Nonicoclolasos

Är miljöpartister ute efter status?

Miljöpartiet tycks bli valvinnare i september. Hur ska man förstå deras ökade stöd? Man skulle kunna peka på Maria Wetterstrands genomslag i media, och man skulle kunna peka på att människor i ökad grad bryr sig om miljöfrågor. Det slog mig att en tredje faktor skulle kunna vara en önskan att bli uppfattad som miljövänlig för att erhålla social status. I en kultur där det anses ädelt att bry sig om miljön kan stöd till Miljöpartiet vara ett sätt att signalera att man är ädel. Att uttala sitt stöd för och att lägga sin röst på ett parti avgör inga val, och därför kan stödet och röstandet ses som symboliska, signalerande eller expressiva företeelser, snarare än som en föresats att faktiskt förändra världen.

Har denna spekulation stöd i forskning? Ja, i viss mån. Det finns studier som visar att miljövänligt beteende, och beteende som syftar till att hjälpa andra, kan motiveras av statusjakt – se här, här och här. Skulle inte detta också kunna gälla politiska val?

Written by Niclas Berggren

3 maj 2010 den 5:40

Publicerat i forskning, politik, val

14 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Självfallet är svaret ja. Jag har f ö skrivit lite själv (med medförfattare) om både skäl att ge för att få social status (t ex i en artikel från 2008 i JPubE som finns på min hemsida) och att vi röstar av delvis expressiva skäl (t ex i en kommandy Kyklos-artikel som också finns på min hemsida).

    Men att man kan få status av att signallera att man röstar grönt, i alla fall i vissa subkulturer, förklarar ju inte varför stödet för miljöpartiet ökar just nu, eftersom man rimligtvis även tidigare fått en sådan status.

    En rimlig förklaring synes mig vara att man får mer status, sammantaget, av att stödja sådant som fler anser vara viktigt, och att fler anser att t ex klimatfrågan är viktig nu jämfört med et förra valet. Om det är på det viset innebär alltså statusmekanismen en förstärkning av ett redan existerande fenomen.

    Det synes mig också troligt att denna statusbaserade mekanism ofta är välfärdshöjande, eller vad tror ni andra?

    Olof Johansson-Stenman

    3 maj 2010 at 7:35

  2. Ja det tror jag definitivt. Karl Malmqvist skrev en bloggpost om väljarpsykologi jag tyckte var intressant. Vad tror du om detta?

    http://karlmalmqvist.blogspot.com/2010/04/hypotetiskt-val.html

    janna

    3 maj 2010 at 8:42

  3. Jag tror mer på en helt annan förklaring: Dom enda riksdagspartierna som inte har suttit i en regering, och därmed inte har fläckats ner varken av sossarnas eller moderaternas maktgalna idiotier, är vänsterpartiet och miljöpartiet. V är galna kommunister; återstår MP.

    Jag hade röstat på MP i år om inte piratpartiet hade funnits. Det är ren uteslutningsmetod. Det går inte att rösta på andra partier med gott samvete. Det här är inte ”Turd vs Douche” det är maktgalna arschlen vs naiva fjantar. Jag tar dom naiva fjantarna, tack.

    Rena personval nu!

    Lennart Regebro

    3 maj 2010 at 8:44

  4. Olof, om det är välfärdshöjande eller inte beror väl rimligen på vad det är som värderas i samhället i stort? De flesta i USA värderar inte miljön så högt, då blir det status att köra suv istället för att ta hänsyn till miljön. I Hitlertyskland ansåg de flesta att man skulle hata judar, då gav det status att vara antisemit. Inte så välfärdshöjande va?

    Douglas

    3 maj 2010 at 8:51

  5. Douglas

    Du glömmer att det också var objektivt att tro att det på samma gång var välfärdshöjande, när det började. Det handlade ju om att utrota något som inte ansågs vara bra på samhällskroppen. Med facit i hand är det lätt att vara pk.
    Vi har en objektiv åsikt ”före”, men det visar sig ofta vara en subjektiv åsikt ”efter”

    Kristian Grönqvist

    3 maj 2010 at 9:40

  6. Kan tänka mig ytterligare en medvind för miljöpartiet: Folk blev nog rätt trötta och kände sig nog lurade av rubrikerna kring ”klimatforskning som visar fel”, som det inte bidde någonting av. SVTs undersökningar om var klimatforskningen står, med genomgång av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, etc, visade att resultaten är desamma idag som förra året: människo-inducerad global uppvärmning fortgår. Kanske upplever många tv-tittare att denna hajp var ännu ett exempel på sk storm-i-vattenglas i media.

    Cecilia

    3 maj 2010 at 10:15

  7. Janna, jag tycker att Karl Malmqvist är onödigt pessimistisk avseende effekterna, men resonemangen håller jag i grunden med om.

    Douglas, jag menar verkligen inte att statussökande beteende i allmänhet är välfärdshöjande; jag har faktiskt skrivit en hel del om motsatsen, inkl skattemässiga implikationer av detta, vilket också kan hittas av den intresserade på min hemsida.

    Däremot tror jag alltså att det faktum att röstande för att signallera samhälleligt ansvarstagande troligen är välfärdshöjande, även om jag så klart håller med om att det kan finnas extremsituationer där en majoritet t ex kan få status hos andra hos majoriteten av att rösta för etnisk rensning eller liknande.

    Olof Johansson-Stenman

    3 maj 2010 at 20:59

  8. Det är väl inte så dåligt i så fall. Att rösta ädelt kanske inte ligger så långt ifrån att rösta moraliskt, vilket är bättre än att folk röstar egoistiskt. Tycker du inte det Niclas?

    William

    4 maj 2010 at 20:36

  9. William: Jag är oklar över om jag anser att människor alls bör rösta.

    Niclas Berggren

    4 maj 2010 at 20:38

  10. Niclas: Det vore roligt om valdeltagandet blev 0% i något val (eller att inget parti kom över 4%-spärren). Ifall det skulle hända är det tur att regeringen i Sverige inte måste avgå efter varje val, utan kan sitta kvar tills riksdagen misstroendeförklarar den.

    David Bergkvist

    4 maj 2010 at 21:30

  11. Men man måste väl skilja mellan att säga att man röstar på Mp och att faktiskt rösta på Mp? Det är ju bara det förra som ger status. Bakom skynket i röstbåset är det ingen som ser vad man faktiskt röstar på, vilket isåfall borde innebära ett spektakulärt ras för Mp, om det enbart vore en statuseffekt. Eller?

    Mr Profit

    5 maj 2010 at 8:02

  12. Mr Profit: En intressant poäng. Andra typer av expressiva beteenden är verifierbara, vilket kanske indikerar att utsagor om handlingar som inte går att verifiera rimligen borde utgöra en svagare signal. Man kan tänka sig att det trots allt finns en signal också i det senare fallet, i den mån det finns en internaliserad norm mot lögn, som gör det psykologiskt kostsamt för de flesta att säga att de ska rösta på MP utan att ha för avsikt att göra det. Signalvärder skulle på så sätt kunna skilja sig åt samhällen emellan beroende på grad av tillit. I samhällen där man litar på andra har utsagor om icke verifierbara handlingar troligen större signalvärde än i samhällen där få litar på varandra (även om en skrupelfri person lättare kan ”exploatera” andra med falska signaler i den förra typen av samhällen).

    Ja, det var några lösa funderingar om saken.

    Niclas Berggren

    5 maj 2010 at 8:10

  13. Spännande! Tack för bra länkar och kommentarer!

    Marcus Linder

    5 maj 2010 at 16:01

  14. […] vara så att stöd till Miljöpartiet är ett försök att öka sin sociala status? Niclas Berggren funderar i de banorna: I en kultur där det anses ädelt att bry sig om miljön kan stöd till Miljöpartiet vara ett […]


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: