Nonicoclolasos

Är en knarkpåverkad brottsling moraliskt ansvarig?

Dominic Wilkinson beskriver ett fall där en amfetaminpåverkad man attackerade en vän med en hammare och kontrasterar fyra synsätt på moraliskt ansvar:

A. He is fully morally responsible (just as he would be in the absence of addiction)
B. He is partly morally responsible (by virtue of addiction)
C. He is not morally responsible for wielding the hammer (by virtue of the addiction)
D. He is not responsible for wielding the hammer, but is fully morally responsible for antecedents to wielding the hammer (for example for the act of taking amphetamines or of becoming addicted)

Min egen syn är:

C’. He is not morally responsible for wielding the hammer (by virtue of not having free will).

Som Wilkinson påpekar kan man även om man anser B eller C, eller för den delen C’, ändå anse att personen ska anses juridiskt ansvarig för handlingen, t.ex. för att ge andra incitament att inte hamra på sina vänner. (Även personer som är beroende reagerar på incitament.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

2 juni 2010 den 6:47

28 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Min syn är: A

    swingthatcat

    2 juni 2010 at 7:42

  2. Vad sägs om

    E We can’t say if he is morally responsible or not if he doesn’t have free will because then we are not free to evaluate moral responsibility.

    Fil. stud

    2 juni 2010 at 8:45

  3. A. Han är fullt ansvarig för att ha tagit drogerna mot bättre vetande och vad han gjort under rusets inverkan har han haft förhandsinformation om att kunde ske.
    Inga förmildrande omständigheter.
    Under rusets påverkan är han farlig för sin omgivning och bör spärras in den tid lagen förskriver, eftersom han uppebarligen inte kan hålla sig ifrån drogen själv.

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 9:13

  4. Finns det fortfarande nån romantiker här på bloggen som tror att droger är ofarliga?

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 9:17

  5. Kristian: Det tror jag inte. Däremot kan det finnas personer som är för en liberalisering.

    Niclas Berggren

    2 juni 2010 at 9:21

  6. Utan minsta tvekan A. Ty han är fullt införstådd med vilka konsekvenser användande av drogar kan få. Han har alltså tagit en medveten risk och då är han också både juridiskt och moraliskt ansvarig. Hur du kan välja alt C förstår jag inte.
    För övrigt är en välblandad g & t betydligt trevligare – och billigare – än en amfetamindos ;-)

    Jan E

    2 juni 2010 at 9:28

  7. Utan att gräva ner sig i vad vi menar med ”är” i samanhanget, så anser jag att det är rimligt att anse att personen är moraliskt ansvarig (jag passar tills vidare på frågan om hur drogens inverkan eventuellt modifierar detta i någon grad).

    Om jag utgår från att fri vilja inte finns (oavsett om påståendet i djupare mening är sant eller inte) så kan jag ju för övrigt inte anklagas för att resonera fel i denna fråga, eftersom jag ju inte kan resonera annorlunda.

    Jag kan inte se att det är mer inkonsekvent att säga att personen är ansvarig för sina handlingar, givet en upplevd moraluppfattning, än det är att säga att jag bör resonera konsekvent.

    Olof Johansson-Stenman

    2 juni 2010 at 9:31

  8. En fråga till er som svarar A. Utgår ni inte från ett mycket starkt informationsantagande, att killen visste att amfetaminet skulle få honom att handla som han gjorde? Om han inte visste det, hur kan han ses som moraliskt ansvarig? Då kanske ni svarar att han säkert visste att han med viss sannolikhet skulle handla som han gjorde med amfetamin i kroppen. Visst, men ska man då anses moraliskt ansvarig för handlingar man gör och som med viss sannolikhet <1 medför att andra skadas? T.ex. kör bil. Om p=.0001? Om p=.1? Om p=.7? Var drar man gränsen? Jag är nyfiken på hur ni tänker.

    Nek:are

    2 juni 2010 at 9:38

  9. Vad menar Du med en liberalisering? Att sådana som tror att de kan kontrollera drogen får använda dem utan vidare…?
    Andra får inte…!
    Eller hur tänkte de som är för liberalisering.
    Kul att få lite häftiga kryddor?

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 9:44

  10. Nekare

    Det enda som är säkert med livet är att vi dör. Mestadels av ålder.
    Låt oss säga att vi har en förväntad livslängd på c 78 år om vi ser på det könlöst.
    Allt som förkortar det, kan sägas vara oavsiktlig förkortning.Om man gör det själv, ofrivilligt eller inte, kan ingen anses för ansvarig.
    Om man gör det bevisligen pga annans handlande utgår straffsatserna från i vilken mån vederbörande har ansetts förkorta ens liv och om det har skett oavsiktligt eller avsiktligt.
    Vad som har betydelse också är om förkortningen har skett på statligt mandat, alltså politiska mord, självmordsbombningar och krig.
    Beträffande bilar o dyl finns trafikförsäkringen just för det ändamålet att bilkörning kan orsaka ofrivilliga skador
    Per kapita-fördelningen av olycksfall i bilkörning sett i mantimmar är dock försumbar till fördelningen av olycksfall vid brukandet av droger vilket också förklarar varför Du inte kan frifösäkra Dig för knarkmissbruk.
    Tänker Du inte eller tar Du droger?

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 10:09

  11. Jag ser ingen motsättning i att anse att en person har ett moraliskt ansvar och samtidigt ingen fri vilja. Om jag gör något och detta har ett visst utfall, då är jag mer moraliskt ansvarig för detta utfall ju bättre jag kunde förutspå det innan (wikiVer).

    Jag skulle alltså svara A. För jag antar att också en person som går på amfetamin måste kunna förutspå att ”slå med hammare” leder till att någon blir slagen med hammare.

    Nek:are: I detta fall är sannolikheten alltså 1 (därför fullt ansvarig).

    Veronika

    2 juni 2010 at 10:14

  12. Veronika, jag menade sannolikheten för att en person som överväger att ta amfetamin inser att amfetaminet kommer att leda till att han slår på någon med en hammare.

    Nek:are

    2 juni 2010 at 11:19

  13. Nek:are
    Jag tänkte nog att du menade det, men jag tycker inte att det är själva frågan. Frågan är om en person som slår en kompis kan förutse att detta leder till att kompisen blir slagen. Sen finns det ju hundra orsaker som i sin tur orsakat att personen fått för sig att slå (amfetamin är antagligen bara en av tusentals, för att inte tala om alla orsaker som ligger till grund för att personen tog amfetamin). Varför haka upp sig vid amfetaminet?

    Veronika

    2 juni 2010 at 11:27

  14. Nu låter du nästan som Niclas – att beteenden helt ligger bortom människans kontroll. Det tror inte jag. Men vissa saker kan få personer att göra något som de inte skulle göra utan dem. Jag tror att amfetaminet är en sådan faktor. Utan det hade han inte hamrat. Då blir frågan om han är moraliskt ansvarig om han inte kunde förutse att amfetaminet skulle leda till dådet eller om han är det om han bara kunde förutse med en viss grad av sannolikhet.

    Nek:are

    2 juni 2010 at 11:35

  15. Det är just där min poäng ligger. Vem kan inte förutsäga, att droger ger ett icke förutsägbart beteende?

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 13:58

  16. Mitt svar är självfallet C, däremot förstår jag inte varför det finns två varianter på C eftersom båda säger samma sak om än med olika ord.

    kallvinkel

    2 juni 2010 at 15:19

  17. kallvinkel: skillnaden mellan C och C’ är att om du väljer C så menar du att narkotikapåverkade människor (men inte andra) saknar ansvar för sina handlingar, medan om du väljer C’ så menar du att människor (oavsett om de är narkotikapåverkade eller ej) saknar ansvar för sina handlingar.

    David Bergkvist

    2 juni 2010 at 16:52

  18. Niclas

    Ett litet problem med Din perfekta människa igen. Angående C. Om en narkotikapåverkad människa kan slippa ansvar och därmed straff för mord på sin hustru, så kommer han att slå ihjäl henne nykter, sedan ta tio jointar för att slippa sitt ansvar, först därefter ångerfullt ringa polisen…

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 20:12

  19. C: Inte ansvarig, om man kan jämföra det med någon sorts psykos. Mattias Flink ansågs ha fått en alkoholpsykos men sattes lik förbannat i finkan. Han borde ha gått fri, om vi skulle applicera samma resonemang på honom som på Rödebymannen.

    Det faktum att någon dricker alkohol och blir våldsam skiljer sig inte från att ta amfetamin, var och en vet att alkohol kan göra folk våldsamma, alltså borde ingen dricka. Men det gör vi ju.

    För övrigt finns det alltid en tendens att moraliskt friskriva människor om brottet är litet eller förståeligt. Är brottet stort och obegripligt blir det annat ljud i skällan – även om orsaken (allvarlig psykisk störning) är densamma.

    Ia

    2 juni 2010 at 20:36

  20. Kristian Grönqvist: Niclas anser ju att även fast ingen är moraliskt ansvarig för sina handlingar, så hindrar inte det att domstolar dömer folk för dessa handlingar. Du kan ju inte bara ta en enskild Niclas-ståndpunkt och mixa den med en massa ståndpunkter som Niclas inte har, och sedan dra slutsatsen om vad följderna av Niclas ståndpunkter är.

    David Bergkvist

    2 juni 2010 at 21:03

  21. Då måste någon förklara för mig vad ansvarig är.

    Kristian Grönqvist

    2 juni 2010 at 22:04

  22. Vi talar inte om ansvar utan om moraliskt ansvar. Alltså, kan vi moraliskt klandra personen för det han gjort? Det kan vi bara göra om vi anser att det finns moral som jag ser det.

    Jag finner det märkligt att så många svarat A eftersom jag vanligtvis är den enda som tar objektiv moral i försvar. Finns inte moral så finns naturligtvis inte heller moraliskt ansvar.

    Själv svarar jag dock ”jag vet inte”. Jag anser visserligen att moral existerar men jag sträcker mig endast till att beteenden är klandervärda/berömvärda. Det blandar jag inte ihop med personer.

    Daniel

    2 juni 2010 at 23:14

  23. Daniel: Om du läser om Niclas inlägg så tror jag att du kommer att upptäcka att han inte antar någonting om objektiv moral, utan faktiskt tvärt om poängterar att det finns ett antal olika sätt att se på situationen.

    Kristian Grönqvist: Vad din kalkylerande potentiella hustrumördare skulle göra vid en eventuell (icke diskuterad) kodifiering av synsätt C i lag är väl inte relevant för en diskussion av huruvida C är ett rimligt synsätt i sig självt?

    Karl Hammar

    3 juni 2010 at 8:19

  24. Olof:”Om jag utgår från att fri vilja inte finns (oavsett om påståendet i djupare mening är sant eller inte) så kan jag ju för övrigt inte anklagas för att resonera fel i denna fråga, eftersom jag ju inte kan resonera annorlunda.”

    I all praktisk betydelse av att ”anklaga” går det väl utmärkt? Folk mår illa, ändrar på sitt beteende.

    Även med vilja kan man inte ändra det som hänt. Jag tror också att man även med vilja måste göra ett val, och det valet skiljer sig inte från ett då man saknar vilja.

    Så vad består detta ansvar av annat än ångerkänslor?

    Vad skiljer egentligen ett ”fri-vilja val” från ett ”ofri-vilja val”? (jag fattar inte det)

    (visst det låter som ett ”ofritt val” – en motsägelse, men det är inte det)

    Så fri vilja kommer inte in i bilden för mig alls, utan kommer ”anklagelse/ansvar” ha betydelse för framtiden. Och hur mycket vill man plåga en person för att uppnå denna förändring.

    ccima

    3 juni 2010 at 10:14

  25. Jag ser på ansvar med en helt annan attityd.
    Om man har ansvar, moraliskt eller inte, så har man tagit skulden/äran på sig för det skedda. Inte skyllt på att man är ansvarsoförmögen.

    Dagens direktörer sägs få en hög lön för att de har sk. ansvar. Det är måhända sådant ansvar Ni menar. Det utkrävs aldrig. Sparken och näringsförbud är det minsta man kan utkräva om man brustit i ansvar. Helst självmord. Då är den höga lönen rimlig.

    Om man skall ha risktillägg, så måste det finnas en risk. Och den skall inte vara någon annans risk. Man skall riskera att dö, om rikstillägg skall utbetalas.
    Den risken är oerhört liten på banken, börsen och i styrelser.

    Om man har ansvar för något innebär det, att man tar beslut, som inte skadar andra man har ansvar för och om det gör det, gör sitt yttersta för att rätta till det. Det betyder att förutse problem och ta så lite risker som möjligt.
    Det är raka motsatsen till hur ordet ”riskkapitalist” klingar i mina öron.

    Det svenska ”ansvaret” är en ljummen soppa av ingenting och framför allt en frånvaro av ryggrad. De sista var väl i stort sett Stig Malm och Gyllenhammar.
    Sen dess har näringliv och politik befolkats an amöbor och maneter…

    Kristian Grönqvist

    3 juni 2010 at 10:53

  26. Karl Hammar

    Hur man tolkar lagen är det enda rättesnöret för hur en lag skall se ut.
    En lag som inte efterlevs eller kan kringgås är värdelös.
    Illusioner utan substans.
    Vackert på pappret.

    Kristian Grönqvist

    3 juni 2010 at 11:07

  27. Kristian Grönqvist: Jag tror fortfarande inte att du riktigt förstår. Lagstiftningen som du tjatar om, och hur den tolkas eller efterlevs är inte relevant för Niclas ursprungliga frågeställning, som handlade om olika sätt att se på moraliskt ansvar.

    Karl Hammar

    3 juni 2010 at 14:15

  28. Jodå Karl Hammar. jag bortser bara som vanligt från det elfenbenstornsmässiga teoretiska resonemanget, eftersom det aldrig håller i praktiken, vilken gör det resonemanget egalt.
    ”Med ålderns rätt” brukar man säga lite skämtsamt…

    Kristian Grönqvist

    3 juni 2010 at 15:17


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: