Nonicoclolasos

Högre och lägre lycka

John Stuart Mill är känd för att skilja mellan högre och lägre lycka, där den förra har företräde framför den senare. Lycka genom filosofisk analys är bättre än lycka genom att titta på dokusåpor. Richard Chappell ställer en intressant fråga: hur ska det här med företräde egentligen förstås? Två möjliga svar:

(1) Weak (global) lexical priority: No amount of lower pleasures can compensate for the total lack of higher pleasures. (Better to be a human dissatisfied than a pig satisfied, and all that.)
(2) Strong (local) lexical priority: Whenever one has a choice between additional higher or lower pleasures, one should always prefer the higher pleasure, no matter the relative quantities on offer. (That is: choose quality over quantity, without exception.)

Han menar att (1) är en mer plausibel uttolkning än (2). Det håller jag med om — men jag ifrågasätter premissen att lycka kan och bör kategoriseras som hög och låg. Jag ser lycka som en enhetlig företeelse: är man lycklig så är man, helt oavsett hur lyckan har uppkommit. Däremot kan förstås en aktivitet som ger lycka ha konsekvenser som i sig kan utvärderas i termer av lycka (över tid och och över andra lyckoupplevande varelser). Då kan det vara så att en aktivitet A som ger upphov till samma lycka för den som utför den som aktivitet B är att föredra om A ger upphov till högre lycka i en senare tidsperiod för den handlande personen och om den ger upphov till högre lycka för andra. Men då handlar det inte om att en viss grund för lycka i sig värderas annorlunda än en annan grund för lycka.

Se de tidigare inläggen ”Är lycka eller verkliga livet att föredra?”, ”Sugen på soma?” och ”Den problematiska lyckan”.

Written by Niclas Berggren

30 augusti 2010 den 4:46

Publicerat i filosofi, lycka

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Även om det finns högre och lägre lycka, vem ska avgöra vad som är vad? Faran är att politiker och sådana personer ger sig på att styra. Det vill jag inte, vad högre lycka är vill jag avgöra själv. Jag vill vara min egen lyckas smed.

    Johan

    30 augusti 2010 at 7:11

  2. Har aldrig hört om grisar som begår självmord…

    Kristian Grönqvist

    30 augusti 2010 at 7:20

  3. Tycker allmänt att såna där resonemang är knepiga. Lycka är ju en subjektiv känsla, och så även hur man väger en sort mot en annan.

    Men jag håller med om att ”lycka” måste handla om något här och nu. Ska man väga in alla ev. framtida konsekvenser, vet man ju inte om man var lycklig eller ej, förrän livet är slut..

    Lennart W

    30 augusti 2010 at 11:47

  4. Om vi försöker fundera kring det vi tror existerar så måste vi konstatera att ordet lycka refererar till ett stort spektrum av olika situationer. I så fall kan vi försöka diskutera detta spektrum mer ingående.

    Att påstå att all lycka är densamma är en intressant idealistisk teori. Kanske lyckan finns oberoende av oss och när vi känner oss lyckliga så har vi fått en del av lyckan? Så kanske det är och i så fall så håller jag med om att det inte går att göra en finare uppdelning av olika typer av lycka. Något säger mig dock att en sådan idealistisk teori egentligen inte är så populär.

    Daniel

    31 augusti 2010 at 10:32


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: