Nonicoclolasos

Taggtråd gav utveckling

Tekniska innovationer har potential att ge ekonomisk utveckling. Taggtråd är ett exempel, enligt den nya studien ”Barbed Wire: Property Rights and Agricultural Development”, publicerad i Quarterly Journal of Economics:

There is growing evidence from current developing countries that insecure property rights may limit economic development. Complementing that literature, the historical development of American agriculture appears to have been limited when farmers were unable to protect frontier lands from encroachment by others’ cattle. In the United States, this institutional failure was resolved not by legal reform but by technological change: the introduction of barbed wire fencing. Following the introduction of barbed wire, low-woodland areas that had been especially costly to fence experienced substantial relative increases in agricultural development. Increases along intensive margins were particularly rapid and substantial: land improvement, crop production, and crop productivity. Land values increased substantially, indicating a large increase in total economic production.

Dels är det intressant att äganderätt de jure inte alltid räcker för äganderätt de facto; dels är det intressant att det än en gång fastslås att skydd av privat ägande ger incitament till ekonomisk utveckling.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

14 juni 2010 den 5:19

7 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det som också är intressant är hur äganderätt formuleras. I medeltidsspaníen hade småjordbrukare inte rätt att hindra boskap från att beta på deras mark. (Om jag kommer ihåg lepage rätt). Uppfinningen taggtråd hade inte hjälpt.
    Hur kommer landutnyttjandet att ändras i framtiden nu när samhället sätter begränsningar i användandet i naturvårdens namn.

    Ulf L

    14 juni 2010 at 6:38

  2. Och hur går det med allemansrätten när skogsägarna kommer att sätta hårt mot hårt i bärplockningen…?

    Kristian Grönqvist

    14 juni 2010 at 9:09

  3. Det är ju allemansrätten vi har att tacka för vårt välstånd här i Sverige.

    Baphomet

    14 juni 2010 at 9:55

  4. Allemansrätten är just intressant. Den innebär en begränsning för markägare. Markägaren riskerar skador på marken dvs det är en kostnad. Andra kan utnyttja skogen och tjänar på det. Den samhällsekonomiska nyttan hade varit annorlunda om inskränkingen inte fanns.
    Rätten att för gruvdrift inmuta ett område som man inte äger är ett bättre exempel. Om den rätten inte funnits hade Sveriges mineraltillgångar förmodligen inte varit så väl kartlagda som dom är.
    Vad jag egentligen vill säga att äganderätt är ett mångbottnat fenomen och det skulle vara kul att se en djupare analys av hur uppfattningen om äganderätt förändrats över århandraden och vilka förändringar vi tycks skönja i horisonten.

    Ulf L

    14 juni 2010 at 13:15

  5. Däremot är frågan om inte bären blivit i skogen om vi inte haft bärplockarna och den organisationen. Alltid ger det någon skattekrona och mer västånd det också. Likaså med svamp och mossplockning.

    Kristian Grönqvist

    14 juni 2010 at 21:32

  6. Kristian: Om det är ekonomiskt lönsamt med bärplockning, så skulle ju skogsägarna kunna anlita bärplockare att plocka bär åt dem. Eller låta bärplockarna plocka bär i utbyte mot en viss procent av inkomsten.

    (Detta ska inte tolkas som att jag är en motståndare till allemansrätten).

    David Bergkvist

    14 juni 2010 at 21:44

  7. Då känner Du inte många skogsägare. Själv bor jag i Härjedalen. Och det är precis vad de vill nu. 7% av inkomsten för att göra inget alls istället.

    Kristian Grönqvist

    14 juni 2010 at 22:51


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: