Nonicoclolasos

Vetenskaplig enkelhet

En ny artikel i Stanford Encyclopedia of Philosophy handlar om enkelhet som en önskvärd egenskap hos vetenskapliga förklaringsmodeller. Detta är vad några stora tänkare har haft att säga om saken:

  • Aristoteles: ”We may assume the superiority ceteris paribus of the demonstration which derives from fewer postulates or hypotheses.”
  • Kant: ”[R]udiments or principles must not be unnecessarily multiplied (entia praeter necessitatem non esse multiplicanda).”
  • Newton: ”Rule I: We are to admit no more causes of natural things than such as are both true and sufficient to explain their appearances. … Nature is pleased with simplicity, and affects not the pomp of superfluous causes.”
  • Galileo: ”Nature does not multiply things unnecessarily; that she makes use of the easiest and simplest means for producing her effects; that she does nothing in vain, and the like.”
  • Lavoisier: ”It is, after all, a principle of logic not to multiply entities unnecessarily.”
  • Einstein: ”[T]he grand aim of all science…is to cover the greatest possible number of empirical facts by logical deductions from the smallest possible number of hypotheses or axioms.”

Detta låter mycket tilltalande; det har dock visat sig allt annat än enkelt att motivera varför enkelhet är att föredra i vetenskaplig teoribildning. Varför är enkelhet att föredra? Går det att ge ett vetenskapligt svar?

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

5 juni 2010 den 6:46

Publicerat i filosofi, teori, vetenskap

21 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Du glomde William of Ockham: ”Entities must not be multiplied beyond necessity”

    pontus

    5 juni 2010 at 9:49

  2. Enkelhet är att föredra därför att det är enklare! Om man har två jämförbart fungerande bilder av världen eller delar av världen, så måste man ju också fråga sig, varför välja den krångligare? I det dagliga livet är enkelhet att föredra framför krångel om det inte finns ytterligare skäl för krånglet, vi överför väl detta till vetenskapen? Ökad hanterbarhet är alltså skälet.

    Denny Wikberg

    5 juni 2010 at 9:50

  3. Ju enklare, desto pålitligare.

    Kristian Grönqvist

    5 juni 2010 at 10:39

  4. Enkelhet är bara en heuristik så man inte springer för långt bort och letar. Kanske man kan testa om det är förståndigt genom att se hur långt man får springa i medel över nått maskinlärande. Men jag tror man kan flippa mellan teorierna med ökande data.

    Sen enkel hur? Enkla snabba algoritmer eller snygga kompakta formuleringar. Deskriptivt eller förklarande? Kanske inte finns ett sätt ordna det på.

    ccima

    5 juni 2010 at 13:13

  5. Kristian: ”Ju enklare, desto pålitligare.”

    Jag tänker på min bil jämfört med min hund ;-)
    Liv är komplicerat och väldans robust.

    ccima

    5 juni 2010 at 13:28

  6. Problemet är ”ceteris paribus”. Två modeller är aldrig identiska förutom just graden av komplexitet. Väljer du en enklare modell väljer du bort något annat än komplexitet i 99% av fallen.

    Hans

    5 juni 2010 at 13:39

  7. Man får utgå från att teorierna har samma förklaringsvärde! Finns det skäl att välja den krånligare? Kankse om den är komplexare och det kan visas att komplexieten genererar mer ny kunskap. Båda teorierna förklarar samma del av verkligheten men den komplexare ger upphov till fler nya testbara hypoteser, den leder längre än till de observationer som gav upphov till teoretiserandet.

    Denny Wikberg

    5 juni 2010 at 14:10

  8. Det är väl logiskt att utgå från så få axiom som möjligt, helt enkelt, eftersom sådana alltid är konstruerade på något sätt. Om man kan förklara hela världen utifrån ett axiom så är det bättre än att behöva konstruera flera obevisbara utgångspunkter.

    Camilla

    5 juni 2010 at 18:46

  9. Camilla: Så du föredrar ett mer komplicerat axiom för ett antal enklare axiom?

    Vanligen ger en sådan kompression inte alls axiom som är enklare att använda.

    (axiom är trivialt bevisbara)

    ccima

    5 juni 2010 at 19:06

  10. Jag har en teori om att alla de enklaste axiomen och modellerna redan är upptagna! Folket har grunnat i årtusenden på dem, så det är ont om tänkbara sådana idag. Kvar står endast de långdragna roman-längds-hypoteserna/modellerna, både vad gäller samhällsvetenskapliga fenomen och deras förklaringar, och naturvetenskaplig observationers förklaringar.

    Ockhams rakkniv blir till ett begrepp man mer och mer sällan kan plocka poänger på.

    Det är lite som med att upptäcka nya primtal.

    Cecilia

    5 juni 2010 at 19:51

  11. Jag har hört att det finns en teoribildning inom datalogin med den anspråkslösa titeln: ”Probably Approximately Correct learning theory” som kan ge en teoretisk motivering till detta.

    Johan Richter

    5 juni 2010 at 22:11

  12. Från det vetenskapsteoretiska till det vetenskapspraktiska:
    * Enklare modeller är enklare att replikera, vilket är ett krav på vetenskapliga förklaringsmodeller.
    * Enklare modeller är enklare att kommunicera och förstå, vilket i sin tur leder till mer relevant kritik vid presentationer. Detta kan man lätt se på en konferens där något presenterar ett arbete med en komplixitetsgrad långt över genomsnittsdeltagarens förmåga – frågorna bli få och kritiken ytlig.

    Mr Profit

    6 juni 2010 at 12:16

  13. ccima

    Natturligtvis rätt så.
    Jag tänkte mer på min bil kontra en Formel 1.

    Kristian Grönqvist

    6 juni 2010 at 19:44

  14. Sa Einstein verkligen så som du citerat? ..the greatest possible number … from the smallest possible number.

    Ett oändligt antal kombinationer. Alltså helt meningslöst.

    Antingen..a certain number … from the smallest possible number.
    eller
    ..the greatest possible number … from a given number.

    Niclas Virin

    6 juni 2010 at 23:07

  15. Niclas Virin

    kommer tänka på kritiken mot bentham: största möjliga lycka åt så många som möjligt, två maximeringar på samma gång, så kan man inte göra.

    Krister

    6 juni 2010 at 23:56

  16. Niclas Virin, Krister: Varför bortse från att vetenskap och lyckofördelning är en pågående process. Med massa kontext, bivillkor och okända funktionsrelationer.

    I båda fallen beskrivs väl snarare ett förfarande som värderas som bra iom att det uttalas.

    Dvs. Välj först det mest produktiva tältpinnen sedan nästa så man spänner upp ett så stort tält som möjligt över den plats man önskar. I varje skede finns bivillkor. Men de förändras. Och ingen vet om man blir klar någonsin.

    Nä det är värderingar som uttalas om förfaranden.

    ccima

    7 juni 2010 at 12:33

  17. Niclas Virin

    Vad jag kan minnas var E. på jakt efter formeln för allting, så han ville nog att alla empiriska fakta skulle täckas av så få axiom som möjligt, vilket i sin tur slulle leda till att citatet bör vara riktigt.

    Kristian Grönqvist

    7 juni 2010 at 14:33

  18. Cecilia

    Jag tror faktiskt att det inte är slut på de enkla axiomen. Det tror man bara tills nästa fråga löses upp.

    ”Att det kunde vara så enkelt”, är nästan alltid kommentaren efter ett nytt genombrott. Men problemet är att komma dithän och då ser man ofta inte skogen för bara trän.

    Kristian Grönqvist

    7 juni 2010 at 14:40

  19. Utgår man ifrån en mer probabilistisk logik så ser man att sannolikheten för en teori är beroende av premissernas sannolikhet, och eftersom alla premisser måste vara sanna och ingen normalt(såvida vi inte pratar formella system.) är absolut säker så sjunker sannolikheten för teorin snabbt med ett ökat antal premisser.

    Nephilim´s Wings

    8 juni 2010 at 0:51

  20. Nephilim: Ja. Man tänka att sannolikheten beror på informations innehållet (premisser är olika djur) i premissen. Bunta ihop all information i ett packe. Varje gång man ökar ”premissens” information rör man sig ut i en större värld av ”premisser”.

    (lägre sannolikhet om man drar ur en urna – vilket man antagligen inte gör – men det förklarar sannolikheterna du talar om)

    ccima

    8 juni 2010 at 12:11

  21. ccima: Mmm… Ökat beroende.

    Nej, det är förstås inte slumpmässigt, men det är avsaknaden av absolut säkerhet ger den effekten. Det verkar dock i naturvetenskaplig praktik inte vara ett så stort problem eftersom man ofta verkar kommer ganska nära 1, iaf om man ser teorierna som funktionsbilder.

    Nephilim´s Wings

    8 juni 2010 at 12:43


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: