Nonicoclolasos

Men om bistånd inte ger tillväxt?

Ekonomisk tillväxt utgör nu ett mål för svensk biståndspolitik. Det kan tyckas utmärkt — men en fråga infinner sig. Eftersom de vetenskapliga utvärderingar av bistånd som har gjorts — se t.ex. här, här och här — inte lyckas påvisa någon effekt av bistånd på ekonomisk tillväxt, hur ska det här målet användas i praktiken?

Jag ser några alternativ framför mig:

  • De vetenskapliga resultat som redan finns tas på allvar, men biståndet påverkas inte. ”Det har ju andra positiva effekter.” Det må så vara — men då kan det nya målet likaväl tas bort på direkten, om oförmåga till måluppfyllelse inte har någon påverkan på biståndet.
  • De vetenskapliga resultat som redan finns tas på allvar och biståndet påverkas. Det kan låta bra, men frågan är hur det i så fall ska påverkas — ska det läggas om, minskas eller ökas? — när forskningen inte lyckas påvisa att bistånd påverkar tillväxten.
  • Ovetenskapliga utvärderingar genomförs som sägs visa på en positiv effekt.

Som jag ser det är Gunilla Carlssons motiv lovvärt, men hur ska målet operationaliseras?

Se även inlägget ”Hur förbättras livet för världens fattiga?”. Media: SvD

Annonser

Written by Niclas Berggren

13 februari 2010 den 11:17

15 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ska man inte se det hela lite mer optimistiskt? Om nya typer av bistånd nu testas kan framtida forskning använda sig av dem och se om de ökade tillväxten. Bara för att gamla typer av bistånd inte ökade tillväxten betyder inte det att nya typer inte kan göra det. Med ett nytt mål kan man tänka nytt.

    Verner

    13 februari 2010 at 13:56

  2. God kommentar! Jeg undrer mig også konstant over, hvordan man i udviklingspolitikken kan lukke øjne og ører for, hvad forskningen viser. Også Danida, den danske bistandsorganisation, har stadig økonomisk vækst som klart mål – sammen med alt andet, der er godt. Se f.eks. den seneste rapport:
    http://www.um.dk/NR/rdonlyres/31091BA5-9AEA-4510-ACBB-25E0F8DD1EB8/0/PP20092013danskversion.pdf
    Rapporten kan opsummmeres med et fint dansk ord: pølsesnak.

    Christian Bjørnskov

    13 februari 2010 at 14:06

  3. Verner: Jo, det har du i och för sig rätt i, men jag är osäker på i vilken mån nytänkande föreligger. Finns det förslag på nya sorters bistånd som man, till skillnad från tidigare sorter, tror påverkar tillväxt? Vilka är dessa förslag i så fall? Och föreligger inte ett problem här, i så måtto att medel omfördelas från bistånd som kanske fungerar bra till spekulativa, nya former, som tros (på lösa grunder, tycks det mig) kunna öka tillväxten?

    Christian: Ett dejligt ord! :-) Och inte helt opassande i sammanhanget.

    nonicoclolasos

    13 februari 2010 at 14:19

  4. Verner: Jeg er helt enig med Niclas, også selvom jeg håber på at der er grund til optimisme. Men man må spørge sig selv, hvad et er for nye former for bistand, som man ikke allerede har prøvet i bistandens første 50 år? Indtil nu har man ikke kunnet dokumentere, at noget som helst virkede.

    Christian Bjørnskov

    13 februari 2010 at 14:58

  5. Det är bättre att lära folk fiska än att ge dem fisk

    Kristian Grönqvist

    13 februari 2010 at 16:16

  6. Jag håller med Kristian Grönqvist; allt bistånd bortsett från rent katastrofbistånd måste utgå från denna grundsats ”Det är bättre att lära folk fiska än att ge dem fisk”. Folk inom biståndsindustrin finner inte sällan en sådan inställning ytterst provocerande-”jag har inte utbildat mig för att göra folk till kapitalister, jag har utbildat mig för att jag ska kunna HJÄLPA dem”, som en person verksam inom industrin sa till Percy Barnevik när denne informerade om sitt arbete inom Hand in hand.
    Hand in hand fungerar http://www.handinhand.nu/

    HC

    13 februari 2010 at 17:48

  7. HC: Jag undrar vad som skulle hända, utifrån SIDA:s målvariabler, om biståndet i sin helhet gavs till ett antal välrenommerade organisationer. Säg att Röda korset, Läkare utan gränser och Hand in hand fick de 31,4 miljarder kronor som idag går till SIDA, alltså ca 10 miljarder kr var. Vad skulle hända med fattigdomen? Med tillväxten? Med hälsan? Detta vore kanske ett experiment av det slag Verner talar om, vars utvärdering vore intressant för forskare att ta sig an. Varför inte testa i tio år och se?

    nonicoclolasos

    13 februari 2010 at 17:53

  8. HC: Om Hand in Hand får sådan kritik ska jag definitivt börja ge pengar till dem.

    David Bergkvist

    13 februari 2010 at 18:04

  9. Ungefär: ”Det låter jättebra med tillväxt, men det har inte mkt med bistånd att göra”. Ungefär som ”det låter jättebra med rättvisa, men socialism fungerar inte.” Man väljer vilka man har överseende med.

    Camilla

    13 februari 2010 at 22:53

  10. nonicoclolasos: Låter som en god idé. Problemet är alla de som har sin utkomst från SIDA och som bittert skulle kämpa för att få ha den kvar. En del av dem besitter säkert kunskaper som skulle kunna vara till nytta även i de organisationer du nämner, men långt ifrån alla.

    Camilla: Vad menar du?

    HC

    13 februari 2010 at 23:47

  11. @Niclas: Umiddelbart lyder det som en spændende idé, at give de 31 milliarder kroner til velrenommerede organisationer. Men det kræver, at vi så stiller et nyt spørgsmål: Hvad sker der med organisationerne, når de får så store midler?

    Christian Bjørnskov

    14 februari 2010 at 16:18

  12. Christian: En befogad fråga. Något säger mig att vi aldrig lär kunna få tillfälle att utvärdera ett sådan experiment.

    nonicoclolasos

    14 februari 2010 at 19:59

  13. Detta inlägg är viktigt i debatten

    http://chrisblattman.com/2009/12/11/could-aid-slow-growth/

    saku

    14 februari 2010 at 20:22

  14. saku: Som jag förstår det stödjer Blattman resonemanget i mitt blogginlägg: ”I don’t see any reason to doubt a simple fact: massive amounts of aid have not led to take-offs in growth in poor countries—at least not systematically.”

    Och i så fall är mina frågor angående tillväxt som mål för biståndspolitiken relevanta.

    nonicoclolasos

    14 februari 2010 at 20:34

  15. Absolut, men kanske bör vi se över dessa mål, iaf med dom mätteknikerna vi har.

    saku

    14 februari 2010 at 20:53


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: