Nonicoclolasos

Skolprestation och barnalstring

En ny svensk kohortstudie, ”The Effect of School Performance upon Marriage and Long-Term Reproductive Success in 10,000 Swedish Males and Females Born 1915–1929”, accepterad för publicering i Evolution and Human Behavior, finner ett samband mellan skolprestationer (mätt som medelbetyg, erhållande av utmärkelser och deltagande i specialundervisning) och barnalstring:

In males (but not females), poorer school performance predicted fewer children and grandchildren. This was primarily mediated via probability of marriage; mortality and fertility within marriage were not important mediating pathways.

Det vore intressant att utröna i vilken mån detta mönster upprepas för personer födda senare. Kan välfärdsstatens framväxt tänkas ha minskat denna typ av effekt?

Written by Niclas Berggren

1 september 2010 den 19:03

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Det finns data från statistiska centralbyrån som visar ungefär samma sak på senare tid. Jag ska försöka komma ihåg att maila över en sammanfattning imorgon.

    Patrik Lindenfors

    1 september 2010 at 19:41

  2. Tack Patrik!

    Niclas Berggren

    1 september 2010 at 19:42

  3. Baserat på min omgivning så känns det som att detta ligger närmare dagens samhälle:

    Sen bör det nämnas att skolbetyg är ett svårt mått då dessa troligtvis kan variera beroende av bland annat lägre krav i fattigare områden där barntätheten enligt min erfarenhet är större.

    Stefan

    1 september 2010 at 20:19

  4. Är det inte bra att de förståndssvaga inte ynglar av sig så mycket?

    Bernt

    2 september 2010 at 9:41

  5. Rolig kommentarsfilm Stefan, och jag är böjd att hålla med Dig.
    Och nu undrar jag verkligen hur Patrik tänker? Jag tror
    nog på statistiska centralbyrån och i viss mån på deras undersökningar. Men var/hur har de mätt? Bara på Djursholm, eventuellt bara på högutbildade i Sverige eller politiskt korrekt?
    Eller eventuellt har de dragit linjen mellan lågutbildad och högutbildad på ett annat ställe än jag.
    För ser man var majoriteten av barn föds i världen så är det inte börsgatorna i världen eller de förnämsta kvarteren i London.
    Hur skulle det se ut om vi drog gränsen mellan invandrare och svenskar tex ”Vilka familjer får i snitt mer barn?”
    Eller en gränsdragning mellan fattiga mexicaner och rika svenskar?
    Jag misstänker allvarligt, att det handlar om en intelligent statistikers våta dröm, utan att egentligen ha annat fog för saken än tillståndet i världen…
    Förväntansfull efter ny kunskap.

    Kristian Grönqvist

    2 september 2010 at 9:43

  6. Jag gissar att kvinnors utbildningsnivå spelar roll idag. Kanske än mer än männens. Fast där borde det kunna vara tvärtom, att den som inte utbildar sig har tiden att börja sätta barn till världen tidigare. Och dessutom hinna med ännu en kärleksrelation, med förnyad motivation att skaffa barn. Frågan är dock om seriell monogami skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade?

    Camilla

    3 september 2010 at 11:15


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: