Nonicoclolasos

Är vi vår egen orsak?

Friedrich Nietzsche, om föreställningen om fri vilja, i Beyond Good and Evil:

The causa sui is the best self-contradiction that has been conceived so far. It is a sort of rape and perversion of logic. But the extravagant pride of man has managed to entangle itself profoundly and frightfully with just this nonsense. The desire for “freedom of the will” in the superlative metaphysical sense, which still holds sway, unfortunately, in the minds of the half-educated; the desire to bear the entire and ultimate responsibility for one’s actions oneself, and to absolve God, the world, ancestors, chance, and society involves nothing less than to be precisely this causa sui and, with more than Baron Münchhausen’s audacity, to pull oneself up into existence by the hair, out of the swamps of nothingness.

Citatet återfinns i Galen Strawsons utmärkta essä om fri vilja, ”Your Move: The Maze of Free Will”, som rekommenderas för den som vill fördjupa sig ytterligare i ämnet.

Written by Niclas Berggren

2 augusti 2010 den 5:02

Publicerat i filosofi, logik

37 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det här håller jag inte med om. Så du är inte ansvarig för att ha skrivit den här texten då eller?

    Tom

    2 augusti 2010 at 7:48

  2. Tom: Det är helt riktigt min syn, ja, av de skäl Strawson anger. Däremot anser jag att det är funktionellt att ändå se det som om jag är ansvarig, eftersom en sådan utgångspunkt får oss att vilja och kunna påverka incitament och beteenden.

    Niclas Berggren

    2 augusti 2010 at 7:56

  3. Jag tror att man behöver uppdela det här. Som person är man alltid ansvarig, eftersom man är kognitiv, vilket innebär att den programmerade hjärnan kan ta emot intryck utifrån.
    Ansvarsfrihet skulle innebära att den kognitiva hjärnan skulle förmås att missförstå verkligheten och därigenom läras till att programmeras fel.

    Man är däremot inte ansvarig för hjärnans innehåll, eftersom det har programmerats av arv och miljö.

    Att påtala för individen, eller roboten eller whatsoever att det finns regler är alltså omgivningens ansvar (ex. Robotikens tre lagar, Isaak Asimov)

    N. är alltså fullt ansvarig för att ha skrivit texten, han kan nämligen låta bli att skriva den, men formuleringarna/innehållet kommer från tidigare inlärda visdomar/dumheter hans omgivning och arv har gett honom.

    Kristian Grönqvist

    2 augusti 2010 at 8:18

  4. F.Ö tycker jag Ayn Rand, som ofta citeras på bloggen är en sopa.

    Kristian Grönqvist

    2 augusti 2010 at 8:22

  5. Kristian: Om jag är fullt ansvarig för att ha skrivit texten, då jag kunde ha låtit bli att skriva den, förutsätter inte det då att jag har valt min egen vilja? Einstein och Schopenhauer ansåg det. (Och jag har inte valt min egen vilja: se Nietzsche-citatet.)

    Niclas Berggren

    2 augusti 2010 at 8:33

  6. Kristian Grönqvist – hur kan du säga så om Ayn Rand? Du vet nog inte om att hon fastslår att vi har fri vilja.

    http://aynrandlexicon.com/lexicon/free_will.html

    Ari

    2 augusti 2010 at 9:29

  7. Är fri vilja en fråga om tro eller vetande? Går det inte testa vetenskapligt på något sätt? Bättre än bara aldrig så klurig ren filosofi.

    Ang. causa sui undrar jag fortfarande vad det finns för alternativ egentligen till EN yttersta orsak. Oändlig orsakskedja? Den idén har nog egna problem. Det mer vetenskapligt korrekta idag är att säga att man inte vet. Argumentera inte som kreationisterna gör mot evolution, där de hela tiden försöker finna motsägelser i teorin, och därmed tror sig stärka den egna ”teorin”. Så fungerar det ju inte.

    Ang. determinism har ju artikeln fel. Kvantfysik (Bells olikhet, Aspects experiment, mm) och kaos visar att naturen ÄR indeterministisk på fundamental nivå och uppåt. Vilket iofs inte bevisar att det finns fri vilja ändå, bara att det finns slump. Visa mig EN kompetent fysiker som tror på determinism.

    Fattar nog faktiskt inte heller vad som menas med det här: Däremot anser jag att det är funktionellt att ändå se det som om jag är ansvarig, eftersom en sådan utgångspunkt får oss att vilja och kunna påverka incitament och beteenden. I så fall FINNS ju fri vilja. Är det funktionellt, dvs fungerar det, så finns det som ett experimentellt faktum.

    Lennart W

    2 augusti 2010 at 10:36

  8. Lennart,

    Ja visst. ”Som om”-förhållningssättet är inget undantag från den strikta kausaliteten som deterministen hävdar är sann. Hurvida den är sann eller ej går ju inte heller att bevisa, då determinismens orsakskedjor inte tar hänsyn till ‘sant’ och ‘falskt’. Deterministen måste erkänna att hans upplevelse av sanning är en orsak av yttre faktorer han inte kan påverka. Således existerar inte Jaget.

    Nietzsche är kul, men inte sällan går han i samma fälla som de teorier han önskar vederlägga. Det går inte att krossa metafysik med metafysik.

    Lins

    2 augusti 2010 at 12:32

  9. Lins: Du har inte läst din O’Hear, som det verkar.

    Niclas Berggren

    2 augusti 2010 at 12:37

  10. Jag kan min Ayn Rand men jag tror inte heller på den fria viljan utifrån vad jag skrev tidigare i tråden.
    Handlingarna vi gör är orsakade av fri vilja, vilket jag betonade, men inte anledningarna. Så egentligen har vi inte fullständigt fri vilja, men vi kan välja bland de begränsade alternativ vi har lärt oss. Vi är nämligen kognitiva. Om det beror på att vi bara är en läraktig dator eller inte har jag ordat om tidigare.

    Kristian Grönqvist

    2 augusti 2010 at 21:13

  11. Begreppet ”fri vilja” är missvisande. Man menar då att ens vilja kommer inifrån en själv och att det inte finns någon orsak till att viljan finns där (förutom möjligtvis en oändlig orsakskedja av viljor att vilja). Detta gör ju inte ens vilja något mer fri än om man tror att ens vilja har orsaker som står att söka utom en själv. Borde snarare heta ”grundlös vilja”.

    Veronika

    3 augusti 2010 at 22:43

  12. Einstein och Schopenhauer hade rätt i så måtto att det inte finns ett val med att vilja vilja. Det bara finns. Precis som andningen. De flesta gör antagandet att viljan är en originalegenskap, som vår kropp, men det är den inte. Den är en konsekvens av att vi är kognitiva samt våra drifter.
    När man likställer viljan med en abstrakt egenskap likställer man vilja med själ, som ju också är persilja. Håller man sig till det materiella, så blir det inte så förvirrande.

    Kristian Grönqvist

    5 augusti 2010 at 18:32

  13. Men Veronika, en vilja utan grund är en vilja utan preferenser vilket inte är någon vilja eller begär efter något i reell mening.

    suzy

    5 augusti 2010 at 19:41

  14. O’hear skriver: ”It may be that he is determined to believe,
    wrongly as it happens, that his belief in, say, determinism is rational.”

    Gäller inte detta för hans egen text? Om så, kan vi ju aldrig avgöra frågan, vi är determinerade att tro som vi gör oavsett om det är sant eller inte.

    Suzy

    5 augusti 2010 at 19:54

  15. Kan jag fråga dig, Suzy, går det att fastställa vad som är sant om tillvaron inte är deterministisk? Hur skulle det i så fall gå till?

    Fille

    5 augusti 2010 at 21:04

  16. Fille,

    Så du menar att determinism är en förutsättning för sanning? Jag undrar om vi utgår från samma definition av begreppet.

    Suzy

    5 augusti 2010 at 21:34

  17. Nej, det menar jag inte. Men jag undrar om vi någonsin kan veta om något är sant eller falskt? Kan vi veta det om vi har fri vilja? Jag undrar det jag.

    Fille

    5 augusti 2010 at 21:47

  18. Fille

    Vi kan inte veta vad som är sant eller falskt utifrån något perspektiv utgående från de premisser jag ställde upp tidigare. Vi är ett konglomerat av tidigare kunskap, framtida kunskap är alltså förborgad för oss. Det finns ingen möjlighet att veta detta.
    Alltså kan vi inte veta om saker är sanna eller falska utan facit. Möjligen kan vi ställa upp teorier om detta.

    Kristian Grönqvist

    5 augusti 2010 at 22:15

  19. Naturligtvis kan inte en fysiskt deterministisk mojäng verifiera sin egen kunskap som sann, det är banalt att förstå om man tänker på exempelvis ett datorprogram.

    Ändå finns det uppenbarligen filosofer som inte förstår det, det beror förmodligen på att vi nästan *måste* tro att vi har rationell kunskap om omvärlden och vi tror det även om vi inte har argument för det. Detta är en premiss som i princip alltid är outtalad.

    Alltså kan deterministen inbilla sig att om han nu är deterministisk så har han rationell kunskap om omvärlden (eftersom det är en outtalad premiss), och alltså har han möjlighet till sann kunskap.

    Men detta är ett tankefel som bygger på den outtalade premissen om att vi har rationell kunskap om omvärlden. Det måste vi nämligen ha en anledning att tro att vi har. En sådan anledning har inte deterministerna.

    Daniel

    6 augusti 2010 at 10:58

  20. En grej till; Frågan om determinism och frågan om vi är vår egen orsak är delvis två olika problem men de blandas alltid ihop.

    Den ihopblandningen fyller ett syfte för deterministerna (eftersom denna fråga är minst lika mycket politisk och känslomässig som rent analytisk), men det är illa att diskussionen blir så förvirrad.

    Kort och koncsist så anser de flesta filosofer att man kan ha en fri vilja utan att vara sin egen orsak och det tål att tänkas på innan begreppen blandas ihop.

    Daniel

    6 augusti 2010 at 11:06

  21. Daniel: Notera att Strawsons grundläggande argument inte utgår från att determinismen är sann:

    ”There is, however, an argument, which I call the Basic Argument, which appears to show that we can never be ultimately morally responsible for our actions. According to the Basic Argument, it makes no difference whether determinism is true or false. We can’t be ultimately morally responsible either way.”

    Förklara förresten gärna hur man kan ha en fri vilja utan att vara sin egen orsak. Och har du läst O’Hear, som jag länkar till ovan?

    Niclas Berggren

    6 augusti 2010 at 11:13

  22. Det här var en kul tråd!

    Jag hade en annan text till Daniel.

    http://www.jstor.org/stable/2253666

    Sen undrar jag, Daniel, om du tror (eller vet) att det går att från fram rationell kunskap om omvärlden om vi har fri vilja. Går det någonsin att ha sann kunskap? I så fall, hur kan du veta att det är sant att det någonsin går att ha sann kunskap?

    Fille

    6 augusti 2010 at 11:20

  23. Har fått en känsla av att en rätt så stor andel av alla uttalade ateister (dvs såna som dels inte är religiösa, och dessutom tycker det är viktigt att markera det i olika sammanhang) är både
    (a)determinister
    och
    (b)tror inte på fri vilja
    Dessa båda har förstås beröringspunkter, men som bekant finns det ju både kompatibilister och inkompatibilister. Men min fråga här handlar om ett ev. samband med ateism. Finns det ett sådant?

    Lennart W

    6 augusti 2010 at 11:50

  24. Frågan kan nog både ses som en fråga om vad som kan motiveras teoretiskt, och om statistiken för ateisters ställningstaganden. (Och så kan förstås även intressera sig för samma sak om olika sorters religiösa.)

    Lennart W

    6 augusti 2010 at 11:56

  25. Lennart

    Naturligtvis gör det det. En ateist ser världen utifrån perspektivet att allt kan förklaras på ett vetenskapligt sett. Vilket innebär att det finns en helt rationell förklaring, men att vi inte besitter den för tillfället.
    Det är helt enkelt otänkbart för en ateist att förklara händelseförlopp utifrån en fiktiv story, som dessutom är 2000 år gammal och lever parallellt med andra fiktiva stories. Vilken skall man sätta sin tillit till?
    Det är egentligen religionernas stora dilemma.
    Ingen visar någon större hållbarhet vid en vetenskaplig granskning.
    Om inte religionerna stämmer, så måste man leta efter förklaringar på annat håll.
    Utan att göra religion av det igen.
    Frågan handlar egentligen om:
    Vad vet jag säkert?
    Vad mera vill jag veta?
    Hur skall jag bete mig för att bortse från vilseledande information?
    Ett synsätt, som konstigt nog är mycket provocerande för personer som har sin bild klar trots motsägelsefull information.

    Kristian Grönqvist

    6 augusti 2010 at 12:09

  26. Lennart: Jag kan tänka mig att det finns en positiv korrelation mellan ateism och avvisande av fri vilja. För min egen del tycker jag att tron på fri vilja påminner mycket om religiös tro: fastän det inte går att förklara varifrån en sådan frihet skulle komma, och trots att den tycks kräva någon icke-materialistisk/icke-naturalistisk förklaring, bekänner sig många ändå till den.

    Niclas Berggren

    6 augusti 2010 at 12:26

  27. En sak är att inte vara fri från arv och miljö.

    I miljön finns den kollektiva uppfattningen om etik på ett generellt plan. Sam-vete = det delade vetandet om vad som är gott och ont (på ett generellt plan).

    Utifrån miljöpåverkan är vi fria att lyssna på vårt samvete eller handla mot detta. Innerst inne vet man vad som är ok. Man är inte tvungen att stjäla eller mörda (utom i nödfall för överlevnad).

    jens

    6 augusti 2010 at 13:24

  28. Visst är man tvungen. Om man gör det.

    Martin Hansson

    6 augusti 2010 at 13:43

  29. Niclas,
    Anledningen att Strawson ändå blandar in determinism är att det är vad den klassiska diskussionen har handlat om. Libertariansk fri vilja betyder att våran vilja delvis är fri från fysisk determinism. Det är vad fri vilja enligt mig och många andra betyder.

    Nu är ju dock 60% av filosoferna kompatibilister så betydelsen av ”fri vilja” verkar tyvärr vara ganska så godtycklig.

    Strawson (och du) tillhör en minoritet som menar att fri vilja har att göra med en viss typ av ”omöjlig” existensiell frihet att göra. Jag håller med Strawson om att vi förmodligen inte har en sådan frihet men jag ser ingen anledning att blanda in det i diskussionen om fri vilja.

    Frågan om determinism (framförallt neurofysiologisk determinism) betraktar jag som fortsatt mycket relevant, det är viktigt att vi frågar oss hur vi fungerar och det är vad den klassiska frågeställningen handlar om.

    Men visst, vi tycks inte ha valt att existera och det är ett påstående som i sig har en massa poänger men enligt mig (och andra) har det inte med fri vilja att göra.

    Problemet med O’Hear är att han tar sin egen existens som utgångspunkt som om den skulle kunna vara deterministisk. Han tar för givet att han fanns för två sekunder sedan och han tar för givet att hans sinnesintryck grundas i något rationellt. Sådana antaganden tycks grundläggande för att vi ska kunna ha rationell kunskap alls men O’Hear ser inte ens behovet av att argumentera för dessa grunder i hans kunskap. Han verkar inte förstå djupet av determinismens problem utan han ugår från en viss kognitiv grund som om den skulle kunna vara deterministisk och samtidigt rationell. Han har ingen grund för att anta det.

    Fille,
    Jag läser gärna Churchland sen. Återkommer. Jag tror inte vi kan ha ”sann” kunskap om omvärlden, det är ett absurt påstående som inte minst naturalister borde avhålla sig ifrån. Ändå är det ofta naturalister som håller på med sådana fantasier men det är ju för att de är så kåta på att grunda sin existens i materian.

    Daniel

    6 augusti 2010 at 13:45

  30. Oki, men då är vi nog överens du och jag. Det var det jag försökte säga till Suzy. Om det inte går att få fram sann kunskap då är det ju inget argument mot determinism att det om determinismen är sann inte går att få fram sann kunskap för detsamma gäller om determinismen inte är sann. Eller håller du inte med om det? Vi har aldrig sann kunskap. Allt vi håller på med är små intellektuella lekar. Determinister och andra.

    Fille

    6 augusti 2010 at 13:51

  31. Fille

    ”Vi har aldrig sann kunskap.”

    Men detta är väl ändå sant? :-)

    jens

    6 augusti 2010 at 13:56

  32. ”Är vi vår egen orsak?”

    Oj, den här bloggposten trodde jag skulle handla om den smått crazy hypotesen (dock accepterad i vissa forskarkretsar) som uppstått i den svårfångade Bigbang-partikeln Higgs’ kölvatten,

    nämligen att människan retroaktivt kommer att sätta igång Big bang/universum.

    Cecilia

    6 augusti 2010 at 16:59

  33. Cecilia: En högst omoralisk handling från framtidens människor i så fall. Vilka är de att sätta igång en process som leder till otroliga mängder lidande?

    David Bergkvist

    6 augusti 2010 at 17:29

  34. David: Hursomhelst är det oundvikligt; vi vet att det kommer att hända!

    (-;

    Cecilia

    6 augusti 2010 at 20:05

  35. Det luktar lite hybris om den teorin, tycker jag…

    Kristian Grönqvist

    6 augusti 2010 at 20:07

  36. Fille,
    Förväxla inte kunskap om ”omvärlden” med kunskap. Vi kan definitivt ha sann kunskap.

    Daniel

    10 augusti 2010 at 9:48

  37. […] Dendrophilian, Foucault och Nietzsche*) förkastar uppfattningen att människors vilja är fri, måste jag också förkasta Schultz […]


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: