Nonicoclolasos

Ska de som betalar mycket skatt få fler röster?

Jag fick häromdagen lära mig att Preussen tillämpade ett system där rösterna i val till den lägre kammaren i parlamentet hade olika vikt beroende på hur mycket skatt de röstande betalade. Det fick mig att fundera på för- och nackdelar med ett sådant system. Ett par möjliga fördelar:

  • Det kan anses mer rättvist att de som bidrar mer till det offentliga också ska ha en större möjlighet att påverka hur medlen används.
  • Det skulle ge incitament för människor att inte skattefuska.

Två möjliga nackdelar:

  • En person, en röst uppfyller ett grundläggande krav på politisk jämlikhet i enlighet med proceduriell rättvisa.
  • Det kan leda till ett högre skattetryck än vad som anses önskvärt.

Ser du ytterligare för- eller nackdelar? Om man finner att fördelarna överväger uppkommer två andra frågor. För det första: Hur ska vikterna bestämmas? Man kan tänka sig Preussens system med tre kategorier men också ett kontinuerligt system: ju fler kronor man betalar i skatt, desto tyngre väger ens röst. Man måste här bestämma vilka skatter som ska ingå i kalkylen — vissa, som moms, är t.ex. svåra att mäta på individnivå — samt exakt formel. Om någon betalar 50 000 kr i skatt och en annan 150 000 kr, ska den förra få en röst och den senare tre? För det andra: Skulle ett förslag av detta slag ha någon chans att godkännas i en omröstning i riksdagen eller i en folkomröstning (med tanke på att en minoritet av stora skattebetalare skulle gynnas)?

Se även det tidigare inlägget ”Dags att överge ‘en man, en röst’?”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

1 juli 2010 den 5:17

Publicerat i politik, rättvisa, skatt, val

21 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Så här tyckte Verner von Heidenstam om NONICOCLOLASOS förslag år 1899.

    Så sant vi äga ett fädernesland,
    vi ärvde det alla lika,
    med samma rätt och med samma band
    för både arma och rika;
    och därför vilja vi rösta fritt
    som förr bland sköldar och bågar,
    men icke vägas i köpmans mitt,
    likt penningapåsar på vågar.

    Vi stridde gemensamt för hem och härd,
    då våra kuster förbrändes.
    Ej herrarna ensamt grepo till svärd,
    när varnande vårdkase tändes.
    Ej herrarna ensamt segnade ner
    men också herrarnas drängar.
    Det är skam, det är fläck på Sveriges banér,
    att medborgarrätt heter pengar.

    swingthatcat

    1 juli 2010 at 8:01

  2. swingthatcat: Jag föreslår inte att röster ska viktas efter skatt; jag föreslår att vi funderar på om det kunde vara att föredra. Om slutsatsen är att det inte är att föredra kan funderandet åtminstone ha bidragit till att klargöra varför. (Jag tror inte att så många har reflekterat över saken.)

    Niclas Berggren

    1 juli 2010 at 8:37

  3. En fördel: politikerna skulle vara försiktiga med att ha ett progressivt skattesystem.

    Tom

    1 juli 2010 at 9:05

  4. Vad är det för slags skatt du har i åtanke? Fastighetsskatt, mervärdesskatt, inkomstskatt eller allihop och några till? Det spelar nämligen ganska stor betydelse för vilka för- respektive nackdelar man kan tänka sig.

    Peter

    1 juli 2010 at 9:07

  5. Förlåt. Jag läste slarvigt.

    Peter

    1 juli 2010 at 9:07

  6. Är detta ett skämt? Är det högerns variant på ekonomisk demokrati eller?

    Emil

    1 juli 2010 at 9:20

  7. Intressant tankeexperiment, även om jag tror att det ligger i ryggmärgen att förskräckas av blotta tanken på graderad rösträtt. Hur som helst var det inte bara Preussen som hade graderad rösträtt i förhållande till skattekraften, även Sverige har haft liknande system (därav Heidenstams dikt): http://sv.wikipedia.org/wiki/Graderad_r%C3%B6str%C3%A4tt

    Thomas N

    1 juli 2010 at 10:23

  8. Thomas: Mycket intressant. Som jag förstår det fanns gränser för val till riksdagen, så att man var tvungen att äga eller arrendera si och så mycket för att rå rösta, medan det i val i städerna var så att en skattekrona gav en röst. Det senare (under 1862-69) verkar ha varit ett helt kontinuerligt system.

    Om man ska ha graderad rösträtt tycker jag att det är rimligare att utgå från skatt.

    Niclas Berggren

    1 juli 2010 at 10:47

  9. Jag gillar ordet FYRK som fanns på Thomas länk. Låter som något Astrid Lindgren kunde ha hittat på. :)

    Helena

    1 juli 2010 at 12:12

  10. Ingen otänkbar tanke. Det är bara det att det sluttande planet är oerhört svårt att undvika. Förr eller senare kommer de besuttna att få sin egna politiker i majoritet i systemet vilka röstar för förändringar i de besuttnas riktning. Det blir Win-Win. Tidigare erfarenheter förskräcker, ffa i kolonialmakterna. Det brukar sluta med revolution.

    Kristian Grönqvist

    1 juli 2010 at 12:18

  11. Några invändningar.

    1. De politiker som framröstas gör mer än enkom budgetera skattepengar. Det är kanske inte orimligt att de som betalar mer får större inflytande över hur pengarna används, men jag tycker det är ointutivt att de skulle få mer inflytande över huruvida homoäktenskap ska tillåtas eller om Sverige ska vara NATO-medlemmar, för att ta några exempel.

    2. En person, en röst har en stor fördel: enkelhet. Det finns många andra, roligare system (jag gillar idén om 20 eller så antal röster per person; på så vis kan man straffa partier som missköter sig genom att rösta på alla andra), men det blir krångligt. Vilket leder till lägre valdeltagande och större antal felröster.

    En lösning på (1) skulle kunna vara att dela upp röstsystemet så alla har en röst vid parlamentsval, medan en skattebaserad modell används vid någon form av direktdemokratisk budgetomröstning. Men då uppstår problem (2).

    Jesper

    1 juli 2010 at 12:53

  12. En stor fördel med ett skattebaserat röstsystem vore att det blir ett politiskt tryck på att ta bort gömda skatter, ffa arbetsgivaravgifter.

    Sen antar jag att ett logaritmiskt system kunde duga. Du måste visa din goda vilja och skicka in minst en krona för att få en röst (motsvarar registrering i andra länder):

    1e0 i skatt: 1 röst
    1e1 i skatt: 2 röster
    ..
    1e3 i skatt: 4 röster
    ..
    1e6 i skatt: 7 röster
    ..
    1e9 i skatt: 10 röster

    Givetvis bör decimala röster tillåtas. Normala inkomsttagare bör alltså få mellan sex och sju röster. Det borde räcka för att svänga opinionen lagom mycket i borgerlig riktning.

    jeppen

    1 juli 2010 at 13:48

  13. Jag tror vi här glömmer bort att en enskild väljare (om hans röst inte viktas tyngre än alla andras) fortfarande inte kan påverka utgången av ett val.

    Baphomet

    1 juli 2010 at 14:44

  14. Undrar om t ex Peter Singer skulle föreslå ”motsatsen”, att sjuka och hemlösa skulle få fler röster per person.(just p g a sin utsatthet)

    Cecilia

    1 juli 2010 at 14:46

  15. Det vore i så fall bättre att man får fler röster ju smartare och kunnigare man är.

    Tor

    1 juli 2010 at 14:48

  16. Baphomet: Bra att du påminner oss!

    Tor: Se länken i slutet av inlägget för ett sådant förslag.

    Niclas Berggren

    1 juli 2010 at 14:49

  17. Ett ännu bättre förslag: Alla personer har en röst, men dessa kan säljas och köpas på en fri marknad till marknadspris.

    På så vis kan folk som bryr sig mer om en fråga få en starkare röst i direkt proportion till hur mycket mer de bryr sig (mätt genom villighet att betala). Folk skulle i snitt kunna förväntas vara mer nöjda (mindre missnöjda) med valutgången.

    Förslag löser också Jespers invändningar.

    Veronika

    1 juli 2010 at 17:12

  18. Veronika: Jag finner också det förslaget intressant. Det har analyserats i litteraturen: se min första kommentar under inlägget ”Bör röstande i val offentliggöras?”.

    Niclas Berggren

    1 juli 2010 at 18:00

  19. Fattiga borde snarare ha fler röster än rika. Rika har mycket större möjlighet att påverka genom politisk propaganda, för att neutralisera det borde de kanske ha mindre formell politisk makt.

    William

    1 juli 2010 at 18:23

  20. Eller om man satte en prissumma anpassad till individens inkomst? För att rensa bort ointresserade av alla läger. Dvs pinsamt många, om man värnar om demokratin.

    Camilla

    2 juli 2010 at 0:39

  21. Vi hade faktiskt ett röstdifferentierat system i Sverige för hundra år sen eller så. Tror man kunde ha max 40 röster. En man = en röst var ett viktigt steg i demokratiseringsprocessen, så det är väl därför det ger dåliga vibbar om man ens andas om någon sorts tillbakagång. Förståeligt.

    I aktiebolag gäller det ju verkligen att rika har fler röster. Eller rättare sagt en aktie = en röst (finns ibland även preferensaktier med t.ex. 1000 röster per aktie..). Man kan fundera över varför ett sådant maktfördelningssystem är acceptabelt i företag men inte i ett land? Tror den viktiga skillnaden här har att göra med risktagandet. En aktie kan ju bli helt värdelös – vid konkurs.

    Betr. skatten får man väl fundera på detaljer som vilket/vilka skatteår vi talar om. Såna där uppgifter kan ju släpa efter i systemen.

    Betr. att sälja sina röster förekommer det redan i flera länder som t.ex. på Filippinerna. Den som vill bli mayor i en stad delar helt ut pengar till fattiga bönder i utbyte mot röster. Som vald får han då större möjligheter att försnilla pengar från skattekistan. En stor del av de allmänna medlen försvinner i korruption. Att köpa en röst är en investering med avkastningskrav.

    Betr. hur system kan balla ur, gäller det nog faktiskt ännu mer med Williams modell. Modellen att ta från de rika fungerar bara så länge det finns rika kvar att ta av. Exemplet Zimbabwe förskräcker.

    En fördel som ändå finns med skatteberoende röstkraft är väl just att det skulle minska skatteflykten. I så fall vill jag nog hellre ha den logaritmiska modellen. Men totalt sett tror jag nackdelarna överväger.

    Lennart W

    30 juli 2010 at 10:15


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: