framework that the market erodes. So the classical liberal formula is ”protect the market from government in order to allow social benefits from natural exchange.” The neoliberals say we must proceed on two paths: (1) we must have government intervention at level of conditions of market in order (2) to spread the enterprise form throughout the social fabric. So the neoliberal formula here is ”use government to change society to constitute an artificial and fragile mark.”

Själv anser jag att Foucault (och Protevi) överdriver skillnaden mellan den klassiska och den nya liberalismen. Även i den gamla finns ett institutionellt perspektiv, även om det blir mer uttalat i den nya. Det man kan lägga till är att det finns olika uppfattningar om hur regelverk som befrämjar ekonomisk utveckling bäst etableras. Foucaults konstruktivistiska perspektiv, som t.ex. återspeglas hos de tyska ordoliberalerna, kritiseras av Hayek, som istället i Law, Legislation, and Liberty betonar ”spontana ordningar”, dvs. evolutionärt framvuxna regelverk, som överlägsna mänskliga konstruktioner.

Se även de tidigare inläggen ”Vad är liberalism?”, ”Vad menas med nyliberalism?” och ”Är liberalismen en attityd?”.

Written by Niclas Berggren

28 juni 2009 at 16:01

Hur ska man beställa vin?

vinkällareI Wall Street Journal ges tio råd om hur man ska beställa vin på restaurang. Jag fastnade för detta:

3. Bypass the second-cheapest wine on the list. Restaurateurs know that diners don’t want to appear cheap by ordering the least expensive wine on the list, so they’ll hose you for ordering the second-cheapest. The least expensive is actually a pretty good deal at many places.

Tidigare valde jag ofta det näst billigaste vinet. Som tur är har jag slutat med det.

Written by Niclas Berggren

28 juni 2009 at 9:17

Publicerat i ekonomi, restaurang, vin

Var moder Teresa god?

Ett antal kristna debattörer undrar idag på DN Debatt (retoriskt) om moder Teresa (MT) var en bakåtsträvare. Det finns goda skäl att anta att hon var det. Christopher Hitchens konstaterar:

teresaMT was not a friend of the poor. She was a friend of poverty. She said that suffering was a gift from God. She spent her life opposing the only known cure for poverty, which is the empowerment of women and the emancipation of them from a livestock version of compulsory reproduction. And she was a friend to the worst of the rich, taking misappropriated money from the atrocious Duvalier family in Haiti (whose rule she praised in return) and from Charles Keating of the Lincoln Savings and Loan. Where did that money, and all the other donations, go? The primitive hospice in Calcutta was as run down when she died as it always had been—she preferred California clinics when she got sick herself—and her order always refused to publish any audit.

Se även Hitchens bok The Missionary Position: Mother Teresa in Theory and Practiceen intervju med honom om moder Teresa samt hans tv-dokumentär Hell’s Angel.

Media: Dagen, Clapham-institutet

Written by Niclas Berggren

27 juni 2009 at 20:46

Publicerat i fattigdom, fusk, kristendom, religion

Två typer av kreationister

danieldennettProfessorn i filosofi Daniel Dennett presenterar i ”Darwin’s ‘Strange Inversion of Reasoning’”, publicerad i PNAS, två relaterade typer av insikter, som kan kallas ”inverterade” sätt att resonera, därför att de är så svåra för många att acceptera:

IN ORDER TO MAKE A PERFECT AND BEAUTIFUL MACHINE, IT IS NOT REQUISITE TO KNOW HOW TO MAKE IT. (Darwin)

IN ORDER TO BE A PERFECT AND BEAUTIFUL COMPUTING MACHINE, IT IS NOT REQUISITE TO KNOW WHAT ARITHMETIC IS. (Turing)

Dennett förklarar hur två typer av kreationister förhåller sig avvisande till de båda insikterna:

Many people can’t abide Darwin’s strange inversion. We call them creationists. They are still looking for skyhooks—”irreducibly complex” features of the biosphere that could not have evolved by Darwinian processes. Many people can’t abide Turing’s strange inversion either. I propose that we call them ”mind creationists.” Among them are some eminent thinkers. They argue—so far with no more success than creationists—that there are aspects of (human) minds that are forever and ”in principle” inaccessible by the long upward trudge of Turing machines.

Själv finner jag det märkligt att företeelser som inte till fullo kan förstås av många så snabbt ses som säker grund för icke-naturalistiska ”förklaringar”. Om vi inte (ännu) förstår hur en viss komplex företeelse har uppkommit, varför postulera en mystisk ”förklaring” istället för att säga att vi helt enkelt inte vet (för tillfället)?

Written by Niclas Berggren

27 juni 2009 at 15:47

Musik för bandoneon

Astor Piazzollas underbara verk ”Escualo”:

Se även de tidigare inläggen ”Libertango” och ”Tilltalande tango”.

Written by Niclas Berggren

27 juni 2009 at 9:07

Publicerat i musik

Nationalekonomi är inte psykologi

Beteendeekonomi är en populär gren av nationalekonomin för tillfället. Den bör dock inte accepteras okritiskt. I detta års Max Weber-föreläsning, ”Is Behavioral Economics Doomed?”, tar professor David Levine ned beteendeekonomin på jorden lite grann, bl.a. genom att påpeka att nationalekonomi inte är psykologi:

levineThe key difference between psychologists and economists is that psychologists are interested in individual behavior while economists are interested in explaining the results of groups of people interacting. Psychologists also are focused on human dysfunction – much of the goal of psychology (the bulk of psychologists are in clinical practices) is to help people become more functional. In fact, most people are quite functional most of the time. Hence the focus of economists on people who are ”rational.” Certain kinds of events – panics, for example – that are of interest to economist no doubt will benefit from understanding human dysfunctionality. But the balancing of portfolios by mutual fund managers, for example, is not such an obvious candidate. Indeed one of the themes of this essay is that in the experimental lab the simplest model of human behavior – selfish rationality with imperfect learning – does an outstanding job of explaining the bulk of behavior.

Det är alltså inte så att homo economicus är död. Han må behöva kompletteras på en del områden – ingen samhällsvetenskaplig modell är komplett eller perfekt – men i grunden lever han i viss välmåga.

Se även det tidigare inlägget ”Kritik av behavioral economics”.
Tips: Peter Santesson-Wilson.

Written by Niclas Berggren

26 juni 2009 at 15:47

Komposition i pigga färger

Piet Mondrian, Composition in Brown and Gray (Gemälde no. II / Composition no. IX / Compositie 5) (1913), 85,7 x 75,6 cm:

mondrian_composition

Written by Niclas Berggren

26 juni 2009 at 8:54

Publicerat i konst

Tjafs om jäv

Antag att det finns en lag som förbjuder mord. Antag att det finns en domare som stöder lagen på denna punkt — kanske t.o.m. genom medlemskap i föreningen ”Vi som anser att mord ska vara olagligt”. Antag att denna domare ska döma i ett fall där en person står åtalad för mord. Är domaren jävig? Jag kan inte se hur man kan anse det. (Anser man det torde väldigt få kunna komma i fråga som domare.) Ty vad domaren har för normativ inställning till lagen är irrelevant för hans faktabedömning i frågan om den åtalade personen har begått den handling som lagen förbjuder eller ej. Det finns, som jag ser det, inga skäl att tro att sannolikheten för att en domare som ogillar mord dömer en oskyldig är högre än sannolikheten för att en domare som gillar mord gör det. Vilket intresse skulle en domare av det förra slaget ha av att inte opartiskt låta sig styras av fakta?

Kanske inte, medger måhända de som anför jäv, i faktafrågan som gäller om den åtalade är skyldig eller oskyldig, men däremot i bestämningen av straffet om den åtalade befinns skyldig. Där finns eventuellt ett subjektivt inslag, och en domare som ogillar mord och befinner en mordåtalad skyldig på sakliga grunder kan utdöma hårdare straff än en domare som är neutral till eller som gillar mord. Nja, kanske, men här vill jag anföra två invändningar.

  1. Val av straffhårdhet sker inte godtyckligt utan efter vissa specificerade kriterier som lägger restriktioner på personliga uppfattningar hos domaren.
  2. I vilket fall kan en domare aldrig utdöma hårdare straff än det maximala straff som lagstiftaren har stipulerat, och det förefaller mig, i den mån subjektivitet är ofrånkomlig i utdömandet av straff, principiellt inte mer rätt (eller fel) att en domare som gillar mord väljer ett lindrigt straff än att en domare som ogillar mord väljer ett hårt straff än att en neutral domare väljer ett intermediärt straff.

Diskussionen om jäv i Pirate Bay-målet ter sig därför, med mitt sätt att resonera, som mycket märklig. Förvisso kan man diskutera lagstiftningens innehåll, men den diskussionen bör hållas för sig.

Media: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, AB1, AB2, Sydsv, Dagen. Bloggkommentar: Docent Schultz och dr Heidbrink.

Written by Niclas Berggren

25 juni 2009 at 17:22

Blir sjuka friska av bön?

bönerReligiösa människor ber ofta för andra, i tron att det påverkar skeenden av olika slag till det bättre. Enligt studien ”Music, Imagery, Touch, and Prayer as Adjuncts to Interventional Cardiac Care”, publicerad i The Lancet, går det inte att belägga en positiv av effekt av bön på hur svårt hjärtsjuka patienters hälsa utvecklas. Inte heller en annan icke-medicinsk metod för att försöka förbättra utvecklingen, en kombination av musik, bilder och beröring (MIT), hjälper särskilt mycket:

[W]e studied two noetic strategies in patients undergoing coronary revascularisation: an unmasked bedside combination of music, imagery, and touch, and a double-masked, off-site array of combined congregational prayers. Neither therapy alone or combined showed any measurable treatment effect on the primary composite endpoint of major adverse cardiovascular events at the index hospital, readmission, and 6-month death or readmission.

Denna figur illustrerar utvecklingen för patienter med och utan MIT samt för patienter med och utan förbön:

bön

Så nästa gång en anhörig blir sjuk förefaller det bättre att använda tiden till annat än bön.

Tips: Orsakverkan.

Written by Niclas Berggren

25 juni 2009 at 15:33

Siffror med bokstäver

När siffror ska anges i text, bör man skriva med bokstäver upp till en viss gräns:

Written by Niclas Berggren

25 juni 2009 at 7:52

Publicerat i regler, språk

Namn på vetenskapliga upptäckter

Stiglers lag säger följande:

No scientific discovery is named after its original discoverer.

Vafalls? Kom inte Arthur Laffer på Lafferkurvan? Kom inte David Ricardo på ricardiansk ekvivalens? Kom inte Eli Heckscher och Bertil Ohlin på Heckscher-Ohlin-teoremet? Min världsbild har fått sig en törn.

Written by Niclas Berggren

24 juni 2009 at 16:11

Publicerat i namn, vetenskap

Homosexualitet som evolutionär kraft

albatrosserOm homosexualitet har biologisk grund, hur kommer det sig att denna typ av sexuell läggning har överlevt i den evolutionära processen? I ”Same-Sex Sexual Behavior and Evolution”, accepterad för publicering i Trends in Ecology and Evolution, tar sig biologerna Nathan Bailey och Marlene Zuk an den frågan genom att analysera existerande studier på området. Förutom att konstatera att homosexuellt beteende äger rum i en stor mängd djurarter menar forskarna följande, enligt en sammanfattning i Scientific American:

[I]n addition to being an adaptational strategy, ”these behaviors can be a force,” Bailey said. ”They create a context in which selection can occur [differently] within a population.”

Här kan man höra Nathan Bailey tala om studien på National Public Radio. Se även det tidigare inlägget ”Homosexualitet och evolution”.

Written by Niclas Berggren

24 juni 2009 at 8:17

Staten som gud

mussoliniBenito Mussolini ger uttryck för en syn som är så långt ifrån anarkism jag tror man kan komma:

Nothing beyond the State, above the State, against the State. Everything to the State, for the State, in the State.

Ur Albert Camus bok Fastidious Assassins (s. 79). Se även inägget ”Ekonomisk dadaism”.

Written by Niclas Berggren

23 juni 2009 at 16:11

Den rationella marknaden

Den beteendeekonomiska forskningen identifierar fall av individuell irrationalitet: ekonomiska aktörer präglas ofta av olika kognitiva imperfektioner i sitt beslutsfattande. Ekonomipristagaren Vernon Smith har emellertid påpekat att irrationalitet på individnivå inte behöver leda till ”irrationalitet” på makronivå:

Why is it that human subjects in the laboratory frequently violate the canons of rational choice when tested as isolated individuals but, in the social context of exchange, institutions serve up decisions that are consistent (as if by magic) with predictive models based on individual rationality?

list

Professor John List

Smiths resonemang får stöd i studien ”The Market: Catalyst for Rationality and Filter of Irrationality” av John List och Daniel Millimet, publicerad i B. E. Journal of Economic Analysis & Policy:

Using field experimental data gathered from more than 800 experimental subjects, we find evidence that the market is a catalyst for this type of rationality. The study then focuses on aggregate market outcomes by examining empirically whether individual rationality of this sort is a prerequisite for market efficiency. Using a complementary field experiment, we gathered data from more than 380 subjects of age 6-18 in multi-lateral bargaining markets at a shopping mall. We find that our chosen market institution is a filter of irrationality: even when markets are populated solely by irrational buyers, aggregate market outcomes converge to the intersection of the supply and demand functions.

Resultat som dessa antyder att man bör undvika att alltför snabbt dra slutsatsen att förekomst av individuell irrationalitet gör marknadsprocessen ”irrationell” och att den därför behöver styras, i alla möjliga sammanhang, av detaljerade statliga regleringar. Man bör inte stirra sig blind på mikroresultat i isolering, med andra ord, utan också se på hur individer i interaktion under vissa allmänna institutioner kan bete sig som om de vore rationella, med ”goda” makroutfall.

Tips: Café Hayek.

Written by Niclas Berggren

23 juni 2009 at 7:36

Simmare från Italien

Dolce & Gabbana låter oss beskåda Paolo Bossini, Emiliano Brembilla, Nicola Cassio, Mirko Di Tora och Alessandro Terrin:

dg

Fotograf:  Mariano Vivanco.

Written by Niclas Berggren

22 juni 2009 at 16:07

Publicerat i mode, simning, skönhet, sport

Adel på utdöende

Ta en titt på denna figur*:

adel

Vilket år dör adeln ut i Sverige, om man extrapolerar? Tycker du, som jag, att dess utdöende är något att hälsa med tillfredsställelse?

*Från Almenberg, Johan och Dreber, Anna (2009). ”Lady and the Trump: Status and Wealth in the Marriage Market.” Kyklos 62(2): 161–181. Se även inlägget ”Adligt namn ger rikedom”.

Written by Niclas Berggren

22 juni 2009 at 8:37

Publicerat i adel, död, liberalism, rättvisa

Skeptisk ironi istället för ateism

Professorn i filosofi Simon Blackburn är inte imponerad av ”de nya ateisterna”, som argumenterar hårt mot religiösa föreställningar. Detta trots att han själv är i avsaknad av gudstro. Istället slår han ett slag för David Humes skeptiska ironi som en passande inställning i frågan om en gud existerar eller ej:

So is Hume himself an atheist? The word does not fit, and he never described himself as such. He is much too subtle. Philo the sceptic says that we cannot understand or know anything about a transcendent reality that explains or sustains the ongoing order of nature, while theists such as Demea say that we cannot understand or know anything about the transcendent reality, which is God, that explains or sustains the ongoing order of nature. Since the inserted clause does not help us in the least, the difference between them is merely verbal. And this is Hume’s conclusion. …

But it is also wrong to call Hume an agnostic. That would imply a definite question about which we do not know the answer. But since there is no definite question at stake, that too lapses.

Tänkvärt. Kanske är talet om en gud så mystiskt att det helt enkelt inte går att analysera och att det därför inte är värt att ta på allvar? Jag kommer att tänka på analytisk ateism.

Written by Niclas Berggren

21 juni 2009 at 15:17

Publicerat i ateism, filosofi, ironi, religion

Priset på koldioxid

Miljöekonomen Richard Tol anför följande i ”The Economic Effects of Climate Change”, publicerad i Journal of Economic Perspectives:

tol

[C]limate change initially improves economic welfare. However, these benefits are sunk. Impacts would be predominantly negative later in the century. Global average impacts would be comparable to the welfare loss of a few percent of income, but substantially higher in poor countries. … There are over 200 estimates of the marginal damage cost of carbon dioxide emissions. The uncertainty about the social cost of carbon is large and right-skewed. For a standard discount rate, the expected value is $50/tC, which is much lower than the price of carbon in the European Union but much higher than the price of carbon elsewhere.

Möjligen kan det suboptimalt höga priset på koldioxidutsläpp i EU ses som bra mot ljuset av att andra, som USA, har suboptimalt låga priser. Men bör inte USA hjälpa till mer när det gäller att bära bördan av att bekämpa den globala uppvärmningen? Bör inte försök till påverkan av USA prioriteras av Fredrik Reinfeldt när Sverige blir ordförandeland i EU?

Written by Niclas Berggren

21 juni 2009 at 9:14

Religion och ekonomi

I ”Is God Good for Trade?”, publicerad i Kyklos, antyds att ekonomiskt beteende, i form av länders handel med varandra, influeras av religion. Det visar sig inte minst att religiös öppenhet, som mäter antalet olika religioner i de länder som handlar med varandra, spelar roll:

A further interesting insight is revealed by the coefficient of religious variety, which is highly statistically significant. The coefficient of 3.282 suggests that religious openness fosters trade substantially. For a 1 percent increase in the religious variety, trade in the country pair i j would raise by more than 3 percent, all other things remaining constant. In other words, bilateral trade is considerably higher for country pairs that welcome a variety of religions.

Inte heller på religionens område verkar monopol vara särskilt bra (i alla fall inte om man värderar handel mellan länder).

Se även min studie om religionens effekt på bl.a. aborter, skilsmässa och betalningsanmärkningar samt inlägget ”Dilemma för en liberal ateist”.

Written by Niclas Berggren

20 juni 2009 at 15:44

Skepsis mot utlänningar

En fascinerande ny studie, ”The Native Language of Social Cognition”, publicerad i PNAS, ger vid handen att barn i mycket tidig ålder har en preferens för personer som talar ”deras eget” språk:

babyWhat leads humans to divide the social world into groups, preferring their own group and disfavoring others? Experiments with infants and young children suggest these tendencies are based on predispositions that emerge early in life and depend, in part, on natural language. Young infants prefer to look at a person who previously spoke their native language. … Early-developing preferences for native-language speakers may serve as a foundation for later-developing preferences and conflicts among social groups.

Den här tanken på esperanto kanske inte var så dum? I brist på ett gemensamt språk kan det tänkas vara välgörande att barn får höra olika språk i tidig ålder, vilket bl.a. kan tala för att inte dubba tv-program.

Written by Niclas Berggren

20 juni 2009 at 9:12

Varför Rafael Nadal lockar

rafael_nadal

Från ett längre New York Times-reportage om min favorittennisspelare:

Nadal’s arms, both of them, have inspired over the years a fervent subgroup of admirers, especially once he began appearing at international matches in what became his trademark outfit: sleeveless shirt, wide headband knotted around the unruly hair and his celebrated piratas, rakish knee-length shorts that made him look like a surfer who lifted weights in his spare time.

Oh yeah. Måtte bara hans tendinit (i båda knäna) vara av övergående slag.

Media: SvD1, SvD2, DNAB

Written by Niclas Berggren

19 juni 2009 at 15:23

Publicerat i sjukdom, skönhet, sport, tennis

EU tar djurens parti

PAKISTAN-RELIGION-EIDFör en gångs skull fattar EU:s jordbruksministrar inte ett dåligt beslut:

All slakt av djur i Sverige måste även i fortsättningen ske med bedövning. EU-parlamentets krav på undantag för religiös slakt kommer inte att antas av EU:s jordbruksministrar.

Det finns bland vissa en märklig hållning, att en handling som annars anses förkastlig ska accepteras om den utförs utifrån en religiös utgångspunkt. Så bör det inte vara. Om plågsam slakt ska vara förbjuden rent allmänt, ska plågsam slakt vara förbjuden även om den utförs i ett religiöst sammanhang.

Se även DN Debatt-artikeln ”Därför är det viktigt med ett sekulärt samhälle” samt Dagen.

Written by Niclas Berggren

19 juni 2009 at 7:19

Publicerat i djur, etik, EU, moral, regler, religion

Ska intellektuellt ägande skyddas?

Magnus Wiberg hävdar följande:

Med utgångpunkt från ovan anförda exempel och nationalekonomisk forskning menar jag att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att öka mängden innovationer.

Hans slutsats får stöd av tre artiklar i maj-numret av American Economic Review:

  • spinning jenny”A Model of Discovery” av Michele Boldrin och David Levine: ”Overwhelming empirical evidence shows that strengthening patents has little, or no, positive effect on innovation, which is most puzzling for standard theory. We argue that, even if it ‘looks like’ there is a fixed cost of creation, in fact there is none. We argue instead that the discovery activity is best represented by a decreasing returns technology in which the first few units of new knowledge are so valuable that, for a while, they are optimally invested in producing further knowledge instead of making copies of themselves or producing consumption.”
  • ”The Empirical Impact of Intellectually Property Rights on Innovation: Puzzles and Clues” av Josh Lerner: ”This paper examined the impact of changes in patent policy on innovation. Rather than analyzing a single case, I studied 177 of the most significant shifts in patent policy across 60 countries and 150 years. Adjusting for the change in overall patenting, the impact of patent protection–enhancing shifts on applications by residents was actually negative.”
  • ”Intellectual Property Rights, the Industrial Revolution, and the Beginnings of Modern Economic Growth” av Joel Mokyr: ”The importance of the patent system in the British Industrial Revolution has to be scaled down. Inventors were not all motivated primarily by a desire to maximize income income … Much of the reward was indirect, through ‘honor,’ which was clearly a reflection of the importance of signaling and reputation in this world. Nor can we altogether rule out any role for altruism, as well as a direct utility from being able to solve hard problems—what could be termed the ‘crossword puzzle’ motive.”

Det förefaller alltså tveksamt om den intellektuella äganderätten bidrar till innovationer och ekonomisk utveckling. Det finns t.o.m. tecken på en negativ effekt.

Se även de tidigare inläggen ”Splittring om fildelning” och ”Behövs upphovsrätt för musik?” samt Jesper Roine i denna fråga.

Written by Niclas Berggren

18 juni 2009 at 15:05

Kvinna i vilande ställning

Pablo Picasso, Reclining Nude (1969):

picasso_nude

Written by Niclas Berggren

18 juni 2009 at 8:39

Publicerat i konst

Djärva mål för den högre utbildningen

Sverige har fått en ny högskole- och forskningsminister: fil.dr Tobias Krantz. Vilken blir hans viktigaste uppgift? Att bidra till bättre villkor för forskning? Att höja kvaliteten på utbildningarna? Icke då:

Det viktigaste Tobias Krantz kan göra just nu är att höja studiemedlen, säger tillträdande ordförande Nicke Grundberg.

Så bra att studenter snart kan välja att inte vara medlemmar i studentkårer som tillhör SSCO.

Media: SvD1, SvD2, SvD3DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6AB1, AB2, AB3, Sydsv, Dagen

Written by Niclas Berggren

17 juni 2009 at 22:47

Publicerat i bidrag, egoism, utbildning

Är mänskligt liv speciellt?

Två kloka herrar, Peter Singer och Richard Dawkins, samtalar om olika etiska frågeställningar (hur djur ska behandlas, död, abort, etikens grund) mot bakgrund av Charles Darwins banbrytande insikter:

Written by Niclas Berggren

17 juni 2009 at 15:13

Publicerat i död, djur, etik, evolution, filosofi

Schumpeter om Marx

I sin fascinerande bok Ten Great Economists: From Marx to Keynes analyserar Joseph Schumpeter bland annat, inte utan ett stort mått av beundran, Karl Marx läror. Jag fann t.ex. detta avsnitt, i vilket Schumpeter granskar en av de stora svagheterna i den marxistiska ekonomiska teorin, dess värdeteori, upplysande:

Karl_Marx_grav

To begin with, it does not work at all outside of the case of perfect competition. Second, even with perfect competition it never works smoothly except if labor is the only factor of production and, moreover, if labor is all of one kind. If either of these two conditions is not fulfilled, additional assumptions must be introduced and analytical difficulties increase to an extent that soon becomes unmanageable. Reasoning on the lines of the labor theory of value is hence reasoning on a very special case without practical importance, though something might be said for it if it be interpreted in the sense of a rough approximation to the historical tendencies of relative values. The theory which replaced it—in its earliest and now outmoded form, known as the theory of marginal utility—may claim superiority on many counts but the real argument for it is that it is much more general and applies equally well, on the one hand, to the cases of monopoly and imperfect competition and, on the other hand, to the presence of other factors and of labor of many different kinds and qualities. Moreover, if we introduce into this theory the restrictive assumptions mentioned, proportionality between value and quantity of labor applied follows from it. It should be clear, therefore, not only that it was perfectly absurd for Marxists to question, as at first they tried to do, the validity of the marginal utility theory of value (which was what confronted them), but also that it is incorrect to call the labor theory of value ”wrong.” In any case it is dead and buried.

Frågan är om denna teori är död och begraven. Studenter i Lund kräver att nationalekonomisk undervisning, mot bakgrund av krisen, ska börja innefatta marxistisk ekonomi. Kravet får mig att tänka på kreationisters krav på utrymme i biologiundervisningen. Jag tror i vilket fall inte att Keynes hade gillat idén. Däremot hör de marxistiska texterna hemma i ämnet ekonomisk doktrinhistoria, som för övrigt borde beredas större utrymme i svensk ekonomutbildning.

Written by Niclas Berggren

17 juni 2009 at 8:11

Hur luktar vin?

vinluktJag finner ibland vinexperters beskrivningar av hur viner luktar komiska. Är det inte tjära så är det jord eller asfalt. Att roa är förstås en legitim syssla, men frågan är om vinkonsumenter är behjälpta av expertomdömena. Hjälper de konsumenterna att välja vin? En studie, ”Debunking Critics’ Wine Words: Can Amateurs Distinguish the Smell of Asphalt from the Taste of Cherries?”, publicerad i Journal of Wine Economics, antyder att de inte hjälper:

I report my tests of the hypothesis that wine consumers cannot match critics’ descriptions of wines with the wines themselves. My results suggest that testers’ ability to match the descriptions with the wines is no better than random.

Det är väl inte så att vinexperterna hittar på sina doftbeskrivningar? För underhållningens skull? Eller är det helt enkelt så att vinkonsumenter, även rätt kunniga sådana, har dåligt luktsinne?

Se även inläggen ”Ska man satsa på dyra viner?” och ”Ska vinpriset avslöjas på middagen?”. De refererar bl.a. till två uppsatser av Johan Almenberg och Anna Dreber Almenberg, som försvarade dem med den äran på sina disputationer på Handelshögskolan igår.

Written by Niclas Berggren

16 juni 2009 at 15:06

Sverige för en expansiv politik

Det hävdas i vissa kretsar att svensk finanspolitik är passiv och otillräcklig. IMF konstaterar i sin granskning att så inte är fallet:

Nevertheless, the case for additional discretionary fiscal activism to offset the downturn is not persuasive. The scale of the fiscal action underway—as appropriately measured by the change in the headline balance—is, on IMF estimates, already one of the largest in the European Union.

Det illustreras i figuren längst till vänster:

finanspolitik

Den finanspolitiska expansion som redan äger rum är alltså synnerligen stor. Det tycks få medvetna om. Det är vidare lätt att glömma bort att enorma budgetunderskott har en kostnad och att stimulansåtgärders effekter är osäkra. Regeringen gör rätt i att vara motsträvig när krav på ytterligare utgiftsökningar reses (även när kraven kommer från Finanspolitiska rådet).

Media: SvD1, SvD2, DN

Written by Niclas Berggren

16 juni 2009 at 7:34

Publicerat i ekonomi, kriser, politik

Perfektion i form av en danskropp

Jean-Philippe Guilleman har tagit bilder av balettdansare. Här är två på Mickaël:

mickael1mickael2

Written by Niclas Berggren

15 juni 2009 at 18:53

Publicerat i balett, dans, skönhet

Lär dig spelteori

ariel_rubinsteinFöljande böcker—de två första av Martin Osborne och Ariel Rubinstein och de tre senare av Ariel Rubinstein—finns nu att läsa helt gratis på nätet (mot registrering):

A Course in Game Theory (MIT Press, 1994)
Bargaining and Markets (Academic Press, 1990)
Economics and Language (Cambridge University Press, 2000)
Lecture Notes in Microeconomic Theory (Princeton University Press, 2006)
Modeling Bounded Rationality (MIT Press, 1997)

Written by Niclas Berggren

15 juni 2009 at 12:27

Publicerat i litteratur, nationalekonomi

Lönesänkningar accepteras

Många studier har funnit belägg för nominell lönerigiditet nedåt, dvs. att nominella löner av olika skäl sällan sjunker. (Se t.ex. här, här, här och här.) En intressant sak är att det finns tecken på att denna typ av rigiditet kan vara på väg att mjukas upp. Vissa företag och fackföreningar, i Sverige och annorstädes, har kommit överens om lönesänkningar på sistone, för att minska behovet av uppsägningar. Och en ny undersökning antyder att många svenskar är öppna för lönesänkningar:

[V]arannan svensk är redo att gå ner i lön under dåliga tider.

Har krisen fått människor att tänka i nya banor i denna fråga (också)? Är det dags att börja fundera på att revidera en och annan nationalekonomisk modell och en del policyimplikationer som baseras på dessa?

Se även ”Är lönesänkningar dåliga i kristider?”.

Written by Niclas Berggren

15 juni 2009 at 8:27

Är två föräldrar bättre än en?

konfliktFamiljens tillskyndare lyfter ofta fram att barn som växer upp med båda sina biologiska föräldrar i genomsnitt utvecklas och mår bättre än andra barn. Detta är en sanning med modifikation. En ny studie, ”Are Two Parents Always Better than One?”, indikerar att om föräldrarna bråkar mycket ger den familjebildningen inte fördelar för barnen jämfört med andra alternativ. Science Daily sammanfattar:

Adolescents tend to fare better — academically and behaviorally — when they live with both biological parents. But when their parents frequently argue, young adults are significantly more likely to binge drink than other teenagers. They also tend to smoke, and their poor school grades are similar to those of their peers who don’t have both biological parents at home.

Det gäller därför att vara nyanserad i synen på olika familjebildningar. Skilsmässa behöver t.ex. inte vara till barnens nackdel i en situation där föräldrarna skapar en konfliktfylld tillvaro för dem.

Written by Niclas Berggren

14 juni 2009 at 18:13

Gjorde ateismen Stalin ond?

Ateister anklagar ibland religioner för att ha orsakat ondska. Tänk på korståg, inkvisition, terrorism, krig och förföljelse av oliktänkande. Religiösa kontrar då ofta med att Hitler, Stalin och Mao var onda ateister. Hur ska man se på påståenden av denna typ? Chaospet reder ut begreppen:

enhörning

Se även det tidigare inlägget ”Grymmare än Stalin”.

Written by Niclas Berggren

14 juni 2009 at 12:11

En uppenbarelse

Witold Gombrowicz har, liksom jag, sett ljuset:

Sedan uppenbarades det för mig att ”ungdomen är skönheten”.

Ur intervjuboken Testamente (s. 108).

Written by Niclas Berggren

14 juni 2009 at 8:57

Publicerat i skönhet, ungdom

Kulturell grund för välfärdsstaten

Graden av omfördelning skiljer sig åt mellan länder. En ny studie belägger att detta verkar kunna bero på kulturellt bestämda skillnader i preferenser. Det är Erzo Luttmer och Monica Singhal som i ”Culture, Context, and the Taste for Redistribution” finner följande:

We investigate whether culture plays an important role in the determination of preferences for redistribution. We examine the preferences of immigrants to separate cultural effects from economic and institutional determinants of preferences (”context”). An individual’s preference for redistribution is strongly positively associated with the average preference for redistribution in her country of birth. This result is robust to rich controls for economic factors and cannot easily be explained by selective migration. The birth country preference effect is stronger for non-citizens and non-voters, those with shorter tenure in the country of residence, and those who move to countries with a large number of immigrants from their own birth countries. Immigrants from countries with a higher preference for redistribution are more likely to vote for a more pro-redistribution political party. These cultural effects persist strongly into the second generation.

Tre reflexioner:

  1. Om kultur bestämmer preferenser rörande omfördelning, vad bestämmer kulturen? (Vad är kultur?)
  2. Vad bestämmer skillnader inom en kultur i preferenserna rörande omfördelning?
  3. Är inte detta resultat av intresse för dem som har egna preferenser rörande omfördelning i det land som tar emot invandrare? De som ogillar omfördelning kanske borde verka för invandring från kulturer som delar den preferensen, och vice versa.

Uppdatering: Se även ett nytt working paper av Andreas Bergh och Günther Fink på samma tema.

    Written by Niclas Berggren

    13 juni 2009 at 17:39

    När en vän dör

    Arthur Schopenhauer i ”Psychological Observations”:

    The deep grief we feel at the loss of a friend arises from the feeling that in every individual there is something which no words can express, something which is peculiarly his own and therefore irreparable. Omne individuum ineffabile.

    Jag fasar för den dag då en vän dör.

    Written by Niclas Berggren

    13 juni 2009 at 12:18

    Publicerat i död, vänskap

    Är människan alltid fri?

    Antag att ingen regel förbjuder en viss handling. Då är man fri att utföra den. Antag att en regel införs som förbjuder den, med en påföljd om handlingen ändå genomförs och om man tas fast. Frågan är: Är man fortfarande fri att utföra handlingen?

    De flesta skulle nog svara ”nej” — ett förbud föreligger ju. Är man förbjuden att göra något är man inte fri att göra det. Jag är inte alls säker på den slutsatsen. Som jag ser det kan man alltid genomföra handlingen även om den är förbjuden, om man så önskar. Bara för att det är förbjudet att fildela innebär inte det att man inte kan fildela. Det är bara att fildela på! Dock gör man det, vid ett förbud, till en förväntad kostnad, som består av sannolikheten för att tas fast multiplicerad med straffets upplevda omfattning. Det är dock en förväntad kostnad man är fri att acceptera.

    Är det alltså inte så att människan alltid är fri (i alla fall så länge det är fysiskt möjligt för henne att göra det hon vill)?

    Eller är människan ofri i relation till en handlings förväntade kostnad? I så fall möter man åtminstone två problem. För det första: Om frihet kopplas till avsaknad av kostnad, innebär inte det att allt som innefattar en kostnad reducerar friheten? Om man som konsument får betala 70 kr för en liter mjölk är man alltså mer ofri än om man får betala 7 kr. Är det en rimligt förståelse av frihetsbegreppet? För det andra: Om frihet kopplas till avsaknad av kostnad varierar graden av ofrihet av ett givet förbud och ett givet straff mellan individer, eftersom straffets upplevda omfattning är en subjektiv storhet som varierar mellan individer. Stämmer det överens med de flesta människors intuition, att ett givet förbud och ett givet straff gör människor ofria i olika hög grad?

    (Behöver jag nämna Sartre och Stigler?)

    Jag befinner mig just nu på kollokvium i Frankfurt, och det är sådant här vi diskuterar dagarna i ända.

    Written by Niclas Berggren

    13 juni 2009 at 6:05

    Opera som tränger sig på

    En man fick sömnproblem efter en operation, eftersom han började hallucinera operor:

    Three days after the operation, he began to suffer from near complete insomnia and mentioned only briefly that ”this monkey music” kept him awake. His condition deteriorated and 5 days later he admitted, that he heard complete operas at night from the very first to the last chord, ”and you know how long these operas are”.

    ”Apmusik”? Nå, jag kan trots allt förstå hans aggression. Inte heller jag skulle vilja överfallas av långa operaverk nattetid.

    Written by Niclas Berggren

    12 juni 2009 at 17:20

    Är välfärdsstaten överskattad?

    Professor Allan Meltzer försvarar kapitalismen. I den mycket exklusiva referenslistan återfinns förutom Immanuel Kant bl.a. två svenska nationalekonomer, som Meltzer citerar:

    A recent comprehensive study of Swedish income distribution during the 20th century concluded: ”Our findings suggest that top income shares in Sweden, like many other Western countries, decreased significantly over the first eighty years of the century. … Most of this decrease happened before 1950, that is, before expansion of the Swedish welfare state. As in many other countries, most of the fall was due to decreasing shares in the very top (the top one percent), while the income share of the lower half of the top decile … has been extraordinarily stable. Most of the fall is explained by decreased income from capital.” (Roine and Waldenstrom, 2006, 24)

    Detta resultat framförs också i Andreas Berghs bok Den kapitalistiska välfärdsstaten. Är välfärdsstatens betydelse för en jämn inkomstfördelning överskattad?

    Written by Niclas Berggren

    12 juni 2009 at 12:18

    Pojke med ryggsäck

    Kazimir Malevich, Painterly Realism. Boy with Knapsack – Color Masses in the Fourth Dimension (1915), 71,1 x 44,5 cm:

    malevich knapsack

    Written by Niclas Berggren

    12 juni 2009 at 6:06

    Publicerat i konst

    Ronaldo är värd varje krona

    ronaldoReal Madrid vill köpa över Cristiano Ronaldo för motsvarande en miljard kronor. SvD:s Ola Billger kommenterar:

    Självfallet är ingen människa värd så mycket pengar.

    Vafalls? Finns det ett objektivt kriterium enligt vilket en fotbollsspelare maximalt kan vara värd X kr? Vad ligger då X på? Under en miljard, tydligen, men ligger det på 500 000 eller två miljoner eller vad? Hur har det fastställts?

    Själv unnar jag framgångsrika idrottsutövare varje krona. (Eller euro.)

    Media: SvD, DN, AB, Sydsv

    Written by Niclas Berggren

    11 juni 2009 at 17:50

    Vetenskapsman och agitator?

    Kan man förena seriös vetenskaplig verksamhet med ett högstämt deltagande i den politiska debatten? Måhända, men Richard Posner, som just har fått sin bok A Failure of Capitalism recenserad av Berkeley-ekonomen Brad DeLong, har sina tvivel:

    DeLong

    It seems that DeLong, like Paul Krugman, is a high road/low road thinker/writer. He does sober academic writing part of the time and irresponsible popular writing the rest of the time. That’s a common enough pattern, but when it is found in macroeconomists, specifically those who write about the business cycle rather than less ideologically charged macroeconomic topics, it makes one wonder how trustworthy their ”scientific” writings are.

    Ouch.

    Se även ekonomipristagaren Robert Solows recension av Posners bok samt denna analys av Paul Krugmans krönikor i New York Times.

    Written by Niclas Berggren

    11 juni 2009 at 12:47

    Sugen på soma?

    aldous_huxleyI Aldous Huxleys roman Brave New World förekommer ett lyckobringande medel utan bieffekter som kallas soma. Huxley beskriver medlet så här:

    The Soma of Brave New World had none of the drawbacks of its Indian original. In small doses it brought a sense of bliss, in larger doses it made you see visions and, if you took three tablets, you would sink in a few minutes into refreshing sleep. And all at no physiological or mental cost. The Brave New Worlders could take holidays from their black moods, or from the familiar annoyances of everyday life, without sacrificing their health or permanently reducing their efficiency.

    Var man lite ledsen kunde man få höra detta (från kapitel 4, där Benito Hoover tilltalar Bernard Marx):

    [Y]ou do look glum! What you need is a gramme of soma.

    Javisst! Ett gram soma gör susen.

    En tilltalande sak med soma är att det utgör en mer verklighetsbaserad lyckobringare än Robert Nozicks upplevelsemaskin. Eller resonerar du som Bernard Marx, att det är bättre att vara sig själv, sorgsen, än någon annan, lycklig (vilket är i linje med John Stuart Mills tänkande)? Eller oroar du dig för att soma skulle missbrukas av en stat som vill passivisera människor? För en sådan, mer samhällsfilosofisk analys rekommenderar jag essän Brave New World at 75″. I vilket fall är jag själv sugen på soma.

    Written by Niclas Berggren

    11 juni 2009 at 8:46

    Svällande bröst

    Denne man har nog tränat sina bröstmuskler i många timmar:

    jason

    Written by Niclas Berggren

    10 juni 2009 at 21:18

    Publicerat i skönhet

    Eutanasi för nyfödda

    I Nederländerna tillämpas ett transparent system för eutanasi av svårt sjuka, nyfödda barn. Det kallas Groningen-protokollet och beskrivs i ”The Groningen Protocol — Euthanasia in Severely Ill Newborns”, publicerad i New England Journal of Medicine. Tabell 2 klargör regelverket. Artikelns författare är protokollets upphovsmän, A. A. E. Verhagen och P. J. J. Sauer, som båda är barnläkare i Groningen. I ”End-of-Life Decisions for Newborns”, publicerad i Pediatrics, argumenterar de för detta system:

    In extreme cases, the prognosis for a child can be a life full of suffering that cannot be alleviated by any means. In these cases, death might be more humane than the continuation of a life full of suffering. Possible strategies for these children include some form of withdrawal or withholding of treatment. In these extreme conditions, the active ending of a life of a child can also be an acceptable strategy according to pediatricians in the Netherlands. We are convinced that it is extremely important that all cases of newborn euthanasia be reported and reviewed by an external (legal) body. The Groningen protocol can serve as a helpful tool for physicians to ensure the carefulness of the decision-making process and facilitate reporting.

    Ett problem i Sverige idag torde vara att regelverket och grunden för läkares agerande inte är särskilt transparent. I Nederländerna, däremot, är alltså de rättsliga myndigheterna tydligt involverade som bedömare av alla beslut som leder till svårt sjuka, nyfödda barns död. Där har vi en del att lära.

    Se även det tidigare inlägget ”Dödandets moral”. Media: DN.

    Written by Niclas Berggren

    10 juni 2009 at 12:10

    Följ

    Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

    Gör sällskap med 1 138 andra följare

    %d bloggers like this: