Nonicoclolasos

Sportens mörka sida

Ofta framställs sportengagemang enbart i positiv dager. Det finns även negativa sidor, vilket framkommer i Mikael Priks nya studie ”Does Frustration Lead to Violence? Evidence from the Swedish Hooligan Scene”, publicerad i Kyklos:

In this paper I test the so called frustration-aggression hypothesis, which holds that thwarted expectations from a reference point tend to lead to violent behavior. I use unique data on hooligan violence in Sweden. I find that frustration, generated by a team’s bad performance, indeed leads to unruly supporter behavior. A one-position drop in the soccer league leads to approximately 5 percent more unruly behavior by the team’s supporters.

Måttet på våld är inslängande av föremål från publikområdet in på fotbollsplanen. Själv har jag alltid förundrats över hur människor så regelmässigt identifierar sig med ett visst lag. Jag förstår att det ger en positiv känsla av identifikation för många, men uppenbarligen kan det också ge upphov till en negativ känsla av frustration, när det inte går så bra. Netto undrar jag om det inte vore bättre att engagera sig lite mindre. Och varför byter människor inte lag att heja på lite oftare: istället för att bli frustrerade över ett visst lags dåliga instatser kan man överge det och välja ett nytt, som ger upphov till gladare sinnesstämning.

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

5 augusti 2010 den 4:57

Publicerat i brottslighet, forskning, sport

15 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Ah. När jag såg rubriken trodde jag detta skulle handla om dopning.

    Olle

    5 augusti 2010 at 6:10

  2. Olle: Det har jag skrivit om tidigare.

    Niclas Berggren

    5 augusti 2010 at 6:11

  3. Ja visst finns det mörka sidor. En annan studie, av David Card, fann en stor ökning av mäns våld mot kvinnor i hemmet om hemmalaget i fotboll på orten just förlorat en viktig match, se http://ideas.repec.org/p/nbr/nberwo/15497.html

    Olof Johansson-Stenman

    5 augusti 2010 at 9:09

  4. Olof: Tack för intressant länk!

    Niclas Berggren

    5 augusti 2010 at 9:14

  5. Ofta framställs kärlek enbart i positiv dager. Det finns även negativa sidor, vilket framkommer i Andreas kommentar som skrivs på just i detta tillfälle. Själv har jag alltid förundrats över hur människor så regelmässigt identifierar sig som make/maka. Jag förstår att det ger en positiv känsla för många, men uppenbarligen kan det också ge upphov till en negativ känsla av frustration, när det inte går så bra. Netto undrar jag om det inte vore bättre att engagera sig lite mindre(i äktenskapet). Och varför byter människor inte partner att älska lite oftare: istället för att bli frustrerade över en viss partners dåliga instatser kan man överge den och välja en ny, som ger upphov till gladare sinnesstämning.
    ;)

    Andreas

    5 augusti 2010 at 11:06

  6. Andreas: Vi verkar ha en liknande syn på kärlek! :-)

    Niclas Berggren

    5 augusti 2010 at 11:08

  7. Att ge upp så fort det lutar lite uppåt kan man iofs göra i många fler sammanhang än de hittills nämnda, t.ex. böcker och filmer som tappar tempo. Nästa! Själva sportandet har förstås också många såna där mindre inspirerande perioder när det går lite så där eller inte alls. Ge upp! Doktorera i NEK kan väl inte heller BARA var kul hela vägen?

    Vissa uppförslut är helt enklet värda att bekämpa. Eller iaf hoppas man det. Ibland fel.

    Lennart W

    5 augusti 2010 at 11:49

  8. Lennart: Det där med att sluta läsa en bok skrev jag nyligen om.

    Visst har du en poäng i att det ibland är bra att härda ut – men det handlar då, som jag ser det, i huvudsak om fall där den kostnad man tar resulterar i senare intäkter (som överstiger dessa kostnader, nuvärdesberäknade). Att gå till tandläkaren och att skaffa sig en utbildning är i vissa avseenden plågsamt, men det är en plåga som kan accepteras i förväntan om att man får en bättre hälsa och ett mer givande jobb framöver.

    Niclas Berggren

    5 augusti 2010 at 11:59

  9. haha :) Du har svar på allt Niclas!

    Man kan så klart välja att byta lag när det går dåligt, även om jag tror att väldigt få (vuxna) människor gör det, vilket det givetvis finns en vettig anledning till. Eller beter sig människor ”fel”? Ett problem med att byta lag hela tiden är ju att man förmodligen inte blir lika glad när de vinner som man blir när ett lag man hejat på i åratal äntligen vinner. Å andra sidan så slipper man ju som sagt att någonsin bli nedslagen(mentalt) efter en förlust. Man får väl helt enkelt väga den förväntade lycka mot variansen i lycka! Själv hejar jag på Hammarby. Det gör ont för det mesta :) Men jag började som liten att spela i Hammarby och spelade i 7 år kanske och då byter man ju inte bara lag hur som helst när man väl har identifierat sig som Hammarbyare. Jag identifierar mig även som svensk och Stockholmare. Det gör också ont(ja jag är väl för känslig) eftersom man inte sällan får kritik pga det på olika sätt.

    Andreas

    5 augusti 2010 at 12:30

  10. Glömde lägga till att jag även identifierar mig som man vilket innebär att man i vissa kretsar är ett djur, en taliban och att man bär ett kollektivt ansvar tillsammans med alla andra män på planeten för diskriminering av kvinnor!

    Andreas

    5 augusti 2010 at 12:42

  11. Niclas:
    Betr. böcker har det iofs hänt att jag slutat läsa typ mitt i. En gång t.o.m. för att den var för bra. ”Brott och straff” blev för jobbig emotionellt, just då iaf i det skedet av mitt liv. En annan bok var så dålig och irriterande att jag t.o.m. brände den i en kamin, med halva oläst.

    Annars är jag otrogen med böcker. Har väldigt ofta uppemot fyra st på gång samtidigt, med lite olika karaktär. För vill jag börja läsa en ny bok NU, har jag helt enkelt inte tålamod att vänta. För det mesta läser jag dock ut allt, men alltså lite parallellt. Till saken hör väl också att jag väljer böcker med stor omsorg. I en faktabok vill jag t.ex. läsa hela introduktionen först, innan köp.

    ”Mitt” fotbollslag är Sveriges landslag, och inget mer. Orka bry sig.. Har dock varit gift i 20 trogna år, och fler lär det bli. Barn gör det extra värt att satsa vidare på.

    Lennart W

    5 augusti 2010 at 12:54

  12. Ofta när det är ett bråkigt fyllo på puben är det en AIK-supporter. Hände mej senast igår.
    När jag sa att jag inte höll på något lag blev han förbannad.

    Findus

    5 augusti 2010 at 21:26

  13. Ja, AIK:are är ju den värsta sorten ;-)

    swingthatcat

    6 augusti 2010 at 10:20

  14. Kanske supportrarna helt enkelt inte blivit informerade om att de agerar irrationellt (så kallat falskt medvetande)? Eller så kanske det är så att ekonomisk teori ger en approximation av verkligheten, inte en exakt återgivning av den.

    Då det går att argumentera för att det är rationellt att byta lag, att inte byta lag eller inte hålla på något lag alls så blir det lätt snömos av alltihop.

    Olle Jansson

    11 augusti 2010 at 13:30

  15. […] vare en viss Zlatan Ibrahimovic. Det tycks som att en av sportens dygder (även om det också finns baksidor) är att vissa av vardagslivets motsättningar kan försvinna på […]

    Vithet « Niklas Elert

    11 augusti 2010 at 23:52


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: