Nonicoclolasos

Låt vaskarna vaska

Det finns något som stör mig med den omfattande kritiken mot ”vaskning” (när någon beställer två flaskor champagne och ber kyparen att hälla ut den ena bara för att påvisa rikedom). Det handlar inte om att jag själv vaskar eller tycker om när andra gör det; snarare handlar det om att jag vill leva i ett samhälle där människor i möjligaste mån avstår från att lägga sig i andras konsumtionsval —även sådana de själva inte tycker om. Om vissa väljer att köpa något som andra anser att de inte ”behöver” eller göra något som andra anser ”onödigt”, bör dessa andra beakta att de centrala begreppen här är subjektiva. Människors preferenser ser olika ut, och det går inte att fastslå på något objektivt sätt, att vaskning är mer ”onödigt” än att köpa en bil, att lägga pengarna i madrassen, att spruta champagne över en vinnande idrottare eller att överhuvudtaget konsumera champagne. Alla sätt att använda pengar — i alla fall i en situation där livsnödvändiga behov är tillfredsställda — ses troligen som ”onödiga” av någon annan.

Två andra exempel som illustrerar det tveksamma med att kritisera andras konsumtionsval är kristdemokraten Anders Wijkmans färska kritik mot köp av iPhone 4 — han undrar om vi verkligen ”behöver” köpa nya mobiltelefoner — och kritiken mot att konsumera mineralvatten — ”behöver” någon köpa den produkten när det finns vatten i kranen? Den senare kritiken fick mig att, i min tur, kritisera DN:s Krogkommission och Bingolotto och peka på det godtyckliga i att angripa just mineralvattendrickare. Varför inte juicedrickare eller vindrickare eller mjölkdrickare?

En risk med en kultur som kritiserar andras konsumtionsval är att fenomenet sprider sig: det är bara en tidsfråga tills kritikern själv kritiseras för något av sina konsumtionsval. En annan risk är en slippery slope-utveckling: när kritik inte hjälper kan skatter och förbud komma att förespråkas. Jag ställer mig frågande till om detta (allt mer) interventionistiska samhällsklimat är önskvärt och förespråkar en hög grad av indifferens inför andras konsumtionsval. Låt vaskarna vaska, även om du (likt mig) finner vaskandet bisarrt.

Addendum: Mitt argument mot att kritisera andras konsumtionsval grundas i reciprocitet: om jag vill kunna konsumera det jag vill utan att andra angriper mig för det, bör jag respektera andras konsumtionsval, även om jag råkar ogilla dem. Min prediktion är att detta leder till högre aggregerad preferenstillfredsställelse. Ett annat analytiskt, och mer sofistikerat, angreppssätt för att avgöra när negativa externaliteter bör vara föremål för ingripanden presenteras av James Buchanan och Craig Stubblebine i artikeln ”Externality”, publicerad i Economica. De menar att en externalitet måste vara Pareto-relevant för att interventionism ska kunna motiveras, dvs. det aggregerade betalningsviljevägda ogillandet måste överstiga det aggregerade betalningsviljevägda gillandet.

Media: Charlie Weimers i Aftonbladet, DN

Add to FacebookAdd to DiggAdd to Del.icio.usAdd to StumbleuponAdd to RedditAdd to BlinklistAdd to TwitterAdd to TechnoratiAdd to Yahoo BuzzAdd to Newsvine

Written by Niclas Berggren

7 augusti 2010 den 5:43

36 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det finns något väldigt sjukt i vaskning. Förakt mot vinarbetares ansträngningar att få en god slutprodukt, förakt mot svältande, törstande människor, förakt mot restauranger och servitörer.
    Jag kan inte ens föreställa mig hur kort pitt en sån man måste ha, och förmodligen ejakulerar han i byxorna innan han kommer till skott.
    Att se det från den ekonomiska sidan är tyvärr en ganska typisk vinkling från N.
    Skulle jag bevittna sånt missbruk, skulle lymmeln få en snyting.
    ”Ge bort flaskan till en a-lagare eller gäst på krogen, som förmår uppskatta själva innehållet, din impotenta skrodör.”

    Kristian Grönqvist

    7 augusti 2010 at 7:47

  2. Vaskning rör sig om en form av konsumtion som primärt innebär en social signallering, eller försök till sådan, t ex av typen: ”jag har väldigt mycket mer pengar och är coolare än de flesta andra på denna krog”. Att kritisera sådan konsumtion innebär en annan slags samhällelig signallering, t ex ”jag vill inte störas av andras skryt om hur mycket pengar de har när jag är på krogen”.

    Varför kritisera den senare typen av signallering och inte den förra?

    En rationell analys av kritiken av vaskning bör ta sin utgångspunkt i välfärdseffekterna av vaskning och kritiken av denna, inkl naturligtvis de indirekta till följd av olika typer av signallering och normeffekter.

    Detta är naturligtvis komplex frågor, men själv tror jag nog att offentlig kritik av vaskning, särskilt förlöjligande sådan, är välfärdshöjande, och jag uppmuntrar därför mer av sådan kritik.

    för övrigt tror jag inte alls at samhällsklimatet trendmässigt blir mer interventionistiskt.

    Olof Johansson-Stenman

    7 augusti 2010 at 8:20

  3. Det är nog inte uthällandet i sig som stör folk utan motivet till uthällandet. Du tar upp sprutandet av champagne i Formel 1-sammanhang. Det har jag inte hört någon klaga på, för där ses motivet som gott – att fira en vinst på ett i och för sig lika slösaktigt sätt som vid vaskning. (Löjligt ord förresten.) Vid vaskning däremot är motivet störande för många – att etablera status som rik. Det är motivet vi har så svårt för, inte handlingen. Det är min hypotes i vart fall.

    Jonas

    7 augusti 2010 at 8:21

  4. varför inte mjölkdrickare? Ja du säger det ju själv, det finns vatten i kranen som är identisk mot det vattnet folk köper. Vi överkonsumerar resurser på denna jord. Svårare än så är det inte.

    kurt

    7 augusti 2010 at 8:50

  5. Och hela vaskningsbegreppet är en myt. Vaskning har aldrig ägt rum, varken i båstad, visby eller i stockholm.

    kurt

    7 augusti 2010 at 8:51

  6. kurt: Grundproblemet är att det finns olika subjektiva uppfattningar om huruvida kranvatten och mineralvatten är identiska produkter. De som köper mineralvatten (till en högre kostnad än kranvatten) anser inte det (vissa tycker så här) – och varför ska din subjektiva tolkning ha företräde framför deras?

    Niclas Berggren

    7 augusti 2010 at 8:53

  7. Olof: Å andra sidan kan man väl tänka sig att vaskning pågår på sådana krogar där den första typen av signalering redan pågår i stor utsträckning men i annan form. Och att det i sig påverkar styrkan i kritiken, eftersom man trots allt ändå befinner sig på samma krog.

    Dennis

    7 augusti 2010 at 9:11

  8. Dennis, right on! Om det är signalering vi motsätter oss borde vi motsätta oss alla sätt att signalera lika mycket. Bara att alls beställa champagne är en signalering som vi borde kritisera.

    Jonas

    7 augusti 2010 at 9:30

  9. Precis som ”kurt” poängterar så är det en myt som har uppstått. Inför sommarens Båstadsvecka (tennisvecka) så kom förbudet om att man inte längre fick spruta champagne vilket gjorde att någon valde att dra ihop en skämtsajt om vaskning där man kunde skicka in pengar för att få en flaska champagne ”vaskad”. Där uppstod fenomenet och tidningarna nappade och presenterade nyheten som ett vanligt förekommande fenomen – trots att samtliga intervjuade bararbetare hävdar att man aldrig(!) gjort det.

    Det var alltså från början ett skämt som skvallertidningarna (Aftonbladet) presenterade som en sanning och därmed uppstod en helt onödig diskussion.

    Stefan

    7 augusti 2010 at 9:51

  10. Vaskning ar naturligtvis en positionell vara. Dvs. den okar din sociala status medelst signaler, men ger ingen nytta ifran den direkta konsumtionen. Om alla istallet tidigare pa kvallen kommit overens om vad den sociala hierarkin inom baren ar, sa hade man sluppit att halla ut dyrbart vin. Det finns alltsa klara Paretoforbattringar.

    Kan det vara det som uppror folk?

    pontus

    7 augusti 2010 at 10:49

  11. Pontus, jag tror du har helt rätt. Det uppkommer ofta spontant sociala normer mot just positionella varor, och särskilt när man gör denna konsumtion extra synlig.

    Ibland ändrar en vara karaktär från att vara en positionell vara till att vara mer av nyttokaraktär, och då tenderar den sociala normen att försvinna eller försvagas. Jfr t ex fenomenet att tala i mobiltelefon på offentlig plats, vilket ansågs vara mkt störande så länge som mobiltelefoner var någonting dyrt som ytterst få ansåg sig ha råd med, och som nog många hade just för att signallera status. När priset sjönk och nästan alla har mobiltelefoner anses det inte alls offentligt mobilpratande särskilt jobbigt eller klandervärt.

    Ofta kan sådana normer vara effektivitetsfrämjande (även om nog Niklas inte håller med) i ett second-best-perspektiv där man inte har perfekta styrmedel för att direkt internalisera de externa effekterna; Robert Frank har skrivit en del om detta i sina böcker, som rekommenderas.

    Olof Johansson-Stenman

    7 augusti 2010 at 11:00

  12. Pontus, jag tror du kan ha rätt. Problemet är väl bara att det i praktiken inte går att komma överens om social status – den måste så att säga visas med kostsamma metoder. Dessutom är jag inte helt övertygad om att detta är en dålig sak om den förekommer (även om man i teorin kan tänka sig Paretoförbättringar), om den här typen av positionering bidrar till att människor anstränger sig mer. Killen som vaskar måste så att säga tjäna ihop till helgens vaskande, vilket kan ha positiva externa effekter. Slutligen gillar jag Dennis och Jonas inlägg – om vaskning inte existerade (och det kanske det inte gör, enligt vad kurt och Stefan hävdar) skulle social ställning antagligen signaleras på annat sätt.

    Nek:are

    7 augusti 2010 at 11:01

  13. Jag får ta och hänvisa till mina tidigare inlägg om Robert Frank, när nu Olof rekommenderar honom. :-)

    Niclas Berggren

    7 augusti 2010 at 11:09

  14. Vaskande är sjukt. Det är ett uttryck för samma giriga bratskultur som orsakade finanskrisen. Det här är människor som visar att de inte bryr sig det minsta om andra, allt handlar om att blåsa upp deras egon även om de trampar på andra. Jag mår illa av vaskning och sådana äckliga brats som vaskar. Klart de ska kritiseras. Hårt som fan.

    Emil

    7 augusti 2010 at 11:12

  15. Jag förstår inte hur man kan bli så upprörd av vaskning. Det är trots allt en ovanlig företeelse och påverkar inte samhället. Om det hade varit en vanlig företeelse så hade det inte funnits någon poäng med att ”vaska” eftersom det då inte hade haft något ”signaleringsvärde”. Jag tycker väldigt illa om den typen av människor som vaskar. Men själva aktiviteten i sig är knappast upprörande tycker jag. Töntigt, men inte upprörande.

    Andreas

    7 augusti 2010 at 11:19

  16. Ja, varför blir ingen upprörd över folk som sprutar ut champagne när de vinner i en sport? Det är väl lika onödigt eller?

    Tom

    7 augusti 2010 at 11:32

  17. Andreas,

    Själv är jag inte särskilt upprörd över vaskning, och jag håller huvudsakligen med dig. Dock finner jag det ännu mindre upprörande att kritisera vaskningen…

    Olof Johansson-Stenman

    7 augusti 2010 at 11:39

  18. Jag orkar inte reta mig på vaskning också. Just nu har jag nog av att reta mig på Reinfeldt och Sahlin.

    swingthatcat

    7 augusti 2010 at 11:55

  19. Ärligt talat så blir jag nog mer irriterad på att nyhetsmedier fokuserar på vaskning än att folk vaskar…

    Andreas

    7 augusti 2010 at 12:22

  20. Emil: Inser du inte att om någon häller ut fullt drickbar champagne (vilket alltså aldrig har skett i verkligheten), så är syftet med detta just att provocera? Så genom att du låter dig bli provocerad, och visar detta, så spelar du bratsen rakt i händerna.

    David Bergkvist

    7 augusti 2010 at 13:03

  21. Tom:
    Jag är alldeles övertygad om att det finns människor som blir upprörda över det också :)

    Andreas

    7 augusti 2010 at 13:47

  22. ”Låt vaskarna vaska, även om du (likt mig) finner vaskandet bisarrt.”

    Niclas du lyckades i den sista raden motsäga dig själv. Du kritiserar själv vaskandet genom att använda kraftuttrycket bisarrt.

    Själv använder jag ordet ”pubertalpuckon”.

    Är det någon i denna debatt om vaskandet som försökt förbjuda vissa grabbhalvor att vara korkade? Ingen har väl gjort något annat än att på vanligt vis uttrycka sitt förakt.

    Men å andra sidan är det ingen större skillnad mellan vaskande och sjuklig logotypkultur. Högklackade skor för 39 000 är inget annat än en kvinnlig form av vaskande.

    Anders B Westin

    7 augusti 2010 at 14:09

  23. Anders: Det var ett test. :-)

    Niclas Berggren

    7 augusti 2010 at 14:11

  24. Tom

    7 augusti 2010 at 14:21

  25. Kristian Grönkvist skriver: ”Jag kan inte ens föreställa mig hur kort pitt en sån man måste ha, och förmodligen ejakulerar han i byxorna innan han kommer till skott.
    Att se det från den ekonomiska sidan är tyvärr en ganska typisk vinkling från N.
    Skulle jag bevittna sånt missbruk, skulle lymmeln få en snyting.
    ”Ge bort flaskan till en a-lagare eller gäst på krogen, som förmår uppskatta själva innehållet, din impotenta skrodör.””

    Det har jag märkt mången gång när socialister/kommunister ska kritisera ett fenomen att man är mycket inriktad på att håna motståndarens dåliga potens, benägenhet för förtidig utlösning, lilla kön etc. Hur kommer det sig?
    Sen vill man gärna ge folk på ”på käften” eller sätta dem i uppfostrande arbetsläger.
    Jag tycker vaskning är bra. Ingen blir full på drickat. Alla som varit involverade i produktionen får betalt. Sen att man lyckas reta några karlakarlar till vansinne är bara en bonus.

    HC

    7 augusti 2010 at 15:39

  26. HC
    Passa dig jäkligt noga.
    Helt plötsligt står du också där framför spegeln och upptäcker att du både ser ut och tänker som andra riktiga ”karlakarlar”.

    Jävlar nu har också jag blivit vuxen. Snart inträder den successiva degenereringen och sen är det bara den stora döden.

    Anders B Westin

    7 augusti 2010 at 16:11

  27. […] kommentera gärna Det finns något som stör mig med den omfattande kritiken mot ”vaskning” (när någon beställer två flaskor champagne och ber kyparen att hälla ut den ena bara för att påvisa rikedom). Det handlar inte om att jag själv vaskar eller tycker om när andra gör det; snarare handlar det om att jag vill leva i ett samhälle där människor i möjligaste mån avstår från att lägga sig i andras konsumtionsval —även sådana de själva inte tycker om. Om vissa väljer att köpa något som andra anser att de inte ”behöver” eller göra något som andra anser ”onödigt”, bör dessa andra beakta att de centrala begreppen här är subjektiva. Människors preferenser ser olika ut, och det går inte att fastslå på något objektivt sätt, att vaskning är mer ”onödigt” än att köpa en bil, att lägga pengarna i madrassen, att spruta champagne över en vinnande idrottare eller att överhuvudtaget konsumera champagne.Alla sätt att använda pengar — i alla fall i en situation där livsnödvändiga behov är tillfredsställda — ses troligen som ”onödiga” av någon annan. — Nonicoclaosos […]

  28. HC

    Varken socialist eller kommunist och akademiska grader så det räcker.
    Vad sexuella anspelningar anbelangar, så är begreppet pittförlängare en länge sedan vedertagen term för påfåglingsinstrument, vare sig det handlar om ev. svart Bemare, Champagne eller etsningar av Zorn.

    ”Killar med dragningskraft klarar det på egen hand, andra behöver draghjälp”.
    Gammalt djungelordspråk

    Kristian Grönqvist

    7 augusti 2010 at 17:32

  29. En fråga till de som klagar högljutt på vaskning: om en rik grabb som inte ens gillar champagne och egentligen hellre hade druckit mjölk köper en svindyr flaska champagne och tvingar i sig bara för att visa hur rik och häftig han är, är det då bättre eller sämre än att vaska flaskan?

    Danni

    8 augusti 2010 at 11:13

  30. Danni
    Det finns fler alternativ. Han kan också överväga att bygga ett behandlingshem för de utslagna.

    Anders B Westin

    8 augusti 2010 at 11:45

  31. Anders B Westin

    Ja, och det kan du också göra istället för att köpa bil, dator och musikinstrument. Eller vad du nu lägger pengar på istället för behandlingshem för de utslagna.

    Grant

    8 augusti 2010 at 11:59

  32. Anders B Westin: ”Helt plötsligt står du också där framför spegeln och upptäcker att du både ser ut och tänker som andra riktiga ”karlakarlar””.

    Mina stora bröst och min välsvarvade midja gör att jag aldrig kommer se ut som en karlakarl. Mitt feminina sinne gör att jag aldrig kommer tänka som en karl heller för den delen.

    HC

    8 augusti 2010 at 15:15

  33. haha :) Jag misstänkte väl det. Det är bara kvinnor som använder uttrycket karlakarl. Ungefär som att säga kvinnofolk om kvinnor

    Andreas

    8 augusti 2010 at 15:51

  34. Nu finns även android-applikationen ”Vaska”. Vaska direkt från telefonen på krogen. Hör fanfaren ljuda och bli kungen på krogen! Sök på ”Vaska” i Android Market och installera!

    Hank

    9 augusti 2010 at 13:48

  35. Att vaska är ju hopplöst ute! Numera ”dumpar” man istället. Senast jag var ute på festbestyr köpte jag 300 hamburgare och slängde 299 av dem direkt efteråt. Det var lång kö till kassan dessutom, vilket förhöjde upplevelsen avsevärt.

    Peter

    9 augusti 2010 at 16:54

  36. Kraftfruntimmer går väl ann.

    Anders B Westin

    10 augusti 2010 at 22:09


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: