Nonicoclolasos

Molyneuxs problem

Här är ett spännande problem att fundera på i sommarvärmen:

Suppose a Man born blind, and now adult, and taught by his touch to distinguish between a Cube, and a Sphere of the same metal, and nighly of the same bigness, so as to tell, when he felt one and t’other; which is the Cube, which the Sphere. Suppose then the Cube and Sphere placed on a Table, and the Blind Man to be made to see. Qaere, Whether by his sight, before he touch’d them, he could now distinguish, and tell, which is the Globe, which the Cube.

Upphovsmannen var irländaren William Molyneux; denna formulering är från John Lockes An Essay Concerning Human Understanding (1694), efter att Molyneux hade bett Locke redogöra för sin uppfattning. Båda dessa besvarade frågan nekande; det gör även Shaun Gallagher i How the Body Shapes the Mind (kap. 7), med bas i modern forskning i utvecklingspsykologi och neurofysiologi. (Själv hade jag gissat på ett jakande svar.)

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

5 juli 2010 den 5:31

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Om en fladdermus i totalt mörker kan urskilja sitt flygande byte med hörseln…. tror Du Niclas att den fladdermusen kan känna igen en ligusresvärmare på dagen med synen?
    Ibland undrar jag varifrån alla hypotetiska bombsäkra svar kommer ifrån… kanske förbiblisk tid…?

    Kristian Grönqvist

    5 juli 2010 at 12:24

  2. Skall vara ligustersvärmare förstås.

    Kristian Grönqvist

    5 juli 2010 at 12:26

  3. Den kritiska frågan är vad som avses med ”the Blind Man to be made to see”?

    Eftersom texten skrevs under en tid när förståelsen av hjärnan var ännu naivare än idag så funderade nog inte författaren över detta, men faktum är att ganska stora delar av hjärnan är inblandad i ”seendet” och utan att säga vad som har ”lagats” är frågan omöjlig att svara på.

    Om med frågan avses att ögat rent fysiologiskt nu fungerar så skulle inte den blinde kunna tolka synintrycket. Om med frågan avses att den blinde magiskt förändras så att hans gärna ser ut som en slumpmässigt vald annan hjärna så kommer han att se. Sedan finns det en gråskala däremellan.

    Faktum är att det finns patientbeskrivningar på personer som rent fysiologiskt kan se och även kan utnyttja synen för att gissa positionen hos föremål, men trots detta uppfattar de själva att de är blinda.

    Vetenskapare

    5 juli 2010 at 14:11

  4. Som Vetenskapare säger, det beror pâ vad ”blind” och ”made to see” innebär; om det rör sig om total eller funktionell blindhet; om temporalloberna varit oskadda eller inte, om n.optici varit kapad/skadad ventralt eller dorsalt i förhâllande till chiasman eller kanske helt och hâllet saknades/var neurologiskt overksam, osv. Men gäller frâgan total blindhet där inga som helst synintryck förekommit — ögonlocken kunde varit hopvuxna — innan patienten pâ nâgot mer eller mindre mystiskt vis gjorts seende — varpâ ögonlocken separerades –, skulle jag säga att patienten i detta fall inte skulle kunna avgöra vilket av objekten som var vilket enbart genom sitt nyss tillgängliggjorda sinne. Jag tänker sâ här:

    i) Mängden information vore överväldigande, kaotisk och totalt meningslös för nâgon som inte lärt sig orientera sig i den och filtrera irrelevant sâdan; det skulle krävas en tillvänjningsperiod för att patienten ens skulle kunna differentiera visuellt mellan ”det här” och ”det där”.
    ii) Sinnen kompletterar varandra och qualia ingâr, menar jag, fenomenellt i begreppet ‘mening’. Har man inte sammankopplat intryck av, säg, textur och utseende, visuell och taktil form kognitivt finns sannolikt heller inget neurologiskt underlag — sprâkcentra vore utan kontakt med förut isolerade/skadade/pâ annat sätt obrukbara syncentra — vilket dock skulle kunna bildas under sagda tillvänjningsperiod.

    Skymning

    6 juli 2010 at 1:01

  5. Kristian Fladdermöss är väl närmast funktionellt blinda, sâ jag skulle nog gissa nej där oavsett avstând mellan jägare och byte (givet att ligustersvärmaren vore pâ andra sidan en ljudisolerande plexiglasvägg eller nâgot i den stilen). Finns det studier pâ det?

    Skymning

    6 juli 2010 at 1:13


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: