Nonicoclolasos

Sätt att öka arbetslösheten?

De rödgröna vill göra a-kassan mer generös. Professor Casey Mulligan uttalar sig, på basis av färsk forskning, om effekterna av en slik åtgärd:

It is my opinion that unemployment insurance significantly raises unemployment and significantly reduces employment, even after accounting for general equilibrium effects.

Detta är i linje med en finsk studie samt med professor Lars Calmfors analys.

Written by Niclas Berggren

29 april 2010 den 11:26

24 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Låt oss säga att någon vänlig själ privatiserade alla A-kassor och sjukförsäkringar etc.

    Skulle du då beklaga dig över att ökade ersättningsnivåer leder till ökad arbetslöshet, varje gång ett försäkringsbolag, i syfte att locka kunder, höjde sin A-kassenivå?

    David Bergkvist

    29 april 2010 at 12:42

  2. Inte om en effektivare balans uppstod. A-kassor är förmodligen subventionerade idag. Med rent kommersiella a-kassor kan man tänka sig att de a-kassor som ökade ersättningsnivåerna också fick höja avgifterna och därmed så skulle säkert många personer byta till andra a-kassor, om det blev allt för dyrt att vara med i de ursprungliga. Dessutom skulle kanske de a-kassorna som höjde ersättningsnivåerna för högt få problem med adverse selection bland sina kunder och därmed kanske gå i konkurs.

    Så frågan är helt enkelt om ökade ersättningsnivåer bland helt kommersiellt drivna a-kassor under fullständig konkurrens, verkligen skulle leda till ökad arbetslöshet? Istället skulle det förmodligen bara leda till att andra a-kassor tog marknadsandelar.

    Marcus Linder

    29 april 2010 at 13:25

  3. Nu antar du att det var ett misstag av den hypotetiska A-kassan att höja sina ersättningsnivåer. Men säg att vid tidpunkten T0 så var den marknadsmässigt optimala (ur försäkringsbolagens synvinkel) ersättningsnivån X% men vid tidpunkten T1 så är den Y% (där T1 > T0 och Y > X). Då är det ju fullt rationellt av försäkringsbolagen att vid någon tidpunkt mellan T0 och T1 höja ersättningsnivån från X% till Y%, och de som gör detta kommer att ta kunder från de som inte gör det. Vilket skulle leda till högre arbetslöshet.

    Eller menar du att på en konkurrensutsatt marknad så kommer alltid den optimala ersättningsnivån att sjunka? (Vilket innebär att det inte alls vore vänligt att privatisera alla A-kassor).

    David Bergkvist

    29 april 2010 at 13:50

  4. Hur är det? Om man sänker ersättningsnivåerna, ökar då efterfrågan på arbetskraft eller enbart utbudet?

    Anta exempelvis att jag hellre är arbetslös än jobbar på MacDonalds på grund av höga ersättningsnivåer. Om man då sänker ersättningsnivåerna, så att jag hellre tar jobbet, så kan man ju knappast påstå att jag fått det bättre än jag hade det innan. Så en politik som sänker arbetslösheten genom sänkta ersättningar skulle med andra ord inte tjäna dom arbetslösa (eller dom som får ett jobb på grund av politiken). Såtillvida att denna politik inte också ökar efterfrågan på arbetskraft. Därav frågan.

    Veronika

    29 april 2010 at 14:33

  5. Bara ett förtydligande för att undvika missförstånd Niclas:

    Antag att det finns ett monotont positivt samband mellan ersättningsnivåerna och arbetslösheten. Av detta kan man ju knappast dra slutsatsen att det vore önskvärt att ha noll som ersättningsnivå.

    Därav följer att man inte kan anse att en höjning av ersättningsnivåerna måste vara något dåligt även om arbetslösheten skulle höjas något av det, eller hur Niclas?

    Olof Johansson-Stenman

    29 april 2010 at 17:19

  6. David B:

    Japp angående antagandet. Det följde lite slarvigt implicit av att jag använde dagens nivå som referenspunkt och att jag trodde att den förmodligen ligger konstgjort högt idag (subventionerad). Angående ditt tankeexempel, se följande:

    Avseende din sista fråga: ”Eller menar du att på en konkurrensutsatt marknad så kommer alltid den optimala ersättningsnivån att sjunka?”

    Svårt att säga, jag kan för lite om försäkringar. Om så är fallet (att ersättningsnivån i teorin alltid skulle sjunka) skulle jag tolka det som att affärsmodellen inte är hållbar helt enkelt (snarare än att vi skulle se avgiften som en långsamt avtagande funktion av tiden, som aldrig riktigt når noll). Kanske är det så att inkomstförsäkringar från grunden upp och för den breda massan inte skulle finnas under strikt kommersiella villkor pga problem med moral hazard och adverse selection. Jag vet inte. Någon som har något bra empiriskt exempel att belysa frågan med?

    Marcus Linder

    29 april 2010 at 18:35

  7. @Olof:

    Det intressanta är ju att politiker inte missar en chans att tala om hur viktigt det är att ”bekämpa” arbetslösheten, sen vidtar de åtgärder som ökar den. Till på köpet skulle de aldrig erkänna att det är en konsekvens av vissa åtgärder.

    Per

    29 april 2010 at 19:00

  8. Olof Johansson

    ”Höjas något”? Professor Casey Mulligan talar om ”significantly”!

    Henrik

    29 april 2010 at 22:44

  9. Per, nej, jag har aldrig hört en politker oavsett färg som gått med på att en åtgärd de genomfört ökar arbeslösheten. Däremot brukar de ju hävda att i stort sett allt som de själva föreslår sänker arbetslösheten. Nu i valrörelsetider blir tyvärr debatten värre än vanligt.

    Henrik, Chicagoekonomen Mulligan hänvisar bl a till Chicagoekonomen Robert Shimer som hävdar att 1 till 1,5 procentenheter av arbetslösheten kan förklaras av den sammanlagda arbetslöshetsersättninge.

    Han nämner även (alltid något!) att det finns många ekonomer som hävdar att det finns allmän-jämviktseffekter som motverkar de direkta effekterna, även om han inte själv verkar tro på dessa mekanismer.

    Olof Johansson-Stenman

    29 april 2010 at 23:27

  10. Olof Johansson

    Varför säger du att han är Chicagoekonom? Menar du att det är relevant att professor Casey Mulligan är anställd av Chicago-universitetet? Är inte det ett av världens bästa universitet? Eller hur menar du.

    Henrik

    29 april 2010 at 23:34

  11. Nobelpris till Chicago-universitetet

    http://www.uchicago.edu/about/accolades/nobel/

    Henrik

    29 april 2010 at 23:40

  12. Olof: Jag uttrycker i inlägget ingen normativ uppfattning i frågan vilken a-kassenivå (om någon) jag anser lämplig. Däremot ser jag det som viktigt att personer känner till möjliga konsekvenser av ekonomisk-politiska åtgärder. Därefter får var och en, utifrån sina värderingar, bestämma sig för en policyuppfattning.

    Niclas Berggren

    30 april 2010 at 6:54

  13. Henrik, Chicagoekonomer har av tradition, som du kanske vet, i genomsnitt tenderat att vara betydligt mer högerinriktade och skeptiska till marknadsinterventioner, inkl sådant som inkomstomfördelning och obligatoriska socialförsäkringar, än ekonomer i genomsnitt. I det perspektivet tycker jag att det var högst relevant information att ge.

    Niclas, tack för förtydligandet, jag misstänkte det.

    Jag tycker att det är ett viktigt förtydligande eftersom läsare (även de som läser denna blogg) ofta drar slutsatsen att om en ekonom påpekar negativa effekter med en åtgärd, utan att nämna några positiva, så är ekonomen är emot åtgärden i fråga, eller anser att åtgärden sammantaget är dålig.

    Olof Johansson-Stenman

    30 april 2010 at 7:25

  14. Olof: Det kan föreligga en sådan risk när man bloggar som jag gör, det håller jag med om. Jag skriver sällan mini-essäer som behandlar ett visst ämne på ett fullödigt sätt, utan jag skriver i regel korta inlägg i vilka ett visst resultat eller perspektiv, som jag tycker behövs i den offentliga debatten, lyfts fram. Jag har i regel utgått ifrån att mina ord inte har så hög auktoritet och att människor själva värderar och väger det jag skriver mot sådant som har skrivits annorstädes.

    Niclas Berggren

    30 april 2010 at 7:31

  15. Apråpå Olofs inlägg:
    ”Han nämner även (alltid något!) att det finns många ekonomer som hävdar att det finns allmän-jämviktseffekter som motverkar de direkta effekterna, även om han inte själv verkar tro på dessa mekanismer.”

    Till exempel kan man väl tänka sig att lägre ersättningsnivåer leder till sämre matchning (arbetstagarna tar vilket jobb som helst då dom inte har råd att vara arbetslösa) och arbetets produktivitet sjunker och i förlängningen efterfrågan på arbetskraft.

    Veronika

    30 april 2010 at 8:06

  16. Veronika

    Med din logik vore det bättre om alla de som idag har jobb och är lågproduktiva vore arbetslösa. Då skulle arbetsproduktiviteten öka. Hurra! Eller kanske inte. Tror du verkligen att det är bättre för ett samhälle om någon är arbetslös än att den har ett lågproduktivt jobb? Det kan faktiskt också vara inkörsporten till arbetsmarknaden, så att man sen kan få ett bättre jobb. Och varför i hela världen skulle efterfrågan på arbetskraft sjunka om arbetsproduktiviteten går ner? Då skulle ju företagen behöva anställa FLER för att få samma arbetsuppgifter utförda. Och om a-kassan är så hög att också högproduktiva inte anstränger sig för att få jobb, är det bra för ett samhälle? Tänk färdigt innan du skriver nästa gång, tack!

    Ralf

    30 april 2010 at 8:49

  17. Veronika, absolut.

    Det finns även andra möjliga mekanismer. T ex kan en person som har ett ganska fast men outvecklande och lågbetalt jobb vara tveksam till att ta ett jobb med högre potentiell avkastning men som är osäkrare, vilket alltså påverkar dynamiken på arbetsmarknaden negativt. Det finns även rimliga mekanismer via lönebildningsprocessen.

    Olof Johansson-Stenman

    30 april 2010 at 9:00

  18. Olof Johansson-Stenman

    Tänk om det lågproduktiva jobbet är mer osäkert då? Och tänk om den högre a-kassan finansieras genom högre marginalskatter för inkomster från jobb med högre potentiell avkastning? Det kan avskräcka folk från att ta sådana jobb. Ska man tala allmän jämvikt ska man väl ta med alla effekter i resonemanget?

    Ralf

    30 april 2010 at 9:11

  19. Ralf, man skall naturligtvis ta med alla relevanta allmän-jämviktseffekter. Men om man har ett lågproduktivt jobb idag som är osäkert och funderar på om man skall byta till ett högproduktivt jobb som dessutom är säkrare, så lär knappast arbetslöshetsersättningen påverka detta beslutet.

    Poängen är att trygghetssystem kan öka dynamiken genom att individen blir mindre obenägen att ta risker. Dessutom finns ju positiva s k adverse-selection-motverkande effekter av kollektiva försäkringar mer allmänt.

    Olof Johansson-Stenman

    30 april 2010 at 9:18

  20. Ralf
    Varför skulle efterfrågan sjunka om produktiviteten går ner? Om jag vore företagare så skulle jag hellre anställa om den potentiella arbetstagaren producerar till ett värde av 30 000 kronor i månaden än till ett värde av 10 000. (Speciellt då det inte enbart är upp till mig själv att sätta lönenivån, t.ex. kollektivavtal och regleringar är inblandade.)

    Veronika

    30 april 2010 at 9:47

  21. Jasså, calmfors och mulligan, båda tydligt höger-ideologiska, tycker det är bra med låga arbetslöshetsersättningar för att minska skattetrycket… va märkligt.

    sinis

    30 april 2010 at 16:10

  22. Sinis: Jag känner inte till om de tycker att det är ”bra” med låga arbetslöshetsersättningar. Däremot känner jag till att båda menar att den samlade forskningen ger vid handen att en höjd sådan ersättning medför högre arbetslöshet.

    Niclas Berggren

    30 april 2010 at 16:16

  23. Men Niklas då…

    Vem sysslar mest med målforskning? Ekonomer eller ekonomer?

    Kristian Grönqvist

    30 april 2010 at 16:47

  24. Tänk bort A-kassan. Sannolikheten för att arbetslösheten skulle bli lägre är givetvis betydande. Men priset för den lägre arbetslösheten skulle vara en expanderande låglönemarknad, med sina sociala och ekonomiska konsekvenser i släptåg, säkerligen ökade kostnader för det allmänna i form av ökad kriminalitet med mera (jämför det relativa internantalet i USA:s fängelser mot Sveriges).

    Diskussionen om A-kassan och dess ersättningsnivåer är således till sin karaktär inte ekonomisk utan politisk. Den handlar de facto om människosyn; kan människovärdet beräknas i kronor och ören? På detta kan man som ekonom givetvis svara ”ja”. Men i stället gömmer man sig bakom forskningsrapporter, och vill för allt i världen inte associeras med vad som i konsekvens med detta kan kallas socialdarwinism.

    Stefan

    9 maj 2010 at 19:49


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: