Nonicoclolasos

Är det rationellt att stödrösta?

På SvD:s ledarsida står idag följande att läsa:

Av de moderata sympatisörerna är det hela 20 procent som absolut kan tänka sig att stödrösta på något av de mindre partierna i syfte att försöka säkra en seger för Alliansen. Det kan tyckas krasst men det är helt rationellt.

Jag har tre kommentarer till detta:

  1. Eftersom en enskild röst inte kommer att avgöra om något av riksdagspartierna kommer in i riksdagen eller ej är det, strikt talat, inte rationellt för någon enskild väljare att stödrösta, om målet med handlingen är att ”försöka säkra en seger för Alliansen”. (Faktum är att det inte är rationellt att rösta alls i riksdagsvalet, givet ett mål om valvinst.)
  2. Om målet är att uttrycka att man är en stödröstande typ av person, som i det här fallet vill Alliansens väl, kan det dock vara rationellt att stödrösta (eller i alla fall att säga att man gör det). Stödröstandet utgår då inte från ett mål om valvinst utan från ett expressivt motiv, att vilja framställa sig och uppfattas på ett visst sätt. För egen del har jag ett expressivt motiv för att rösta, men då för det parti jag faktiskt tycker är bäst.
  3. Det kan vara rationellt att försöka påverka många andra att stödrösta, eftersom många röster kan avgöra om det blir valvinst eller valförlust. Därför kan det möjligen ses som rationellt av SvD:s ledarsida att säga att det är ”helt rationellt” att stödrösta, trots att det, givet ett mål om valvinst, faktiskt inte är det. (Här torgför jag en fiktionalistisk syn på politisk retorik: att det kan vara att rekommendera att ibland säga saker som inte är sanna om de kan förväntas leda till goda konsekvenser.)

Se även inläggen ”Är miljöpartister ute efter status?”, ”Varför rösta?” och ”Ska någon som röstar på ett hemskt parti kritiseras?”.

Written by Niclas Berggren

30 augusti 2010 den 10:55

Publicerat i logik, politik, rationalitet, val

36 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag godtar inte Hegels rationalitetsargument. Hela premissen är att demokrati är fel. Att det är bara för en diktator det är rationellt att uttrycka en åsikt. Det jag gör när jar röstar är inte att på egen hand försöka avgöra valet. Allt jag gör är att ge just min röst på det jag tror på själv, vilket även kan inkludera Alliansen (eller de rödgröna) som helhet, och därför motivera en röst på den svagare länken.

    F.ö. är det ju speciellt rationellt att rösta på ett parti som ligger nära 4 %-spärren, för just där KAN ju verkligen just min röst bli den avgörande.

    Lennart W

    30 augusti 2010 at 12:07

  2. Var inte det här inlägget lite krystat?

    Dojan

    30 augusti 2010 at 12:22

  3. Dojan: Måhända, men jag är svag för sådana inlägg.

    Niclas Berggren

    30 augusti 2010 at 12:23

  4. @Niclas: ”Faktum är att det inte är rationellt att rösta alls i riksdagsvalet, givet ett mål om valvinst.”

    Jag förutsätter att du menar i spelteoretisk mening, och har svårt att svälja detta påstående. Det vore intressant att få en förklaring till varför följande är fel.

    Antag att strategin att aldrig rösta är rationell, dvs ingen röstar. Då kommer en enskild röst att avgöra valet, dvs det är irrationellt att låta bli att rösta.

    Antag att strategin att alltid rösta är rationell, dvs alla röstar. Då kommer en enskild röst att ha ett mycket litet värde, dvs i de flesta val blir det irrationellt att rösta.

    I båda fallen får vi motsägelser, dvs det är rationellt att rösta med en viss sannolikhet. Sannolikheten kommer att bero på fördelningen av de röstandes favoritkandidater och den röstandes egen favorit. Samt kostnaden för röstakten och nyttan av de möjliga utfallen.

    Vetenskapare

    30 augusti 2010 at 12:47

  5. Vetenskapare: Det är riktigt att det är rationellt att rösta om ingen (annan) röstar. Mitt resonemang utgår dock från att en stor andel röstberättigade (kanske 70-90%) röstar i ett svenskt riksdagsval. Det kan vara rationellt att rösta i en sådan situation av expressiva skäl, t.ex., men inte om man har som mål att avgöra ett val.

    Niclas Berggren

    30 augusti 2010 at 12:54

  6. Det beror ju helt och hållet på hur mycket man värderar en valseger. Har man altruistiska preferenser så ökar ju värdet av att rätt parti vinner i samma takt som antalet andra väljare blir fler.

    Johan Richter

    30 augusti 2010 at 13:01

  7. @Johan Richter

    Altruistiska preferenser? När förekom sådana i politiken? :)

    Jenny

    30 augusti 2010 at 13:18

  8. @Niclas: Jag förstår inte ditt svar.

    Jag menar att mitt resonemang visar att det är rationellt att rösta med en given sannolikhet. Du hävdar att ”det inte är rationellt att rösta alls i riksdagsvalet”. Antingen använder du ordet ”rationell” i en annan betydelse än den gängse spelteoretiska, eller så har jag fel (då vore det fint att få veta vad som är fel :-).

    Det verkar lite konstigt att över huvud taget prata om rationalitet om man antar att nästan alla röstar och man själv bara ska besluta sig?!

    Hur menar du?

    Vetenskapare

    30 augusti 2010 at 14:03

  9. Vetenskapare: Jag håller förstås med om att det, givet hur andra gör, finns en bestämd sannolikhet för att en enskild röst avgör ett valresultat. Jag använder ordet rationalitet i en mål-mening-betydelse och hävdar alltså att om målet är att avgöra ett valresultat och om den enskilda rösten gör det med en sannolikhet som är mycket låg, nära noll, då är det inte rationellt att rösta. Detta är förvisso ett något förenklat sätt att uttrycka det hela. Man skulle kunna säga att graden av rationalitet är en kontinuerlig variabel som varierar med nyss nämnda sannolikhet: ju lägre den är, desto mindre rationellt är det att rösta. Under en viss (subjektiv) gräns kan man (tycker jag) säga att röstandet inte är rationellt. (Däremot kan det vara det utifrån ett expressivt motiv.) Hoppas att det är klarare nu.

    Niclas Berggren

    30 augusti 2010 at 14:20

  10. ”en enskild röst inte kommer att avgöra om något av riksdagspartierna kommer in i riksdagen eller ej”
    Detta är ett irrationellt påstående. Ingen kan se in i framtiden. Sannolikheten att en enda röst avgör är ytters liten, men inte noll.

    Andreas

    30 augusti 2010 at 15:39

  11. Andreas: Som jag påpekar i den kommentar som föregår din är det helt riktigt att mitt uttryckssätt i inlägget är approximativt. Det kan emellertid vara rationellt att uttrycka sig ungefärligt ibland. Det kan fortfarande inte anses vara rationellt att rösta, givet ett mål om att avgöra valet, om sannolikheten för måluppfyllelse är extremt låg (givet de kostnader som finns för att rösta). Och vi tycks eniga om att denna sannolikhet är extremt låg.

    Niclas Berggren

    30 augusti 2010 at 15:48

  12. Vilka är kostnaderna för att rösta menar du? Är det inte ännu mer irrationellt att inte rösta, givet att man hyser en förhoppning om att påverka valutgången?

    Peter

    30 augusti 2010 at 15:58

  13. Peter: Jag kan se två kostnader:
    1. Kostnaden att ta sig till vallokalen.
    2. Kostnaden att avgöra vilket parti man bör rösta på (om man röstar slumpvis så är ju det statistiska utfallet samma som om man inte röstar).

    David Bergkvist

    30 augusti 2010 at 16:04

  14. Peter: En kostnad består av att införskaffa information (såväl praktisk som politisk); en annan av tidsåtgången (tid har en alternativkostnad).

    Niclas Berggren

    30 augusti 2010 at 16:04

  15. Men för de människor som inte upplever tidsåtgången och införskaffandet av informationen som kostnader är det alltså rationellt att rösta?

    Peter

    30 augusti 2010 at 16:10

  16. Det kostar jättemycket för mig att gå till vallokalen.. Det kostar ingenting att införskaffa information för en person som är intresserad av politik. Och är man inte intresserad ska man inte rösta.

    Andreas

    30 augusti 2010 at 16:21

  17. Iaf för min del har jag ju en ganska bra uppfattning ändå om vilka jag vill ska vinna det här valet. Iofs beroende på att jag läser tidningar och ser på TV-nyheter, men det gör jag ju ändå bara för att jag vill veta vad som händer. Informationen om partier osv är alltså GRATIS. Min röstlokal ligger två kvarter från min bostad och går att hinna med på några få extra minuter även om man är på väg till t.ex. en fest. Eller så kan man poströsta. Röstar jag inte kommer jag ägna iaf lite tid åt att gräma mig åt det, vilket också är förlorad tid.

    Ifrågasätter också målet att just min röst ska vara avgörande. Min lycka blir större av att ha deltagit i en seger, även om det var med aldrig så lite. Min olycka blir mindre om ”vi” förlorar, men jag vet att jag iaf gjorde vad jag kunde. Utom då då när underläget från början är så hopplöst att jag hellre ignorerar alltihop. ”I am a rock… and a rock feels no pain” som Simon & Garfunkel sjöng.

    Lennart W

    30 augusti 2010 at 16:28

  18. 1. Finns det någon utan kostnader? Skulle inte tro det.
    2. Om det gör det skulle åtminstone jag ändå inte se det som rationellt att rösta. Ungefär som att det inte vore rationellt att plocka upp en miljondels öre från gatan. Visst, det är mer än noll öre men fortfarande inget man bör bry sig om.

    Nek:are

    30 augusti 2010 at 16:33

  19. ”Om det gör det skulle åtminstone jag ändå inte se det som rationellt att rösta. Ungefär som att det inte vore rationellt att plocka upp en miljondels öre från gatan. Visst, det är mer än noll öre men fortfarande inget man bör bry sig om.”

    Nej, ungefär som om du hittar en lott på gatan och bestämmer dig för att lämna in den hos ditt ATG-ombud. Visst, sannolikheten att du vinner är liten, men ändå större än om du inte lämnar in lotten alls.

    Peter

    30 augusti 2010 at 16:49

  20. Jo, men om den förväntade vinsten är 1 öre?

    Nek:are

    30 augusti 2010 at 16:54

  21. Vinsten, givet att din röst avgör valet, är ju att det parti som du vill ska vinna vinner — det kan säkert innebära en hel del pengar eller välmående eller whateverthefuck för den som röstar.

    Peter

    30 augusti 2010 at 17:07

  22. Jisses. Och jag som trodde det bara var ett skämt. Dvs det där om ekonomiprofessorn som aldrig skulle ta upp en 100-dollarsedel från gatan. För om den var äkta skulle ju någon annan redan ha tagit upp den. Det faktum att den ligger på gatan visar att den effektiva marknaden värdesätter den till noll.

    Och om kartan inte stämmer med verkligheten gäller kartan.

    Lennart W

    30 augusti 2010 at 17:11

  23. Visst, men om p(vinst)=.0000001 är det ändå inte värt besväret. Förresten, anser du det rationellt att delta i lotterier av den typ Svenska Spel erbjuder?

    Nek:are

    30 augusti 2010 at 17:16

  24. Är det bara jag som ser en skillnad mellan att inte vara rationell och att vara irrationell?

    John

    30 augusti 2010 at 17:18

  25. Nek:are, inget från Svenska Spel för MIN del. Men det kan vara rationellt för andra, som värderar själva drömmen om högvinsten högre än jag. (Fast Senska Spel har ju dessutom markadens sämsta odds på fotbollsmatcher och sånt..) En dröm som ju tar verkligare form om man har en lott.

    Annars deltar jag hellre i lotterier som organiseras för att få in pengar för något ändamål jag gillar. Dvs där det ändå är OK att förlora.

    P(vinst) går väl an att beräkna i de allra simplaste fallen som lotterier, tärningsspel, och Black Jack, men tror du seriöst att det går att göra i de allra flesta andra fall? Läs Talebs ”Fooled by Randomness” och ”The Black Swan”.

    Lennart W

    30 augusti 2010 at 17:26

  26. Premissen var att röstandet inte medförde någon kostnad (med dina ord: ”Finns det någon utan kostnader? Skulle inte tro det. Om det gör det skulle åtminstone jag…”).

    Om jag mottog lotter kostnadsfritt och värdesatte pengar så ja, då skulle jag anse det rationellt att delta i lotterier.

    Min poäng var ungefär följande. Om man är en vanlig person, utan ambitioner att synas och höras, som tycker att det är mysigt att titta på partiledardebatter, förväntasfullt slår upp morgontidningarnas ledarsidor inför ett val och dessutom anser att själva röstandet är ett trevligt inslag i den kostnadstyngda vardagen så är det inte irrationellt att rösta. Hur kan det vara det? Du maximerar ju dina möjligheter att påverka och gör något du tycker om. Samtidigt!

    Peter

    30 augusti 2010 at 17:35

  27. En klassiker – Gordon Tullock röstar inte:

    Charlie

    30 augusti 2010 at 19:09

  28. Peter: Som vanligt kommer du med skarpa invändningar. Några reflexioner:

    i) Jag håller med om att det finns rationella grunder för att rösta: när den förväntade intäkten överstiger kostnaden. Det betonar jag också i min punkt 2 i inlägget. Jag röstar själv och anser det vara rationellt. I din sista kommentar beskriver du en person för vilken kostnaden antas vara noll och där personen upplever lycka av att engagera sig i det politiska. Förvisso är det rationellt för en sådan person att rösta.

    ii) Det jag försökte uttrycka i punkt 1 är att om en väljare i sin nyttofunktion inte har med något av det som du tar upp i din sista kommentar, eller som jag tar upp i min punkt 2, och om det finns en kostnad förknippad med att rösta, torde det inte vara rationellt att rösta eftersom den förväntade intäkten kommer att vara mycket låg pga. den extremt låga sannolikheten för att en enstaka röst fäller avgörandet i ett riksdagsval (precis som Nek:are antyder).

    iii) Om det inte finns någon kostnad alls håller jag med om att det jag talar om i ii) förändras: då skulle jag (i likhet med John och i linje med Nek:ares resonemang) inte säga att det är irrationellt att rösta men att det knappast är att betrakta som rationellt heller.

    iv) Möjligen leder ordet ”rationell” fel, och jag leddes in på det spåret av SvD:s terminologi. Det skulle räcka med att klargöra att det många tycks tro, att deras röst faktiskt kan påverka valutgången, praktiken inte stämmer. Jag har hört många tala om att stödrösta – som om deras röst faktiskt kommer att spela en stor roll. Om t.ex. Centern åker ur riksdagen är sannolikheten för att en extra röst till dem hade räddat dem kvar enormt liten, ja, så liten att den kan betraktas som noll. Därför tycker jag att personer kan känna sig fria att inte stödrösta och istället rösta på det parti de gillar bäst och som de upplever störst (expressiv) nytta av att stödja. (Om de dock, med kunskap om att deras röst med största sannolikhet inte spelar någon roll för valutgången, ändå upplever större nytta av att stödrösta, i linje med vad jag skriver i punkt 2 ovan, är det förstås rationellt att de gör det.)

    Niclas Berggren

    30 augusti 2010 at 20:15

  29. Hela frågeställningen bygger ju på felaktiga premisser eftersom ‘valvinst’ sätts som _enda_ mål.

    Riksdagsval i Sverige står ju inte mellan två (och endast två) alternativ där det alternativ som får flest röster i absoluta tal därefter regerar med absolut makt.

    För att bara nämna en av många faktorer så påverkar ju den inbördes storleken mellan partierna i det vinnande blocket vilken politik som förs efter en valvinst bl.a genom att den inbördes storleken påverkar antalet ministerposter och utskottsplatser.

    De tänkbara utgångarna är inte antingen ‘valvinst’ eller ‘valförlust’. Tvärt om är de tänkbara utgångarna nästan oändligt många, vilket gör att varje röst faktiskt gör en (liten) skillnad i vilken politik som kommer att föras. De tröskeleffekter som byggs in i motsatsparet valvinst/valförlust är helt enkelt överdrivna.

    Björn W

    30 augusti 2010 at 23:03

  30. hur man kan styra upp sympatiröstningen om alla hjälps åt:
    om ett alliansparti enligt opinionsmätningarna ligger nära 4% gränsen, skulle inte de övriga kunna komma överens om att uppmana en del av sina sympatisörer att istället rösta på det hotade partiet (eftersom också de starkare allianspartiernas regeringsinnehav skulle hotas om det lilla koalitionspartiet föll ur riksdagen)? om vi tänker oss att de röster som behövs för att rädda det hotade allianspartiet kvar motsvarar x % av de övriga allianspartiernas röster enligt senaste opinionsmätningen. från scb kan vi säkert ta reda på procentfördelningen av sveriges befolkning per begynnelsebokstav på efternamnet, och sen är det bara för de starkare partierna att offentliggöra sin önskan om att alla deras väljare med efternamnsbegynnelsebokstav k, l och m ombedes rösta på det svagare allianspartiet.

    hojo

    31 augusti 2010 at 0:56

  31. Björn: Jag ser inte hur din modifikation påverkar mitt argument. Låt oss ta ett exempel. Det minsta partiet i Alliansen är KD. Det partiet fick 6,6% av rösterna i riksdagsvalet 2006. Antag att en väljare funderar på att inte rösta eller att rösta på KD, som han sympatiserar mer med än med övriga partier i Alliansen. Han har läst din argumentation, att det är viktigt med partiets styrka för att avgöra den inbördes storleken – och väljer att lägga sin röst på KD. Partiets röstetal ökar då från 365 998 till 365 999. Frågan är: Kommer denna förändring att påverka politiken på något som helst sätt?

    hojo: Jag håller med om att en samordnad aktion för stödröstning kan lyckas; ditt tänkande är i linje med det jag ger uttryck för i min punkt 3 i inlägget.

    Niclas Berggren

    31 augusti 2010 at 6:11

  32. Implicit så gör många ett antagande om att det rationella är att maximera sin individuella nytta. I så fall är det nog i praktiken så att en enskild person aldrig tjänar tillräckligt mycket på den politik som förs så att det kan kompensera för den kostnad det innebär att bry sig.

    Men hur blir resonemanget om vi istället funderar på altruistisk nytta? I så fall måste vi räkna med att en röst kan vara ofattbart värdefull. Speciellt då vi ser framåt efter vår egen död, vi har ju potentiella fjärilseffekter där en enda röst kan göra en helt enorm skillnad.

    Ett argument mot att rösta utifrån sådana ”objektiva” kriterier kan vara att det är så svårt och till och med omöjligt att förutse vad som händer i framtiden. Ja visst är det så men samtidigt tror jag det saknas argument för att helt godtyckligt och solipsistiskt bara försökta optimera sin egen egoistiska nytta.

    (Jag har själv inte röstat på ett antal val men i och med detta så håller jag på att övertyga mig själv om att det kanske är värt att göra det, om ni är rädda för vad min röst kan ställa till med så får ni gärna komma med motargument)

    Daniel

    31 augusti 2010 at 10:18

  33. Men Björn & Niclas, varför reglera i just det här fallet? Även här fungerar ”den osynliga handen”. Om KD ligger något under 4 %, är det Alliansare som bryr sig mest och vill riskera mest (att rösten ska kastas bort på ett parti som inte kommer in), som ändå tar risken. Men tack vare dessa blir KD lite säkrare, varför fler ändå vågar lägga sin röst på dem. Osv.

    Tja. Är iaf en sorts teori.. Någon sorts mekanism fungerade iaf en massa gånger för att rädda kvar VPK på sin tid.

    Lennart W

    31 augusti 2010 at 10:48

  34. Finns ju även det där som kallas ”wisdom of the crowd” som väl borde ha någon bäring här.

    Lennart W

    31 augusti 2010 at 11:22

  35. Johan Norberg säger att hans röst är viktig. Den kan stoppa sd och v.

    ‘Å andra sidan är jag en smula lockad att rösta just nu, för att hålla SD ute ur riksdagen och Ohly ute ur regeringen’

    Så det så.

    http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=08&year=2010#3513

    Tom

    31 augusti 2010 at 12:53

  36. Vi vet ju också att straffröstning på tex ”glada galoscher” fick andra partier att vakna i vissa frågor, vi vet också att detsamma hände med miljöpartiet, fast det blev ett långvarigare ”straff”.
    Att folk byter åsikt, har faktiskt en bestående effekt på stora partier.
    Straffpartiet i år blir med all säkerhet SD
    De flesta som är missnöjda blir ju faktiskt inte bara hemma, de gör en stillsam revolt. Soffliggare med åsikter som ändå är egala, kommer alltid att finnas bland sk intellektuella brats.

    Kristian Grönqvist

    31 augusti 2010 at 18:40


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: