Nonicoclolasos

Bestämdes fattigdomen i världen för 500 år sedan?

När variationen i fattigdom (eller välstånd) mellan världen diskuteras, brukar både kort- och långsiktiga förklaringar anges: kvaliteten på institutionerna, kolonialismen och vädret är tre exempel. I en ny studie, ”Was the Wealth of Nations Determined in 1000 BC?”, publicerad i American Economic Journal: Macroeconomics, presenteras resultat som tyder på en mycket långsiktig bestämningsfaktor av dagens välståndsnivåer:

The main finding of this paper is a simple one. Technology in 1500 AD is associated with the wealth of nations today. This is robust to including continent dummies and geographic controls, so it is not just driven by “Europe versus Africa” or “tropical versus temperate zones.” There are two notable parts of the finding. The first is that technology as old as 1500 AD is a historical correlate of development when we consider that most historical discussions of developing countries start with post-1500 European contact and colonization. The second notable aspect of our finding is that the magnitude of the association between historical technology adoption and current development is nontrivial. In our baseline specification for migration-adjusted technology, going from having none to having adopted all the technologies available in 1500 AD is associated with an increase in current per capita GDP by a factor of 26. More realistically, after including a battery of controls, this multiple is still between 5.9 and 13.3.

Sambandet illustreras i denna plott:

Ett fascinerande resultat, som pekar på att det finns faktorer som påverkar välstånd som inte så lätt ändras. Kvarvarande skillnader kan alltså, tycks det, i hög grad förklaras av historiska teknologinivåer. Icke desto mindre tycker jag det är viktigt att betona att det finns faktorer som går att påverka — och mycket riktigt har en hel del fattigdom försvunnit i världen de senaste decennierna, vilket har påpekats av bl.a. Xavier Sala-í-Martin, Robert Lucas och Jagdish Bhagwati. En vidare fråga är: Vad bestämde teknologinivåerna år 1500 (förutom tidigare teknologinivåer)?

Tips: William Easterly. Se, för övrigt, min kritik av användandet av förkortningarna ”BC” och ”AD”.

Written by Niclas Berggren

21 juli 2010 den 15:22

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Högintressant! Moderna ekonometriska papper som inte beaktar den historiska teknologin kan med andra ord lida av omitted variable bias.

    Nek:are

    21 juli 2010 at 15:29

  2. ”The more we progress the more we tend to progress. We advance not in arithmetical but in geometrical progression. We draw compound interest on the whole capital of knowledge and virtue which has been accumulated since the dawning of time.”

    Arthur Conan Doyle

    21 juli 2010 at 18:04

  3. Mycket intressant. Speciellt den sista frågan du ställer: Finns det en tredje variabel som orsakar båda observerade variabler och vad är i så fall den?

    En spontan reflektion: Trots den logaritmiska y-skalan så får jag för mig att den räta linjen inte särskillt väl approximerar sambandet. Det skulle inte förvåna mig om TON till SAU har påverkats av någon annan faktor och att en mer rättvisande matchning givet de använda skalorna är fortfarande krökt med den logaritmiska y-skalan, alltså har positiv andraderivata för det uppvisade spannet…

    Marcus Linder

    22 juli 2010 at 15:04

  4. Det påminner mig om Charles Murrays försök att förklara det judiska folkets intellektuella prestationer här: http://www.commentarymagazine.com/viewarticle.cfm/jewish-genius-10855
    Vad leder egentligen till vad? Ju längre bakåt man gräver desto dunklare blir det.

    vils

    22 juli 2010 at 23:25

  5. Vid samma tidigare teknologinivå torde intelligens ha spelat en stor roll angående teknologinivån år 1500. (Andra tänkbara faktorer inkluderar utbildningssystem, religiösa hinder för vetenskapligt arbete, utbyte med andra regioner, ody.)

    Vidare verkar det finnas en stark korrelation mellan nutida IQ och välstånd. (Se tex http://en.wikipedia.org/wiki/IQ_and_the_Wealth_of_Nations)

    Om vi nu antar att nutida IQ korrelerar någorlunda starkt med dåtida, så passar de spekulativa pusselbitarna rätt bra.

    michaeleriksson

    23 juli 2010 at 7:25


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: