Nonicoclolasos

Arkiv för september 2009

Den värdelösa teologin

dawkinsRichard Dawkins ställer följande viktiga frågor om ämnet teologi:

What has theology ever said that is of the smallest use to anybody? When has theology ever said anything that is demonstrably true and is not obvious? I have listened to theologians, read them, debated against them. I have never heard any of them ever say anything of the smallest use, anything that was not either platitudinously obvious or downright false.

Just så. Lägg ned de teologiska fakulteterna!

Written by Niclas Berggren

30 september 2009 at 17:56

Fin vägg

linne vägg

Written by Niclas Berggren

30 september 2009 at 11:51

Publicerat i skönhet

Samarbete när människor är olika

Människor har behov av att samarbeta i ett samhälle. Experimentell forskning har visat att när en utomstående övervakare saknas kan sociala normer säkerställa samarbete mellan människor som har lika mycket resurser och som får lika stora förtjänster av samarbetet. Men hur blir det med samarbetet när människor skiljer sig åt – när en del har mer resurser och när en del får ut mer av samarbetet än andra? Just det undersöks i en ny experimentell studie, ”Enforcement of Contribution Norms in Public Good Games with Heterogeneous Populations”, av Ernesto Reuben och Arno Riedl. Resultat:

We find that without punishment possibilities, heterogeneity does not matter much. In all treatments free-riding is relatively frequent and steadily increases over time. In other words, we do not find evidence for a contribution norm other than free-riding to emerge. In the treatments with punishment the picture changes drastically. In homogeneous as well as heterogeneous groups, contributions are much higher than without punishment and they do not decrease over time. More importantly, the contribution pattern differs strongly across treatments. In the treatment with unequal endowments and unrestricted contribution possibilities, contributions are proportional to endowments. Similarly, in the treatment with unequal marginal benefits from the public good, contributions are almost perfectly proportional to the ratio of marginal benefits.

Det är alltså dels så att människor behöver hot om straff för att bidra till kollektiva nyttigheter, oavsett om de är lika eller olika, och dels så att de sociala normer som föredras vid olikhet tycks se likadana ut människor emellan. Människor betalar i proportion till sin rikedom och i proportion till marginalnyttan av den kollektiva nyttigheten. Det som förbryllar mig är att många verkar finna en proportionell princip orättvis i verkliga livet. Tag som exempel beskattningens område, där de flesta tycks vurma för progressiva skatteskalor. Hur kommer det sig?

Written by Niclas Berggren

30 september 2009 at 6:20

En dyster dag

Idag är det begravningsceremoni för min mormor Vera.

mormor

Written by Niclas Berggren

29 september 2009 at 11:00

Publicerat i död, familjen, saknad, sorg

Ärlig kärleksdeklaration

W. H. Auden avslutar sin ”Serenade” (1947) med följande strof:

So my embodied love
Which, like most feeling, is
Half humbug and half true,
Asks neighbourhood of you.

Ur Davenport-Hines, Richard (2003). Auden. London: Vintage: 245.

Written by Niclas Berggren

28 september 2009 at 17:58

Publicerat i känslor, kärlek, poesi

Utländskt kapital ökar BNP

Att utländska investeringar och BNP är positivt relaterade är relativt okontroversiellt att konstatera. Frågan är dock i vilken riktning kausaliteten går. Är det så att ett rikare land, genom det större värdeskapandet i den ekonomiska verksamheten, orsakar fler utländska investeringar, eller är det så att fler utländska investeringar gör ett land rikare? I ”On the Causal Links Between FDI and Growth in Developing Countries”, publicerad i World Economy (preliminär gratisversion här), försöker John Rand och Henrik Hansen reda ut saken. Deras resultat:

We analyse the Granger causal relationships between foreign direct investment (FDI) and GDP in a sample of 31 developing countries covering 31 years. Using estimators for heterogeneous panel data we find bi-directional causality between the FDI-to-GDP ratio and the level of GDP. FDI has a lasting impact on GDP, while GDP has no longrun impact on the FDI-to-GDP ratio. In that sense FDI causes growth.

Utländska investeringar tycks alltså öka välståndet i ett land genom kunskapsöverföring och spridning av ny teknologi (även om man ska ta Granger-kausalitetstest med en liten nypa salt).

Written by Niclas Berggren

28 september 2009 at 11:56

Ignosticism och apateism

Inställningen – eller avsaknaden av inställning – till religion kan ta sig många former. Monoteism, polyteism, ateism (stark och svag) och agnosticism är kanske de mest välkända; men därtill kan läggas ignosticism och apateism. Vad avses med dessa två synsätt?

Min syn: jag har viss sympati för båda dessa synsätt. Jag anser emellertid att ignosticism går att förena med den svaga ateism jag företräder, och så länge religion påverkar saker jag bryr mig om på ett i huvudsak negativt sätt kan jag inte vara apateistisk. Om religiösa själva vore apateistiska, eller om de skulle utöva sin religion strikt privat, skulle jag också vara det, men de flesta är tvärtom aktivistiska och försöker påverka människor och politik. Jag fortsätter därför min bana som aktivistisk anti-teist.

Tips: Niklas Elert.

Written by Niclas Berggren

28 september 2009 at 6:32

En god uppfostran

Så här ligger det till:

guillouHenrik Torehammar: Finns det något gemensamt mellan dig och Carl Bildt, och hos unga människor som redan i unga år vågar ta plats?
Jan Guillou: Ja, vi har en sak gemensamt… Jag tvekar och säga det här.
Henrik Torehammar: Överklass?
Jan Guillou: Ja, just det.
Henrik Torehammar: Om man föds med silverskeden i mun är det lätt att äta?
Jan Guillou: Ja, det betyder mycket att kunna gå in i ett rum och omedelbart veta hur man ska bete sig. Man behöver aldrig vara socialt nervös, om man har fått en sån uppfostran som Carl Bildt och jag.

Kan man ge sina barn en god uppfostran av det här slaget även om man inte är överklass? I så fall, hur kan det ske, förutom att skicka barnen till internatskola?

Written by Niclas Berggren

27 september 2009 at 12:17

Publicerat i adel, barn, framgång, skolan, ungdom

Varifrån kommer moral?

Jonathan Haidt och Fredrik Björklund ger följande svar i bokkapitlet ”Social Intuitionists Answer Six Questions about Moral Psychology”:

Moral beliefs and motivations come from a small set of intuitions that evolution has prepared the human mind to develop; these intuitions then enable and constrain the social construction of virtues and values.

Grunden är alltså biologisk, men moraliska uppfattningar formas också i ett social samspel som preciserar vad som är rätt och fel i en viss kontext.

Written by Niclas Berggren

27 september 2009 at 12:12

Publicerat i biologi, etik, forskning, moral, psykologi

Är deltidsarbete enbart negativt?

En viktig skillnad mellan regering och opposition rör synen på deltidsarbete. Socialdemokraterna lovar rätt till heltid om de kommer till makten 2010. Mot bakgrund av den svenska debatten är det intressant att se hur deltidsarbetet för kvinnor har utvecklats i Nederländerna, vilket presenteras i ”Female Part-Time Work in the Netherlands”. Några resultat:

  • Andelen anställda kvinnor i åldersintervallet 25-54 år som arbetar deltid minskade i Sverige från drygt 30 procent 1983 till knappt 20 procent 2001; i Nederländerna ökade andelen något, till knappt 60 procent.
  • Endast 4 procent av de deltidsarbetande kvinnorna i Nederländerna skulle önska arbeta heltid; motsvarande siffra för Danmark och Tyskland är 15 procent.
  • Det främsta skälet för att arbeta deltid är en önskan att ta hand om egna barn. Andra skäl för deltid är att ha tid för hushållsarbete, sig själv och vänner.
  • När kvinnor med heltidsarbetande män ökar sin arbetstid minskar deras tid för hushållsarbete (med 33 minuter per ytterligare arbetstimma per vecka), men männen ökar trots det bara sin hushållsarbetstid marginellt (med 6 minuter per ytterligare arbetstimma för kvinnan). Se detta diagram:

hushållsarbete

Vad ska man dra för slutsatser av dessa resultat? Forskarna skriver:

Without part-time work, female labour force participation rates in the Netherlands would not have increased as fast as they did in past decades. However, whereas part-time work was a transitional phase in Scandinavian countries, part-time work is more persistent in the Netherlands. Women are satisfied working part-time, because relatively high-skilled work can be done part-time, full-time work is not a financial necessity, and the burden of additional working hours is not shared within partnered families.

En fråga man kan ställa sig är om deltidsarbetets karaktär kan ändras i Sverige, så att fler av dem som ägnar sig åt det blir nöjda, som i Nederländerna.

Se även inlägget ”Leder heltidsarbete till lycka?”Kommunals argumentation för en rätt till heltid samt HUI:s utredning av konsekvenserna.

Written by Niclas Berggren

27 september 2009 at 8:59

Två huvuden

Jean Arp, Two Heads (1927), 35,0 x 27,0 cm:

arp two heads

Written by Niclas Berggren

26 september 2009 at 17:58

Publicerat i konst

Mot moralisk styrning

Ska staten genom lagstiftning försöka få människor att bete sig moraliskt? Närmare bestämt, ska staten reglera beteenden som inte innefattar skada för andra men som strider mot någon moralisk kodex eller som anses försämra för individen själv? Professor Mario Rizzo anför i ”The Problem of Moral Dirigisme” ett nytt argument mot sådana försök, som handlar om att lagstiftare inte har relevant kunskap om hur enskilda individer med olika förutsättningar, erfarenheter och uppfattningar ska kunna leva moraliskt:

The Article models moral agents as ideal-typical utilitarians, Kantians, or natural law adherents. We show that within each of these systems the determination of the morality of an act depends on the ”particular circumstances of time and place.” Because the State’s access to knowledge of the personal and local circumstances of the actor is inferior to the knowledge available to the actor himself, the State does not possess a necessary instrument for the compulsion of morality. It does not have adequate concrete knowledge to know what is good. We conclude that the State cannot make people moral, because even when all members of society accept the same moral framework, it does not and usually cannot have the specific knowledge needed to determine the concrete manifestations of morality.

Antag att alla är utilitarister och att staten, på basis av experimentell forskning, får för sig att människor sparar för lite för sin ålderdom. På den grunden kan staten agera för att få människor att spara mer – genom tvångssparande, genom default-val eller genom subventioner. Rizzos analysram ger oss anledning att ifrågasätta att staten kan veta att den aggregerade nyttan ökar genom sådana åtgärder. Många kanske vill slösa. Andra kanske sparar för mycket. Nyttan kanske ökar av möjligheten att begå misstag och lära sig därav. Varje individ har en egen uppfattning, som inte är tillgänglig för centrala beslutsfattare. Detta argument försvagar grunden för moralisk dirigism.

Written by Niclas Berggren

26 september 2009 at 11:56

Ung och homo-gay

austin En fascinerande artikel i New York Times berättar om ungdomar som accepterar och står för sin homo- eller bisexuella läggning i tidiga år. Som Austin, 13 år:

”When I first realized I was gay,” Austin interjected, ”I just assumed I would hide it and be miserable for the rest of my life. But then I said, ‘O.K., wait, I don’t want to hide this and be miserable my whole life.’”
I asked him how old he was when he made that decision.
”Eleven,” he said.

I artikeln beskrivs också hur föräldrar tenderar att reagera negativt på tidiga besked av det här slaget, i tron att sexuell läggning är ”en fas”. Är det något jag skulle vilja säga till de av mina läsare som är föräldrar är det: var förberedd på att ditt barn kan älska personer av samma kön och ta emot ett sådant besked på ett accepterande och bejakande sätt. Det är riskfyllt med en avståndstagande reaktion.

Som jag har beskrivit här upptäckte även jag tidigt att det var pojkar och inte flickor som gällde. Jag var dock aningen senfärdig med att själv acceptera och berätta om det.

Written by Niclas Berggren

26 september 2009 at 7:19

Vad kostar kulturen?

Åsa Linderborg i ett skarpt utfall mot regeringen:

Kultur måste få kosta.

Samtidigt visar DN denna figur:

kulturbudget

Kulturen tycks få kosta även med Alliansen.

Written by Niclas Berggren

25 september 2009 at 22:30

Publicerat i ekonomi, kultur, pengar, politik

Minskar kriser den ekonomiska friheten?

Gunnar Myrdal menade att kriser öppnar för mer av politisk styrning av ekonomin. Stämmer den tesen? Jakob de Haan, Jan-Egbert Sturm och Eelco Zandberg granskar i bokkapitlet ”The Impact of Financial and Economic Crises on Economic Freedom” denna tes närmare. Deras resultat:

[O]ur results suggest that banking crises in the short term reduce (various dimensions of) economic freedom but that, in the longer term, banking crises are associated with higher levels of economic freedom (except for government spending). Economic crises reduce various areas of economic freedom in the short and long term, although we do not find a significant effect on the overall level of economic freedom in the short term.

Myrdal verkar alltså ha haft rätt när det gäller effekten av ekonomiska kriser i allmänhet, i synnerhet på lång sikt. Just bankkriser har dock haft motsatt effekt. Vad nettoeffekten av nuvarande kris blir för graden av ekonomisk frihet återstår att se.

Written by Niclas Berggren

25 september 2009 at 18:19

Humana nationalekonomer

Enligt en ny studie, ”The Policy Views of American Economic Association Members”, publicerad i Econ Journal Watch, är en stor majoritet av amerikanska nationalekonomer för att tillåta betalning för organ:

Previous surveys have demonstrated that economists often favor using market-based solutions to address a range of problems—such as giving parents educational vouchers to spend at competing schools (Whaples 2006). Another market-based idea is to tackle shortages of human body organs by allowing payments to organ donors and their families. As Table 1 reports, this idea is favored by over 70 percent of economists, with only 16 percent opposed.

Det finns tillfällen då jag blir lite extra glad och stolt över mina nationalekonomiska kollegor.

Se även ”Betalning till njurdonatorer”.

Written by Niclas Berggren

25 september 2009 at 12:19

Det enda som är värdefullt i sig självt

Ja, vad är det? Den nydisputerade filosofen David Brax har svaret:

Hans teori utvecklar den hedonistiska filosofiska traditionen, med rötter i Antiken. Enligt den är njutning det enda som är värdefullt i sig självt.

För detaljerna, se hans avhandling Hedonism as the Explanation of Value. Lämplig helgnjutning?

Written by Niclas Berggren

25 september 2009 at 6:59

Publicerat i etik, filosofi, lycka, njutning

Ibland är det bra att glömma

Minnesforskning är ett spännande område, men det är också forskning om glömska. Jag har tenderat att se glömska som mer eller mindre renodlat negativt, men efter att ha läst det kommande bokkapitlet ”Autobiographical Forgetting, Social Forgetting and Situated Forgetting: Forgetting in Context” har jag reviderat den uppfattningen. Att glömma kan ha positiva effekter för individen.

One main idea from the SMS [Self-Memory System] is that what is remembered from our lives, and what in turn is forgotten, is determined by our current working self (the image of ourselves we have at any given time). As noted above, autobiographical memories that are consistent with the goals and values of our working self are prioritised for remembering, whereas memories that conflict with our working self are likely to be forgotten … Within the SMS model then, autobiographical forgetting is a goal-directed, executive process, where certain memories are actively gated from consciousness. Those memories that are irrelevant, inconsistent with current identity goals, or upsetting are particularly likely to be forgotten.

Att vara människa är att ha begränsad kognitiv förmåga, där det givet sådana begränsningar kan vara bra att radera data i minnesbanken ibland; att vara människa är att finna mening i en självbild vars konflikt med minnen kan tala för glömska; och att vara människa innebär emotionella problem, vilket indikerar att minnen som orsakar skada kan behöva glömmas. Intressant nog kan individuell glömska ibland stå i konflikt med sociala behov av att minnas. I kapitlet talas t.ex. om hemska krigsminnen. Ett samhälle kanske behöver människor som minns och berättar, även om det på individnivå är plågsamt för dem som vi vill ska undvika att glömma.

Written by Niclas Berggren

24 september 2009 at 17:34

En man kommer till insikt

Jan Stenmark förmedlar sanningar om livet:

frustration

Written by Niclas Berggren

24 september 2009 at 12:08

Publicerat i ensamhet

Fripassagerare ses som omoraliska

Utom i ett fall:

Our findings demonstrate that free riding is always perceived as a morally blameworthy action, except for one case in which it is seen as morally praiseworthy. The exceptional case is the one, which we will call ”ratting on a rat”, in which the judged free rider moves second, after observing that the other player has free ridden too.

Tänk på hur du beter dig: ditt beteende kan smitta! ”Om någon gör så, kan andra också göra så”, tycks många resonera.

Källa: Cubitt, Robin P., Drouvelis, Michalis, Gächter, Simon och Kabalin, Ruslan (2009). ”Moral Judgment in Social Dilemmas: How Bad Is Free Riding?” CeDEx Discussion Paper 2009-15, University of Nottingham.

Written by Niclas Berggren

24 september 2009 at 7:19

Ska man tolerera intolerans?

I Karl Poppers The Open Society and Its Enemies: Volume I Plato formuleras toleransens paradox (s. 265):

popperLess well known is the paradox of tolerance: Unlimited tolerance must lead to the disappearance of tolerance. If we extend unlimited tolerance even to those who are intolerant, if we are not prepared to defend a tolerant society against the onslaught of the intolerant, then the tolerant will be destroyed, and tolerance with them. — In this formulation, I do not imply, for instance, that we should always suppress the utterance of intolerant philosophies; as long as we can counter them by rational argument and keep them in check by public opinion, suppression would certainly be unwise. But we should claim the right to suppress them if necessary even by force; for it may easily turn out that they are not prepared to meet us on the level of rational argument, but begin by denouncing all argument; they may forbid their followers to listen to rational argument, because it is deceptive, and teach them to answer arguments by the use of their fists or pistols. We should therefore claim, in the name of tolerance, the right not to tolerate the intolerant. We should claim that any movement preaching intolerance places itself outside the law, and we should consider incitement to intolerance and persecution as criminal, in the same way as we should consider incitement to murder, or to kidnapping, or to the revival of the slave trade, as criminal.

De flesta vill framställa sig som toleranta, men accepterar de intolerans mot intolerans? I så fall, varför är just intolerans mot intolerans något som ska tolereras? Finns inte andra typer av intolerans som kan och bör accepteras om den bidrar till uppnåendet av något önskvärt mål?

Popper formulerar även frihetens paradox och demokratins paradox. Se gärna Björn Östbring om två sorters tolerans, om ytterligare reflektioner om tolerans samt min lilla artikel ”Den missförstådda toleransen”.

Written by Niclas Berggren

23 september 2009 at 17:49

Publicerat i filosofi, tolerans

Göteborgare i New York

Jakob Hedberg, representerad av New York Model Management:

jakob hedberg

Written by Niclas Berggren

23 september 2009 at 12:14

Publicerat i mode, skönhet

Bra med optimism

151407_ariely019Människor är, som beteendeekonomer älskar att klargöra, inte alltid helt rationella:

One of the most basic findings in behavioral economics is what’s called the “optimism bias,” also known as the “positivity” illusion. The basic idea is that when people judge their chances of experiencing a good outcome  … they estimate their odds to be higher than average. But when they contemplate the probability that something bad will befall them … they estimate their odds to be lower than those of other people.

Men som professor Dan Ariely påpekar kan det ibland vara bra med denna typ av felbedömningar:

Imagine a society in which no one would take on the risk of creating startups, developing new medications, or opening new businesses. We know most new enterprises fail in the first few years. Yet they crop up all the time, sometimes jump-starting entirely new sectors. A society in which no one is overly optimistic and no one takes too much risk? Such a culture wouldn’t advance much.

Nackdelen är att överdriven optimism också skapar problem, inte minst av det slag vi noterar i nuvarande kris: människor har trott sig kunna bli rika på placeringar och investeringar som inte visade sig långsiktigt hållbara. Men skulle vi vilja ha ett samhälle utan överdriven optimism? Då tackar vi också nej till risktagande och utveckling av ett positivt slag. Det torde inte gå att få det ena utan att få det andra. Det handlar om att bedöma om systemet som helhet över tid fungerar bättre än tänkbara alternativ eller ej.

Written by Niclas Berggren

23 september 2009 at 7:12

Galen pianomusik

Jeroen Van Veen spelar det fantastiska pianostycket Mad Rush av Philip Glass:

Written by Niclas Berggren

22 september 2009 at 18:00

Publicerat i musik

Har du alltid laptopen på?

Ett allt vanligare fenomen tycks vara att ta del av information från flera källor samtidigt. Samtidigt som man lyssnar på en föreläsning kanske man kollar sina mejl på laptopen eller mobilen. Hur påverkar ett sådant intensivt informationsintag ens kognitiva förmåga? Inte så positivt, enligt den nya studien ”Cognitive Control in Media Multitaskers”, publicerad i PNAS:

laptopResults showed that heavy media multitaskers are more susceptible to interference from irrelevant environmental stimuli and from irrelevant representations in memory. This led to the surprising result that heavy media multitaskers performed worse on a test of task-switching ability, likely due to reduced ability to filter out interference from the irrelevant task set. These results demonstrate that media multitasking, a rapidly growing societal trend, is associated with a distinct approach to fundamental information processing.

Själv försöker jag begränsa mitt mottagande av information från flera olika källor till möten vars innehåll jag på förhand vet är ointressant. Risken är att frestas att göra det även när man borde lyssna. Hur ser det förresten ut på universitetsföreläsningar: föreligger någonstans förbud mot att ha laptops och mobiler påslagna?

Written by Niclas Berggren

22 september 2009 at 12:20

Bra och dåliga droger

michelfoucaultMichel Foucault ville nyansera tänkandet kring droger:

I think that drugs must become part of our culture. … As a pleasure. We have to study drugs. We have to experience drugs. We have to do good drugs that can produce very intense pleasure. I think this puritanism about drugs, which implies that you can either be for drugs or against drugs, is mistaken. Drugs have now become a part of our culture. Just as there is bad music and good music, there are bad drugs and good drugs. So we can’t say we are ”against” drugs any more than we can say we’re ”against” music.*

En intressant tankegång, att inte förkasta alla droger tout court, utan att ta ställning till dem, en och en, efter en ”kostnads-intäktsanalys” som beaktar njutning som en intäkt. Frågan är om vår puritanska politiska kultur är mogen för ett sådant förhållningssätt – och för en öppen diskussion om alternativ till kriminalisering när det gäller att motverka de dåliga drogerna. Troligen inte.

Själv är jag sugen på soma.

*Ur Ethics: Subjectivity and Truth (s. 165–166).

Written by Niclas Berggren

22 september 2009 at 6:40

Publicerat i etik, kultur, lycka, moral, narkotika, njutning

Bidrog bankbonusar till krisen?

Bank of AmericaInte enligt en ny studie, ”Bank CEO Incentives and the Credit Crisis”:

There is no evidence that banks with CEOs whose incentives were better aligned with the interests of their shareholders performed better during the crisis and some evidence that these banks actually performed worse both in terms of stock returns and in terms of accounting return on equity. Further, option compensation did not have an adverse impact on bank performance during the crisis.

Den allmänna hysterin i frågan om bonusar kanske borde dämpas en smula?

Tips: Marginal Revolution. Om tidigare forskning, se Daniel Waldenströms inlägg  ”Hur bör en VD ersättas?”.

Written by Niclas Berggren

21 september 2009 at 15:15

Hur påverkar friare handel barnarbete?

De allra flesta skulle föredra en värld utan barnarbete. Frågan hur det målet kan uppnås är inte helt enkel – som jag tidigare har skrivit om här och här verkar t.ex. bojkotter inte vara en särskilt bra metod. Nu visar en ny studie, ”Child Work and Schooling under Trade Liberalization in Indonesia”, att liberalisering av handeln med andra länder däremot tycks kunna hjälpa, i alla fall på sikt:

barn indonesienWe examine the effects of trade liberalization on child work and schooling in Indonesia. Our estimation strategy identifies geographical differences in the effects of trade policy through district and province level exposure to reduction in import tariff barriers. … Our main findings show that increased exposure to trade liberalization is associated with a decrease in child work and an increase in enrolment among 10 to 15 year olds. The effects of tariff reductions are strongest for children from low skill backgrounds and in rural areas. However, a dynamic analysis suggests that these effects reflect the long term benefits of trade liberalization, through economic growth and subsequent income effects, while frictions and negative adjustment effects may occur in the short term.

Många underskattar den ekonomiska utvecklingens betydelse för ett gott liv och tror att det här och nu kan beslutas fram på politisk väg.

Se även ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”.

Written by Niclas Berggren

21 september 2009 at 11:44

Ansiktsdelar

F. E. McWilliam, Eye, Nose and Cheek (1939), 88,9 x 87,0 x 28,6 cm:

mcwilliam

Written by Niclas Berggren

21 september 2009 at 7:15

Publicerat i konst

Mary rörde sig så fint

Mary Travers har avlidit. Jag uppskattade den sånggrupp i vilken hon ingick, Peter, Paul & Mary, främst Mary själv. Hennes sång, hår och rörelsemönster imponerade:

Se även inlägget ”Underbart kroppsspråk”.

Written by Niclas Berggren

20 september 2009 at 18:00

Publicerat i död, musik

Är din vilja mindre fri än du tror?

Är vi medvetna om att vi fattar beslut — eller får vi för oss att vi fattar beslut när vi märker resultatet av våra handlingar? Det senare tycks antyda att våra egentliga beslut fattas före det att vi är medvetna om dem. Detta är vad en ny studie, ”We Infer Rather than Perceive the Moment We Decided to Act”, publicerad i Psychological Science, finner:

A seminal experiment found that the reported time of a decision to perform a simple action was at least 300 ms after the onset of brain activity that normally preceded the action. In Experiment 1, we presented deceptive feedback (an auditory beep) 5 to 60 ms after the action to signify a movement time later than the actual movement. The reported time of decision moved forward in time linearly with the delay in feedback, and came after the muscular initiation of the response at all but the 5-ms delay. In Experiment 2, participants viewed their hand with and without a 120-ms video delay, and gave a time of decision 44 ms later with than without the delay. We conclude that participants’ report of their decision time is largely inferred from the apparent time of response.

Kan det här tolkas som en indikation på att vår vilja inte är fri, i den meningen att våra beslut fattas genom omedvetna processer som vi inte kan styra över?

Se även inlägget ”Hjärnforskning och fri vilja”.

Written by Niclas Berggren

20 september 2009 at 11:44

Publicerat i filosofi, forskning, psykologi

Okunnighet om skattesänkningar

rödgrönaDe rödgröna tycker inte om regeringens ekonomiska politik:

Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar med lånade pengar.

Jag är själv förespråkare av finanspolitisk återhållsamhet, då budgetunderskott har en kostnad. Problemet är bara att de rödgröna snarast förespråkar större budgetunderskott än regeringen. Den intressanta frågan är varför det är vårdslöst att låna pengar till skattesänkningar när det inte är vårdslöst att låna pengar till utgiftsökningar av alla de slag.

De rödgröna kan tänkas svara att utgiftsökningar kan stimulera ekonomin medan skattesänkningar inte gör det. Detta svar tycks dock inte förenligt med aktuell forskning:

  • Skattesänkningar kan öka BNP, enligt ”The Macroeconomic Effects of Tax Changes” av professorerna Romer, accepterad för publicering i American Economic Review.
  • Professor Mankiw: ”[E]mpirical studies that do not impose the restrictions of Keynesian theory suggest that you might get more bang for the buck with tax cuts than spending hikes” och igen: ”[T]he case for taxes over spending as the fiscal instrument of choice is compelling.” Mankiw förklarar detta teoretiskt här.
  • Professor Barro i intervju om sin forskning om multiplikatorer: ”Tax cuts are bound to be better.”
  • Professorerna Mulford och Uhlig: ”[D]eficit-financed tax cuts work best among these three scenarios to improve GDP.”
  • Professorerna Alesina och Zingales: ”Furthermore, tax cuts have a much better effect on job creation than highway rehabilitation.”
  • IMF: ”[R]evenue-based stimulus measures seem to be more effective in boosting real GDP than expenditure-based measures, particularly in the medium term and in advanced economies.”
  • Multiplikatoreffekterna av stora utgiftsökningar tycks mindre än många har trott. Professor Wieland: ”Once you allow for a significant role of forward-looking behaviour by households and firms, there is no multiplier.” (Se även härhärhär, här och här.)

Frågan är om de personer som de rödgröna lät tillfråga om skattesänkningar och som var avvisande kände till dessa resultat och resonemang. Frågan är om de rödgröna själva känner till dem. Accepterar man lån för stora utgiftsökningar förefaller det inte mer, utan möjligen mindre, ansvarslöst att acceptera lån för stora skattesänkningar.

Media: SvD1, SvD2DN1, DN2, DN3AB1, AB2Expressen

Written by Niclas Berggren

20 september 2009 at 8:04

Tre små frågor

  1. Kan svenskar också få vaccin mot svininfluensan i form av nässpray? NYT: ”The nasal spray contains a weakened live virus, while injections contain killed and fragmented virus. The spray gives a stronger immune reaction but carries a small risk that the virus will multiply too quickly in people with compromised immunity.”
  2. Är det bara jag som revolterar mot att anhöriga män vid en begravning ska ha vit slips? Något så fult vägrar jag att ta på mig. Det får bli svart slips. Magdalena Ribbing: ”Enligt vedertagen svensk sed har de närmast anhöriga männen till den som begravs vit slips.”
  3. Är schackspel att betrakta som kulturarbete? SvD: ”Idag finns 157 kulturarbetare i Sverige som ansetts så skickliga och viktiga att de oavsett vad de skapar alltid får cirka 18000 kronor i ‘månadslön’ så länge de lever. Till dem hör … schackspelaren Ulf Andersson.”

Written by Niclas Berggren

19 september 2009 at 17:20

Publicerat i etikett, kultur, medicin, revolt, sjukdom

Nationalekonomer som prognosmakare

Är krav på att nationalekonomer borde ha förutsett krisen rimliga? Inte enligt professor Gilles Saint-Paul:

gsp[A]ny macroeconomic theory that, in the midst of the housing bubble, would have predicted a financial crisis two years ahead with certainty would have triggered, by virtue of speculation, an immediate stock market crash and a spiral of de-leveraging and de-intermediation which would have depressed investment and consumption. In other words, the crisis would have happened immediately, not in two years, thus invalidating the theory. Thus, most crises are by nature unforecastable.

Inte minst av detta skäl, som har att göra med att nationalekomin studerar objekt, människor, som reagerar på ekonomisk kunskap, inser de flesta nationalekonomer sina begränsningar och avstår från att göra prognoser som innefattar extraordinära händelser. Detta borde allmänheten (och drottning Elizabeth) förstå och acceptera.

Professor David Levine framfört ett likartat argument i ett brev till Paul Krugman. Om Gilles Saint-Paul, se även det tidigare inlägget ”Kan irrationella väljare styras?” och Daniel Waldenströms inlägg ”Paternalism i välfärdsstaten” och ”Smal och djup eller bred och ytlig?”.

Written by Niclas Berggren

19 september 2009 at 12:13

Revidera skolans värdegrund

klassrumInför Folkpartiets landsmöte i november har min gode vän Martin Andreasson skrivit en motion vars budskap jag starkt sympatiserar med:

Det är principiellt olämpligt att skolväsendets styrdokument fastslår att skolans värdegrund ska förknippas med en viss religion. … Formuleringarna om kristen tradition och västerländsk humanism bör strykas ur skolans läroplan.

Jag är emellertid inte lika förtjust som Martin i det som därefter kvarstår:

Det är tillräckligt att skolans värdegrund redovisas med utgångspunkt i demokratin och de mänskliga rättigheterna som universella principer.

Problemet här är att det inte finns några ”mänskliga rättigheter”; frågan är om skolan bör lära ut en (kanske användbar) fiktion. Räcker det kanske med demokrati som angiven värdegrund, så får lärare och elever sedan diskutera om hur demokratin ska förstås och kanske förbättras? Eller varför inte ställa sig frågan om skolan behöver en specificerad värdegrund överhuvudtaget?

Se även ”Det finns inga mänskliga rättigheter”, ”Rawls och värdegrunden”, ”Mänskliga rättigheter existerar inte”, ”Raz om mänskliga rättigheter” och ”Välfärd istället för mänskliga rättigheter”.

Written by Niclas Berggren

19 september 2009 at 8:23

Politikerns dilemma

adlaiAdlai Stevenson förstod sig på politikens villkor:

A supporter once called out, ”Governor Stevenson, all thinking voters are for you!” And Adlai Stevenson answered, ”That’s not enough. I need a majority.”

Citat ur Bryan Caplans bok The Myth of the Rational Voter, s. 1.

Written by Niclas Berggren

18 september 2009 at 17:22

Publicerat i demokrati, politik, val

Absurd syn på kärlek?

Don Juan omtalas i Albert Camus essä ”The Absurd Man” (i The Myth of Sisyphus and Other Essays, s. 69):

If it were sufficient to love, things would be too easy. The more one loves, the stronger the absurd grows. It is not through lack of love that Don Juan goes from woman to woman. It is ridiculous to represent him as a mystic in quest of total love. But it is indeed because he loves them with the same passion and each time with his whole self that he must repeat his gift and his profound quest. Whence each woman hopes to give him what no one has ever given him. Each time they are utterly wrong and merely manage to make him feel the need of that repetition. ”At last,” exclaims one of them, ”I have given you love.” Can we be surprised that Don Juan laughs at this? ”At last? No,” he says, ”but once more.” Why should it be essential to love rarely in order to love much?

Den sista frågan är relevant. Var Don Juan verkligen absurd? Kan inte kärleken vara flyktig och uppstå på nytt och på nytt inför olika personer? Är inte monogamin (för många) en illusion?

Se även ”Fem typer av kärlek”.

Written by Niclas Berggren

18 september 2009 at 11:20

Publicerat i frihet, kärlek, litteratur

Hur mödrar kan hjälpa sina barn

Föräldrarnas utbildning är starkt korrelerad med barnens utbildningsprestationer. Hur kommer det sig? I en ny tysk studie av hur mödrar överför humankapital till sina barn, ”Intergenerational Transmission of Human Capital in Early Childhood”, finner Katja Coneus och Maresa Sprietsma följande:

sagostundBirth weight and the intensity of father’s support are important channels of transmission of human capital for both verbal and social skills. Moreover, reading stories to the child is most relevant for the transmission of verbal skills whereas for social skills, a crucial channel for maternal human capital is the attendance of institutional childcare. This implies that there is important scope for reducing educational inequalities by encouraging attendance of institutional childcare before age three and by increasing parental awareness of the high relevance of early verbal stimulation such as through reading stories.

Om föräldrar medvetandegörs om dessa faktorers vikt, borde även mödrar utan högre utbildning kunna hjälpa sina barn att lyckas bättre i skolan.

Written by Niclas Berggren

18 september 2009 at 7:18

Snart är vintern här

Moritz Garlich är redo:

Moritz Garlich

Written by Niclas Berggren

17 september 2009 at 18:19

Publicerat i mode, skönhet

Öppen för förändring

foucault i arbeteFilosofen Michel Foucault beskriver sitt sätt att förhålla sig till och påverkas av sitt arbete:

I am not interested in the academic status of what I am doing because my problem is my own transformation. That’s the reason also why, when people say, ”Well you thought this a few years ago and now you say something else,” my answer is … [Laughs] ”Well, do you think I have worked like that all those years to say the same thing and not be changed?” This transformation of one’s self by one’s own knowledge is, I think, something rather close to the aesthetic experience. Why should a painter work if he is not transformed by his own painting?*

Jag imponeras av detta förhållningssätt till det akademiska arbetet. Jag tror att den stora majoriteten forskare trälar på i gamla hjulspår utan särskilt stor förnyelse och utan tillstymmelse till att transformeras av ny kunskap. Att vilja och förmå uppnå detta är få förunnat. Det som gör Foucaults förhållningsätt än mer imponerande i mina ögon är att det inte var ett introvert projekt; tvärtom var han en varm förespråkare av att sprida den nya kunskapen.

*Ur Ethics: Subjectivity and Truth (s. 131).

Written by Niclas Berggren

17 september 2009 at 12:14

Kriser ger interventionism

hayekFriedrich Hayek och Gunnar Myrdal delade 1974 på Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Detta till trots är det är svårt att tänka sig två mer olika ekonomer. I bokkapitlet ”Hayek’s and Myrdal’s Stance on Planning”, publicerad i Evolution of the Market Process: Austrian and Swedish Economics, beskriver Robert Nadeau skillnader mellan de två i synen på möjligheten att framgångsrikt centralplanera och reglera en ekonomi. Hayek var ytterst skeptisk; Myrdal optimistisk.

En sak jag fastnade för var detta resonemang om effekten av kriser:

myrdalMyrdal does not doubt that in many ways the unbroken succession of international crises during the first half of the twentieth century ”bears a major responsibility for the steady increase in the volume of state intervention in the economic life of the western countries” (Myrdal, 1960: 30). But again, what is quite distinctive about Myrdal’s analysis is that he identifies this rapidly increasing state intervention as one of the main forces—and maybe the main driving force—behind what he refers to as ”the trend towards economic planning.” The visible hand finally takes the place of the invisible one.

Är detta en prediktion om vad som händer nu efter den just uppleva krisen? Eller är det som Simon Johnson hävdar, att väldigt lite faktiskt görs i termer av regleringar av de finansiella marknaderna? Den osynliga handen kanske lever och frodas fastän vi inte ser den?

Written by Niclas Berggren

17 september 2009 at 7:12

Varför applådera?

Varför applåderar vi på en konsert? För att vi i genuin mening tycker om det som framförs eller för att vi styrs av det sociala sammanhanget? I Ferdydurke beskriver Witold Gombrowicz vad som kan ligga bakom:

När en konsertpianist spelar Chopin så säger ni: åhörarna förtrollades och hänfördes av en kongenial tolkning av Mästarens förtrollande musik. Men det är möjligt att inte en enda av åhörarna förtrollades; det är fullt möjligt att de mottagit föreställningen mindre entustiastiskt om de inte hade vetat att Chopin var en stor mästare och pianisten en stor pianist. Det är också möjligt att orsaken till att alla applåderade, skrek och hoppade i bänkarna, med ansiktena förvridna av känsla, var att alla andra gjorde likadant. Ty eftersom var och en av dem trodde att alla de andra upplevde ett nöje och en njutning av enormt och överjordiskt slag, så skulle de vara benägna att av just det skälet visa samma nöje och njutning; och sålunda är det fullt möjligt att ingen i salen direkt och omedelbart hänfördes av upplevelsen, fastän var och en anpassade sin hållning till sin grannes och visade alla yttre tecken på det. Och det är först när hela auditoriet på det sättet hänförts, när varenda en har uppmuntrats av alla andra att klappa i händerna, ropa, bli röda i ansiktet av njutning och entusiasm, det är först då, säger jag, som dessa demonstrationer av njutning och entusiasm uppstår, ty vi är tvungna att anpassa våra känslor till vårt uppförande.  (s. 75)

ovationGombrowicz ser igenom det sociala spelet, på ett nästan spelteoretiskt sätt. De som deltar i det reflekterar nog i det flesta fall inte över det utan har okritiskt internaliserat en social anpassningsmekanism. ”Jodå, jag tyckte verkligen om pianisten i afton!”. Vissa  försöker dock säkert medvetet dölja att de inte har en egen genuin uppfattning i tron att andra inte genomskådar dem. En tragisk aspekt av denna typ av massbeteende är att självständiga bedömningar av ny konst lyser med sin frånvaro. Ängsligt tittar man sig om och försöker utröna vad andra, vad massan, tycker. Först därefter vågar man, så att säga, applådera.

Se även ”Tycker inte du heller om poesi?”.

Written by Niclas Berggren

16 september 2009 at 17:59

Ska nationallyckan maximeras?

Kungen av BhutanDet väcks nu krav på att länder inte ska ha som mål att öka BNP. Bhutan har t.ex. valt en annan målvariabel:

As an alternative to the pursuit of gross domestic product, the Himalayan kingdom of Bhutan has chosen to focus on ”gross national happiness.”

Det låter förstås bra, eftersom lycka är viktigare än materiella resurser, men är det att rekommendera, att ett lands styrande politiker ska försöka maximera nationallyckan? Två lyckoforskare, Bruno Frey och Alois Stutzer, ställer just den frågan i ”Should National Happiness Be Maximized?” och kommer fram till ett negativt svar, av åtminstone fyra skäl:

  1. Invändningar från välfärdsekonomin: a) Svårigheten att mäta kardinal nytta och att jämföra den människor emellan och b) Arrows omöjlighetssats.
  2. Invändning från lyckoforskningen: Många förändringar i livsomständigheter har bara en kortlivad effekt på subjektivt välmående eftersom människor anpassar sig till nya situationer.
  3. Invändningar från public choice: a) Människor förvandlas från demokratiskt aktiva medborgare till ”mätstationer”, b) det finns ingen klar gräns för ingrepp i privatlivet och c) det är inte självklart att lycka är allas mål.
  4. Invändningar från incitament: a) Politiker, byråkrater och intressegrupper kommer att ha incitament att uttolka vad lycka är och manipulera beslutsprocessen och b) respondenter kommer att ha incitament att inte vara sanningsenliga när de uppger sin lyckonivå — de kan ”play the system”.

Nej, Bhutan utgör inte heller i detta avseende en förebild. GDP forever!

Tips: Ingela Alger. Media: SvD.

Written by Niclas Berggren

16 september 2009 at 11:58

Sinuskonst

Ernst Wilhelm Nay, Sinus (1966), 162,0 x 150,0 cm:

nay sinus

Written by Niclas Berggren

16 september 2009 at 7:05

Publicerat i konst

Passiviserande kunskap

Nietzsche skriver följande i The Birth of Tragedy (s. 61):

nietzsche[T]he Dionysian man is similar to Hamlet: both have at one time cast a true glance into the essence of things, they have acquired knowledge, and action is repugnant to them; for their action can change nothing in the eternal essence of things, they feel that it is laughable or shameful that they are expected to repair a world which is out of joint. Knowledge kills action, to action belongs the veil of illusion — that is the lesson of Hamlet, not that cheap wisdom of Hans the Dreamer, who fails to act because he reflects too much, as a result as it were of an excess of possibilities; not reflection, no! — but true knowledge, insights into the horrific truth, outweighs any motive leading to action, in Hamlet as well as in the Dionysian man.

Att se saker och ting som de verkligen är, det kan inte utan vidare rekommenderas.

Written by Niclas Berggren

15 september 2009 at 17:37

Publicerat i filosofi, konst, kunskap

Heteronormativ fotboll

lippiI Sverige har vi kommit långt. Icke så i Turkiet, där en homosexuell man inte får döma fotboll längre. I Italien tycks det inte mycket bättre:

Homosexuella spelare är inte välkomna i italienska landslaget. Det säger förbundskapten Marcello Lippi i ett uttalande som rör upp känslorna rejält i Italien.

Även känslorna hos denna bloggare rörs upp.

Written by Niclas Berggren

15 september 2009 at 11:53

Bör Sverige införa euron?

Ett tungt argument för att behålla den svenska kronan har varit att det är värdefullt för Sverige att kunna bedriva en egen penningpolitik, som är anpassad till svenska förhållanden. I en ny studie av James Reade och Ulrich Volz, ”Too Much to Lose, or More to Gain? Should Sweden Join the Euro?”, hävdas att detta oberoende är en illusion. Se t.ex. de av centralbankerna satta inlåningsräntornas utveckling:

räntor

Forskarna resonerar så här:

Overall, our deliberations suggest that the Riksbank, despite staying outside of the eurosystem and pursuing an inflation targeting framework with a flexible exchange rate that should theoretically leave it full monetary policy autonomy, is de facto not master in its own house. Rather, we argue that Sweden is lulled by some kind of monetary independence delusion. By joining the euro, Sweden would give up monetary sovereignty, but the cost in terms of a loss of monetary policy autonomy would be negligible. We hence consider the argument made by the Calmfors Commission and others that through EMU membership Sweden would ”no longer have the opportunity to pursue an independent monetary policy” (Calmfors et al., 1997, p. 312) and hence might face serious consequences for stabilisation-policy as flawed as it largely blends out reality. The cost of ceding monetary sovereignty would arguably be outweighed by Sweden gaining a seat in the ECB’s governing council, where the governor of the Riksbank would have a say in formulating the common European monetary policy stance. Instead of being a passive bystander to the ECB’s interest rate decisions, the Riksbank could play an integral part in European monetary policy making.

Man skulle kanske kunna invända att den svenska penningpolitiken har följt den europeiska, inte därför att detta var nödvändigt utan därför att svenska realekonomiska förhållanden har varit snarlika de europeiska, vilket har fått en relativt autonom riksbank att utforma penningpolitiken likt ECB. Nå, studien är i vilket fall högintressant, och den väcker frågan om det är dags för ett nytt beslut på eurofronten i Sverige snart.

Written by Niclas Berggren

15 september 2009 at 7:04

Vad förklarar jordbruksavregleringar?

vete mörka molnI många utvecklingsländer har jordbrukssektorn avreglerats på senare år. I mer utvecklade länder kvarstår regleringarna på detta område i hög grad, vilket nog har fått många frihandelsförespråkare att sucka uppgivet. Det är bl.a. därför av intresse att analysera hur de reformer som har kommit till stånd kan förklaras. En ny studie, ”The Political Economy of Agricultural Market Reforms in Developing Countries”, publicerad i The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy, finner följande:

Our results suggest that the sudden and strong decline in the international price of agricultural commodities played a crucial role in destabilizing the financial equilibrium of marketing boards. In addition, changes in the rural representation in the political arena and government ideology also played significant roles in breaking up the status quo.

Det visar sig alltså att existerande intressegrupper inte alltid förmår blockera förändringar av förd politik, t.ex. vid exogena prischocker och när politikerna själva är övertygade om reformers positiva effekter. Det senare var sannolikt också avgörande när Storbritannien på 1800-talet genomförde en stor frihandelsreform.

För en utmärkt introduktion till grunden för reformer i mer utvecklade länder, se den nya boken Reform.

Written by Niclas Berggren

14 september 2009 at 17:54

Börsen under tre kriser

I Dagens Industri (12 september, s. 25) återfinns detta diagram över börsens utveckling under 90-talskrisen, under it-krisen och under innevarande finanskris:

börsen

Vad händer nu med den röda kurvan? Vem vet?

Written by Niclas Berggren

14 september 2009 at 12:09

Publicerat i aktier, ekonomi, kriser

Matematisk nationalekonomi

Den store nationalekonomen Alfred Marshalls syn på nationalekonomins metod beskrivs på följande vis av Arthur Pigou:

Starting out then with the firm view that economic science is chiefly valuable, neither as an intellectual gymnastic nor even as a means of winning truth for its own sake, but as a handmaid of ethics and a servant of practice, Marshall resolutely set himself to mould his work along lines conforming to that ideal. Though a skilled mathematician, he used mathematics sparingly. He saw that excessive reliance on this instrument might lead us astray in pursuit of intellectual toys, imaginary problems not conforming to the conditions of real life: and, further, might distort our sense of proportion by causing us to neglect factors that could not easily be worked up in the mathematical machine.

marshallMarshall själv uttrycker sin syn så här:

(1) Use mathematics as a shorthand language, rather than as an engine of inquiry. (2) Keep to them till you have done. (3) Translate into English. (4) Then illustrate by examples that are important in real life. (5) Burn the mathematics. (6) If you can’t succeed in (4), burn (3). This last I did often.

Har inte vissa av dagens nationalekonomer något att lära här? Jag tror det, men förekomsten av rent matematisk analys i nationalekonomisk forskning har, enligt min uppfattning, blivit mindre under det senaste decenniet.

Båda citaten är hämtade ur Coase, Ronald (1975). ”Marshall on Method.” Journal of Law and Economics, 18(1): 25–31.
För en diskussion om matematik i modern nationalekonomi, se Econ Journal Watch-artiklarna  ”Where Would Adam Smith Publish Today?” och ”Model Building versus Theorizing”.

Written by Niclas Berggren

14 september 2009 at 7:10

Publicerat i matematik, nationalekonomi

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: