Nonicoclolasos

Lyckas kampanjer öka fattigas löner?

Ibland genomförs kampanjer mot multinationella företag för att få dem att höja lönerna i fabriker i tredje världen. Vad har sådana kampanjer för effekter? I ”Multinationals and Sweatshop Activism”, publicerad i American Economic Review, undersöks denna fråga:

[W]e exploit geographic variation in the anti-sweatshop movement within the TFA [textile, footwear, and apparel] sector in Indonesia. The anti-sweatshop campaign targeted contractors for Nike, Reebok, and Adidas. Consequently, we compare the real wage growth of TFA plants in districts with contractors working for these firms relative to TFA plants in other districts. … Comparing wage growth in districts targeted by activists relative to other districts, the effects are even larger. Real wages increased as much as 30 percent in large foreignowned and exporting TFA plants relative to other TFA plants.

Kampanjerna verkar alltså ha haft en stor, positiv effekt på lönerna — utan att sänka sysselsättningen:

One question that naturally arises is how such large real wage increases could be sustained without adverse consequences for employment. We examine whether these higher wages led firms to cut employment or shut down operations. Our results suggest that the minimum wage increases led to employment losses for production workers across all sectors in manufacturing. While anti-sweatshop activism did not have additional adverse effects on employment within the TFA sector, it did lead to falling profits, reduced productivity growth, and plant closures for smaller exporters.

Det finns en avvägning här: risken är att företag slås ut i konkurrensen med andra och lägger ner när lönerna ökar kraftigt. Sådana tendenser har börjat skönjas i Indonesien: mycket produktion flyttar t.ex. till Vietnam. Det kan också vara så att löneökningarna är tillfälliga. Men kampanjerna gav, som det verkar, resultat, vilket förvånade mig.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

9 juli 2010 den 4:52

10 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det är med stor glädje jag läser att inte all idealism är en kamp mot väderkvarnar.

    Alexander

    9 juli 2010 at 10:14

  2. eh.. vad var det för en liknelse? Skitsamma- kul och förvånande att aktivism ibland ger resultat.

    Alexander

    9 juli 2010 at 10:16

  3. Håller med Alexander.

    Har inte läst artiklen men är det så överraskande att Nike, Reebok och Adidas är känsliga för opinionen, på samma sätt som svenska företag rimligen är när journalister granskar arbetarnas villkor i dessa länder?

    En löneökning för arbetarna med 30% kan ju då vara en relativ blygsam kostnad i jämförelse med möjliga badwill-effekter. Fabrikslönekostnadernas andel av ett par joggngskor för 1000 kr lär inte vara särskilt hög och en 30-procentig ökning av dessa kostnader lär knappast ha ngn större inverkan på skornas pris eller företagens vinst.

    Olof Johansson-Stenman

    9 juli 2010 at 10:38

  4. Jag tyckte tom. att liknelsen var passande

    Kristian Grönqvist

    9 juli 2010 at 12:03

  5. Ibland när jag på jobbet drabbas av att chefer fattar korkade beslut över mitt huvud, så känner jag mig lite uppgiven och maktlös.

    Det innebär dock inte att jag vill att välvilliga människor på andra sidan jorden ska komma och rädda mig genom att fatta beslut över mitt huvud.

    Men detta hade alltså varit annorlunda om mitt problem hade varit låg lön istället för korkade chefer?

    David Bergkvist

    9 juli 2010 at 14:17

  6. ”Det innebär dock inte att jag vill att välvilliga människor på andra sidan jorden ska komma och rädda mig genom att fatta beslut över mitt huvud.”

    Men om välvilliga människor på andra sidan jorden fick din chef att återta sitt korkade beslut så kanske du hade varit nöjd?

    Peter

    9 juli 2010 at 16:27

  7. en annan sida av detta är hur de höjda lönerna hos de leverantörerna till kända varumärken påverkar den inhemska arbetsmarknaden i dessa länder. utan att komma ihåg några detaljer så har jag läst att i laos tjänar man mer som skoarbetare åt nike än som sjuksköterska (eller om det till och med var läkare), vilket försvårar för hälsosektorna att attrahera talang. rimligen kommer dylika obalanser att ändra sig över tid, när de numera köpstarkare skoarbetarna betalar mer skatt och efterfrågar mer/bättre sjukvård, men det är ändå en ”brain-drain” problematik liknande den mer välkända där välutbildade flyttar till rikare länder.

    hojo

    9 juli 2010 at 16:53

  8. Peter: Jag är en sån där jobbig typ som vill ha inflytande snarare än vissa specifika utfall, så nej, det skulle inte göra mig nöjd.

    David Bergkvist

    9 juli 2010 at 16:59

  9. Fair enough. Men om de välvilliga människorna fixar inflytande åt dig då?

    Peter

    9 juli 2010 at 18:06

  10. Peter: Men det inflytande som givits av välvilliga människor är ju inte äkta inflytande, utan något som när som helst kan dras in. T ex kanske de ordnat en lag om medbestämmande på arbetsplatser. Då gäller den lagen fram till den dagen de välvilliga människorna plötsligt kommer på att den skadar deras intressen.

    David Bergkvist

    11 juli 2010 at 13:25


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: