Nonicoclolasos

Hur har inkomstklyftorna förändrats?

Socialdemokraterna hävdar i denna valrörelse att regeringen har ”ökat klyftorna”. Detta ogillar de och varnar för att länder med höga klyftor drabbas av allsköns sociala problem. Jag beslöt mig för att jämföra hur klyftorna har förändrats, dels under det socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 och dels under den nuvarande regeringen 2006-2010. Jag tittar på den procentuella förändringen i Gini-koefficienten för justerad disponibel inkomst, ett etablerat mått på klyftornas storlek. Resultat:


Källa: Diagram 1.10, s. 13

Som synes ökade klyftorna mer med tre olika sätt att mäta under det långa socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 än under den nuvarande regeringen. Under den nuvarande regeringen anar man t.o.m. något minskade klyftor med ett av måtten. Jag kan ha missat något, men när nämnde Thomas Östros det här senast?

Brasklapp 1: Ett lands inkomstfördelning påverkas dels av mycket annat än förd politik och dels, i den mån den påverkas av politik, med fördröjning. Därför ska siffrorna här tolkas med stor försiktighet som en indikation på hur förd politik under en viss tidsperiod har påverkat inkomstfördelningen. Nu hävdar dock Socialdemokraterna att ”klyftorna har ökat” under innevarande mandatperiod, och då förefaller det rimligt att anföra siffrorna ovan för att något bredda perspektivet.
Brasklapp 2: Siffrorna är inte helt exakta, då jag har läst av dem från ett diagram.

Written by Niclas Berggren

26 augusti 2010 den 9:10

33 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Den största skandalen i svensk politik är att klyftorna har ökat mellan 1994 och 2010. Det är en skandal för alla partier. De enda som är trovärdiga för mer rättvisa är faktiskt vänsterpartiet. Tyvärr.

    Emil

    26 augusti 2010 at 9:23

  2. Det vore nog mer rättvisande om du hade tagit 1995-2007 och 2007-2010 istället, för det tar tid för politiken att verka.

    Hans

    26 augusti 2010 at 11:14

  3. Fast Sverige tillhör de länder med minst klyftor, kan vi inte se det positiva i det istället? Ett århundrade av socialism har hållit nere avstånden istället för att kraftigt öka som de gjort framför allt i USA. Nej, nog med gnäll om klyftor i Sverige, total rättvisa går ändå aldrig att uppnå.

    Rickard

    26 augusti 2010 at 11:24

  4. Hans: Jag har beräknat siffror med ett års förskjutning också:

    1995-2007 ändrades mått 1 med +35%.
    1995-2007 ändrades mått 2 med +25%.
    1995-2007 ändrades mått 3 med +18%.

    2007-2011 (prognos) ändrades mått 1 med -2%.
    2007-2011 (prognos) ändrades mått 2 med +4%.
    2007-2011 (prognos) ändrades mått 3 med +4%.

    Mönstret, att klyftorna ökade mer under socialdemokratiskt regeringsinnehav, förstärks om man gör denna förskjutning med ett år.

    Niclas Berggren

    26 augusti 2010 at 11:49

  5. Fram för större klyftor! Det är ett sundhetstecken. Det viktiga är lika förutsättningar, inte lika utfall.

    Joh.

    26 augusti 2010 at 12:20

  6. Rickard och Joh.

    Ni har inte läst boken Jämlikhetsanden? Samhällen med klyftor är sämre samhällen på alla sätt. Så jag förstår inte hur ni kan säga som ni gör. Och det är bara en tom klysha och säga att man ska ha lika förutsättningar. Det har man inte om man inte har resurser att börja livet med. Fram för rättvisa och små klyftor!

    Emil

    26 augusti 2010 at 12:28

  7. Fast med mått två och tre så har ju gini-koefficienten ökat mer *per år* med dagens borgerliga regering än med de tidigare socialdemokratiska. Om det hade varit borgerlig regering under 1994-2002 (och det verkligen beror på regeringen hur gini-koefficienten ändrar sig, vilket jag betvivlar), så hade ju den procentuella förändringen varit -12%, +19% och +16% för de olika måtten.

    Dock får du gärna förklara betydelsen av de olika måtten. Tolkar jag det rätt om jag drar slutsatsen att socialdemokraterna gynnar kapitalister medan de borgerliga gynnar anställda (tvärtemot gängse uppfattning, alltså)? Eller har jag missförstått?

    David Bergkvist

    26 augusti 2010 at 13:13

  8. […] Hur har inkomstklyftorna förändrats? […]

  9. David,

    Det har den inte alls. Den genomsnittliga arliga forandringstakten for (S) regeringen ar

    10.5%, 6% samt 4.1% for de tre olika matten.

    Motsvarande forandringstakt for Alliansen ar

    -1.6%, 2.7% samt 1.9%

    Alltsa har ginin okat mer per ar under den socialdemokratiska an den borgerliga regeringen.

    Du verkar helt enkelt inte kunna rakna med procent.

    pontus

    26 augusti 2010 at 13:24

  10. Sossarna hade 12 år på sig att göra något åt saken. Men det gjorde de inte. Klyftorna ökade en massa under deras år. De är inte trovärdiga när de klagar på ökade klyftor.

    Tom

    26 augusti 2010 at 13:35

  11. pontus: Då du får gärna förklara hur man räknar procent, för jag gör enligt följande:

    Om socialdemokraterna ökade ginikoefficient nummer 1 med 10.5% per år, så var den .22*1.105=.24 år 1995, .22*1.105*1.105=.27 år 1996, .22*1.105*1.105*1.105=.30 år 1997 och så vidare fram till .73 år 2006, vilket inte är det värde som anges i tabellen.

    David Bergkvist

    26 augusti 2010 at 13:52

  12. David och Pontus, jag tycker först och främst att ni ska räkna på siffrorna som Niclas skriver i en kommentar (95-07, 07-11), för det är helt orimligt att se inkomstfördelningen 1994 som ett resultat av socialdemokraternas politik, som tillträdde i slutet av det året.

    Andy

    26 augusti 2010 at 13:56

  13. @Emil

    Det är sant att den högst tvivelaktiga ”Jämlikhetsanden” har blivit en bibel för socialdemokraterna.

    Det är ju så med saker som till synes har ett sammanband kan hittas överallt.

    Tor du tex att alla skulle få det socialt bättre om du tvångsförflyttade den rikaste tredjedelen till ett nytt land och det på detta sättet jämnade ut inkomstskillnaderna?

    Tror du de som var kvar i det ”fattiga” landet skulle bli lyckligare om den rikare tredjedelen var borta?
    Blir du lyckligare för att alla är lika fattiga?

    Tror du den rikare tredjedelen skulle vara lykligare i sitt ”nya”, jämnlikare land?

    Eller är det bara trams byggt på relativa föreställningar om människor?

    Johan

    26 augusti 2010 at 13:59

  14. Det intressanta enligt mig är inte exakta siffror hit och dit, utan att klyftorna ökar och ökar oavsett regering. De kanske ökar lite mer med det ena eller det andra blocket – men de ökar. OK, vi ser en liten minskning de senaste fyra åren, men den är liten jämfört med alla ökningar dessförinnan. Så klyftor får vi nog leva med. Ökande klyftor också.

    Daniel

    26 augusti 2010 at 14:54

  15. Jag förstår inte heller pontus beräkning. En tillämpning av geometriskt medelvärde leder mig till samma slutsatser som David.

    Johan Richter

    26 augusti 2010 at 14:55

  16. Johan

    Vaddå tvivelaktiga? Jämlikhetsanden har skrivit av två jättetunga professorer vid flera universitet och det de skriver kommer från vetenskap, inte nyliberala tankesmedjor. Som du vet mår alla människor bättre utan klyftor i samhället, OCKSÅ DE RIKA! Så jag vet inte varifrån du får dina nyliberala påhitt om att vi inte mår sämre av klyftor, det är faktiskt bevisat.

    Emil

    26 augusti 2010 at 14:58

  17. Dina ”jättetunga” professorer har hittat ett sammband mellan jämnlikhet och lycka, att de polerat bort det som motsäger terorin framgår inte i boken.

    Man kan hitta samband mellan de mest otroliga fenomenen utan några större problem, men det är en lång väg till att säga att det är någon relevans i verkligheten.

    Ta istället och svara på mitt exempel, skulle ett lands invånare bli lyckligare om man delade upp dem som jag ställt upp exemplet?

    Enligt Pickett & Wilkinsons ”fakta” är det ju så, vilket är trams.

    Johan

    26 augusti 2010 at 15:14

  18. Om vi ger Andy rätt i att vi bör använda siffrorna för 1995-2007 respektive 2007-2011 får jag följande årliga procentuella förändring av inkomstklyftorna:

    1995-2007 ändrades mått 1 med +2,5% per år.
    1995-2007 ändrades mått 2 med +1,9% per år.
    1995-2007 ändrades mått 3 med +1,4% per år.

    2007-2011 (prognos) ändrades mått 1 med -0,4% per år.
    2007-2011 (prognos) ändrades mått 2 med +1% per år.
    2007-2011 (prognos) ändrades mått 3 med +1% per år.

    Den årliga tillväxten i inkomstklyftor var alltså, för dessa tidsperioder, större med Socialdemokraterna i regeringen än med Alliansen.

    [För att exemplifiera hur jag har räknat kan vi ta den första siffran ovan. Gini var 0,215 år 1995 och 0,29 år 2007. Jag använde sedan formeln 0,215*(1+x)^12=0,29 och löste ut x, som jag fick till 2,5%. Jag vet inte om jag får godkänt av hrr matematikexperter…]

    Niclas Berggren

    26 augusti 2010 at 15:16

  19. Jo, det är väsentligen så jag och David har räknat också. (Men med de tidigare siffrorna.) Så Niclas får godkänt.

    Det kan kanske vara värt att påpeka att finanskrisen nog ”hjälpt” regeringen mycket att ojämlikheten nere. Även om låginkomsttagare drabbats så har nog rika kapitalägare drabbats procentuellt mycket mer.

    Johan Richter

    26 augusti 2010 at 15:44

  20. Johan: Ditt påpekande på slutet äger nog sin riktighet (se gärna inlägget ”Borde inte vänstern gilla kriser?”), men notera att mått 2 och 3 rensar bort kapitaleffekter. I vilket fall pekar ditt konstaterande på det simplifierade antagande många i den politiska debatten tycks acceptera, att inkomstfördelningen helt eller i huvudsak är ett resultat av förd politik.

    Niclas Berggren

    26 augusti 2010 at 15:54

  21. Vore jag journalist ikväll i utfrågningen av Mona skulle jag fråga:

    -Mona, du talar om ökade klyftor. Under ditt parti ökade klyftorna med 27 procent. Under regeringen Reinfeldt har de minskat med 4 procent. Varför ska vi tro på att du är bättre på att bekämpa klyftor än Reinfeldt?

    *svettpärlor på Monas panna*

    Tom

    26 augusti 2010 at 16:01

  22. Skulle nog påstå att Joh är den som är skarpt på vad det handlar om här.
    Dock så kan vi nog kolla på de samhällena där inga nämnvärda klyftor existerat och se en minskad produktivitet och utveckling. ;)

    David Stenström

    26 augusti 2010 at 17:38

  23. 94 och 10 var lågkonjunkturer, 06 högkonjunktur, det är en anledning till att man inte kan ställa perioderna mot varandra. Att jämföra olika perioder är över huvud taget svårt, annars kan man ju titta på bnp-tillväxten under s-regeringar och borgerliga regeringar och komma till slutsatsen att när borgerliga partier styr blir Sverige fattigare men mer jämlikt, medan det blir rikare men mer ojämlikt när Socialdemokraterna styr.

    Om man tittar på vilken politik oppositionen har velat föra är det rätt uppenbart att gini-koefficienten skulle ha ökat mer om vi haft borgerliga regeringar 94-06. Med det sagt, det är problematiskt att gini har ökat så mycket, även fast det delvis beror på ekonomisk globalisering vilket socialdemokraterna inte styr över – och de är klokt nog hur som helst frihandlare så de vill inte heller.

    William

    26 augusti 2010 at 21:16

  24. Johan: Ja, det är mycket riktigt ett generellt mönster att de allra rikaste (med stora kapitalinkomster) drabbas hårdast (i procent) av finansiella kriser. Se här.

    Jonas Vlachos

    26 augusti 2010 at 21:20

  25. Wille

    2 snabba frågor.

    1. När man räknar bort kapitalet har klyftorna ökat mer med sossarna, hur förklarar du det då?

    2. Även om globaliseringen ökar klyftorna hade sossarna kunnat föra en mer omfördelande politik och kontra utvecklingen. Eller hur? I stället lät de klyftorna växa.

    Tom

    26 augusti 2010 at 21:26

  26. Tom: 1. Hela förklaringen till det är nog komplex. =)

    2. Sossarna borde mycket riktigt ha handlat annorlunda. De borde inte ha avskaffat arvsskatten och gåvoskatten och inte sänkt förmögenhetsskatten, de skatterna borde istället höjts.

    William

    26 augusti 2010 at 22:36

  27. sv; burka är också ett hemskt sätt att diskriminera kvinnor!

    gustav

    26 augusti 2010 at 23:00

  28. Intressant jämförelse. Men utgångspunkten haltar betänkligt. Nuvarande regering tycker att det är bra med större klyftor medan oppositionen tycker att det är bra med mindre klyftor. Så både höger och vänster borde kritiseras för att de i regeringsställning misslyckas med sina uppsåt (eller så kan allt detta vara ett tecken på att ekonomisk politik inte är så himla enkelt i praktiken ;-).

    Carlos

    26 augusti 2010 at 23:46

  29. Carlos, varför tror du den nuvarande regeringen tycker det är bra med större klyftor?

    Det finns ett antal människor som inte bryr sig om inkomstskillnader, t ex jag, men få som tycker inkomstskillnader är något bra.

    Och Anders Borg har ju tydligt deklarerat att han tycker inkomstskillnader är dåligt. Tror du regeringen ljuger om sina motiv?

    Johan Richter

    27 augusti 2010 at 9:07

  30. Avänds själva ordet inkomstklyfta av dem som anser att alla skall ha samma inkomst!
    Olika inkomstnivåer kommer alltid att finnas. Skall löna sej att utbilda sej & arbeta.
    En flitig, driftig människa bör få mer i lön än en som enbart flyter med eller latar sej.
    Olika människor har olika driv och olika krav på livskvalitee.

    3pa2

    27 augusti 2010 at 10:30

  31. ”Avänds själva ordet inkomstklyfta av dem som anser att
    alla skall ha samma inkomst!”
    Precis! Sättet diskussionen ”klyftor” förs på är helt absurd..

    Andreas

    27 augusti 2010 at 21:35

  32. Cleavage makes the world go round, the world go round…

    swingthatcat

    29 augusti 2010 at 8:54

  33. […] Niclas Berggren har jämfört hur klyftorna har förändrats mellan år 1994 till 2010, dvs. under det socialdemokratiska maktinnehavet 1994-2006 och under den […]


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: