Nonicoclolasos

Arbetsgivaravgift och ungdomsarbetslöshet

Såväl regering som opposition vill minska ungdomsarbetslösheten genom att reducera arbetsgivaravgiften för ungdomar. Medan regeringen har infört en halverad arbetsgivaravgift för alla ungdomar, föreslår de rödgröna att arbetsgivaravgiften helt slopas när en arbetslös ungdom anställs. Båda varianterna har för- och nackdelar, som jag ser det. På plussidan minskar båda åtgärderna kostnaderna för arbetsgivare att anställa ungdomar, vilket kan ge ökad sysselsättning i denna ålderskategori. En orsak till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet är höga ingångslöner, och dessa åtgärder kan mildra de negativa sysselsättningseffekter som dessa medför. Förslagen är dock inte invändningsfria.

  • Nackdelen med regeringens system är att det sänker arbetsgivaravgiften även för sådana ungdomar som skulle ha anställts i alla fall, vilket gör att det är ett trubbigt och kostsamt instrument för att sänka ungdomsarbetslösheten.
  • Nackdelen med förslag av det slag de rödgröna framför är att de skapar en rad konstiga incitament, vilket har påpekats av professor Greg Mankiw. En effekt kan bli att företag A avskedar ungdom 1 och anställer arbetslös ungdom 2, samtidigt som företag B avskedar ungdom 2 och anställer arbetslös ungdom 1. Det kan bli så att större företag avskedar ungdomar och startar dotterbolag som anställer de tidigare anställda i moderbolaget. Ungdomar själva får dessutom incitament att vara arbetslösa när de söker jobb, eftersom det gör dem betydligt mer attraktiva i potentiella arbetsgivares ögon. Detta är särskilt negativt för redan anställda ungdomar som vill byta jobb — för att klara sig i konkurrensen torde de behöva bli arbetslösa först, innan de kan söka nytt jobb. I den mån dessa inte väljer bli arbetslösa först kan det bli så att förslaget uppmuntrar till att anställa mindre lämpade personer till olika arbetsuppgifter, eftersom det är just arbetslösa som blir billigare att anställa, oavsett om dessa är de bäst lämpade. Det leder till allokativ ineffektivitet. Förslaget stimulerar också studerande att registrera sig som arbetslösa. Allt detta riskerar att inte minska antalet redan arbetslösa ungdomar och att faktiskt öka ungdomsarbetslösheten. Därutöver leder detta till en rad ineffektiva, kostsamma anpassningskostnader för att utnyttja systemet: dels från företagens sida, dels från ungdomars sida och dels från statsmaktens sida (som antagligen kontinuerligt måste försöka täppa till regelverket på olika sätt med hjälp av en aktiv byråkrati).

Det är inte lätt att föra verksam ekonomisk politik. Båda förslagen har ett gott syfte, och jag tror att båda trots allt är bättre än ingenting, men båda har också sina svaga sidor. Dock bör man skilja på en situation där man börjar med lika arbetsgivaravgifter för unga och äldre och en situation där man börjar med halverade arbetsgivaravgifter för unga. I det förra fallet, som rådde innan regeringen halverade arbetsgivaravgiften för unga, är det lättare att se fördelar med de rödgrönas förslag än i det senare fallet, som vi nu faktiskt befinner oss i. Ty deras förslag rymmer nu två delar: dels en fördubblad arbetsgivaravgift för de unga som redan är anställda, vilket höjer företagens kostnader, och dels en borttagen arbetsgivaravgift för unga anställda som kommer från arbetslöshet. Antag ett företag med tio unga anställda som alla tjänar 18 000 kr per månad. Tidigare betalade företaget 239 400 kr i löner och arbetsgivaravgifter för dessa per månad; genom regeringens reform betalar det 210 000 kr, dvs. 29 400 kr mindre än tidigare. De rödgröna föreslår nu att företagets kostnader i ett slag höjs med 29 400 kr per månad. Samtidigt sänker de kostnaden för att nyanställa en arbetslös ung, från 21 000 kr till 18 000 kr per månad, dvs. med 3 000 kr. Risken är att den ökade månadskostnaden för de befintligt anställda gör företaget obenäget att anställa en arbetslös ung, trots att kostnaden för en sådan har gått ner med 3 000 kr. Det kan t.o.m. bli så att en redan anställd ung avskedas, för att motverka de högre kostnaderna.

Se även inlägget ”Hur hög är ungdomsarbetslösheten?”.
Uppdatering: Det finns redan ett system med s.k. nystartsjobb, som liknar det de rödgröna vill införa. Det hade jag glömt bort när jag skrev inlägget. Ett tack till Fredrik Hardt för påpekandet .

Written by Niclas Berggren

7 september 2010 den 5:15

5 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Jag förstår inte riktigt detta. Såhär skrev t.ex. Ekonomistas för ett tag sedan ”Men det är trots detta otvetydigt att arbetsgivaravgifterna övervältras på löntagarna. Även om arbetsgivaravgifterna betalas in av arbetsgivaren är det i slutändan löntagaren som betalar eftersom lönen minskar med lika mycket.”*

    Om arbetsgivaravgifter övervältras helt på löntagarna (en höjning med 1% innebär en lönesänkning för arbetstagaren i samma omfattning), så kan det väl inte resultera i några sysselsättningseffekter via höjd efterfrågan av arbetskraft? Att då sänka arbetsgivaravgifterna borde innebära att lönen höjs med motsvarande nivå, och totalkostnaden för arbetsgivaren förändras inte direkt.

    Är kanske argumentet att lönerna för ungdomar är ”konstruerat” höga genom olika typer av regleringar, vilket skulle innebära (??) att en sänkning av arbetsgivaravgiften inte innebär någon ökning av lönerna? Eller vad är det jag missar här?

    *http://ekonomistas.se/2010/08/18/myt-att-pensionarer-straffbeskattas/

    KM

    7 september 2010 at 14:34

  2. KM

    Du måste skilja på situationen i jämvikt och i ojämvikt.

    Jenny

    7 september 2010 at 15:02

  3. Jenny: Okej, och finns det överhuvudtaget någon bra information om detta i ”praktiken”. Vart existerar denna ojämvikt? 18-25, 18-27, 18-35? Det känns som det är ett ganska trubbigt instrument…

    KM

    7 september 2010 at 15:28

  4. KM

    Du har två effekter. Först en tidseffekt. När du sänker arbetsgivaravgiften tar det tid för en anpassning att ske på löneläget, och under den perioden kan sysselsättningen öka. Sedan en gruppeffekt. När du sänker arbetsgivaravgiften för en delmängd av alla anställda kan du få en sysselsättningseffekt i den gruppen eftersom dess löneläge i hög grad bestäms av den allmänna löneutvecklingen, som inte påverkar nämnvärt av en sänkning av arbetsgivaravgiften för en mindre grupp.

    Annars är förstås Ekonomistas-citatet helt riktigt, det är belagt i empirin.

    Jenny

    7 september 2010 at 15:38

  5. Vad är det som är belagt? Att lönerna höjs när arbetsgivaravgiften sänks?

    swingthatcat

    7 september 2010 at 22:21


Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: