Nonicoclolasos

Språkskillnader och omfördelning

Vad förklarar hur omfattande omfördelningen av inkomster är i ett land? En faktor kan vara hur varma känslor människor i ett land har för varandra. Om människor är lika varandra är de kanske i regel mer altruistiska. Nu visar studien ”Linguistic Diversity and Redistribution”, publicerad i Journal of the European Economic Association (preliminär gratisversion här), att en sådan effekt kan konstateras:

This paper investigates the effect of linguistic diversity on redistribution in a broad cross-section of countries. We use the notion of “linguistic distances” and show that the commonly used fractionalization index, which ignores linguistic distances, yields insignificant results. However, once distances between languages are accounted for, linguistic diversity has both a statistically and economically significant effect on redistribution. With an average level of redistribution of 9.5% of GDP in our data set, an increase by one standard deviation in the degree of diversity lowers redistribution by approximately one percentage point.

Dvs. språkklyftor, som ett mått på olikhet inom ett land, leder till lägre grad av omfördelning (mätt som statliga transfereringar som andel av BNP). Detta resultat är inte minst intressant med tanke på välfärdsstatens framtid. I den mån befolkningar blir mer heterogena kan stödet för omfördelning försvagas.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

20 juni 2010 den 12:12

7 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Hur står det till med logiken för docenten? Statliga transfereringar kan verkligen inte ses som ett mått på altruism. Snarare på missunnsamhet och inflytande för folk som vill ta från andra av alla möjliga och tänkbara skäl.

    Danne

    20 juni 2010 at 12:36

  2. Intressant och i linje med tidigare resultat.

    Över tid är väl emellertid den tydliga långsiktiga trenden mot allt mindre språklig heterogenitet, även om det i vissa länder under vissa perioder finns undantag.

    Olof Johansson-Stenman

    20 juni 2010 at 16:36

  3. @OJS
    Kanske är det jag som är korkad (troligen är det så), men du skulle inte kunna vara hygglig och exemplifiera vad du menar.

    swingthatcat

    20 juni 2010 at 21:17

  4. ”Dvs. språkklyftor, som ett mått på olikhet inom ett land, leder till lägre grad av omfördelning (mätt som statliga transfereringar som andel av BNP).”

    Du menar antagligen inte att det föreligger ett kausalt samband.

    Vetenskapare

    20 juni 2010 at 23:28

  5. Jag undrar hur det föhåller sig med Schweitz? Som har fyra språk. Skulle det vara extremt ofördelaktigt då?

    Kristian Grönqvist

    21 juni 2010 at 11:31

  6. Danne: Statliga omfördelningar införs därför att folk röstar på politiker som inför dem. Och detta är, rent statistiskt, altruister mer benägna än egoister att göra.

    Vetenskapare: Rätta mig om jag har fel, men jag trodde i min enfald att om man upptäckt en korrellation mellan liten omfördelning och språkskillnader, så kan detta antingen bero på att det ena orsakar det andra eller, att något tredje orsakar båda delarna, eller vara en tillfällighet. Det sistnämnda antar jag man kan beräkna sannolikheten för på matematisk väg, och att så gjorts och man funnit den obetydlig. Att något modernt skulle orsaka språkskillnader, som ju funnits under lång tid, finner jag uteslutet, så då kvarstår att det antingen är så att språkskillnader orsakar låg omfördelning, eller att någon tusenårig instutition eller liknande orsakar båda. Tills någon sådan institution föreslås så tvingas jag, som lider av bristande fantasi och således inte kan komma på någon på egen hand, att tills vidare luta mot att språkskillnaderna sannolikt bidrar till lägre omfördelning.

    David Bergkvist

    21 juni 2010 at 14:33

  7. Swingthatcat, jag menar att antalet olika aktiva språk minskar konsekvent över tiden och har gjort så en längre tid.

    Bara i Sverige beräknas, om jag minns rätt, att det fanns ett mycket stort antal ganska olika språk (i princip vad vi skulle kalla stamspråk idag)för bara 1000 år sedan eller så.

    Olof Johansson-Stenman

    21 juni 2010 at 17:16


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: