Nonicoclolasos

Är könsskillnader i risk ärftliga?

Ytterligare en studie, ”Are Attitudes Towards Economic Risk Heritable? Analyses Using the Australian Twin Study of Gambling”, har undersökt könsskillnader i riskattityd:

While females are more risk averse than males, there is no evidence that heritability in attitudes towards risk differs between males and females.

Detta uppfattar jag vara i linje med tidigare forskning (se här och här).

Written by Niclas Berggren

4 maj 2010 den 5:01

11 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag tror inte på sådana här studier, de är utförda i ett system som domineras av politisk korrekthet. Det är klart som korvspad att män och kvinnor skiljer sig åt biologiskt på alla möjliga sätt. Det är makten rädd att erkänna, den sitter i genusmaffians våld.

    Bobbert

    4 maj 2010 at 7:41

  2. Intressant!

    men de finner ju inte att riskbenägenhet inte är ärftligt, utan att ärftligheten förklarar ungefär 20% av variationen och att denna grad är ungefär samma för män och kvinnor. Innebär detta verkligen att man kan säga att skillnaden mellan mäns och kvinnors riskattityder inte kan förklaras alls av arv? (Det kanske det gör, men det var inte uppenbart för mig från deras abstract.)

    Olof Johansson-Stenman

    4 maj 2010 at 7:49

  3. Bobbert, jag tror du har fel här. Jag känner ju t ex väl till tidigare studier av Magnus Johannesson m fl där personer hormonbehandlats innan de undersökts i olika avseenden (t ex med avseende på riskpreferenser). De fann inga skillnader, vilket de om något snarare hade hoppats.

    Jag tror mer allmänt att det är lättare att publicera resultat inom Nek-tidskrifter (vilket förmodligen även gäller andra tidskrifter) där man finner könsskillnader (helst stora) än när man inte gör det.

    Denna effekt befaras vara så stor att en hel del forskare oroar sig över en ”publication bias” som innebär att de publicerade resultaten ger missvisande stora könsskillnader, eftersom de studier som inte finner några skillnader publicras i lägre grad.

    Olof Johansson-Stenman

    4 maj 2010 at 7:54

  4. Är Ni alldeles stolliga? Det är självklart att riskpreferensen sitter i själva maskineriet. Hanarna har för det mesta inget bekymmer om avkommans överlevnad, istället har de ihjäl ungar av samma art för att deras egen genetik skall få ett övertag. Honorna som har investerat i ungarna, vill naturligtvis inte att ungarna pga huvudlöshet skall dö. Hur kan man överhuvudtaget bortse från den skillnaden? Och hur kan man låta bli att se sig omkring? Eller har man inga människor i sin närhet?
    OJS. i det här fallet undrar jag om Du överhuvudtaget har bott ihop med en kvinna, inte med en hormonbehandlad man.

    Kristian Grönqvist

    4 maj 2010 at 11:30

  5. Det är roligt att läsa KG:s kommentarer ibland. Jag ser mig visserligen som biologist, men jag vill helst tro att jag låter mig påverkas av rationella argument och vetenskapliga studier. Det gör inte Kristian. Han vet hur världen är beskaffad, han :) Påminner lite om religiös fundamentalism…

    Camilla

    4 maj 2010 at 13:02

  6. Johansson-Stenman skrev:

    Jag tror mer allmänt att det är lättare att publicera resultat inom Nek-tidskrifter (vilket förmodligen även gäller andra tidskrifter) där man finner könsskillnader (helst stora) än när man inte gör det.

    vet själv inte hur det är med den saken, men det där låter som en typisk beskrivning av Aftonbladet/Expressen. Ju mer polariserande, snaskig, svart-vit, och lättförståelig en text är, desto lättare för den att bli publicerad.

    Cecilia

    4 maj 2010 at 13:52

  7. Jag forstar inte diskussionen. Studien verkar ju saga att kvinnor ar mer riskaversa an man, men inte pga av arv. Det innebar endast att det finns stark mean reversion i risk preferenser, men utesluter forstas inte att medelvardet i sig ar biologiskt betingat.

    Cecilia – Det dar fick du totalt om bakfoten.

    pontus

    4 maj 2010 at 18:46

  8. Kristian har som vanligt fattat vad det hela handlar om.

    Bobbert

    4 maj 2010 at 18:51

  9. Camilla

    Inte för jag vet hur definitionen ser ut på en biologist, men det verkar vara ett skällsord. I förhållande till vadå? Relativist, skrönoberättare, politiskt korrekt, udda utredningstroende, konspiratoriker eller allmän tyckare. Jag har säkert väldigt udda åsikter eftersom jag tror stenhårt på kausalitet, ändamålsenlighet och konsekvens. Jag finner det i långa loppet vara rätt belönande. Om min ton uppfattas som sårande ber jag om ursäkt.

    Kristian Grönqvist

    4 maj 2010 at 19:13

  10. Nej, nej, Kristian, inte alls sårande. Förlåt om jag var otydlig i min kritik av din tvärsäkra kommentar.

    Personligen tycker jag inte att biologist är ett skällsord, men det är det kanske i vissa sammanhang.

    Jag tror också på kausalitet, men jag tror inte att jag kan se och förstå alla kausaliteter omkring mig (vilket definitivt inte betyder att jag tror på någon metafysik, bara att jag inte tror att jag kan överblicka naturens komplexitet).
    Däremot tror jag inte på att naturen är konsekvent eller ändamålsenlig. Jag är nämligen inte teleolog…

    Camilla

    5 maj 2010 at 9:06

  11. Grön Camilla

    Då kan Du omöjligen tro på evolution heller, eftersom den bygger på att flera prototyper prövas, endast den mest ändamålsenliga prototypen utvecklas vidare. Och naturten är konsekvent ändamålsenlig i det avseendet. Nya arter utvecklas bara om lediga nischer finns. Du är verkligen en främmande fågel. Men tror ändå inte på metafysik heller. Spännande.

    Kristian Grönqvist

    7 maj 2010 at 12:22


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: