Nonicoclolasos

Könsskillnader i matematik

Jag fann två resultat särskilt intressanta i den nya studien ”An Empirical Analysis of the Gender Gap in Mathematics”, publicerad i American Economic Journal: Applied Economics:

  1. Enligt amerikanska data: ”There are no mean differences between boys and girls upon entry to school, but girls lose one-fourth of a standard deviation relative to boys over the first six years of school. … We explore a wide range of possible explanations in the US data, including less investment by girls in math, low parental expectations, and biased tests, but find little support for any of these theories.”
  2. Enligt internationella data: ”Although imprecisely estimated, it appears that girls are doing better in the single-sex countries, and that the boys are doing worse. While of course highly speculative, these cross-country data are consistent with the hypothesis that mixed-gender classrooms are a necessary component for gender inequality to translate into poor female math performance, although it is difficult to distinguish single-sex classrooms from Islamic religion in the data.”

Det första resultatet implicerar att könsskillnader i matematik i USA inte är medfödda, men det är alltså oklart vad de beror på. Det andra resultatet implicerar (om än mer osäkert) att könsskillnader i matematik är mindre i länder där könen undervisas åtskilda (att könsåtskilda skolklasser kan ha god effekt på flickors skolprestationer har visats i tidigare forskning) och i länder med låg jämställdhet (vilket motsäger resultat i tidigare forskning). Se denna figur:

Diskussionen om orsaker till könsskillnaderna lär fortsätta. Att de existerar är dock helt klart.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

About these ads

Written by Niclas Berggren

22 maj 2010 den 5:26

13 svar

Prenumerera på kommentarer via RSS.

  1. Intressant. I denna studie som även omfattar barn från 3-års ålder försöker man förklara pojkars överlägsenhet i fysik och matematik utifrån tillgång till större variation i leksaker. http://www.springerlink.com/content/p2w676t7v5324191/

    Jag talade nyligen med en forskare i barnpedagogik som pekade på hur olika leksaker kodas som pojk- respektive flickaktiga. Hon berättade om hur pojkarna slutade att leka med lego när hon satte sig med dem i förskolan. Då blev flickorna intresserade.

    Pierre

    22 maj 2010 at 9:53

  2. Gåtans lösning:

    Att göra kön är en obeveklig / grundläggande driftkraft. En mental egenskap skapad av sexuell selektion. Neocortex kompensatoriska svar på gorillans stora bröstmuskler.

    Möjligen en aning svårt att förstå eftersom det är evolutionär återkoppling på hög nivå.

    Det centrala är att avskilja könen eftersom attraktionen är den primala drivkraften för att få jobbet gjort.

    Dvs att selektera de själviska generna.

    Anders B Westin

    22 maj 2010 at 20:19

  3. Skulle vara intressant att veta varför flickor klarar sig kategoriskt sämre i matematik än pojkar om det inte är biologiskt betingat. Förklaringar i stil med ”stereotyper” är egentligen inga förklaringar.

    (Och att pojkar och flickor klarar sig lika bra i matematik i dagis betyder ju inte att könsskillnaderna senare i livet inte kan vara biologiskt betingade.)

    Veronika

    22 maj 2010 at 21:32

  4. Anders B Westin: ”Att göra kön är en obeveklig / grundläggande driftkraft”. Just så talar genusteoretiker, d.v.s. att vi själva skapar kön och kodar beteenden som manliga och kvinnliga. Frågan är i vilken utsträckning egenskaper är nedärvda, och vilka som kan påverkas av miljön. Jag är skeptisk till förklaringar som entydigt pekar på natur eller kultur.

    Pierre

    22 maj 2010 at 21:49

  5. Pierre
    Skillnaden mellan mig och genusteoretiker är att jag anser att ”göra kön” är en mänsklig tidsrepresentation av processen ”sexuell selektion”. Dvs det vi som människa har möjlighet att uppleva som en ”skärva” av den evolutionärt kodade sexuella selektionen.

    Det är den mänskliga hjärnans ”plasticitet” i kombination med sociotopens belägenhet som skapar möjligheten till det skiftande rollspelet.

    Men det centrala: Rollspelet består.

    Vissa rollspel skapar välstånd. Andra rollspel stagnation eller i värsta fall dystopi.

    Rollspelet under Sveriges / Västerlandets 1900 – tal var bevisligen lyckosamt – i vart fall när det gäller ekonomiska frihetsgrader – för båda könen. (Även om Gudrun et al verkar ha missat denna detalj.)

    Inget matriarkat har skapat välstånd. Av den enkla anledningen: Mannen slöar i matriarkaliska kulturer / familjer / sammanslutningar / tillstånd.

    Varför anstränga sig när ändå ingen blir imponerad ?

    Anders B Westin

    22 maj 2010 at 23:29

  6. Anders B Westin: Rollspel antyder att det finns något autentiskt bakom rollen. Det tror jag inte på. Dessutom tror jag att de identiteter som kulturen (eller sociotopen) möjliggör inte nödvändigtvis laddas med sexuell energi som pekar mot fortplantning.

    Frågan återstår: I vilken utsträckning är det inre eller yttre faktorer som ligger till grund för våra egenskaper?

    pierre

    22 maj 2010 at 23:45

  7. Pierre
    De flesta studier jag sett indikerar 50-70 % biologi och resten kultur.

    Den kulturella kontexten måste naturligtvis erbjuda och tillfredsställa det biologist förkodade för att kunna fungera som ”göra kön arena”.

    Själv tänker jag ofta på vad unga dataspelande män eller manliga datanördar hade gjort på 1700 -talet.

    Jag tänker och tänker men har jäkligt svårt att hitta rollerna. Har dom en kratta eller en musköt i handen.

    Anders B Westin

    23 maj 2010 at 10:58

  8. Dom flesta har nog ett fiskeredskap, en lie, verktyg, jaktutrustning eller hästtömmar i handen.
    En liten fråga till Dig Pierre. Ser Du på homosexualitet som kulturellt betingat eller biologiskt?
    I såfall hur?

    Kristian Grönqvist

    23 maj 2010 at 19:36

  9. Anders B Westin: Tvillingstudier kan förvisso blottlägga objektiva skillnader mellan två individer, men hurvida skillnader i en större population med diversifierade sociala miljöer kan förklaras utifrån arv eller miljö är vanskligt.

    Pierre

    23 maj 2010 at 22:12

  10. Pierre

    Svår fråga med många fallgropar, eller?

    Kristian Grönqvist

    24 maj 2010 at 14:14

  11. Tänker vara fräck och länka till mig själv som ett svar på Ia:s länk.

    http://nephilimswings.wordpress.com/2010/05/17/konsroller-och-skolan-del-1/

    Läget i ämnet har ändrats ganska dramatiskt de senaste 5-10 åren, Dahlström får nog ses som upprättad. Läser man internationell forskningslitteratur så får man en helt annan bild av läget än man vill ge i Sverige, intressant nog.

    Nephilim´s Wings

    25 maj 2010 at 0:36

  12. Ia

    Intressant är alltid när reella argument saknas så söker man stöd i psykologiska undersökningar. Då kan man på ett bekvämt sätt kringgå de biologiska, (reella) sillnaderna och fokusera på att psykologiskt tolka resultat.
    Vi vet vilka resultat man brukar komma till då?
    De resultat som är meningsfulla för tolkaren. Historien förskräcker…

    Kristian Grönqvist

    25 maj 2010 at 10:10


Kommentarer inaktiverade.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 1 138 andra följare

%d bloggers like this: