Nonicoclolasos

Biståndets moraliska dilemma

Det har varit svårt att påvisa samband mellan bistånd och tillväxt (se här, här och här) och mellan bistånd och minskad fattigdom (se här); likaså finns det tecken på att bistånd försvårar export (se här). Nu visar en ny studie av min vän och kollega Christian Bjørnskov, ”Do Elites Benefit from Democracy and Foreign Aid in Developing Countries?”, publicerad i Journal of Development Economics, att bistånd förefaller negativt relaterat till inkomstjämlikhet i demokratiska utvecklingsländer:

By exploring data on income quintiles derived from the World Income Inequality Database for 88 developing countries, a set of results indicate that foreign aid and democracy in conjunction are associated with a higher share of income held by the upper quintile. It thus appears that foreign aid, contrary to popular beliefs, leads to a more skewed income distribution in democratic developing countries while the effects are negligible in autocratic countries.

I den mån dessa resultat stämmer och kan tolkas som kausala, implicerar de något av ett moraliskt dilemma för biståndspolitiken: ska bistånd kanaliseras till demokratier eller till autokratier om det i de förra men inte i de senare riskerar att öka ojämlikheten?

Det verkar alltså finnas gott om icke-resultat och negativa resultat i forskningen om biståndets effekter. Som tur är finns det vissa biståndsinsatser som har varit framgångsrika — men det tycks mig oklart om nettoeffekterna av bistånd är positiva eller negativa.

Written by Niclas Berggren

2 maj 2010 den 5:11

10 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hur kan det finnas ett moraliskt dilemma om det inte finns moral?

    Men ok, om vi alltså låtsas att det finns en värld därute, så kan vi ju också låtsas att det finns moral.

    Men då är ju frågan om låtsasmoralen mäts på detta viset?

    Måste inte låtsasmoralen utgå från vad som är fiktivt gott? Om vi alltså låtsas att det finns något gott och försöker hitta på vad som är gott så kanske man kan analysera låtsasmoralen utifrån det låtsasgoda istället för att utgå från diverse låtsassiffror?

    Daniel

    2 maj 2010 at 7:45

  2. Daniel: Du verkar lite bitter idag. Kram!

    Niclas Berggren

    2 maj 2010 at 8:05

  3. Jag är mycket bitter. Inte bara idag.

    Daniel

    2 maj 2010 at 8:14

  4. Problemet är att de flesta i-länder angriper problemet paternalistiskt. Utvecklingsländerna behöver inte bistånd i den omfattningen som vi egentligen tror. De behöver know-how.
    Det är klart, ger man dem bistånd, så tas den emot gladeligen, speciellt av en korrumperad regim, men dilemmat blir att man inte behöver addressera problemet själv.
    Ge dem inte fisk, lär dem att fiska, eller som i Västsahara, låt dem fiska på sina egna vatten. Nu fiskar marockaner och europeer på deras vatten och vi får importera fisk från Taiwan för att ge dem i bistånd.

    Kristian Grönqvist

    2 maj 2010 at 9:32

  5. Det här är kanske en idiotisk fråga, men jag testar. På vilket sätt skiljer sig bistånd från att trycka pengar? Alltså: Om ett utvecklingsland får en stor summa biståndspengar som det fritt kan distribuera hur det vill, hur skiljer sig detta scenario från att landet själv trycker denna summa pengar och distribuerar fritt som landet vill?

    Ha det bra!

    Veronika

    2 maj 2010 at 10:22

  6. Veronika: Om utvecklingslandet trycker mer pengar blir dess valuta mindre värd eftersom inga reella resurser tillförts. I bästa fall fungerar det som en slags beskattning av alla som äger valutan, vilket i ett utvecklingsland främst handlar om den egna befolkningen som ju mestadels är fattig. I värsta fall blir det en inflationsspiral med mycket värre effekter än de positiva effekterna av det man kunde köpa med de nytryckta pengarna.

    Bistånd från ett annat land påverkar inte utvecklingslandets ekonomi och befolkning på detta negativa sätt.

    Rickard

    2 maj 2010 at 12:56

  7. Rickard: Tack för ditt svar, men frågan kvarstår ändå: Varför påverkar inte bistånd landets ekonomi på detta negativa sätt? I båda fallen (när man trycker pengar och tar emot bistånd) så pumpar man in pengar i en ekonomi utan att några reella resurser införs. Vad är den fundamentala skillnaden (som jag missat)?

    Veronika

    2 maj 2010 at 13:46

  8. Veronika: En skillnad som jag kan komma på är att om landet får pengar från utlandet, så är dessa pengar av en valuta som är gångbar utomlands, så landet kan använda dessa pengar till att köpa varor från utlandet. Om landet trycker pengar, däremot, så är dessa av en valuta som inte är gångbar utomlands, vilket innebär att landet inte kan köpa varor från utlandet med dem.

    David Bergkvist

    2 maj 2010 at 14:57

  9. @Veronika: Du har faktisk ret. Hvis man trykker flere penge, får man inflation. Det skader landets konkurrenceevne, så man får et eksportproblem. Hvis man får ulandsbistand, skaber det et pres på landets valutakurs, og så skades landets konkurrenceevne. Fænomenet hedder Hollandsk Syge: http://en.wikipedia.org/wiki/Dutch_disease

    Christian Bjørnskov

    2 maj 2010 at 15:55

  10. Niclas
    Förstår jag rätt att han hittar en större löneklyfta hos de länder som erhåller bistånd som är demokratier jämför med autokratier. Och så drar han slutsatsen att det är biståndet som är orsaken till dessa löneklyftor?! Det kan väl lika gärna vara demokratin som är orsaken. Eller ngn annan faktor som råkar samvariera, ex utvecklingsnivån (de fattigaste länderna är inte demokratier) eller selektions bias pga politiska hänsyn. Sverige har ju t ex sett demokratisk styre som ett grundläggande krav för att ge hjälp. Dessa länder har ofta en växande elit jämfört med de allra fattigaste länderna.
    Mitt intryck av mycket ekonomisk forskning är att man hittar matematiska samband och sedan köper den enklaste (eller mest opportuna) tolkningen.

    Roland

    3 maj 2010 at 6:31


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: