Nonicoclolasos

Vad påverkar piratkopiering?

Det är välkänt att vissa ungdomar piratkopierar musik. Vad är det för faktorer som påverkar ett sådant beteende? I den nya studien ”The Determinants of Music Piracy in a Sample of College Students” rapporteras följande:

Our empirical results show that WTP [willingness to pay] for music only has a significant negative effect on music piracy insofar as controls for parental income are omitted. In other words, one’s WTP for music is driven largely by one’s full income, which includes parental income for the college students considered in this paper. More importantly, we find that transactions costs significantly affect the decision to pirate music. For a 1 percent increase in a respondent’s subjective assessment of the likelihood that she will get caught pirating music, the likelihood that her last song was pirated decreases by almost 0.5 percent. For a 10 percent increase in a respondent’s morality proxy, the likelihood that her last song was pirated decreases by 0.2 percent. Finally, respondents who had recently received an iTunes gift card were 15 percent less likely to have pirated their last song, and the lower the annual income of a respondent’s parents, the more likely she was to have pirated her last song.

Det jag fann mest intressant var att sannolikheten för att bli åtalad utövar en starkt återhållande effekt (där mitt intryck är att fallen med åtal är mycket få; en avskräckande effekt skulle kunna uppnås om risken att ”åka fast” ökades). Likaså var det intressant att notera ett samband mellan moralsyn i vidare mening och beteende. Den som anser det fel att fuska, bryta mot lagen och utsätta andra för risker mer allmänt är också mindre benägen att piratkopiera. Frågan är om en vilja att piratkopiera därmed är förknippad med en öppenhet för fusk och lagbrott på andra områden.

Det är dock inte självklart att piratkopiering på det hela taget är en dålig företeelse: se ”Splittring om fildelning”, ”Behövs upphovsrätt för musik?”, ”Gynnas kreativiteten av långt upphovsrättsskydd?” och ”Fildelningens välfärdseffekter”.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

18 juli 2010 den 5:43

Publicerat i fildelning, forskning, moral, musik

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det intressanta är väl snarare att kopplingen mellan deras ”morality proxy” och sannolikheten för att respondenten sysslar med fildelning är så svag.

    Markus

    18 juli 2010 at 21:48

  2. Intressant att Du har den synpunkten N. Själv har jag nog piratkopierat i ett flertal år och enligt mitt förmenande har det inget med fuskande att göra. Att kopiera alla Chopins samlade verk för piano, är något man aldrig skulle få tillgång till annars här i obygden. Likaså med alla orgelverk av JS Bach. De efterlevande har inget med stimpengarna att göra, inte grammofonbolagen heller när kostnaden av kopieringen understiger en krona. Att begära 170 kr för en skiva, när orgelverken täcker 30 skivor är helt enkelt ohållbart…
    Skivbolagen får helt enkelt skylla sig själva. Som ung gick det utmärkt att banda färdsiginpelad musik från grannen utan några som helst konsekvenser.
    Vad är skillnaden?
    Patent håller 5 år, möjligen 10, varför skall musik patenteras i evighet?
    De sk lagstadgade bestämmelserna är inte uppfunna av folket, vem tusan tror att folk lyder ogrundade lagar?

    Kristian Grönqvist

    18 juli 2010 at 23:22

  3. Inte bara ”vissa ungdomar”, utan också ”vissa gamlingar” fildelar. Själv delar jag numera mest filmer, vad gäller musik är jag rätt nöjd med Spotify.
    Lagbrott jag begår är t.ex. att köra bil för fort ibland, samt att köra båt även efter middagar på någon skärgårdskrog. Dessutom fuskar jag stundom i poker.

    swingthatcat

    19 juli 2010 at 10:44

  4. Instämmer med Markus ovan, med tillägget att det inte framgår från citatet vad deras ”morality proxy” egentligen mäter. Det är inte ens säkert alla skulle hålla med om att det är en rimlig approximation av individens moral. (Även bortsett från att man försöker mäta något så mångdimensionellt som moral med en simpel skalär.)

    Marcus Linder

    19 juli 2010 at 10:57

  5. Att bryta lagar kan säga mer om lagarna än om personen som bryter dem. När det finns en massa lagar som är orimliga för majoritetens moralsyn kommer lagbrott inte korrelera väl till vad som anses som omoraliskt betende i övrigt. Om lagarna däremot är färre och väl förankrade i den rådande moralsynen kommer brott mot lagar i allmänhet även korrelera med omoraliskt beteende.

    Det är möjligt att det är tautalogier jag slänger ur mig men kaffe och chips är ingen vettig frukost.

    wsad

    24 juli 2010 at 15:18


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: