Nonicoclolasos

Lycklig av social rörlighet?

Den sociala rörligheten tycks högre i Sverige än i USA. Detta framhävs ofta som en positiv effekt av den svenska modellen. Men varför anses effekten positiv? Antagligen därför att den antas leda till lyckligare människor. Då blir det en viktig fråga att försöka klargöra om människor faktiskt blir lyckligare av social rörlighet. Den nya studien ”The Welfare Effects of Social Mobility: An Analysis for OECD Countries” finner följande:

[P]eople bear income inequality more easily when they perceive their society as mobile, but also – surprisingly – when their society is actually rather immobile.

Dvs. i studien görs en åtskillnad mellan uppfattad och faktiskt social rörlighet, och dessa båda mått interageras med inkomstjämlikhet. Det visar sig alltså att det är det förra måttet som dämpar den negativa effekt på lycka som inkomstojämlikhet medför, medan faktisk social rörlighet snarast har motsatt effekt. Detta är inte minst intressant mot bakgrund av att USA ofta uppfattas som socialt rörligare än Sverige, medan det faktiskt förhåller sig tvärtom. En implikation kan vara att inte berätta för låginkomsttagare i USA att den amerikanska drömmen inte är så realistisk som många av dem tror.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

4 juni 2010 den 6:31

Publicerat i ekonomi, forskning, jämlikhet, lycka

10 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Baserat på vad jag vet om social rörlighet i sverige vs usa, så brukar den räknas ut ungefär som sannolikheten att någon hamnar i en annan inkomstdecil än ens föräldrar. Har man en så otroligt sammanpressad inkomststruktur som i Sverige så är det inte konstigt att det blir stor rörlighet. Jag gissar också att det amerikanska systemet för utbildning har starkt negativ inverkan på rörligheten.

    Victor Snellman

    4 juni 2010 at 7:39

  2. Studien verkar handla mer om inkomströrlighet än om social rörlighet. ”Social rörlighet” är en väl marxistisk konstruktion baserat på idén om socialklasser.

    guggebonds

    4 juni 2010 at 7:43

  3. Akademiska poäng (eller förväntad utbildningsgrad även om den aldrig äger rum) är intressant. Via nätet kan den bildade outbildade ändå röra sig bland likasinnade, vilket ökar rörligheten mellan de sociala tillhörigheterna.
    Jag kan förstå att den som stadigt befinner sig i en grupp av lågavlönade, kan vara mer nöjd, eftersom man jämför sin lön/levnadsstandard med sin nära omgivning.
    Betyder det att pengar inte betyder något i sig:)

    Camilla

    4 juni 2010 at 9:51

  4. Camilla

    Pengar betyder nog mycket för den som inga har, men efter en viss basal nivå betyder det väldigt lite…

    Kristian Grönqvist

    4 juni 2010 at 10:02

  5. Är det så? Jag har alltid tyckt att inga människor är så beroende av sina pengar som dom som kallar sig ”ekonomiskt oberoende”.

    swingthatcat

    4 juni 2010 at 10:32

  6. STH: Det betyder väl inte att de blir lyckligare av pengar?

    Camilla

    4 juni 2010 at 11:16

  7. Men om den fattige är nöjdare med sin lön om denne umgås med lika fattiga, är det likadant med höginkomsttagaren? Jag gissar att inkomst- och levnadsstandardsspannet inom höginkomstgrupper är bredare, än bland fattiga grupper. Det borde tala för att rikare människor ofta känner av mer av ”social rörlighet” (och med det menar jag ungefär hur många semesterhem man äger och hur ofta man har möjlighet att vistas i dem och skryta om det på FB) och därför känner mer oro över sina pengar? (Jag vet att jag tänjer på Niclas’ inlägg, men..)

    Camilla

    4 juni 2010 at 11:57

  8. @Camilla: Om penge betyder noget eller eje er en lang diskussion i lykkeforskningen. De nyeste resultater peger faktisk på, at penge betyder noget for alle, og at man_ikke_når et niveau, hvor de holder op med at betyde noget. Se f.eks. min diskussion med Cullis, Hudson og Jones i Journal of Happiness Studies (forthcoming).

    Christian Bjørnskov

    4 juni 2010 at 12:38

  9. Men pengar i sig betyder väl inget? Eller kanske finns ngt likn placebo-effekt? Att även om det sker en höjning av både plus och minus, blir man lycklig av att bara se en extra nolla på kontoutdraget? I så fall kunde vi väl bara lägga på en nolla till alla:) Och kanske också gå upp några ören på plussidan så man får 1358,15 kr istället för 1358,00. Alternativt bara lägga till en nolla?; 1358,000.

    Camilla

    4 juni 2010 at 13:27

  10. STC

    Kanske vi kan tippa på att de människorna har inget annat roligt i livet än att räkna pengar och den sociala status pengarna medför.

    Kristian Grönqvist

    4 juni 2010 at 15:30


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: