Nonicoclolasos

Vad är en hög?

Vi utgår i regel från att språket är klart och tydligt. I vilken mån är det det och i vilken mån präglas det av vaghet? Den frågan analyseras i ”Vagueness”, skriven för The Routledge Companion to the Philosophy of Language. Ett exempel:

Taking away grains from a heap of rice, at what point is there no longer a heap? It seems small changes – removing a single grain – can’t make a difference to whether or not something is a heap; but big changes obviously do. How can this be, since the big changes are nothing but the small ones chained together? Call this the ”little by little” puzzle.

Förbryllande. En vidare fråga är om språkets vaghet kan analyseras på ett klart och tydligt sätt eller om språkets vaghet i sig gör en sådan analys vag. Ytterligare en fråga är om språkets vaghet talar för användandet av matematik i vetenskaplig analys.

Written by Niclas Berggren

9 maj 2010 den 5:23

Publicerat i filosofi, matematik, språk

16 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Någon sa en gång: Det är bättre att ha rätt på ett ungefär än att ha exakt fel. Så jag tycker inte om matematik i samhällsvetenskaperna.

    Kris

    9 maj 2010 at 7:22

  2. Det är väl uppenbart att språkets vaghet är ett problem, även när det gäller att diskutera problemet med språkets vaghet. Matematik en fördel av betydligt mindre vaghet, men å anra sidan naturligtvis andra begränsningar.

    Som jag ser det är det självklart att både matematiska och rent verbala analyser behövs inom samhällsvetenskaperna.

    Olof Johansson-Stenman

    9 maj 2010 at 8:28

  3. Olof, men ser du inte problemen med matte i samhällsvetenskaperna? Paul Krugman har förklarat hur fel det blir när man tror att exakta modeller har något med verkligheten att göra. Jag skulle vilja se en mer humanistisk samhällsvetenskap där gott omdöme får råda, inte misslyckad ingenjörskonst.

    Så här skriver Paul Krugman (nobelpristagare i ekonomi)

    http://www.nytimes.com/2009/09/06/magazine/06Economic-t.html?_r=1&em=&pagewanted=all

    Kris

    9 maj 2010 at 8:39

  4. Kris: Själv intar jag ett mellanläge. Jag tycker att matematik har en plats i samhällsvetenskaplig forskning, men jag tror att det är viktigt att använda matematik med just det goda omdöme du efterlyser och att inte bli fångad av tekniken för teknikens skull. Jag avvisar den uppfattning vissa (teoretiska) nationalekonomer har, att matematik är ett nödvändigt inslag i god samhällsvetenskap. Som jag ser det är matematik ett redskap som kan användas bra och som kan användas dåligt; detsamma gäller verbal analys. Medvetenhet om språkets vaghet är viktig för att, vid verbal analys, försöka vara så klar och tydlig som det bara går. Jag har en känsla av att viss forskning i humaniora snarast eftersträvar vaghet och språkliga excesser – sådana kan vara lika fel som ett naivt användande av matematik.

    Vad gäller Paul Krugman tror jag att du övertolkar honom.

    Niclas Berggren

    9 maj 2010 at 8:47

  5. Kris, jag ser problem med ett för ensidigt fokus på formella matematiska modeller, men inte med användandet av matematik i samhällsvetenskaperna i sig.

    Jag har tidigare skrivit om att jag anser att det är/har varit just ett för ensidigt fokus på formella matematiska modeller inom nationalekonomin (inkl makroekonomin). Däremot har jag en känsla av att lite mer matematik inom de flesta andra samhällsvetenskaper nog skulle vara positivt.

    För övrigt håller jag med om allt som Niclas skriver ovan, och även allt som Krugman skriver i länken från Niclas.

    Olof Johansson-Stenman

    9 maj 2010 at 9:08

  6. Problemet med högen är en av Eubulides klassiska paradoxer – ”soritesparadoxen”.

    Eubulides var även han med lögnarparadoxen: ”Denna mening är en lögn”

    http://en.wikipedia.org/wiki/Eubulides_of_Miletus

    guggebonds

    9 maj 2010 at 9:27

  7. Niclas Berggren

    9 maj 2010 at 9:29

  8. Lögnarparadoxen är bra men min favoritparadox är nog Grellings paradox som frågar sig om ordet ”heterologiskt” är ett heterologiskt ord.

    Rent pedagogiskt presenterar man förstås paradoxen stegvis:

    (1) Vilka ord kan tänkas vara autologiska (självrefererande ord). Tydliga exempel är t.ex. ”trestavigt”, ”fattbart”, ”adjektiviskt”, ”existerande” eller ”preciöst”. ”Kort” är väl rimligtvis ett kort ord.

    (2) Många ord är givetvis icke-autologiska = ”heterologiska” (icke-självrefererande ord). Det är lätt att hitta. T.ex. ”ryskt” eller ”felstavat”; ”bortglömt” är väl inget bortglömt ord

    (3) Frågan är då om ordet ”heterologiskt” är ett heterologiskt ord?

    http://en.wikipedia.org/wiki/Grelling%E2%80%93Nelson_paradox

    guggebonds

    9 maj 2010 at 10:02

  9. guggebonds: Den paradoxen kände jag inte till sedan tidigare, den är också rolig att fundera på!

    Niclas Berggren

    9 maj 2010 at 10:09

  10. Man måste fråga sig vilken slags kunskap man är ute efter. Om man tar poker som exempel så finns det enormt mycket kunskap som folk definierar i både ord och matematik. Men de stora vinnarna är ju de som har en förståelse som de kanske inte kan formulera och definiera själva.

    Det man vill ha är alltså inte ekvationer, definitioner, formuleringar utan man vill ha förståelse. Och förståelse är något extremt svåranalyserat.

    Inom vetenskapen så är ju så klart halva jobbet att dela med sig av sin förståelse och det måste göras genom ord, matematik, praktik m.m. Men allt sådant är inte målet med vetenskapen utan slutmålet måste vara förståelse. Hur man tar sig dit är förmodligen ganska individuellt, men de som kan formulera sin förståelse matematiskt är förmodligen mer övertygande än de som inte gör det.

    Daniel

    9 maj 2010 at 10:13

  11. En hög kan vara en grav, en man som är narkotikapåverkad, eller en väldigt långvuxen eller tom i vörsta fall förkortningen av ett högdjur.
    Att hårklyva bara om storlek tycker jag är nästan minimalistiskt… :-) Men väldigt akademiskt förstås.

    Kristian Grönqvist

    9 maj 2010 at 10:32

  12. Och när matematiken slagit igenom på allvar inom nationalekonomin (och pladdret därmed upphört), så kommer ekonomyrket att reduceras till ett låglöneyrke befolkat av, just det, kvinnor.

    Bra eller anus?

    swingthatcat

    9 maj 2010 at 12:00

  13. I många kortspel så placerar man kort som inte längre ska användas i en speciell slänghög. När spelet börjar så har inga kort slängts, och slänghögen är således tom. Så det kan räcka med noll element för att något ska vara en hög.

    David Bergkvist

    9 maj 2010 at 12:35

  14. En del vaga begrepp får delvis sin användbarhet genom att vara vaga, tex ”mycket”. Vi kan inte alltid veta kvantiteter exakt, och ofta behövs det inte heller för att förmedla relevant information. Även vissa fysiska fenomen som exempelvis färger går inte riktigt att definiera utan att man inför godtyckliga gränser.

    Jag misstänker att det viktigaste matematiken har att ge ekonomer är en begreppsvärld och förståelse om förhållanden. Det är ofta en bristvara hos samhällsvetare idag i mina ögon. Nationalekonomin innehåller nog ofta på tok för många okända eller svårmätbara variabler, och systemen sannolikt inte sällan för kaotiska för att det ska vara särskilt meningsfullt att faktiskt försöka räkna på.

    Nephilim´s Wings

    10 maj 2010 at 11:32

  15. @Niclas: ”Vi utgår i regel från att språket är klart och tydligt.”

    Med ”vi” avser du förstås inte vetenskapsmän :-)

    ”En vidare fråga är om språkets vaghet kan analyseras på ett klart och tydligt sätt eller om språkets vaghet i sig gör en sådan analys vag.”

    Det finns ett helt forskningsområde, ”Natural language processing”, där detta är en viktig forskningsfråga. Till skillnad från filosofiskt svammel och tyckande om språk undersöker man inom detta område hur det faktiskt är, tex hur mycket kontext behövs för att entydigt tolka ett ord, eller hur betydelsebärande visa ordklasser är osv. Även inom robotik, tolkning av talat språk, osv studeras dessa och närliggande problem.

    Många av teknikerna används i sökmotorer och i programvara som aggregerar nyheter etc.

    Svaret är alltså ett rungande JA. Det går att komma väldigt långt med matematisk och datalogisk analys av språk vad det gäller att förstå vaghet i mänskligt språk.

    ”Ytterligare en fråga är om språkets vaghet talar för användandet av matematik i vetenskaplig analys.”

    Svaret är återigen ett rungande JA.

    Vetenskapare

    10 maj 2010 at 12:54

  16. Problemet med att använda för mycket matematik är ju risken för att man skapar en form av falsk objektivitet som en följd av siffrorna. Självklart kan man alltid göra andra typer av analyser med siffror, och visst är de bedrägligt exakta, men problemet är ju att det hör till att siffrorna inte kan vara bättre än metoden man har använt för att utrycka något icke kvantitativt i siffror. Risken finns att man blir fartblind och gör massor med analyser och fattar tokiga beslut som man egentligen inte har något fog för, bara för att man tror att siffran representerar något betydelsefullt. Siffror är ju något närmast magiskt i det här avseendet, en sffra måste ju vara så där härligt precis som den ser ut att vara.

    T.ex. kan man ju mycket väl använda snittbetyget hos en skolas elever som en kvalitetsmarkör, men vad är det man missar genom att lita till en kvantifiering av den typen? Är betyg satta på två olika skolor nödvändigvis jämförbara? Vilka faktorer är det som påverkar den här siffran?

    Inom vårdsektorn som är mitt eget område skulle man kunna ta som exempel de här roliga försöken att skatta smärta. Vad innebär det egentligen att ha 4 av 10 på en visuell-analog skala för smärta? Kan man sätta en numerisk gräns för när man ska ge någon starkare smärtlindring? Naturligtvis har det här tillkommit för att överhuvudtaget kunna göra analyser på smärtbehandling, men man måste också vara medveten om problemet att utrycka ett fenomen som egentligen inte är kvantifierbart i siffror.

    Johan K

    10 maj 2010 at 18:18


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: